‘- widt jag wet, dubbelt få stora som La- © mest, ja näftan! helt och hållet fätorgdag, "till Labolm för att anskaffa det man om : förewijats redallionen. " fotogénen hölls | "ten. Kreaturen } förded till Engelholm , far of sitt wärde, I 10-tiden i Halmstad. wid . fandkmannen ‘att når han kom med pros Om måra torgdagar skriswer en . infändare följande. Laholm år wlidser-. + Igen ej någon stor stad, men enligt min cd mångas mening skulle den dod funna MHifva något mer betydande fårost i dek ena fom det andra hänfeendet.. Om twisfa åtgårder widtoges, til exempel om till: alt börja med ätminstone en torg: dag hwarje wea bleswe besiämd alt bållag, hwilket är nödwändigt för sta- dens belollning, ty fåfom det nu är, lie "ten eller ingen reda med tillförseln, . blir det fortfarande liten eller Ingen reda med någonting. Deremot om en korg- dag I wedan blefwe bestämd, då wißte dulter en beftåmd lorgdag, kunde ban få fåldt vå torget oh behöfde då ej frringa omlring i bufen för att utbjuda sia wara, od stadens iunewänare -wißke hwilfen dag de funde: gå nt att gåra sina upp- fö. ' fåt of till erempel jemföra Fal- fenderg som har 2 och Aby 2 forgdagar bwarje wea; dessa platser âro ej, få holm. Nörelsen skulle twiswelöutau i betydlig mån ‘ôfas, Landimän cc) jords bruföldfare funde då Hår torgföra fina produlter med mera hopp om alt få dem otyttrade, iy fåjom nu är förbåRandet, eit wißt! göpsnhamnömanér bär år rå dande 29 eller 30 dagar { månaden, bwillet stôrsta' delen af Ärade landimän bår omfring fladen als ide bry sig om, c< medgifmad) får wäl, alt det ej myc- fet fönar mödan î en já liten stad, utan fara de då heldre till torgdagar i når- maste städer e< afyttra der fina pro- dulter, samt uppföra af haudlande iden ftad dit de färdas allt hwad de då be- difwa. Men, torde någon inwända, wi da ju stor torsdag ex gång I månaden och medgifiwaa får att den är stor, men ity att affären med freatur den dagen tager nåfhan hela tiden i anspráf för de sie ta fom den dagen besôka wär goda lad oh sedan} "tiföp”, fom det beter, blifvit inmundigadt, blir ett stormande i butiler od ropas hit med det eller det, sedan Mall jag hem och få blir del liten eller ingen reda med någon ting den dagen, Det fom glömmes eller för- summas blir oftaft ej sou” äumadt war fia i Laholm, utan i någon an- nan stad dit man färdas til förfte eller andre torgdagen i medan för att afyttra något, dà man erhåller penningar och fan föpa det man glömde, tillifa med mydet mera som wid tilfälle med pen- gar pá fi>an fan falla cu inz. oh fêlj- afiligeu färdas [fnappast någon enfom mäuadötorgdagen glåmde, säwida ej hän- delsewis koutanterna på mydet onddigt föp i annan stad tagit slut för tilifállet, di man föôrstás fårdag In till Laholm för att åta fin fredittifta. — Luthersfesten har i dag härstädes firats med en anflående predikan af lyr- keherden A. U. Kullberg i Laholms kyr- fa iufdr talrifa ähörare. Butikerua mos ro ej stäugda utom bolhandeln, men der- emot uzskänfningsställena och hotellet, hwarpä flagg war hissad, — Wär- o< fommarblommor, plec- fade på falljord firar utom staden, ha sásom en egendomligbet för denna årstid — Göken har för fort tid sedan tötit båra fig I Tjerby, entigt hwad trowär- diga personer berättat. . — Auktion p deu i beflag tagna går på rådbujel, der- wid stadofiskal Hansion înropade 5 fat för 19 fr, per sat