några Juan em byn In' fin en bug mat. nr< mebfeinen, btrilfen at tvål ten fbffrifteer fia fbitt en tyd; fru i SO- entljainit, blear8 namn ecb otreft mi bed !Minn, Då tri ej !vilja taga rå trått fatutrete att ftriftva en reflam hetenettet, btuari1 utenteetrittliAn taett• !Dra tvi Uh hållet ej baft någon an• [etuin att pt6fiva, fåaer Cblaffa trithlattt. tiot ben feefulatica Skhenbantnebef- Pitt terinnan bua ticb nfiåttilina 06%11111 toga ad fh alfatet, tu få Linne tratten [tåt hund bet alltib fett, fett ej benår Kind båttre års att låta lera martnaten bort fig, men i etrerige, tad« få klaner, år bet enteflertib lin. flat att få te&tetn infarts och tuhatt, le Dta f(rt<nit'a Infltaran ortseter fig ber- entet fett ni finefift mur. Mat« aemligrn inf6rfel af meeitantett ler, etern of arclefare ed) bra. teder- lirat. Stockbotm. g.yrkoherdevalet i Storkyrkan Kyrkoltertlevalet i Storkyrkan: Stads- komminister Febr erhöll 1,010 röster, kyrkoherde Smid 750, domprosten N «holm 718; närmast Snndberg med 574, Collinder med 424. Konfiskerad smädeskrift. Flyg- skritten "Julgrisen. år beslagtagen. 'w.ntb5orten. c afgick från Sunderland till Malma med In-t af Styckegods och stenkel, men Anna i söndags ej 'allians, råder stor oro, helst en unnat, ångare, sunt nfgick sexton timmar nennre från Neweastle, framkommit till 31 nittio tunn nit hafve sett till .Patriot.. Ett rykte har gatt att drOjemilet skulle hötvå ormtkats af stora, i Nordsjön samt dera(, nu 'Patriot» skulle tagit på slip ett i Skagerack påtrAfradt, menlöst fartyg ; men denna uppgift har icke vunnit bekräftelse. 6ratudanben Falska hundrakronosedlar. 1 Köpenhamn upptäckte man i lördags, att der cirkulerade ett större belopp af falska bundrakronosodlar. Degel skilja sig från de Akta bland annat derigenom, att de ej ba någon vat- tenstAtupel, sista nollan i siffertalet (WO) i °Hemta hörnet till veneter Ar ej utförd, texten •Hundrede Kronor» Ar tryckt med fetare bokstifver och derigenom att papperet är något mindre An de Akta sedlarnes. Sedlarna ha utprånglats på åtskil- liga Gallen. Sålunda har Laudmands- banken i Köpenhamn lått för 8,000 kr., mon den kommer ej att lida nå- gon förlust, enår penningnrne äro ansatta och ej senare blifvit uttagna. Bokhandlaren Rietuenschneider ar- resterades den 15 dennes för fabri- kation nf falska etthundrakronosed- hrr till ett belopp af etthundratusen kronor. Guldbröllop med pressen. Med 1884 års ingång uppnår Vesterviks Veckobind 50 år. '1 idningen började nemligen titgifvan 1834, då den upp- satte. af hrr C. 0. Ekblad och L. P. Björklund. Under alla dessa 50 år har tidningens ekonomiska bestyr ledis af hr 134örklund, som ock tagit verksnm del i tidningens redaktions- arbete. Ehuru nu några och 70 år gammid, är hr 13. i ständig verksam- het vid tidningen. Hr Ekblad (lik- som en annan, sedermera i bolaget tillkommen man. hr Dahlman) Im ured döden afgått. Firman C. 0. Ek- blad & k:ni i Veetervik, Itvnre förste man hr Björklund Ar, innehar ålven bokhandeln der i staden. Skatternas tunga. Hyena socken, Kaltnnr lan, som räknar omkring 4,200 invinnrtpå 48 förmedlade uttnxerar för nåsta år till kommunnla behof något öfver 10,000 kronor — detta utom natursprestn- tioner till hittigvård in. in. Efter samma beräkningsgrund som för stå- derntts beskattning utgifter hvarje skattskyldig inom Ilvenn socken värn 10 kronor A bevillningskronan. På resande fot. En 'medlande från Enhörna gick hår om dagen in till SOdertelge, for derifrån på jern- våg till Stockholm, gick derifrån till Ulriksdul och tillbaka igen samt åter- vande med tåget på aftonen, men förrn( sig ock vaknade i Gnesta. Detifrån gick han på jertivageban- ken till Södcrtelgc, livarvid han må- ste krypa öfver alla broar och våg- olvergångar, der inga gångplankor få finnas, samt gick så (andevägen hem till Enitötna igen. lian hade då under dygnets lopp tillryggalagt 7 mil, de sista 5 milen på omkring 9 timmar. Ocker. För red. al Göteborgs Ilandelstidning har förevigats en pant- -edel, utfärdad af pantlånaren P.M. Lindström i Majorna