i. fra tic frånfriljof 91. :itåbe bårab ed; fire• paf mcb fednaritei buffvuttrlar. %Uh a! e r ° i ll i m ån t a g å itnilbetnt a lltåe titt t i ll flå b e if o n a e t t e e mcb un- ena nr.i från Invare loden m w in af .)iibtilt ed> Zerupt berifth ine n afbh.ta. entbubet fras Dg 93Zunfa ijuugbtp, ekan, tr. jet:ljunga. :114a, Vtitcre. Nifeberga, Sa• e or d vbctaltutnan t a be at itu tt i rå g- a sitt, m e t Z fb e ån n g wtaptc betar« •Obt teågrtedett inom 9i. ?Me bårab, lem i 00 af gnutta tut<litingens rubbttittg fine° mera måg: u ntertbillnina , btvaTlill ett ontbub gen- nt;:lte, att en nu ni4gtelning !tillbe af- ktdc.1 Ula iucn. Men Nrgetheeit,-alla cartga c:utlåtet tOftate ja ter ånbrin- ellutet ffutlr galten, pretefelleut- 3( a• '; crog • — Stoallca att förfal(Ta bar blifteit ett af ten meterna !mine intreijanta• pc tamtå, jåga Cmål, CIL zorr nej. et fia ett ensug ntiMtfutta enes en tein. aingeluften tagare nieb att kåta rap!. ten dia brånreittet oset litet tratten ur brunnen; nu bar wetettftapat bertmet 'annat earlighteu truttanfivårta traven 1 hat, ja att benlim svan( lom belft fan fruståtar, t. tv. 1. mara uaget helt annat ån tro utgiftvee for. 3 tuttan: tr anonlcr ultjubite till bOga rriA unsets tara metictua, cjwitliga ft Cubetenteba, «ib-Ulliga tcfnifta fot:ritat, bient» tvår: ta tco 'entita nosbien tatuerar fin lita gånga he km te !etta troner, ifall ka ej tent of beteifat term!, ffatliglyt. gira tåt ii:rtArtitlafte af allt år, att kt antraffortiaa tierialftaintotgtet uret fhtåttef Omar fina tomter pa veåra fc, kåt:tuta ed; njutnin3ontebtl.;..j5m8 t. fabricera at margarin; åttita utfrato nue mattat ed, lerfåttee nieb vitriol; !bel at titheerfae af fågieän, rinner, selfyrar falt; fogen faga° mcb aiftiga maallfårger, farit frantitållei at fara- euletijerat ishals, titaegttlifågfp,in, itiOctt båftletnicr, rl beffao oset ful- enat foror. 'Diett af alla team k r bed tein, knia! ab cigarrer utfalla for faialftuingar. J1•3111 tortafteaa gettem Inleds giftigt åter), gira, jalicellera malma, flått% ccdoenille, Dubba m. {)siat tenjal betråjfar, ia taloa i freci. slitningar Pr teutbantlare annenfer cal "bell4lItt te &gnat, brett ultragen nr hotman". Zemin cofence fåtice i Resa qteautitetcr från g:a:drift er bar f a tutt, lom jrnsillantc lifitor gammal get hajat. gRen eltidligneia år Unna cticecc, fent giftvit nerven åt få irrån. gen :radat etifetterat butelj talja, ej tu pactutt af Utdata utan 'af ricinolja bikantlat töig jtvaftvelfera!! Vd; Gatt« ? gjt Nper tran antburg dkr . " irruren "åtta 1)atuantia" titt 'mega finö c* ai liuta etta ett baddat mibrag etta :vånna rå en tittin "regnlin". Vi fithatige! Set b, att i t fela ft,ibcc timmar en Ottan, intuftri. (figgarr• fåtritantetna banta från bawannå ej teban, fiol tvål tet cetcrthi korai literna gi,rae, te rita der gula haut Isar jonutuathålla buntnata, !amt till ed) met te ni!t km tilljeita Literna. arbetare blja tub ineerba btrilfa letat:lera gå i hatitcht lem åtta. 2a ritjalffningacnftcat bar gått iå långt, att ten fbi:fiffar f8rfalfiningar. )hatt fårar t. vita fm& mcb ett ämne knutan från trutit:i af en till bita(6.ruat, familj bOronte teårt; men act tårgånine fant i 'mantelö uti:bita balar nteftatelo af rikedrn, rce irrat- flit etta faleinerab witriet fbr att int ide fata em treslatt tratt. ' set af 1. 