{ ‘ I 1 i IN ERE : se ct Utmärkt god Pounseh från 73 öre till hör |. =; 10 proc rabatt. co I c.. penn ed oe ör - "Då Bkogaby Grstsifvaregård jas, titande ‘ fall storm, tilfagände mot ‘af- SN río. ee LSA Bark IIA * rkomlenderas. ogen Aillverke «4 fala-uulversitcts tektor, peofegsor Sah- "sv betarcfdrenings nya hus hâllet föredrag, ,_"arbetstid men ett; bättre arbete. Den 2 på finnet, ämm _ derfêr På på rôrelsens program. Met | ende utfôrdes. & sdndags "Ave Maria", - „mwan- bo sêndags ; intemuat . skcifwelser, ft berdmmes intenationen. * Stämman war -"" äfwen belåten utred! exgelu: od) fingo wei Dubbelt renadt Belavia pr om kia 1: ” oo” to pr fem hie, 1: 90,7 . > Och I ankarovis tll) möjligert bliligasto pris.” >, Utmärkt god C Ognåc, ljus och mörk. -fiån oa 75 öre pr boutelj till högre pris. «cs sv +, Blog ulsom mycket! god. I Vid: köp af 12 bout på on gång lemmas «': Flora sorters godt Vin från. 50. öre pr bout. till högre pris. St + > Desrutom rekomtaenderas QMtgifraregår- ¿ den får enskilda tillstållalogare rs =: 1 Plano geh. denslokat finnes a Oda! 1 tea. a) I 8 arbetarefrågan. Ur ett ofUpe -+ fin, wid tuvignhigsfeften af Upsala ar-. 3 låna wi efter tidningen "Suris" fêlsande' | mwadra ' uttalande [U:en' af dagend brän- "nande frågor: er a ©, Det fålrafte medlet för arbetarrörel- fen funde uttrydag | det: enda" ordet » Pförening": - Krafterna behöfde förenas ; tilt samwerkan, ty euighet gâfwe Ryrta. «Men det wore derför âswen af wigt, att "+ hwar och en gjorde klart för sig det än- .: damáât han Åjyftades = oc : > Hwad” hade då arbetareröretjen att } motmwerfa? Jo förft ett allt för tnugt i arbetes Den borde ifra för en fortare ¡láüga- erbetstideni werfade uedtry>ande utera om arbetet cj "blefwe godt. = mer i. Arbetets: allt för flora delniug hade sina” serade med fig. Wisserlizea ant, alt bårigenom stor flidlighet wun- ‘nes Den sak eller’ ett yrfe, men ofun- nigbet rådde. om allt annat... Olägenhes ten båraf wore uppeubar wid inträfande - ändringar I förhållandena. Detta borde - : för låga arbetötöuer borde arbetsrörelsen oja rifta sina sträswanden, men ännnu mera mot oordent!izhet och viedlighet. Ty futet befordrade, ha mydet denna rö relse, som alt arbetarue 1ôfte upprått- - hâlla ordning, Mid och goda seder Många medet funnes till arbetarnes bjelp. Ctt'allt lör tungt arbete ecfats tes af flit Farbetet io) arbetsskitizhet, den förra erjatte den lâuga tiden oc) den scuare gjorde arbetet wärdesullare, Den fom bade förwårfmåt fig funnighet och mängsidig duglighet| behöfde. ej frukta följderna af acbetets' allt för stora del- ning. Fatet förmådde i ia hög grad bidraga till höfandet af ardetarlönerua „som arbetets wärde oc) fllofhet i walet - ‘af arbete, ty om. flere arbetade i samma yrfe nedjatted naturligtvis arbetöprijet.- . Framställuingar om bögre aflêning skulle alltid wara billiga oc }fe fogligt. Mest gaguade dod funskaper oh bildning ide blott HiQ ‘infigter utan ähven till goda jeder. Och det war en god uppfojtran i hemmet, som skulle werka detta od) båri ffulle mödrarna famarbeta med får derna. vo —" Stadens fäder, Wal til stads- fullmågtige efter de tio, fom wid årets flut äro Pur att afzá, fommer att förs . råttag Å rävbulet den 11 dennes fl. 11 f. m. De ofgående äro: skomakarcu C. 8. Ljungberg, fopparslagareu’C. Ps Ahl- qwist, fatelugugmafaren C. Lundgren, velerinåren St. Cederberz, apotetaren F. Hajen, handtanden H. Heuriksson, * tfimmermannen Anders Perojou, hand- landen L. M. Simeson, fabritsidfaren O. Frummerin ‘o handtanden G. P. Ahlzren.. ” .