och firman Laroson & Jacobson de öfriga H för 19 tilt 21 fr. De olagliga fem faten hoes handlanden Johansson kunde - sedan wid beflagtag- usugen ej påträffas, hwadan auftion på bem ânuu âterstär. — Kreaturastöld, Natten meslau sist« lidne mändog cd tisdag bortstals en fo oc en stut hos hemmandsegaren Nils Swensson | Zimmersbult of Baby soc- oh woro fydligen tuftufivade på det uyß algångna tåget, då spanarne anlände titt fernwåasftationen. Tjufwarne kunde lil- wál dá ide häftas, men år det bopp our att de lwenie starkt miktinfta pere senerna, hwilka för Sfrigt gjort fig fånda år dulifa fnygza affärer förut, måtte fnart få undergå fitt wåtförtjenta straff. — Hallands lång Hhäftförfälrings- bolag har inom detta hârad båftar be- fiatigade för 60,000 froner, derwid dsue ren wärderats föga êfwer twå tredsede= — Sordlöp.! Laudibrufareu N. M. Bromberg i Tjerby hac till g3ästgifwa- ren A. M. Rchugren derftådes fålt ome Icing 6 tunnland, til en del flogbemårt flvglandsfatt för 450 fc. Tiltråder ser geaast, ! - © ne — Gidgwåda utbråt i går often told lollomêllans” fegelbruk, hwilfet uedbranu innan brand såren haun anlänba.: Nâäruare uuder- , tâttelser om eldgolydan saknos - = Skäne—Hallands fernwägsfiyrelfe hade sammantráde älta Sari för » (iden. måndag; Härwid beflåld Hla, "enligt hwad Oresundsposten erfarit, a feruioå sftatfoneu, wid Bästad fag i dfe Perendstänunelse med förfta för aget ane lágzgas wid Kritbruket. cl - Frän. Mcsllersta Hallgands sernwägtate tiebolag hade bemftåfan în ommet om altietedning af Skänez=Hallands sern- wägsaftiebolag i deh jernwäg.: - $ frâ- ‘gaus uuwarande skede lárer dod fyrels en ide ha wela! widtägn i detta fyfte. . ; “= Det Smittska teatersällskapet, som får kort tid sedan uppträdde | Halmstad under olifa tritit af platotidníugarne, - asslutade? med mändagens föreställnin in Malmö-fefonr, hwilken ej u!fallit ynnerlîgen tillfredsställande hwarken för fäflflapet efter publiken, ‘Utan att un- derkasta den lilla truppen3 redbara stráfs wanden, tro wi = häger Sk. A. — ch ded hafwa funnit, att ‘anspráken i rifets tredje stad stäflas högre, än att ‘ett fälle fr med få begränsade resurser fan wänta ia någon framgång i Malmö Gär- dagens utfårande of "Verla Malm" title freosftåtde ej ens måttliga anfpråt, och wi anse för wär det att de plankor fom föreftåtla werlden böra hâllas i för myce fen helgd för all profancras af en skâ- despelare sädan som herr Swensfon hwais åtgifmande af Rolfs rol wisserligen före saffade puklifeu nåje, men ett nöje af det flag fom blatt' åtlöjet förmår ffånta. I — En omanlig förfamling år S. Strò gent emot skolläraren, säger E. T. Då ban eudast war beräktigad till 500 froner fi han 600 fr.,' vd) då hang lag» tiga lôn war 600 fr, fid hau 700 fr, Nu, då lônen ester sista ritsdagsbeflutet ffa för är 1834 utgå med 700 frouor, böjde fôrsamlingen denna till 750 fro- nor. Det år att mårfa, att til skelan bör -deßutom 5 funuland zed jord fom donerata af fórre egaten al Slarhult. — Utroiduiug af Helfingborgs hama synes nu komma. alt på allwar ifråga- sâttas, säger H, I. Hamndirektionen bar nenligen | skrifwelje till stadsfull= måglige hemslält om tilisättande af en bamnbyggnadaftyretfe, antingen genom fêrstärkuiug af hamndirektionen Hill 9 ledamêter eller på annat fått, med uppz drag att låta uppgóra c< jnaraft möj- tigt infomma med fullständig