8r- 5.1Ratnc jå myrfet autvånta ectatiinijC- tet aretlantea mei) frita, gine, alabafter• graf lamt till ed) ann pielan. Tet tjatar till inta att tuibart crtn cm flata bett; tu be bråda fig 6f teer alla cturåten inom bantån, och niga apcjintutå tagligbagi. Zeit — meten- Baren bar ej alle:taft lemnat metei Ntralftningar, utan Af men till alt upp- Lida eeg branntårfa te6fa. eridligt anbsorttn. En menniskovän. 1 Bollanda rocken (Westergötland) utled den 24 \member enkan Kjcrstin Larsson i Bergig, 761 s Ar gammal. Stadd i goda lillefar, bitr den atlidna uppfostrat («kritig 20 barn utan ereittning och utan att vara nårakyld till dem. Älven hela dagen i torsdags har man draggat efter det mystiska byl- tet — nåra hittills utan ringaste re- sultat. Arbetet har åskådats af tu- , entals personer, och ryktena om den Hemska handelsanhafva enrit minst lika. många. Majoriteten Ar benigen att tro det rit uyfadt barn blivit bragt om lif- yrt, men det finnes en aktningsvard 'minoritet. som håller före att man endast drAnkt några laindvulpur, Ljus i saken torde dock vara nit inom kort förvanta. Utrikes. Ciungl, den bekanta dansmulik- kompositören, har aflialit 73 år gam- mal i sin födelsestat( Zeambek i Un- gern. Genom eldsvåda lär en hel gata i Bodad'est bliff it ödelagd. Skadan tir ofantlig. Sjöolyokor. Den skada dc senaste minimal-Le :insnitt del» på ile stora ajoarne, dels på Fölcuta staternas kuster, Aro ty 'arr långt större an de första telegrammen tillkantaagifrit. Fan Milmaukee berättar salum ån, att sjoarne derstådes förlist 60 skepp, liva rigenuni Z3 menniskolil gått fur- lorude. Skadan upppktittudes till 2 1 , millioner kronor. „Angfitrtvget Ma.: gliste° sjönk på Olre sjön, lavin-vid 37 personer drunknade. På Miclii gausjan sjönk äfven cu ångare, livar- vid 17 menuiskor omkrama°. — Ilarumilagen innerfack på Ge_ missjöni nårlieten af Ouchy en sam- manstötning mellau ångfartygen Cyg- ile tie ls Rhöne, vid hvilken det sist- nAntda kantrade. Kaptenen, :i pas- sagerare och 3 matroser raddöd -s, hvareinut öfeer 20 personer drunk- nade. Såsom något märkvärdigt om- talar Bei liner Folks-/.elton;; att det finnes en stud med 37,000 invånare, men som ej har ett enda inskank- ningsstalle. Denur stud i Berlins omedelbara närhet år Charlottenberg, som med undantag al ett temligen tartligt hotell iifven saknar alla slags berrändigheter för resunde. En onaturlig fader år bonden Retruk, boende i kyrkobyei k «ouv • Kiena. 1 stället för kreatur spänner han sina egna 14 till 15 år gamla barn för plogen och plöjer med dem, Barnen lir under tårar beds att få slippii detta förfårliga ar- bete". 1)u vilja genta griifvn både natt och dag, blott ej dragö plogen. Men den grymme fudreti ar °bevek- lie. En äldre son till samme bonde liar på grund af liknande misshandel redan flytt tran hemmet och lokan att aldrig i sitt bil återvanda. Ny qvarnmodell. I Fra Inta lut- ter-nål begagna.s mivarnar, brakas hjul dri1 , 88 medels S111121 i stallet för vat- ten. Sanden lyftes genom väder- 91 arner upp i karl, ;tran !elaka han nedfaller på hjulet, soni liårigenom sättes i röteke. I en första klassens pension i Now-york försl unno för en tid se- den en mängd saker, den ena efter «len andra. Af tjenstfolket blefvo till och med flera ilsket:alle på blotta misstankar, DUM re 61(1,9 na mol i sålt jetut. En ung man, -usel bodde i pen- oioncii, våt:lite: emellertid en natt at ett se en at de inackordeinde in.a damerna i fullstandig natt kustv iii n.