— Curt Sobotkas fapell hästar här godt ‘det goda rydte det medfört från > andra håll. Stapellek, fom bejtär af 6 -"perjoner, hyser inom sig alftningsmwårda förmåger. : Samspelet är. fenint oc mur filnumren wäl. watdad -Säcdeles auslä: ”Romance för Håjtioto”; "Petpeurri ur "op: Martha” och "Flagielett putta cons ”certante", + den senare lomponcrad af Sotoika.* De sist nämda sty>ena gâfwes da -espo. * Afwen iilérgår gjorde ka-- - pellet fin fat utmärkt, ehuru, det funde : fånnag ganfla otadjamt att îpela inför "en få ytterst fätalig publik, Men detta få te allt finna sig umi flera aftuar, ‘ty _Loholmarnes brist pá finne för flön konst förnekar fig ide. Och detta år beflagligt!'-Det bänder lanfte blett ‘en gång pà året att ett sádant tiljälle gife. weo, alt böra ged mufif men det be- > gågnag. âudo> ie. Nej; Laholmarucs © fuk: tydes “mera luta åt det ”Iuftiga" -e< det fan uncg binda alt de häruti "> Tonina att suart tiflfredsftállas, l=: Laholms fyrfas orgel har. profs \pelats af organiísterua Alf, Andersion och + J. A, Ekstedt oh hade!bäáda tid farkostänte * hwari orzeln vitsordades fåfom iynners - “ligen utmårtt. oh Ladelm gratnierades till att hafwa lydaté få orgelbvggaren * Elfstrôm’ att: reparefa deu. Sàrfkildi -"derbörante | uppdrag alt : strôm Ulbetala. arwotet, _ _ "oc Wintern är här! 'J går morse, "då Lahelmarne waknade funno de heli till here Etf mydet att lidar funde anwändas. En ‘tonen, rasade fram. :J dag på mergo- neu wisade{" termometern . 19" grader under fryspunlten. "7, fy a = Blodiglar fosta under. förra Hålls ten of nåfta, år å Laholmd apotet 25 åre. tiden fynted twenne hästar med: ett náldlaß rusa êswee torget i fullt Men; de suäingde ned i Henrilsseuska gränden e< rinde pá staketet wid, bafgatan, få ett detta brátes fönder. Hästarne som tillhörde handlanden O. Anderöseu, bade sprungit ' ånda från: faitighuset, Sem bekant war det ej många dagar sedan lwenne- fpratfåtar âfwen flen rusade nämda stafét. Nägen!stada på hie tarne funde ej mårfag.: |. : 1 Swensk och tysk fattigwärd. - Frän Laholms laudofêrsamliug ojfluttade 1859 Jugrid Ohlstrôöm förft till|Terekow och sedan till Schwerin i Tyskland, der hon 1872 c< 1873 nedfom’ med tvenne os åtta barn, bwitla snart fölto faltigwärs den i Schwerin till last. Ohlstrêm ins gid 1875 å Femern ästenskap med ar- houom unu bofatt i Kiel. | Trots delta fêrhäUande, - har på - fattigwärdens t Schwerin ‘gjorda ansótan Mellenburgs minister i Berlin hos wär; regering yr» fat, alt nämnda cåfta barn. måtte er- fánnas fåfom . swenske miderjåtar och mettagad i Swerige till förförjning. KX. met bar emellertid deu 2:d:3 — efter kammarrätteus hörande — förklarat Ohl» strôm genom sitt giftermål med utländsk undersáte hafwa upphört alt ega îweusk medbergarrätt samt ucfkati, att säsom barn. — Gu florartad begrafning fêrsizgär idag i Ostra Karups förfogård, der rot: måftaren P. vou Möllers tik nedsänkes, efter att i måndags. ba jordfästats i Stedholm, s | — Höftterminen wid härwarande stads- pedagogi afslutas tersdagen den 20 de. Nâsta wärkerminen börjar fredagen d. 18 Januari. . | — Diidseuligt. Här i Halmstad —. strifwer Hallandöpesten oh hwaruti äfs wen Lahelm fon euligt wär mening tas zas und i ráfuïnugen — är det ännu ej owauliîgt att träga self fom äro nez ester sin tid att försfarande wilja ráfna i Mining. Det händer understundem tid och med, alt, klad man har alt -betafa 