plan, be- Nrifning e< fostnadofêrslag öfwer hams uens utwiduing not norr, . Hamnen, fom de scnaste 20 åren för utmidutng, fördjupning, reparationer cd) anskaffande af muddenverk foftat omfring 1 mill. 800,000 frouor, ha gifwit få stor effoftning under denna tidrymd, att den nut endast har en skuld af 689,652 fr. 88 öre. Detfa infomfter auser direktic- nen medziswa \>e blott fêrräutning och amortering af den närwarande Mulden "utan äfwen af hela det belopp, fom err fordras för utwidningen, od direftionen hâller för, att om arbetet pabôrjas 1834 oh smäningom forlsättes, direktionen skal funna, utan alt upplaga lån, fjdf an- ffaffa erforderligt fapital på längre lid. Direklionen hoppas alt den temtarcal — emfring 900,090 qwadr.- fot —- fom wiunes genom utwidningen ät norr, fall wara lifa mydet wärd som hela kostnaden för utwidningen oc i finom tid giswa en affoftning, motswaraude 5 pros cents ränta af 1 krena pr qwadr.-fot. — En flånf? snrlimpa fom wägde 100 sfálp., bafades häromdagen i Nobe belöf hos nämndemannen Anders Pers- jon, berättar E. T. Den war beftåtd af eu handlande | Colöf, som skulle fån- da den til en wän i Stodbolm. - Har denne person cj för stor familj, jå bör han ej blifva brödtög de förfta 14 das garna; är hau deremot ungfart, bör den råda julen öfwer, — Nio guldmedaljer för mångårigt nitiftt arbete | ftådernas lögörebolags tjenft haswa | desfa dagar utdelats at twá SIönköpingsbor samt en persou i bwar c< en of städerna Köping, Falun, Gefle, Uddewalla, Karlskrona, Elfjô och Warberg. : — MReferentens, tidning för spriduing af flenografi, nloude nummer har i da- garne ulfänd!s, . Tet tunehåler; lifsom de föregående nuyren, läswärda upp- salset, hwrribland mä! nämnas,-: "För sent”, poem af H-=8 H—n, fredswän- nerues wädsan till feislenheten för tris geus asskafsande, steucgrafiska stitprof m. m, , [i ' | > — Hertigen of Skäne lår, enligt HOftaåten wara hegerotedamat — af frie muxareerden. { i — Annonförer ohoj!! Snzentbng | I werlden fan femförad med ihållande, förstäudig!anunonsering, ¡En person tape pade : k. ex. förra månaden fin porte- -monnå,' innechällande 19 fr. oh annóu ferade. sin fêrlust i eu tidnings några timmar derefter återfann hau den mice fet rigtîgt — i fin egen rodfida. En fomatare; anuonserade/ i samma tidulug, om att han wille ha hvå rpojfar oc wid hemifomslen hade haus duftru gisfwit ho- nom twillingar I present. | — Uppssag till eu uy swensk industri. Wär FA ti âsw 1 den fom tin en början synes liteu då [betydelsclös. —. bör på hwarje fålt uppmuntrasz den år ju en lifefråga för landet, Men det är . 4 någen åtgård. i fannbag egendomligt nog oll mången gång e Anfidda focaflar: utan Ila - dingar [om -bosatt. sig här, âro de hwilka fåra denna lifsfrägas runor. > cs “ Cb. erempel härpå: -lemnar firman Rugheimer od Beckers Hattfabrit i Stod- helm, om hwilken mi mottagit närmare meddelanden genom en af wåra bref sfrifware, som . gsort elt besóf wid fa- rifen; Fabrifatet är nästan uleslutande balmbattar, af bwarje qwalitetz en jente föôrclsewis obetydlig del år filihatifabri- lat. Ss]elswa fab fen är anlagd { gan- att med: denna fabrik gåra: början: till eu nemtijen halmflätningen. -.. J wisfa af wära-landskap, förh och främst i Dalsland samt äfven { Smä- land o< Nerile, har halmflätningen ch tilwerfande af hattar af älder warit ett allmänt göra. Men det hela har