sr fore rotee tres <5 i 1 I -pedagogl. i - E “> a an ————-d 4 2 Decembor månads ord. kommu: "palstämma med’ Yeln församling kenstugan måndagen den 31 denncs "kl. 10 fm, hvarvid följande Aren- ve den’ komma att handläggas: - >. lo) Gravskniog af såväl fyrktals- som debiteriogs- och uppbördsläng- den för nästa 4 >" 2:0) Val af revisorer för gransk- ning af årets kominunalräkenskaper, 3:0) Val af'snöplögsfogdar:": rg So) Val af Tigynings dns S | i | ' [| _ - 5:0) Val af båtamansrotemåstare. . ““. (G0) Tillsättandet jaf barnwnorska i Ås församlingen! is li ‘-Axelstorp' den 13, December 1883. > JA: Selnknecht.: ">. è) -ir dee ——— 0 NE : Faholm, Nr « Auldagens gudstjenfi.fommer iår alt “här Mi ind än vanligt högtidlig, I . fy att sängföreuingen då kommer att - sjuuga _L. v.. Beethovens, herrliga' Hymn som lydlig poct läud person här i staden N frijuit ata ande) werser., ‘-Deuna “ sjunges under hôguessan men kommer möjtigen Hosianna alt afsjungas jottan. Du menta slyndea till Dethlekems dngder * Att adde, rad oss' Herren går. > ov ' Se Terrani Harket deskinande jorden "Och engelus glada julbud hör: Dö aFörfåres oj, si jag bådar stor glådje, 4 dag är frålsaren dig födda > För sedan chôren från MMuwmelen sjunga Om fröjd i Ajertas, frid med Gud, Om fröjd I kjerlat, frid ned Aud, 7 . — Examen hâsles i morgon fl. 10— 12 med lärjungarne ‘wsd härwarande 4 — — LBåra dagar hâfwa fora företrås den framför förgångna dagar, anmärker Ostg. Torr. . ” | Bära dagar arbeta =, och leswa i sitt lisationens eget lif. 50 re SFBira dagar holas wisferligen af för restäcnde ödesdigra! frigísfa samman- drabbningar, men ‘bortoau ‘ desja höja folfen fin stämma,' kräfwande genomar - + pande fambällsförbättringar på lagstist- ningens parlamenlariska och sredllza wäg. _ Wäára dagar erkänna behoswet a fradga 06 styrka i de fonslilut onella styrelse- formerna, men fordra âfwen alining för den ej mindre konstitutionelt berättigade fria yttranderåtten, folfens Tält. Bära dagar hafwa ef blott konungar . A regeringar, utan äfwen folk oh mens Vira dagar lefwa ej blott af brödet, utan áfwen af andan, fom år med oc) når det, .'- “| .Wära dagar hotas wtaferligen inom “| eit oh annat land af revolutioner, men inom de stater, soni redan âro. inne på en werflig saun konstitutione! wäg,-en- | daft af, reformer, tidsenliga reformer." - ©" Våra dagar; befämpa i-grundsatsen ! asla undaufagslazar/ nien hola återigen * astas lifstälighct inför samhällörätt och | fambåtlalagar. j 1 or . Våra: dagar ‘erfänna .wisserlizen ta- pitatet; ' tntelligensen och Arbetet, "nen + fordra att de fota lifderättigade erfäu- [nad i hwad de uträtta iQ tioner "tt Våra dagars rôrelfer .äro fullkomligt berättigade, men: wilja..winna fina feg rar. på - humanlteténs ; och : toleransens + fuuda måg (oh. ide. på inhumanitetens od inteleranfend ödesdigra bana... — Till [loifare’ i Ostra Karnp ut- fågg wid -walei i söndags vif.7ffocfareu od) organiften i Westra Karup” O Thus — tin: med 3911. syrlialsrèster.;*-Organi= sten I Förslôf A. B.*Borgström’ erhöll 1 1703 ‘o< organtften: I" Hablöf, L.A, Are ""nonff 118 röker. la fe vt ‘Till ombud |för'Weinge i årets markegängsnämd är msedd Carl Nils- ‘fon „i nr, 6*Wessinge och kill suppleäut Pil Audersfon i ur 1 Weasinge.-. - . - ‘ e PM - — Afstagua. besnär. Kammarrätten hari utslag of den! Si förra månaden asslaget skolläraren A: -Lardsons i Welu- - ge beswár êfwer länets prôfuingskomités beftut' angående hans befaftning för ins lomst 182. | 7 “= Fiskerikomitéa.