- tråda i huns ruin och genast «ge sig ti)I att undersöka lians kläder. lians penningur, huns guldskjoi tkouppar In. m. -- allt uppletade hon ock till- cgnndc sig. Den unge mannen åsåg allt detta under tystnad, men då den sköna tjufven altar:lade tig, rusade han upp och anmälde saken for vården. Meddelandet vickte stor sensation, som ej minskade., då det virade sig, att (len ifrågavarande unga damen alls icke visste af stölden, utan att hon hade gått i sömnen, under det hon tillgripit alla de saker men sak- nat, och som man nu fann gömda i hennes rum, utan att hon hade nå- gon aning dirom. Mystiskt. 1 Mahnötidningen Sk. Huru man inrättar banker i A. lasts: Det var i onsdag/ afton i Ryssland. Vill man inråtta en bank sky mången. Med snabba steg koar i Ryssland går man tillväga på föl- eu ung <pinna gående från Södra jande sått: först och frAmst söker piumenuden. Ilun styrde anta steg grundlaggaren få den högre polisen tnot Davidshallsbron, der hon utmat- på min sida; (Urminnes detta Ar före- tad dignade ner på en bank strax taget dödfödt, det kostar polirmasta- invid åttualbriddeu. Två Sta& gno- ren endast ett par ord på en bit s«, ',flikat fattat fiffigt intresae för papper och mannen 'takta, rom poli- lut bleka (ivinuan, iakttog° nia huru- Aiskt miastankt och hans privattör- som hon, etter att ha sett sig nervöst mögenhet konfiskeras. Denim må- ~kritig, framtog ett bylte ocli ka- ste den talrika ernbetsmannahopen i stade det i vattnet. DerefteK atlaga- guvernören» kansli livar for sig samt Ilade hon sig- med latta steg från efter rang och värdighet i•ontOrjasa?. platsen, hvilken inom kort pa goa- FOrrainnins detta, tår personen i frå- esrues rop att någon blifvit inördud ga icke ens se skymten af guvernö- fyldes af en massa nyfikna nian, (pin- ren, utan hons »röken otit tillåtelse bur uch framfar alt barn. att stifta • en bank vandrar direkt i. l'å tillaigehe af Digra aldre per- pappersborgen. Men iakttagas [Anan.; soner sprungo do unga upptickarne da formaliteter och har mannen slut- af dådet filt poliskontoret, hyarefter ligen tilltickligt vint guyernOren sin draggning genast inmaldes 1 kanalen, erkänsla, el öppnas omrider den nya banken och röfvarbandet, d. v. 5. den at guvernören valda direktionen, börjar nu att plundra de personer, som Aro no!: enfaldiga att anförtro sina penningar åt den samma. Mel- lan bankdirektionens medlemmar in- bördes råder den mest ramade so- lidaritet; alba äro de si5oen tillhö- rande en och samma stora fatnilj af dc:Inter. [Ivar och en deponerar sin sexel i kassan, och på @A satt komma penningarne i rörelse. Ban- kon exi‘ternr faktiskt icke mera, icke ett öre åtel-otit. Nu nflörer det ena avindleriet det andra. Konsortiets heln.finanspolitik går ut på att finna nya offer. Men allt har naturligtvis en Ande banken ramlar. De egentlige grund- laggarne gå med högborna hufvu- den i fångelse, vol att marka efter att på förhand ha bringat det de röt- vitt i eakertiet genom att ha förskrif- vit det, såsom sina hustrurs eller shig- tingars egendom. Fin lurar en så- dan usling sin råttegång, dömes tunn att vistas ett eller två år i någon stad i Sibirien. Der lefver den för- visade matadoren i :,us och dus, all- denstund han har tillraekligt :ned penningur att muta sin vaktare med, och når terminen är slut Atervander han, efter att ha hlifvit vald till he- dersborgare i sin förvisningsstad, till skådeplatsen för sina förra be- &iller för datt — börja om igen. således dröjer länge innan dju- ren kunna utsläppas på bete, blifva de genom bristande