hit- tillg warit mydet primitivt, oh i âtskile liga hänsecuden lemnat ett oh annat öfrigt att döuska. Sjelswa malerlalel, palme har warit allt annat än [mps igt, fMåtningen cd hatt-tilwerkuingen har besuunit fig pá’ en få Lig Månd punft, att arbetet ej ens tillnärmelsewls fe t fig till bwad man fan fassa indu- irl. Men af hwad som förefinnes år bod något att göra. Det år en werb tig lyda att Dalsland, den mest halm man grefwe Erik Sparre. Och när det fier alt främja induftrin, i stort oh sarâtt, weta wi ju alla att han åren man som ingen annan. Det war till slag I foten. Detta wådte geuast haus tifligafte intresje. Han loswade allt sitt understôd, och dä må man wara êfwer- tygad alt det "wil blifwe noget av”. Hwad fom förft o< främst är af nös den år att skaffa--lämpligt material. Den balm fom uu anwändes här î lau- det är mogen; ja, den är till od ned ofta tröftad. Den enda lämpliga hal- men är emellertid den emogua (hwele- c< råg), hwarför särskilda fått för halme flätning böra besäs; fruften får temuad äsidoz den flåtade halmen betalar fig langt bättre. Hwad fom widare är att göra, och hwarom nu underhandsas, år att an- skaffa sfi{liga lärare clier lärariuuor i Let SA De Ridtigafte i detta ar- bete finnas i Schwarkzwald. Man har ännu ej bestämt, huruwida man skulle fånda några limpliga persouer dit ner för att förwärfwa fa färdigheten, eller bitförsfciswa sem lärare några flidtiga Schwartzwald-halmflätare, ' brifen för omfring ett år sedan fom til ständ, köptes alla flåtade hattar” af nå- got wärde från uttandet. Redan nu torde firman râfna antalet af sâlda hats tar till millioner. Hôgst obetydligt af fälad swensk halm har emellertid ännu örefommit. Flätorna förskriswa fig, prima qwaliteten från Ställen — nåra Florens finnas ocrhörda âferfâlt, utestue tande afsedda för halmflátning — från Tyskland famt — i lolessalt antal — från Stina. Af det ofwan anförda framgår alt här werlligen fan warönas godt uppslag till eu ny swensk industrî. Man ma erinra sig alt N. & B:s fabrik endast är, om mau sä will, den fôrsta stapp- lande börjang men lifwal är den längt från obetydlig. Annu behecrska de ut- ländska hattarne marknaden hes ob. Meu när den tid kommer att halmflite ningsfälten här bli ‘aslmänna och flät- ningen blir mera koustmäosig, skall det wisa fin, ej aflenaft I de tre ofwannäms da prowinierna, att eu ny sweusk indn= firi uppstättz wisa- fig, att om wi oc behôswa något af ultlaudets materiel, få behôfwa wi ej något af def arbele. . Hwarse flätare eller fläterska — man eller qwinua, barn eller åldring, alla äro lämpliga för detta arbete — anses fune na när safen kommer till stäud, fårtjena frän 1: 50 till 2 tronor om dagen. Nu nâgra ord “em den Nugheimer- Bederfta [briken, den första i sitt flag i wärt laud, som nåmdt är. Fabriken sysselsätter för närwarande 150 perso- ner, hufwudfakligast qwinnorz; mån I maffinafdeluingen. Arbetet utsôres med ånga, som blaud annat drifwer 48 fy- maskîner, à hwilka hela tiliwerkulugen försiggär, Unga fruntimmer stôla fö maftinerna. Alla arbeta vå beting. Med tråget orbete funna 65 till 70 or» dinára haltar tillwerkas om dagen å en maskin; 40 till 45 Hattar af prima qwar litet. Arbeterskoruas inkoust belôper fig från 18 1i0 22 fronor i wean. Sedan battarne blifwit tillweckade, formas de en” trappa ‘ned i säestüde dertill [nrät- tade formar, | : Junchaswarue