- ‘Den af saudotiu- = “get 1883 tillfatta fomilén, beftiende af - bre rifsdigdman Carl* Jwaresen, lam -fuarsunfaren" Th. Bollen flåld och land!e 7 brufaren Magnus Nilson, för att grane B och afziswa vitrande À utarbetadt förs = flag tl0 ny fiskeristadgo hade sisiliden torsdag fammantráde à Mårtendfond hos tell i Halmstad, dèrwid fomitèn hade, I cape med landstingets beflut, tallar till sêrstárfalug/ | fiskeriiutendenten - der -Thrybeom, låndtbrufaren | Carl -Pehroson - { He] och inspellór Jonsien pá Ostarse strêôm. >" ST LA "oe Bränwinsrevifion. De personer, "fom blifmit utfedre af kon. bshde, lands. tinget, huéhällusngssänsfapet och slads- * * fullmágtige’ till ‘att granffa sisilidet års räfenskaper åfwer bränwinsminuuthandels ed utsäukusngämedlen I Laholm, fam :”mantråda" å. fänvarande rädhus den 8 istfemmande Janvark ve vo MN ONEN 7: kungares härmed (att hållas i 7#00- "PA kommunalstämmans vägnar: ': *Guds lof - i .naturen", till hwilken en arbete — langt fraftigare än förr elvis = Funnet lif," ‘Fôrlidén séndag pde träffade i Lagaán fnwid Adla tilet ce ter - det ‘ena af, de. wenne fruutimmer ‘feán’: Kuåredd; seen I fom: sists. Oktober månad. derstátes omfkonsmo geuvin drunk= ning. -Liket fanas på 1/% mls afständ från clydéslället.-. Det andra) liket säger man fig hafwa fett flyta. får i ¡Laholm. ot EG. o, telegrafiften Alma Hildegard Bratt har af Hele asstyrelsen;ukuämts att "från 1 Januari sdrestá härwarande telegrasstation.- 727 2 I “ir = Panuadis i fara, I llôdazs?oh onsdag: | förra ‘wean rasade- pá en= elsa fusten en storm, hwilken war den wäraste, - som -egt rum derstäded sedan 1831. -. Vanadis dvef. mot: heernes's töjda folbördingen - Otter têriiade med stor wäldsamhet niet cugelska tornfarty- get Hydra, Ollier -wardt swärt skadad och “Hydra “ förlorade- fin ‘märdstäng. Lyclliztwls- brusto 'förtöjningatna, fom förenade Olter- med Vauadis, få att den sistnämde :dref enfam widare, - -Vanadis ‘war då nåra alt sammanstôta med ante rasssteppet Duncan, fom undwek. roNis- aret. .Sadmån fåga, att om ej Oller femmit emellan ‘Hydra - o< Banadis, ave dents träfregalt fuappast uthärdat tåten. = Kommendör: Lagerberg kiliför- baud Swerige att betata Madan. J torsdags afton war Vanadîs på îne gående i cngelska-fanaleu.! | > ‘-—, Brefportot. . Inom generalposistys relsen arbetats" för uárwaraude på ett fôrslag om nedföltning af portot för ins rifes bref från 12 till 10 öre, samt för fö: tk, lolalbref från G till 51 „Sörslaget fal sramläggas för näsllommande rifg- a * — Wid flo>kare- oh orgauistwalet erhôstlo organísten { Katarina förfarling i Steckholm August Lethin 6,577 röster, mufifdlrettdren. Alefon-Lundegård från Stockholm 633 samt fantor Tagerqwift från Nyköpîng ‘16 rôster. |} | 1 Snôâlltäg à Halmftad—-Iöntkö- pings jernwäg är en uyhet,| fom torde wara wälfommen för litet hwar, Twenue nya snälltägslokometiv åro nemligen ens tigt hipad som’ meddelats Haslaudspo- sten, för nämda" jernwägs räkning under arbete wid Tauellbättans mekäniska werks stad od foma’ att levererad: till den 1 „näsikommande Mars, då de- feta insát- las { trafifen. från: od med nämda dag nfgå suáll- tåg från Näsfis efter öftra och norra nattågeng anfomir kl. G fölm. och in träffa här omkring fl, 12 I middagen. Deras afgängstid Härifrån år teftåmd till fl, Ze, my, då de anfomna: tin Näsjjö före, ualtägens afgång omkring JL 10 cm: | -Dessa fn fomma alt under wine tertiden hâñas nppwärmda.