nä- ring alldeles utmngrado. Hvad nytta kan landtmannen väl un- der sådana omständigheter harva i sin ladugårci? Hurudan skall väl mjillkafkastningen blifva ef- ter svältfödda kor och huru skola väl ungkrcaturen kunna tillbör- ligen utveckla sig, då do erhålla en otillräcklig och jemförelsevis föga närande föda? För att undvika sådana olyck- liga följder är det derför all- deles oundgängligt, att man nu i tid beräknar livad man har att gifva sina kreatur och om- sorgsfullt fördelar detta på lik- artadt sätt under hela vintern. Finner man då no genast, att fodertillgången är otillräcklig, måste man naturligtvis antingen minska sina kreaturs antal, eller också inköpa foderämnen. Och icke nog med att genom dålig och knapp föda kreaturet: genuin sin minskade afkastning ej lemna någon vinst, blifver iif- ven deras gödsel af betydligt mindre värde, hvilket åter igen utöfvar ett ofördelaktigt infly- tande på jordens fruktbarhet med kommande år. Mot kastning hos kor. Vi afsluta dessa rader med 1 vissa delar at Oldenburg en erinran att enligt erfar:te uppväcker det epidentikika upp- mäns åsigt kreatursskötseln ut- trädandet af kastning vid . kor- gör en af landthushållningens nas kalfvande mveket bekym- förnämsta tyngdpunkter. livar- mer hos hvilket för man tinlate egna denna on gifvit generalsekreteraren vid oaflåtlig och omsorgsfull upp- dervarande landtmannaforening märksamhet. Endast genom att anledning att offentliggöra föl- väl och så mycket som möjligt jande medel som egnade att fö- på likartadt sätt utfodra djuren rebygga sjukdomens uppkomst under hela vintern kan man der- och gripande omkring sig: 1) för ernå goda resultat, dock på onivexlithg at' hittills begagnade sationa gång väl ihågkommande, afvelstjurar, 2) till (lisp :skitens att likasom djurens näring ej förminskande eu daglig dosis får vara för knapp, är det äfven af 4 till 8 gram jernvitriol, in- oriktigt att slösa med fodret. gifven i två portioner och blan- Här, likasom vid alla andra prak- dad med fodret eller i drycken; tiska företag, utgör en noggrann 3) en daglig dosis af salt, heil- beräkning hufvudsaken, om en ket i många tall lemma en för- åsyftad vinst skall blifva fruk- triiftlig hjelp mot en epidemisk ten deraf. Att utfodringen bör kastning hos kor; 4) afstäng- vara likartad, är särdeles nöd- ning at. kor, som kastat, ända vändigt, äfvensom att öfvergån- till efter reningen, efterbördens gen från betet till vinterfodrin- desinfektion och bortförande. gen skall ske småningom, eme- Denna afKängning bör ej ske dan alla hastiga öfvergångar in- i kr stallet utan på ett ställe, der verka ofördelaktigt på djurens förut ej furnit s tiötk reattir; 5) välbefinnande. Till slut upp- rening af båset oss hvarje göd- mana vi landtmännen att, så selränna med klorkalk eller kar- mycket möjligt är, sjelfva öf- bolsyra, blandad med vatten i vervaka kreaturens så väl ut- förhållande af 1 på 50 ända till fodring, som öfriga skötsel, så- 100, innan djuren åter uppstäl- som ryktning, mjölkning och T. f. L. las. Denna desinfektion borde dylikt. fortsättas ',varje vecka några gånger (t• sådana ställen, der I\yttiga rön. under förlidati vinter kor be- funnit sig, hvilka sedermera ka- Enrot fotsvett. Fötterna skola hvarje dag unnas med ljumt såp- stat. Dessutom omtalas trätjära som- vatten; strumpor och skor skola by- medel mot kastning hos kor. tas om, si snart svetten gjort dem fuktiga, och val vadrus, innan de Sedan en landtbrukåre