12 dre och tennlar en 2êring, det då är omöjligt erhålla mera än 12 öre tills vala,. © — ‘Skáne oh Hallands förening till ersättande af förluster genom hagel hade Newisorernas berâttelse upplästea och gode fändes, oc) iubenmtades af berättelseu Cl. a, att utgifterna för 1882 utgjorde 9,214 47 öre od at! föreningens behållning den 1 Mara 1883 utgjerde 6,262 fr, 47 öre, Under året haswa tnträffat 133 hagelstader, fom tilljammaus skora ersät- tad med 14,787 fr. 34 êre, od) lommer ör den skull att uttaxerad 1,4 öre per êrsáfcad tunna, : Görfåfrade woro denna dag 1,168,013 wuner sâäd.. - . Till ‘fôrorduingens w ordf. för Hal- tands lån waldes frih. D. F. Stjern- P. v. Möser, som uvß aflidit. Pi grund af afsägzelser företoges fle jande wal: - LNE ¿JI His härad waltes till ordf. hr E. Arctauder ä Wallbkerza och till v. ordf. hr Magyus Pchrson i Hofsmöllanz I Halwftada hårad till ordf. téjtuant Brume mer å Trällingez i Tênnerjjó härad till erdf. br C. Peterson i Kronterp od till v. erdf. hr A. Lyitleus i Nydola, Till. revisorer âterwaldes her! 2. Nils», sou à’ Torreberga, P. Slyite à Trolle= berg och P, Slweröson & Uppáfra, samt samt till snppleant hr GS. Peréson i Uppälra. — "An Iefwer fädrens anda, ännu har landet män!" utropar den pizze Hallandoposten, VNäára 300 uya ridderse mån râfuar Swerige sedan i fredags, tå ett riftigt stôrtregn af ftjernor fè från den fungliga nådens himmel öf- wer wära förtjente mån, Delila inträfs fate redan dagen före Dskarddagen |. ontedning deras, att louungei pa frem togsaftonen ‘skulle anträda finfrefa. till SKaslelroua. Bland. de wid detta fille fälle ihÎglomue haswa wi emcsllertid' i den flänga" förtedningen, sem \upptager Hz fralter i lördagens Pesttidning, ej pétráfat mer: ån tvenne halländingar,- nemligen fammarberren friherre D. E. Stierucrona à Stjeruarp oc |kaptenen wid. Hallands: infauteribatatjen C. H: O. Olivcceeno, of frritfa” den förre ute: nåns till riddare of Nordstserneorden cd den fenare till riddare af Swärds-. ‘orden. ”Blaud presterskapet i Gêteborgs stist nämner listan blott en senda, nåns ligen fyrfeberden "| Tanums !pastorat, . lentraltdpresten T., D.) Hellberg, ‘som tlifrwoil! ledamot ii ‘andliza. händer of Wasaerden. > Bland kommenddrerna af. Nerdstjerneordens sêrsta klaß finner man vrefidenten t Bita' hosrätt frid. O. W, fêrwäuade marten -snêbetädt, ded ej få , . Staël ren Holstein fomt förre adjuat- — Skenande häftar. Z:gär wid 12. betareu I. B. Lorenzen leh är jemte swenske medborgare ause nämnda välta i Luud Mr ârosammanträde I fredag. crona à Stjeruarp i ftället för ryttm,. ‘ju ef nått något annat re ten wid untverfitetet i Lund; nuvarande aenerallrigsfonmisfarien oh delar för arméförmaltningend | civila departement. juris-c< fil. doftera A. T.- Sjökerg. " — Suöskorps nya fyrfa blef { sôr- dago hôgiidiigt inmigd i närvaro af et stor’ menniskeskara,’ troligen uppgående, till omfelug batftaunat 1usental." Ken» traftprosten Jo A. Verg från Ostra Karup, -omgiswen af 9 andra officleraude prester, hät ett särteles ansläeude suwlg ningoral; frada blott att presteenas me- deltidsaftiza nillyrscl- i: fn mån förrins gade' Intrydet. af den bågtidliga alten, tislägger Hallandopesten = nns ._—- Skäne=—Hasllands jernwäg ' Rak gd - genom "planteringen". — detta blef werlligen i fredags âttadagar sedan be- flutadt {'’fonscljen, entigt hwad Norra Sklâne från Stockholm fait weta, Be träffande de. förfigrigbetömått, som skola mwidtagag,' har man: för des LR till grund trafifftyretfeng utlåtande Tom” i wáseutliza delar fliljer fig från domän styrelsens. Går éfrigt vestämides, att [tae tionen kast lággas på en plats wid ån i enlighet med. Engelhelms stads duskan. Den önskan, fem äunu återftår för Enzeihelm, är deu, att frå gan om gemensam. statien ej «llt för länge måtte få wänta vå afgårante. — En bemärkelsedag för sweuska tänd fliddinduftrien war den 27 Nowember, iy då för fêrsta gången tydaded det Jönlöpinga wertdoterdmda gamla tånds ftidsfabrit att uppdrifwa tlilwerknlugen på en dag till en million askar, d. w. f. att de ur jeltchègarne framrullade stee- farne — lhadana de. inlôpts af fabrifen — sáâgades, terkades, slyades, atbeta- des till stier, desia satjades jamt pace fades i -de samma ’’dag tillwerkade och etifetterade affarne.- Och dagens lysande resultat blef cu million asar. : Triumseu ‘af delta oerhêrda arbete, pei ester låga. beråfnivgar fnappt ulle funnat Writtas af 6,000 arbetare, bör till stôrsta telen tillskriswas den je- rie af fnitlrifa maskiuer som af ingeniór Lagerman, nyligen omtatad för fin wads ra fättmaftin, uttäufis och gêmmes Brom det storartade etablisjementets wiagar. Genem "några tillägg vå förbättringar hade iugeniôr Lagerman nämde dag afs flutat denna mastiukomptex, som orbetar cafbrutet “atit från fteens förfta gri- pande till deß de med stier fullpadade asfarne framslungas i länga baner med stor hastighel. J onsdags, då arbetar ej forcerades four wid föregående dago pe hann tillweifningen Tod till 994.000 aftar. — Lox- och fifodlingsanflalt. ESfa- raborgs tånd duebatluingojältftap har får til wid Gullispäng uppföra en i full werke jambet ww warande ottingsanfralt för lax cd) A Bygzuaden,” hwarf under denna månad uedlagts 25,000 lar“ och 310,000 lescultad sifrom, bar ett framför de fle- sta sáèaua afgjerdt fêrtelaftigi tâge, — Zltelegram. Ur 1öreskciftcina för elifa för fnabbtare befordran inlemnade telegram meddela wi: . det iltelegram fomma- alt införas från uáíta årg början samt ait aëgisten för dylifa telegram tills widare skulle ut- göra, wid infäudsk forrcopoudens dutbla beloppet af portot för waunligt telegram as samma fångad och wid ulländsk korres:. pondeus tredubbla portobeloppet enligt bestämmelserna i det internaliencta te- legrafreglementet, — Sammanslagniugen af Helsing: borgs oc) Landskroua fonftgödningafas brifer, hwartili fêrflag utgatt från fly relsen föesden förfinånmda fabrifen, blir "åtmisftone ide någen werklighet, flrife wer Sk. Ast, Bl, korrespondent i Lands frena, cnâr wid i torsdags bhâllen exstra bolagostämma derstádes med delegare i Landofronafabriken ej tillräflig plurals- tet uppnådded för det framstälda föistae get, Silämman, fon böcjades fl. 11 f. m, pågid, med en halstimmes uppehåll till fl. half 5 e, m., och diffusfionen åfo wer det framlagda árendet war fönner- tigen liflig, ftundom het. Motstäudar- ne fill planen âberepade i främsta tua met, att Landéfrenafabrifen grundats för alt I landimänuens intredie äwägabrin- ga en fund feufurrena "med det förut- waraude ' skäuska bolaget få mål i fråga em Wwareenas: qwalité fom pris, od) I detta syste hade ett flertal landtuän tede nat altier | det nva företaget. Komme uu en sammansiutuing till ständ, innau äunu den nya fabriken ‘eus hade börjat någon nämuwärd werter hade man uttat, ån alt ttertigare slärfa den åttre fabrifesn, niet wars bågt uppdrifna anspráf afuämar- ue welat jätta en grång. Deßutem an-. [åa det Helsingborgofabriken äsatta wåre det 728,000 frener, utom loger of rå- warer ed färdigt fabrifat, får Högt wid fonföretis med: den uya Laudslrouasa= riten På denna. sida ficdo bufwudfals ligen de swenska altiecgarne, syunerligen landtmäniteu, oc deras tatan fördes af her gedecgare Warheim á Tuna, direk- tär: 3. 