|med ånga lin - lofomotivet, tillägger Hatlandspos en. y - . ”. = Tidningsprenumeration för näfta ar : bör fre fa fort som möjligt e< c= nast före deu 25 i denna månad, om de regwirerade. tidningarnas sêrsta num: mer i rätt tid skall funna komma ypre- numeranlfer till handa. i — Den röda astonhimmeln, som för någon tid fedan ‘wisade sig iöfhver hela - Europa, - syöfelsätter den lärda werlden ed) fommer att blifva föremål för wide ftrådta undersökningar. En !tysk weten- -Napöman anser, alt förteelsen. berott på en owanlig:foltigbet i. luften och att -fölljufet reflekteradt fig mot! wattenån- gan, STA NS . — Niohundrafja förfamlingar hafiwa nu’ enligt lil Sw, L.-T. gångna upps gifter hojt fina fortflollårares löner, ders af 75 till belopp ôfwer 700 ifr. och 832 till jemt 700 fr. "Inom 621i sdrsamlin- gar har löneförhöjning isräzasatts, men wägrats. - 7 e tb, - "se Twäugs-kolleglerna | wid wåra swenska univerjitet år ett estick, som länge med mifnöje betraktats af frudenternue oc fear botar ‘att få åNt stórre utbred- ning. Det beter: wisserligen, att det tår a fom Vetft fritt att begagna ig af hre examinatorers privatunder- missing eller ide, men evforenbeten har lärt den atademifta ungdomen, att en undecläteuhet i detta ofieende är lilty- dia med den sâkra utfigter till: lugg ning, eller åtnrinftone till en mydet het feutameu, oe - heldre än att l'sottstálla ig: för "åfwentorligbeter af dylist stag, ungar man fin skârf î-gapet på fotte- jernad Molok, om. det äu swider aldrig à hârdt i fagfan.” Systeaict har wid flere utlándska universitet, isynuerhet de engclska, wunnit ex på mångårig häsd grundad utbredninzg al fådana dimenfios ner, att: mau målte! wara, vil, eller åt- :minftoue wara mydet burgen elle? fri- festigt understôdd för att der idfa fin dier. och att. det salunda warit eu hems flo;vå den welenskapliza" forskaingen lä rer: ice .behêfwa pâmwisas.- DEE I: Swerize har det, deh kåtlre ide wunnlt på långt når få fler utbredning, unfverfitet, 06 wi hafwr fåger SN Aftoubl,, fråu Lund fätt emotlaga en Insánd uppfats,' undertednad cives acar demici®, I hwilfen nan bittert bellagar fig öfver att "sä godt fom tvingas att bewista ‘roflegter,- bivilka iutan att wara det allra minfta frultbärände,* det kosta 20 fr. pr termine sopor 0 4‘, redd... Den wid' sidan af. Vanadis för-' fión endast genom fällande- af andra aux. i sôndags i Landékcona ftadaförfamling nen det existerar de> áswen wid wära, “ —. Haru. skall ett nödigt samband mcllan Miret oh bor aiktelor stade kfommas, fdrutfalt . att , lreanstalter af det senare slaget borde! wärt land: ins rättad. disfuterades . af: Gdteborgs lára= sejåliffap i 1drdags,- Allatänt- erlånded beheswet af 1äroanstalter, fom wid fran lárowerken,: funde meddela en fådan bilda wet. I fråga om dedja tåreanftalterd' drhâllande Hi lärowerken- woro. menins staten ej alls borde befatta sig med ded: a anftatter, utan. alt i ! orde âstadfommas | yiáu af 'ofifa’ or- ters _wexlaude behof. : A andra sid resiógs, ‘att de lägre lärowerkei, särskildt de feuslassiga á 1eala_lîhien, borde dels wís ombildas denna tiltning doc få att kommunecna finge wectiamt deltaga {ledningen och foftnaden: "Angående den puult, der- deu praftiftt' anlagda under- wisningen” borde : widtaga; hysteo slita åfigter. De> framhålla, alt den I nu- ‘assintuingen i tredje llasseu unde tagas fålom grändjlilnade e y 7! 