af femman ‘âro tyskar, föreständarinnan för hatt-tillwerkningen ár tyska, föreftåndaren får maftinafdet- ningen tysk; arbelarite oh arbelerskortta äro af - wär nation. Del bewisar att wi ännu I företagfambhet åro lärlingar hes det praftifta fatet föder om Öfters e<- Nordssjôn,- , Men hwad mer, delta företag år do fosterländskt, Mä tyskarne lemua uppflagets' wi fela gifva den fiera salen utwedling. = . Hwad fom ef miust fäster besdkarens uppmärfsaaihet i firmans mazasiu äro ter, ht lunehällande tinefifta halm- ffa stor sala; men mera intreôsant år, rman beslutit - att { fammanbhang: hittills ej förekommande swensk ludustri,“ flåtande prewinsen, har till fin styres-- houom firman wände sig med sitt före, nnau den Nugheimer-Beferska fa- låtor, hwilfa uåftan uteslulaude sôre- torna ‘erhállas i Kina för häpnadêwác=- fande billigt pris; de satt a Edet fans det arbeta ja od snart sagdt för mindre In Intet. > Den dryga ullen ir ded att waran ej blir få svunerligt billig. Får fängt båltre vrid flofa natursigtwls de tuflfeia- sweuska halmflätorua, når de tomma till ständ, funna leaunad. “— Annu en petition om [öncferhaie niag!-: Detta har bliswit dagens lèjen; en ‘allwarsam“ lôsen får ‘êsrigt, iy de många pelitionerua ge tydligt wid ban: den ‘alt det gåller något behjärtansmårdt. Man klagar I allmänhet. ej | onödan. Nu fteniän i fôrsta falla lönegraden, jom ánmna wända sig till sin “general”, hr W.- Noos. Denne har doc förut för andra > petftfonårer fårtlarat att han ej anser det wara rådtigt att inför meder- bôrande departement, “det will säga -t andra hand rilsdagen, föreflå någon höj ning i postwerlets budget, = > : Pelitionen cirkulerar för närvarande ter. - i: De - ordinarie tjenstemánneu £ lågfta lêuegraden inom postwerkct ha {kast år: tig ön 1,200 fronorz; petillonen êuskar en höjning af 400 fronor; den fasta lös nen skulle sâledes bil 1,600 kronor. -. Att. hre positjenstemán I de lågre lö negraderua -ej- fåra guld med tâlifnif- war, år fant o< wißt. Nog får man träta i detta fungliga werf i minft 10 år innan, man lydag fomma på ordi- narie stat. o Exiraerdinarieruas lôner belópa sig från 720, 840, 960 till 1,080 freuor Årligen. : 3 bränwinsfrägan lär vå arbeta: reríúgarnas ”rilsdag” vå nyåret fram» lággad ett förflag, fom går ut på att bränwiudskatten — i ftåttet för att jå- iom hitcills hwisa både på tillwerknin- gen oh försätjuïngen *— fkulle utedu- fande läggas pá den förra. Tillwerk- ningsafgisten sulle höjas få, att kom- munerna funde få ersättning för fin rått att inom fina områden idla brän- mwindhandel. AF. tistwerkuingsafgiften Nulle staten hafwa samma andet som hittilts, en annau del sulle tislfalla lauds- tingen och kommnnerna, men en. del Nulle ingå till en fond, ur hwilfen ar- beteis invalider skulle erhâlta pensioner o< till hwilken äfwen arbelszifwarne Nulle lemna bidrag. I — Längwäga refande. En 17-årig frôfen Ida Nilsson, fondotter till gamle prefessor.- Swen Nilosen £ Lund, dar i dessa dagar från ‘Zeeland, der hennes fa- der, fjöfapleneu Carl Esafas Nilsson, år befatt, auläudt tid Lund. Fråten N. är. född i Nyc” Zeeland ech har atdrig förut befölt Swerize.