8. Keunse, greßhandlanden Chr, Iduesen ‘i. Landsfrena. och laudsötinzo- man Nils 'Perosen- i” Wadenssd,. Det andra partiet, som var för planen, Nöds de fig hufwudsakligen vå ”utfigten för altleegarne till sáfker c< fnar utdelning pá fina allier, ‘em de inginge fett belag, ‘fem: under en dugli 7 - 4 "06 cnergisk Ryreds mac arbetat och fortfarande arbetade med etl „ej manligt gedt efoxomtflt resultat, På deuna sida oda nástan alla dauska aftlegarne. med bankiren Ludwig Haus- fen 7 Köpenhann | fvetfen, hwliken med talang : utwedtade -. skälen för "denna mening." .Jemte bonom talade för det framtagda =. förstaget ‘‘owerretosagfdrer Lund,» bare Bedell Wedelleborg, fam! reßbandlaren GF. MNech och iugeniör Cr Trandell.., Wid austäld omröstning afgáfwes 623 råfter dir sôrslazet od) 37 met deisamma, hwadan den erfordestiga majoriteten” af ws tredsedelar utaf. de afgisua råfterna ‘ej uppnåddes. I - Som ordfêrande fungerade under får sta båtfien of stämman grefwe Dücker pá Örtofta od) under senaste hâlfleu gods-' egare Warhelu = Hwad man än má“ tâaka om det i finanfielt häuseende nyttigafte för altics ezarne. i denna fråga, få har ded fråm man penont fit affiag Förblifwit deu grundsats trogen, hwarpá bolaget från början fotals. cc : a Landskronafabriken är uu fullt får- diz o< började i [ôrdazo fin wertjambet. — '£Lefwande stängsel. Ett storar-. tadt arbete" har i hot! blifmir utfördt mid slatend - sernwägar, ätminstene wid jädra stambanan.. Man har nemligen ôöfwerallt på bägge fider om banwallen der ide ständigt watteufylda diken finnad planterat hagterns-hâar, hwilfa frame deles sola tjenstzôra som eu syunerli- gen ändamälseulizt och prydligt stängset. — En allwarsam fråga. Under dens na rubrik meddelas i O. H. o. S:T eu infånd uppsats af eu sêmmerska, som fråller till arbetarringarnes fedare ecn berättigade förebråeljen, att de glênmt den feeppsartetande gwinnan. Denna fömnierftas årsinfomft går. till 220 kr. för är. Häraf ha 60 Er. om året âtzätt till hyra. Fôr 5 fe. î mämden har hou med en famrat fått bo i ett hela win- tern näftau ocldadt rum. Till hvått ha ätgätt 25 trå till Ytterplagg od) bufvnyds benad' 25 Er. Till em bomulloltäduing och eu ha!fyllelläduîug- om året, samt till underflädnad ‘smäpersedlar och sko- dou 7d fr. Till mat har hou | båfta fall haft- 70 fr. om året. eller 20 åre em dagen. Har hon den ena dagen les stat på sig 2 dre, få har hon mást tefs wa på 15 öre den andra, Och hwad får denna artetesfta för fina 25 öre? Ent glas summad mjöl fostar 6 öre, det âr-75 öre fannan. Kôpes 4 led fmör, får hon betala det efter 1: 50 eller 2 fr. skälpundet, of. w. Eu lopp taffe oc en bit bröd till frateft oc tifadant till middag, fifa dyrt betalte, är wanliga maten året om. : Når man fer det fått, hwarpä en fås dau gWwinna nödgad leswa året om, fan man fuappost undra êfwer, att få mån- go falla effer för srestelsirna: suarare må nan undra på att es alla sjunka ned i lastenë dy. Hår behêswes sâledes hjelp ed fraftig hjelp. . | — Watten- o< brödftraffet. I ans ledning of rifodagend flrilmwelfe den 4 sistlidue April witlommande matten» och brödstraffcto npphêrande hafwa hôgsta domfleteus