7 fär e, '— Ur den nya prestwalsförordnin- gen, . fom. utfommit e< Mal gåtla från od). med den l-maj- 1883, meddela wi ftadgaudena angående . fjerde- profpredi- fant cd rèsirátt wid-preföval: * Bjerde profpredifaut. för beredande af wal till fyrfoßerdetsen eger församllngeu att begära sserde profs 4 Jâdau områftning, då fråga år om fyr- Icberdetjenfi, hwars tilisättning år fos uungen förbehållen, mer ån hälften af ga är om fonsistoriell fyrkoherdetjenst, mer ån hälften af hela antalet af de i den -jufterade walläugden uppforda rêste berattigade förenat fig att till fjerde profs srecilant begâra_ presina, år han till ler flere preslmän uppgifna, anställes ny omröftning til utrênande,- hwilfen af dem skal till fjerde hofzredifkaut begäras. Omröstningen kall werfställas dppet. Hwar rôstandes meving kall ráfnad för en röjt. : Obeßöríz prestiuan och den fom wäz- rar att emoltaga faslelse sem fjerde prospredifant får ej & förstaget upp=. föras. : Rösträtt wid prestwal tillommer ‘en hwar som eger rältighet att deltaga i fyrkostämmas dfteerläggusugar ed bejlut. J aficeude à röftberåtn utdfning och öfwerlfande på annan per: son gäller, hwad för kyrkostämma är [tad« gadt, dec med den jemfuîug i förfam- ling à laudet, att rêsträtt,» fom tillom. mer nâgen för andra beffattningsförenråt än jordbrulsfastighet, ide må åtnjutas för mera ån Vs as det röstetal, hwilfet eljes bort tillfomma honem, enligt den för omröstning & fyifostämma gâllande röstgrund, och att ife hesler någon får i malet deltaga med förre rôstetal jör jordbrutfahigbet ån a ed får audra bes \faltuiugoföremäl än 3/3, af förfamtin- gens hela röftetal å fyrkoftånama. = J affeende på rêsträtt wid prestwal i stad, för hwilken järskild röstgrund wid dylila wal lliswit ciler blifwer af ko- nungen fasistäld, all gälla; hwad der- om år ellee blifwer of louungen fêrord- nad. GS cärskild röstgrund wid prestwat i pafte- rat, jem omfattar. bite stats 'ech lands förfamting, få ed om wallängd wid prest- walli Stecthelm int ove . — Tumba "scdeltry>eri®. Wär of en bresskrifware i hufwndstaden medde- lade uppgift I ett föreg. nummer, att danffa regeringen. wid Tumba! sedeltryc« feri lär haswa gjort en stôrre lestálluing à fedlar, áswenjem att der trydag oms fring 75 millioner fedtar årligen, är o- riftig. Werckliga förhällandet är att wid Tumba ej finnes något scdeltry>erí, upp- lyser "Gripen". Der tillwerfag blou- fetterna, med deras wattenmärfen til fedelnynts men tryduingen "fler. ej der. Nilobanken bar i fin lofat i Stodholm sitt eget tvyderi, , O - * Natienalbanken | Köpenhamu' äswene fem Finlands kauf tafwa båda under många ar lätlt tislwerfa sitt sedelpapper wid Tumbaz ‘men trydningen fler hes de. respeltive bankerna. _ — Wedbergska bonkurfen.. Ester bwad Mads” Allehanda ur säker källa erfarit har det cugelskà husct ej stráugt mid- bållit fin tonfureansêfan, utan" êswer- Fr, Malmros i Trelleborg, fom mar des ombud "wid sammanträdena med Wed= berzska firmans, borgenárer; mei oaftadt here -Malures derom llifwit anmedad - tråden -fjelf förordat adminiftration har dtningens x i — Ystods tidning vticar i sanata âms ne: Firman J., E. Wedberg & klå fals liosement har de> fluttigen tedt sin ton- furs. = Ester det: lugna” och frettiga fam- mauträdct den- 30 November; dä man enstämm!gt utlalate fig för afwedling fem fenfursFtgärden fem elt.omwåntadt åftflag. -Fölsterna’ as deuna Stgård fune n » SJ Alt af: de mera. teoreiiskt anlagda allmänna. ning, -som ‘wid tärsnugens tonfirmationde: ålder were prastiskt anwändbar för lif. arna delade. À eua fidan