och upptagandes den oförsynta rAntan af 8 öre per ränta krona i månaden, d. v. e. 96 för år. En katta hämnd. En dräng i To- långa har blifvit mycket illa ritven och biten af en-busbonden tillhörig katt. En dag hade drangen agat katten; natten derefter kom denne och började rifva honom; drängen jagade ut katten. Dagen derpå blef han ytterligare agad, men natten ef- ter kom katten tillbaka och miss- handlade drängen så illa att han måst letnna sin tjenst och ar sängliggande gned alldeles uppsvullet hufvud. Från bergslagen klagas kllinint, öfver den blida vaderleken, emedan på flera håll både kol och malm börja IntrAffar ej snart ordentlig vinter med snö, torde en och annan hytta få blåsas ner, hvilket förorsa- kar hyttegaren ej så liten förlust; så mycket kännbarare som jeroptiseu nu Ar hårdt nedtryckta. Alingsås arbetarerings handels- affär ar nu i lull gång, har stark us2ftniug, goda varur och billigt pris, afven till dem som stå utom ringen. Närmaste följden härd har blilrit prisnedsättning å flere artiklar från handelskårens elda. Driftige man stå i spetsen för ringen*, han- deleföret g, och fullgöra ölriga med- lemmaroe lika omsorgsfullt sina ekyl- digheter, Ar allaren betryggad. Befarad olycka. FOr garen «Patriot», som i tiodags f. v. Etrthes. En biljardstrid. Om den stora liggin bragt kinesiska regeringen e k fredligare tankar, ty ett telegram till Temps berättar, att ett i Peking hål- let krigsråd beslutat att undvika kri- get, emedan flottan befinner sig i ett bristfälligt tillstånd. Från fonkin har den franska ina- rinminister erli Hit underrA ttelse rotorn gå till den 27 November och enligt hvilka fransmonnen rekognoscerat ända till fyra kilometer från Bacninh. Courbet hade en dag ejelf närmat sig staden pi ett afstånd af tvi kilo- meter. 1 ett telegram till London försäkras, att de kinesiska statsman- nen icke Föra några invaudningnr mot Bacninhe utrymning, men att inflytelserika n3ongoli.ka höfdingar sätta sig deremot. Enligt samma te- legram vinta(les den 10 d:s, att Sontå y skulle angripas. Från linifung skrit- yes, att en dscleunk med hrännbara ämnen och 7 mans besättning blif- vit uppenpad af franerninnen den 23 Nov. Ett rykte berättar, att Bac- ninh redan Ar tntaget. En jettehummer såldes härom- dagen åt en restauration i Paris för 35 francs. Djuret. som var 11 me- ter långt. erfordrade två mäns kraft för att binda ,. Den tusende hustrun. Sultan Sidi ,Mulet' Hassan af Marocko in- förlifvade förra månaden den 'tusen- de hustrun i sitt harem och gaf med anledning deraf en stor fest för sina andra hustrur och palatsets tjenare. Af de tusen hustrurna tillhöra e- mellertid för närvarande blott sex- hundra det kejserliga haremet, un- der det de öfrign dels aflidit, dels pensionerats eller bortskänkts till förtjenethille offloerare eller enhets- mån. Arven de sexhundra befinna sig ej i ett och sntittna harem, utan Aro fördelade på de olikt; sommar- oeh vinterpalatsen i Fez, Marocko, Termit o. s. v. De pensionerade fruarna bebo ett eget palats, belä- st i en oas i provinsen Taffla, der dc underhÅllns på sultanens bekost- nad. Men apropos tiggarn, så 'Atom oss ej glömma ile fattiga, nu nit r gläd- jens högtid stundar. Ilar du otizot mer ån dagligt brod, Ilar du dertill bilagns goda gilfm Ömma då för arom likare nöd. De t ar ock att satt att eltvarn lotsa. Som gengild 'lurfur att I 1 ist mitt pladder, flå sill jag er önska alla Itu lycklig julefeat, Åt gröt sr anbefalla. Må lutfisk bli er plan Och når den sleta Masan På detta året Mkr, Då skyldra, jag med klinäsa Och önskar: Oodt nytt år, Arf-- Den tjenande brodern.