famitlige ledamêter ansetl det enfía fängelsestrafset wara af för tort warastighet att träda i flâslet,' DÅ det med auledning häraf fan lemma | frå ga att wälja en något högre försvands Üugdögrund, har <efeu för sustiticdepare temeutet den 16 Nowember 'aumedat fängwärdsstyreljen att meddela utreds ning, dels huruwida utrommet I fängele serna fan medziswa utbyte af wattens ed) brödftraffet met annat fänzelse, dels huruwida utwidgning af fingeljebyggnas derna — med berâfuing af de dera! före entedde fostnader — frutte tarfwas I fitje af eu of justitieräden Wedberz och Hern- mar> fôreslagen högre förwandtinggs grund, dels Auttigen huruwida förmands lingöftraffet sulle funna skärpas à aunat sätt än genom konstens bestämmande ti watten ed) bröd. | — Siaurika brefläder ha börjat in? fêraë af postsiyrelsen i Steclhelm, Gefle famt möjligen flere städer. Postmästa= ren, fom tömmer bresläderna, medför eù wäska, hwilfens le> stäuzeo af ett låg, sem utgår ny>el till en lua i breftis daus botten. -Wäskan sôres under tå. dans botten, tåfen' pasfas ihep, en lîten try>ulug, tädaus betten ed) wäskans fed êppnas på. famma gång, och lådand inne FM : nedfaller - i“, wäskan,. bwitfen, lita om ' lådån,. stáuges : då tåfen åter får fitfag. - På postkentoret finnes fårflitd nydel få wäl tin bresläderna fom tid tömningswåfforna,. Lädernas tömning fontrollerag af allmänheten genom om byte’ of den sifra, fom onger uärmaste lèmuingètid, oh pá pestkentoret genom en liten. plåtbit, fom upptoger ládans nummer oc fom nedfaller i wäskan wid lâdans tömning. IN fj : Postwaktuästaren behöswer fålunda aldrig: befatta fig med breswen, och en fåfer foutrofl "winues pá alla fádoruad i tömning i-rätt tid, . i 4 De nya bewillniugsförordulagars na. ' Éulizt + de nova. besvillnIngåförert- ningarna, från, och-med nästa år den pers sena slvddealgisten. * Bewilluing af fast egendom utgöres âfwen af lunehaf | ware af seg, som blifwit upplåten til 1,800 ‘fr,’ kro 300 fr bergdhandteringens und eller fanalholag, RE -BewiAning för arbete "eger ide rum, I diges -sammanräknande arsiv rsiêd, tig fägwerf sufowst as fapital eller Ar Ten frattjtyt. fomttcr, deri - Untdetitiga "Uppga deta fe, åro 400 tr, I uen we ti af inlemten aj fapital oh -arbete fría] tra bewilinzug, (Fôrut . wero ‘af -Infeiilt från 400 ru 1,800 fr. 300 trîa fran bewidning,.) je draget má pa‘ort der fellttdden tor to tad ar: tyanerkigen. he tjolnfirine mer förhållandet Inens rifet i adminyer, aj- wensom-undantazawis I de halt der far. deles durmande omständighcter Uatrif familj, langwarlg ijulilgdel, olydsban- delse ech dyliti färstomia, clas med begit « "Fran utgårände af jute fibewüluínz frifallao, utan andra, iumeca utlryd>ii= en âfwen lontoting, (puobaliuingözät-- kap,” allutánua hypote ebanfeu, alistan- ua - hypolefolaosan fôr! Sweriges trader ec hypoteksföreningar.| — . ap föreflsifter angaekde tåreringen jy- i nes att mannen taxeriagó ed pieuinzze femitéec utvytta met tagerisgö e proj nings-nänder. : KEE Wal “af tedäm ser" cd surpteauter i bewilluingöbereduingarna jtota törättaa före 15 Scbtuari_i itällct oth ferus warit stadgaat före I Bebwnadi. roa | ogeringenåmderns | aliggaude larc ringoförråttningar sfolà wara ‘afjlutaèc scuast 15 Juli (1drut före Juli manads utgång.) Taxeringonämden föreflar bland fina wmedlemmar 1 Stoctyolii yra, men i öfriga slârer e< pa länder tre (jèrut fyra): perzoner . tul ledamèter i jamma ära préiningónâmd. | “Bejwár af skattityldig éswer préfuinge- nämdens beslut inlemnad, [tälda ttt tam. 