auságd, art. e påendild wäg. idan fö warande -lárowerksstadga äsyflade lurs-" PÍ> frâägoda ön : predikant genom områftning. --Om wid de i omröftningen deltagande, oc) då srâ-- jerde profpredifant begård. Aro två els. ug lamt röfträttå. Samma ‘lag gäUer ifråga om' temnat ofgörandet härom åt grofbandts ed oaftodt han wid nåmnda famman= finna funnat förmåg att återkalla au fifom för sordringtegarue lêrdelaltigast,- na { näârwaraudé fiönd kfe beräknad, men I befaras HI êdcédigra nog för flera med ‘Wedberzska firman då elt eller‘aunat_ Tätt iförblndeise stäende perfoner, till; bårande ortens landibrufande RKA Det - wore- mer ån belladtigt, om dedja farbågor : Mulle saunas, om flera perso ‘ners timliga’ wälfäcd ‘máste eras för alt tilifredöstálla en-eudes wsnn ng=„c< ersllystnad. : Tu få ter sig salen sde den, mn ort tillfälle att följa det Intred.. santa’ feb bat fulfsserna, fom hår drifs wile drifwek TA - — Eu -fnngadal” med politifft tal företom i Falun deu 1-Decemver, Lands höfdiugen Curry Tresteuberg - utbrazte med den fraft och verre, 10m år henon egen", låten. för den hôge båraren af. dagens namn. - Talareu började med alt ecinra our "fottjängen", fom skalden "laz" rå feolfets tåppar. Uli denua fång” Ul fungen uppmanas fetfet "att gêra-fro- nau på hans hscesa 13”. : Hwarje År. ligen terkoinmande-- högtidsrag fåran jen “den 1 December bör. wara en râ- ‘fkeuskapsdaz, "dá fortet får: sin’ egen skull granskande: genomgår den medborgerliga werlsamhetens winst= och. förluittento för: året, ‘euár det år folfels tilljodes haswande på detta foute, som utmärker, ‘em follet. både fêrstäit och welak undere lätta’ regeringsbårdan för fonungen, oh om följaltligen felfets bylntng ton för honom mara behaglig® Den. medbor- gertiga dygden har: sut rotsäste I foster» laudofárlefeu oc förgrenar. fig i twå bufwudftråmningar. Den ena. år af oclal natur‘ od) wifar sig i fådan werke anhet för det allmänna básta, som går ut på. uppsyslaudet- af fin fallelse och samwerkau med andra till höjande aj de lågre fambåttoflagjernag8 andliga odling. Den andra frömningen är af peliti art och röjer sig { det undersätliga före båflandet; "Det sweuska felkera medbors gerliga dygd hade under Äret warit fatt pá ett allwarfamt prof. Ofwer utgän- gen häraf wille tal. ej döma == domen tillhörde framtiden — men jå mydet jingo de: goda dalamännen mweta, "att tonungen ide funnat undgå att erfar den "bittra smárta, som ett Ytterlfgare uppskof med. redan långe på dagordufns gen stäende, wigtiga samhällsfrägors afe gårande máste hos henom framkalla”; wi unde do wara fôrwldsade, atl fo- nungen lifwäl hade den tillfårfigten til sweuska solket, att det genom de slopade rifedagöjsrágerna "i dsupare- mening” velat göra ”fronan på hans bjeoja fått”. — Det bäfta femmer altid till sist, fe bir en — fonungen hade. äfwen en "annan. Irena, fronau dîwer brôdrasol- fet, Det were ide tiliständizt att här fålla någon dem êfwer de ftormar, hwilka i denna flund uppröra det soif. t, men den domen fan vc) får c<-bêr oc mår ste uttalas att den fconan är tuug." Huru faluvoarnc ester ett sädant "med fraît och verve” hâllet tal. funde fort- .sâtta att med "liflig stämniug" dansa ända. till fl. 1 vå natten, är obegrip- tigt. SS (Fn scen från en folkskolciuspektion Nildras-. iSt. D, B.