- ; -— Annu en förrädare från Swea- borg. I en uppsats om "Aujalaman- nen K. H. Klik i Rybland" meddekar prof. I. .R. Danlselson ett af Honom funnet bref af grefwe Buxhdwden, dag- teduadt Helsingfors den 6 Februari 1809 oc adreszeradt tid ryske ulrifkesminister- adjeîuten, grefwe Goltifow. I nämnda bref anbefalles på det warmafte till kej- farens iyägfommande - en fru Helena Charloita MNeuterfrjöld född de Freese, gift med faptenen Nenterskiëld, kommen- dant à utanwerfet "Lilla Ofter-Swartö” wid Sweaborg. "Je litet bidrcg hon", säger Buxrhöwden, "till det fattade be- Autet att uppgifwa tästniugen och ej Tål: lan utfatte hou. fig tår faror genom. att underhålla förbindelje med dennas gar- nijon. Hennes syunerliga ifwer till "ris fets nytta” belönades âfwen redan då af mig, bwarjemte henne | kejstrens namn gafs ett töfte olt h. mit till ylier- ligare belöning för hennes tillgifwenhet fule efter beligringens tydliga slut duma för hennes tatrifa familj och be- gränfade lesuadowilfor samt alleruädizst behaga âfwen framgent tilförsáfra heune ett understôd. Hennes man hade flyttat «ôfwer till Ryßland, der han“war bosatt i fladen Kaluga, ch buftrun befann fig | “yttersta fattigdom od) då:Hhon åfwers siwiis af fina forna bekanta cd af áglingarne t(0. de fångna osficerarne of weaborgs garnisou, hwilka erfarit om dolt forna relationer samt hatade od örföljde henne" wille hon öhverflytta til Rybland. Deu ifrägawarande qwinnan dog 1811 oh mannen 1832 fom direk- tae. för finfta arméns entes, och pupil- "tadia. — Bollnäs:Mfandalen. Börgmåftaren 5. Berglöf från Söderhamn bade jifom ombud för Helsinglands enflilda bank til senaste tinget i BoUnás instämt fyrfoherden Lars Hansson i Såfwerfta med yrfande att hau, sâsom förmyndare för Erik Jousens fon | förfta giftet, måtte âläggas redowidning. Sonen skulle nemligen wid fin moders död ha ärft, utom bätften af den nu nedbrunna gâr- eu, omfkrin a tusen ke, ti hwiiket allt ba ora siger edan det nu af- Jousen erèánuts alt han redan före förra husiruns död börjat tillgripa of banfend medel. = Underslefwet i Skellefteå fpar- bank. 'GStetlefteå tidalng för afp al Oltober meddelar alt fparbantend direls ton jued anledutuz af den upptådta balansen den 25 Oktober befldt att af- omma I. wåra 'ondinåra Hattar. Flâ- bryta. banfeng. werksamhet för. att: få är: det poftwerkels ordinarie tsene | i landsorten för erhållande af underfteif-: nken auser sig wara egare, © fålningen utredd! Dä: bet enieflertid nart blef flart fr diceltlonen, att or. NT nealan Li fal lifwit dold genom förfatfltning, funne utt dlreftionens allt för îtora frgunned o<' deraf ’ fdisaude - bristande kontrell & lassaförwaltaren, beslêt direkticuen att aenaft erfåtta balansen (od inbetalde deu 30 Oft. 45,000 kronor. “ Dermed Ir sparbankens stäslning åter fed den mån deu tj » werksamhet kan oftördt fort}ttas, —-Wádan af êderlätaing. En tor pareenfa, Ingar Swenèdotier i Näeun, tål för cirka 14 bogar edan Nå fig åder - af barumorskan Kjecrsti. Jönsdotter i Westanä. ' Huruwida hågen oförfigrig bet derwid blifwit begången är ej fullt utrett, fåger Kr.