under tagas på igen. Ömma, röda flackar år lidit kännbara förluster :?.:ne tackas med linne, insmorda med fett e.ertom korskastning och andra eller olja. 1 strumporna ihäller, in- 2, medel hlifvit resultatlösa, be- nan dc pådrugas, en blandning af 1 salicylsyra och 5 delar potatis- gagnade han på inrådan trirtjii- del mjöl, så ity-eket gom en struken te- ra och gaf livade ko två gån- sked af denna blandning i livar ger i veckan 2 fulla matskedar, strumpfot. ['Plita dessa medel icke hvarmed han fortsatte i 5 tnå- fullkomligt, gör tunn klokast i att nader. Under de första 14 da- fråga läkare till råds, hvilken ofta skall kunna taga bort detta obehag- garna förekom ett missfall, men liga onda. sedermera intet, och rilla kalf- Forbåttradt låskpapper. Om man varne voro friska och kraftiga. plu på papperet, så en plump 1'å Den, som försöker detta, måste hur upp blåeket med fåt t ern naturligtvis afstå från de ofvan suger låskpapper och rifver bort den qvar- nämnda vitrioldoserna. blifvunde fläcken med radergummi Något 0111 kreaturens vin- terutfodring. En stor del af våra landtbrukare saknar tyvärr ännu insigt i hvad som erfor- dras för kreaturens rätta skötsel under vintern. Detta märkes naturligtvis mindre de år då siir- delen god hö- och halmskörd erhållits, men, då, såsom i år, höskörden på många ställen bli f- vit ganska knapp, kan denna bristande kunskap medföra stor förlust. Om man nemligen eyvid vin- terns början noga beräknar sina fodertillgångar, inträffar det lätt nog, att man efter jul måste svältföda sina kreatur, och om då våren kommer sent och det eller raderknifven. 1 alla händelser synar alltid tydliga spår efter [dum- pen på papperet. För att spårlöst borttaga en blackflack från ett pap- per behafver man blott anvAnda föl- jande enkla medel: Man skaffar sig en koncentrerad lösning af oxalsyra, braken erhålles på alla apotek, och d rar tjockt Itiakpapper eller !åskpapp Here gånger genom *yran och låte. det hastigt torka. Luckpapperet får dock hangenom ej förlora sin sug- kraft, hvilkct skulle intråffa om sy- ren öfverdroge papperet med en kri- va y toar, bhövra raflöl r t i a lrit sokt aprakit :n eår t e eptirli ni.gearad tas med oxalsyra. Är beredningen riktigt gjord, utvecklar talk papperet en öfterraskande verkan. Så snart man ligger ett sålunda beredt lask- papper på en bl*ckplump. försvin- ner denna genast utan att efterlemna några marken. För hushållet kunna hufvud, föt- ter, vingspetsar, halsar och kammar af ringlade höns på följande i Frank- rike bruklige satt göras till en sund och !oneklig spis. Sedan kroppride- lame i fråga äro väl rengjorda, bry- nas de i obetydligt smör, stramas uppe med mjöl och spades med buljong eller vatten. Derefter iläggas mo- rötter, potatis, purjolök och stark- peppar efter behag. Det hela kokas sakta under lock. Från en höna blir tillråcklig frukost eller qvallsvard At tvi personer. Pepparrot har från gamla tider varit mycket :invand i medicinen, och annat nyttjas den vid många hus- kurer. Har anan onds i tinderna, och tanden Ar ihålig, skall man ritva en smula pepparrot och fylla hålig- beten dermed. Är bålet i tanden för litet, Jagger man pepparroten på tandköttet eller bakom örat på den sida der man känner smärtan. Mot frostknölar på hinder och föt- ter skull pepparroten också vara ett utmArkt medel. Man rifver den, häl- ler tre gånger så mycket kokande vatten «krafter och låter det hela stå någon tid. Medan vattnet innu