-fälunda: Det går: högtidligt till wid de exa- mina i follsfelan, jem anstállad i in- spektêrens närvaro. Skeolruntmet är dä siuradt, fejan och om seumaren blom- terprydt. Lärare oc) barn åre hôgtids= fädda, presi, skelräd och máuga af fock nens anjedda mån uäárwaraude. - Sä war förßällandet wid det tillfälle, hwarur bår en epiiod medeelag. Akten förhöj- des genom flera damers nänvaro, hwilka åtföljt infpeftêrcu från prestgärden. , Det war prostinnau c> benned döttrar, fom med inipeltörens goda minne medförde några nmgångedwånner. | Sedan bön förrättatd och en psalm på föga behaglig melodf afsjungits, uppe fåt intvettörev fin mun, talade och fade: Wi sela uu egua en audakts!ull uppmärk- fambet. år det förhör, fom förfr anstäl- les i foltftelans wigligaste Fmue, frie stendomen. Jag wet att en omsorgsfull underwisning deri Blifmit femnad under uppfiat. af. denna förfamlingå wördade bör i biblifta-hiftorien, t. ex. em Josef och hang bröder. "Helt frimvdiat frågas de uu läraren: Huru många bröder hade Joscf? - Elswa, ropade barnen. Woro de alla belivffon? Nej, swarade barnen, de woro af tre fuftare Hade Josef mera än en hustru? frågade lärären. Ja swar förutem tjeustegwinnerna, rättade läras ren, ntan om hustrarna,* och derpå swas raden_J rätt, och iå fortfor han att jrås ga framåt, till deß han fom till beråts telfen om Potifars hustru, som wine förs leda "den. kyste Joscf, hwilken- berättelse inspektêren tillhwiskade honom att före blgâ,- Deremot uppteg hon sig med att förhdra dem om" brödertad bejéf, fedan Jejef blisreit er mägtig man och då han framstälde- han den frågons Hur niycs fet fom de andra bröderna, ropade bare neu, Nej; detta stär får galet, inföll in- peltdreu.* Ja men" få stär det i boken, varade: läraren ‘c<- framrädte den "är uszefktêren." Denne: upplåfte derur får ger få myet fom de andra briderna,. ” —Unfölningar om befrielse från bewäringspligten eller ent undantog från | gifra” allmänna beftämm dör fusllgörandel af fådana tyrtoberde.. Wi tunna nu anställa fåre rades det, han bade tw: ' Lea o Rachel, = Åt dem utdelade mat och gåfwver; Går. fet åt Benjamin? Fem gånger: få myc: lande: *-Jesess tiexare gaf dem mat cd. ‘andra gâfwor od 1 Bensamin sem gän: lsee Lil . "vapen - ar sola ingifwad tin Tchingent tan ) fem ¡caer ali ndgatant Fija de ife) ragta Målen. till | den sêkta besrieli Qu le hie finner en fa efrielseu.. rl - glltiza- RA as - åre fmt anmäla oh fuurd fötanden bes der. tiden od) intslideß- l-ni:lo reselution binner alt aufonima iran tjeusizöriuza- Mytdlabet befrias de> börande endast wid de meft wlztiga omständlzheter en fidag ansôfaing underftådjag nici (om deremot ansôfalngen ‘ej fiunco tiltädiigen beso- gad, meddela ajllagarefalktida derä, med -bänmlöntug till | beswärd anfêrande hes tomt genom wederbêrande stadödepar- tement sE ningsmöten'ár:.[1884 hat l. m:t mette lat - föreftrifter: i hujwüdsat : åfteerena.- stämmaude med de för fådana möten förut gålandes lo cr il Tj ”— Om :follflolans dagliga" täst;, är ett prejndikat enligt Swi, Tartan af >. ntogifmit > Enligti$ 15 { gål- lande fMetftadga ener. flålridet Ujamriåd nied fyrkoftimna stadza dé lider af året, de dagar i wefan od de ti : : timmar à dai gen,- då underwisniuz [stall | i fer Meddelas. ID ifelorna __— Af: Almanach de Gotha finner man -att'alderejerande furforne den äldste är kejsar Witbelni af Tyskland, född den 22 Mars 1797, ‘e< den Ung. ste fonung Alfons XI af Spanien, född den 28 November 1857, Déu\fuverän som tånaft:innebaft fin tren, år fejiar Pedro IL af Brasitien, hwilken redan 1831 wid. 6 rs ålder erhôll! frena, Dtochertig ‘Frans Ul af ¡Mecfleuburz- Schwerin, sou den 15 