- bl., men den äderlätua armen swultnade upp 0< iuflammerade, e< stutet blef, att Ingar Swenedetter natten emeslan den 2 oh 3 dennez afled i sörfärtiga plågor. |En warning får dem, som ofta af ‘minsta anledning låta få sig åder, och jemwäl för dem tom I dylifa fall i tid och oc betjena folk, — Ett - egendomligt fall af widse- pelse omtalas från Sdweil , Pulse tareu I byn St. Fiden i fantonen St, Gallen märkte att en wiß grassten liz fullflagen hwarse morgen, sedan han ded för bwarje gång rest upp den. Byns inbyggare, fom âro mydet låttrogiue, mes nade, att spôfken woro med i spelet Men âtans lösning war, fem manligt, gan och deh a naturlig, Tre mänisom lefde i byn, . dade slagit sig tilljammans om att förs wärfwa sig förmögenhet: ester et! recep, som ‘de upptådt i er. swartlousihek af Albertus Magnus. | De lrodde att man genom alt ett wißt anfal nålter å rad wid midnatt fullstérta ‘en gralsten oå ligga under 32 fem-francå-mynt samt derwid framsäga wissa beswärjelser, Rune funna förvandla de 32 mynten till lifa många fem- millioner. Eiter att ha delt mynten, drogo de fig undan till en af- sides liggande hydda cd stannate der en mweda utan kläder cc utan annan mat od dryd än bröd cd watten. Der med skulle de förwärswa fig yunest hes "anden Hisis", Twä of dem upptädtes > i byddan halfdöde af hunger, men den tredje, som war mera praftit c< som fåg ‘ait milllonförwandlingen ide wille Jå fog helt lungt de 32 mynten oc före mans med dem. - Hans hvåföljelagare tro ännu på, att safen skulle ly>as för dem, blott de fingo 'genswföra fin be- iwårjetfe i freda || — I ) . . - 1 ar Tidningsöfversigt. I Dagens Nyheter läses följande befogade erinran: i Ett förhållande, som ytterligare vi- sar huru avårt det måtte vara för den högsta myndigheten nait hinna atädse bevnka det allmännas fördel gent emot de enskilda intressena, torde onekligen få ansesligga doruti att tjenster fortfarande:tillsättns på ordinarie stat vid institutioner, som Aro fallfärdiga genom sin egen avag- et. | | Vi föranledas till dessa reflexioner närmast af den omständigheten att nyligen den 4e Iektorsbefattvingen inom 2 års tid blifvit tillsatt vid högre allmänna läroverket è Strengnås. Det är så mycket märkligare att sådant kunnat ske just i den tidpunkt, då öfrerslädign läroverks indragning står à dagordningen. | Att/ Strengnls Aroverk hör till kategorien öfver- flödign, derom kan man lätt âsver- tyga sig blott genom /ntt kian ca blick i de allmänna årstedogörelser na för det anamma under « n Aren, Man skall of dem finna icke blott att lärjungenntalet underatigit 100 (ett hundra), utan ock att lek- torerna såsom en följd häraf i ull- mänhet icke kunnat få sig tilldeladt det lagbestämda minimum af tjenst- öringstimmar, Indragningen af ett Arovork, som visar sig cgn en så ringa grail af innebocnilo lifsktaft bordo väl! icke fått) försvåras genom tillsättande på ordinarie’ stut af tjen- ater, hvilka kunnac| utav den ringa- ato olägenhet tilla| vidare upprått- hållas på förordnande. }- y E |Stockhos. En rovolution 1'köksdeparte- mentet. En byggmästare Lundberg i Stockbolm har 1; hörnet af Sture» och Norrmalmagatorna uppfört ett storartade! hus med- ett gemensunt kök för alla våningarna, såsom man plågar hafen det i Amerika. Ale- ningon är, att detta kök skall försa husets »namilige invånare med de lifs- medel som ‘âstundas, Hvarje mate moder akulle således! exempelvis. qvällen” förut till föreståndaren fr köksdepartementet | aflemna uppgift 4 huru jhon ville] hafva sina målti- er aurättado och merveiade den fôl- jande dagen, och hon'skulle kunna vara förvissad ‘om att'till sin belle tenhet, men uten det vanliga besvär c senare. ret; se dém på ait! bord i: rätt tid." > La od N DO ETO I , - dö ; a a | , ot M — ‘ ' , SR a a due ar oo Län EE
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.