'marråtten, till f. mtd bejállniugehal- wante jöre tl. 12 à fifta belgreia dagen i December manad dek ar tferingen cgt rum (förut. fuom utgangen}) at “Mars månad påföljande arct), Beswär “ma under ialitaganude ‘af sladgad ‘tid oh orde ning funua insáudas med alluáuna por ten till deu ‘myudighet till hitfeu be- wären sketa ingifwao. '— Om gwiunaus ställuiug bins i jôndags i Sichel I tetuista Holans lefal, til. förman för geedtemptarnes bibliotetatasja, eit föredrag ar. luterate- ren c< pera ates Ul A. Heten. J föredraget omnämdes | bland annat, burufem förft år 1834 qwtlunan fid rätt inbegripna: âfwen* bullrune, 500 fr. faen 400! infomster:l>e ill 1,209 üppgá de (till ..1,200. kyl Se lee vat att bafa od) fciugbâra pastejer, ca ut- 7 ftrådted 1844 deuna rätt ájweu till glass warer.. Den lila alsiagen, tom fit uämda År aulego, war etr apode trattis gaste. stegen, sem tagira för: qwiunans tifftällande med mannen. | 1861 åra vå. ringstog gaf stutligen qwinnan rått zit 7 samma uäringo}ridet jon mauueg. Hwad angår arbete è ‘jtateus tjenjt fir bar qwinuan nu rått titt anställning wid tclegrafen, folljkolorna, de 'atluänua läs rewerkeu, bwarjemte qwinnor börjat ans wäudas ä pestkouteren. Ester att But: ligen hafwa ikorihct redogjort/ för te- handlingen as" frågan om) gintemanna- rätten e< qwinuans omyndighetètill- sländ, tillfännagaf tal, att ånmea fêr hans nåfta föredrag flutte blijwa: Quins nans råttaliga ställuiug I ôlteustopet. — Kyrkosängen wifar i wåra dagar en bellaglig tendens till förfall. Wid Nerrkêpings felf]kellärarefêrenings wine termête i lôrdagd onfåg em totare erfor fen ligga dels hoo hemmen, i brilla ' underlägsna andliga sangec uttringt psalmsángen, dels bes flolan, Tar nion måbända cj egnat tillbörlig nypmärf jambet åt pfalmsäugen._ Samwetalare. anfåg, att fettftellårnren, tå säugen were af sa ofantlig wigt för det fy:fliga tife met, berde göra hwad i hans förmåga stode för att befordra den flamma, Fer delta ändamål borde föraljäng flitigt ie! vas | ffolan. Medlet dertill woro ps det lâglta stadiet. gebörojäng, derefter trägna tonträffningesfuingar, wid bwilfa tal, wille. får sin del förorda Chberés metoden... De fiesta af wåra sfênaîte och - mest anwáuda feraler berde med meledier inläras utontill och omwerlaude med hwarandra sjungas wid merzen- bónerna od wid dagens slut. Cn sär- ild timme è we>an borde,-delft på lins AA dagen, "anfläs till feralsáng ec pal mernad utredning. -Widáre borde en [yrfofôr af med ged fingförmåga men stade frolkarn anorduos, sáfom Törbåtg fandet, wore i slece as Stecsheimo fyr ot. ' ' : | — Isrâgasatt reglering af härader gränser. Zil DP ilsa hän bä . taderätten $ Aty: , = . | "+ TiM MN. Aoto hárad hör, några imårtt | betar af fodnar; sem ligga i förfomtint gar, bwilfa tilböra andra bårader, neat Filanterg c< Attarp, 2 beta heunan l orups so>en,- hwars hufwuddel tiltig I W. Glinge härad; Härdnäg, Naclatp) / Keolema cd Ngglardd, utgårande 4 mtl 1 Nêôstänga oden, fom tithéra Onijd härad I krÖrea tån, sqmt Kldsweréd ; YE mil: i Konga se>en, seu tager i sité nämnda bårad och län ]sasul mindre det lar -af-Hisbuttd ‘e< Fagetdults fedusr > tillhörande HIS hârad, i Walants Län, från myndiabeterna hade antommit sfeifs" welse, - att föra femmunerva inen dá - bet om de bifillo att nåmnde Tear I ooh |: ! ‘ 4 H + VÄN T7 - 1 od 1 | + i . Mala od A, . on 2 AT ——
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.