år varmt, badar man ile frusna lem- marne i vattnet och låter dem för- blära deri, till dem detta blifvit kallt. Stundom måste man upprepa badnin- gen en eller två gånger. näver man pepparrot och tillre- der den med attika till en gröt, kan denna användas liksom senapedeg till att framkalla en retning på huden. Pepparroten verkar hastigare An se- napen, men icke så starkt eller lång- varigt. Stadgar Nr Damernas Ring i Södra Sverige, bildad i gdididen 1883. § 1 Damernas ring bildas i an- da:nål att befrituja karleken till ra- sten, lycksalighet och åkte:satrap. 1 detta senare afreende sarskildt vill den verka för utrotande af de skad- liga fördomar, som nutidens unga mån hysa mot den modernt upp- fostrade unga () öinnan samt de villo- meningar somt ungkarlskretsar lira vara rådande i fråga om bemålda (tvinnas person. Vidare vill den verka för ett godt och rittvist förhållande mellan mågar och svårmödrar samt, då olika me- ningar dem emellan uppetf, genom tårar, nervattacker och hysteriska anfall söka afleda uppmirlrearnheten från det omtvistade Antnet. § 2. Intrade i ringen vare med- giftet hvarje söder om Linköping boende, valfrejdad fröken, som gått och hist , kan hjelpligt spela piano och år fri från allt vanställande lyte. § 3. Ilvarje medlem erlågger som intrådesafgift 25 kr. till närmast bo- ende parfymhandlande samt dessutom i årsafgift 400 kr. till sin sömmerska. Extra utgifter till det franska Ma- gasin du Primens berättiga till plats som hedersledamot. § 4. För ett omintetgöra det omo- raliska inflytande på ungherrarne af schweizerifröknarnas vanliga ögon- kast samt det kostsamma vistandet å offentliga lokaler, fordrar ringen af alla sinn medlemmar att de i hem- met utveckla en så tjusande ilsk- vårdhet och så mycket naturligt be- ting, att det blir en städad ungherre absolut uniajligt att fly till kallaria- lens och schweizerkie sås- och kon- )aksduftande namnen från ett hem, der behagens genier kringsvifva divan- bordet och der oskuldens små Ang- lar osynliga stå vid kakelugnen och klatscha med broderade vingspetsar. För att minska ungherrarnes § 5. lefnadsonikostnader, vill ringen trade i underhandling med alla södra Sve- riges tapirserihandlerskor om leve- rans af furdiga tofflor, elcrifbordeniat- tor och soffkuddar, hvilka sedan un- der namn. heder och värdighet af segenhandigts tillverkade julklappar skola förmå herrarne till så många bjudningar p& teatrar, konserter, ba- zarer och eltampagnesexor å utvikits-- husen för «bekanta familjer», att de sjelfrnant afstå från tanken på inköp af hattar, hängslen, paraplyer och öfverrockar sann andra mindre nöd- våndiga artiklar. 6. Till förmån för de ungkarlar, hvilka aro nog tacksamma att icke af allt detta finna sig tillräckligt be- lönade för de 'må uppoffringar som de å annat håll nödgas göra. bibe- hålles den e. k. förlofningstiden, un- der ',vilken det ifven för den mest tillbakadragna uugano må vara med- gifvet att, så ofta sådant finne. vara af nöden, ge små förskott på kirle- kenr fulla lycksalighet genom att tvenne till hvarandra vallfårdande 011ar slå denna lapparnes purpur- brygga, hvarum Atterbum så hanfö- can& sjunger i «Lycksalighetens öa, (Pag. 73, 7:dc raden uppifrån.) 1 7. För att de besparingar som genom ett förstånds are letnadrsitt af herrarne göra., amt finna en i sk- val moraliskt som estetiskt biinseende fullt tillfredistallande anvåndning,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.