April 1833 be. steg tronen, är den sem; taste regeringstiden, Afdilduingarna får året upptaga prinfeösan | Victocia af Preuofen, - prins Lecpeld, bertig af Al- bany cd hans gemål prinfesjan Héteue fant greswe Otte Stelberg-Wernizerede, I ; — Inga undermåliga glas! |J toslz rifct ânes sedan den Bini Fuffa lag som bestäaimer att} alla ‘glas, frus cd flasker som anwáäntàs wid utskink- ning af win, cider, él o. f. w.,:flela wara behörigen uppmälta od | märtta med ett fred wid den Höjd tillbwitfen de sola mara fylda dör alt ida eit angifivet Oubilmått Tiilätna âro endost sádana , lärt, sem innchälla en hel liter (2/4 fauna), en fjerdedels lítér cller ti ondedclar af en liter. | Kärl af högre futifinneháll fä eudast | innehälla hela litermätt och halfwor deraf. x Det mlusta mitt för hwilket föreftå- ende lag eger tillämpning år allá en tiondedels liter, Man agiterar jemclleri tid nu för att få teftånimelien gällande äfven för glad af Ya liter rymd, allt- jà för wantiga bråmvind- och lsférzlas, En famtida påpekar éuslwärdheten af alt den tysfa erduingen i dettå hint eude wunue efterföljd i Swirizgt, der få obehagliga diffuofiener nppstátt om gla» fens undermälizhet * på somliza/ställen.. Uppgiflerna nà wara êswerdrifna oh mißitanfarne egrundade,| men ë eu få emfattande fråga bör ingen ewißhet eza rum utan bwarje fousument mA vere tygad om att han får fin rätt. |Snatt Fêrestär de nya metermättens olligate- risa anwändande ud före den tider bira bestämmelser funna gifwas med häusvn til de mått som auwändas iid afl flags utstäuluing ed serveriuz. —, — Ett nytt arcanum, üyfware än både ”revalenta ‘aratica,” *jigglós,® "lite teru6fêrdrifningömedel" icd) härtälsani,” tigger för. närwarande, | säsem ofêrtuil- bar wara, för wederbörante' affäntared rälning på Malmö tullfamvsaré Det är ett medikament à 10 frover þr sats, mande wid paß !%z liter, vd ätidljdl af en ‘attest, rubricerad "Drillkeesvge", à hwilfken dcß underbara förmåga att be- taga drinfare all lust för fqrisättandet of fin taftbara wandel, |witeordas. af elt dudsin personer i Köpuuhaurn, tillhêronde de niest stilda fombållafradier, fasem föpmån, musici; artetä!arlar, tjenare, mjöllförpaktare, trädgärdömästare, till: od): med sfräddare,| hwika annars stà i boat rop För nykterhet. | Ingen en da skemalkare synes haswa warit i till fälle att atteftera det underbara medlets werfuingar, bwiltet blott utzdr elt urti bewls på den gamla fatseuz}"hwad sea padsar en flråddare, duger! ej för ea stomolore", meu en smed har cmellertid u tande af melstäudsfraîten hes Vulcani bärdade sôner, ty>as tåta högt för mede letd utemordeutliga egénskager. ©‘ Ati genomgå en kur met dryderflap — erinrar den meuniskewäuliza altesten — fostar grofiwa pcnniugar, cirfa 1,200 frenor om året, oh där finnes tillfälle att bli fulftåndigt furerad för det far naturllgiwis [efter de olita fradier, hiwilfa drinkaren: befinner ia. och den Peraf beroende fårre seller mindre qvans tilet ‘af den audergörandé dryen, han nidgad' konsnmera (har ¡han börjat se ran fä blir det troligen en dur bir torla), _c<.:en alfepårdj fördel ‘är bet, att; man ‘fan furera för sself hema î chêswa -iafttaga någet annat; fn teltad, på fil hand ed a alt de haswa an» - ==. Om: allmäuna bewäringehs äf- | tålvar den kere ‘ cila peiiet: af... . ja. priset varierar . förasan | assándt från Köpenhamp på flaska roms ” nnit sig wäl deraf, bwilfd, i betraf< - TL —
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.