°) Pi man igenom lifvet År da så trygg och tillfreds. Vid kvad* station det år giftet, Ett dnkadt bord står till mås. Da far genom sköna nejder Och njuter på darrvarm ejder Din rundliga hyllas frid. Sof sött — den tjrnande brodern Han vakar emellertid. Hvem år han? Hos dig i minnet Hans drag ej fåstat, alg in, Hans band med det grava skinnet Har knappast ena rört vid Ale. Som lampans ande allena Osynlig han plågar tjena Och visar sig blott som gagn. Ett månghid. adr. mystiskt vasen, Ibland ett sorl kring din vaga. Det hu. som sluter dig inne, Ombona& varmt och beqvanat. Din nya rock och ditt linne, Som lyser britt och förnams, En gata moped och putsad, Att icke din fot blir smutsad, Det finka bröd, som du skår, Allt det år den *Kunde brodern, Som år i sitt verk dig når. lian håller i ångan. tömmar, Han steks 1 asaeltinrunnacts sot «match. mellan amerikanaren Schnef- Och för dig i leende drömmar fur och frnnsmannen Vignaux, hvil- Omkring det rullande klot, Nar i förtrollning da vankar ken i förra veckan egdc runt i Paris Bland guldens kolonner at tankar, och slutade med Vignaux seger skrit- Bland 'MIM. som aldrig dö, ver en Pnristititaing: Den tjenantle brodern, den svarta, Den lille, magre, nervfullo ameri- Han Met dem på papperets snö. kanaren med sin liflign blick bildade sl trampar han tyst den bana, den skarpaste kontrast till den stor- Som ödet, ej *jett ban valt. växte, kraftige toulouenren, med sin Allt går som af gammal vana, högtidliga hållning, sin svarta frack Du tån Ar: jag har betalt, Mer tart•na det ej, du menar, och sin livita halsduk. Allas intresse Men tank, ont den ande dig tjatter var på det högsta spändt, ty Schnef- En dag toge annan form, kr hade besegrat alla Amerikns bil- Förvildad, förbittrad, förfärlig, jardkungar, och lians skicklighet an- Ett bet af hufvu'o 1 storm! Sed på hin sidan Atlanten Sit$0111 nä- Var rålkommen till såra byg.ier åter, Lår fe i den *mantla anden Var ralkomnicti, dit kåra jul! stan fabelaktig. . Personen — en like och vått, Ett stort antal unga, förtjusande Når du flyr, man dig alltid djupt begråter, Tryck sjelfra den valkiga banden, Så i slott, vom i minsta skjul. Ej blott en penning i den amerikanskor inmalde sig för att å- Ja, det får jag lof att såga: det år Iljelp honom att fritt sig förvandla skåda den märkliga tallingen, och Till en som kan tanka och handla, fritt:ist bland dem lyste Schneffers för niårkvårdigt, livad den julen kan Se in i hans anlete klant inakn, en vacker kreolska både ge- sätta lif i folk så på land som i stad, Lår kantua arbetarn, din broder - Men mine tirad du gör, gör snartl nom sin skönhet och elegans. Med der skall hakos, bryggas, lakas, by- sinn finn, belinndalcade fing,rar, an- kas, skuras, t råtta', stärkas, strykas tecknade hon på en carton de points, och — ja Gud vet icke allt. kvad hennes man gjorde, och blottade en som skall göras i julveckan. Dertill perllivit tandrad hvarje gång han kommer, att julveckan år en recett Om stöpt eller gröpt slid till ut- lyckades göra en ovanligt lång serie. för allt livad affårsfolk heter, vare fodring. Förr, då det ännu icke var Vadhållare af alla nationer hade in- sig gross- eller ininuthandlare. Kotniner jag in i en kOpinansbod, så album brukligt att använda kraft- funnit sig i den ståtliga «Zodiacsa- foder till kreaturen, förekom ofta att len», clinmpagnekorkarne smAllde och så år den proppfull af folk, och alla vilja blifvtt expedierade i rödaste vid begagnautle af korn eller hake gliHen klingade emot livar:mara. till kreaturen lägga säden i stöp un- Vignaux oöppnade dansen» och rappet. Der rifves i fisken. der frå- as om priset, der prutas, der sisa- der ett par dagar, hvarefter man ut- gjorde ett serie, som gaf honom ett fodrade don, försteg af mer än 550 pointe, men k m, der luktas, onkzadt största delen Då emellertid åtskilliga ännu anse, den lille amerikanaren hade ingått troligen mistat både smak och lukt, att denna @odens stöpning skulle vara ett sArskildt vad 1,å 20,000 francs och tuten no måste ntnn utled kännaremin fördelaktigare än gröpning, må hår sökte vinna ändå. lian skötte sin undersö ka ändå, ty herul gör man ej först och främst erinras om, att då kö så tunsterligt, att han både hann för syns skull. Och de stackars bitrådena kunna gröpe numera allmänt användes i upp och till och med för ett ögon- stället för stöpt slid, är redan detta blick le:tinade Vignaux bakom sig, ej nog beklagas: åtta dagar före och ett bevis på att man fuhnit åtta dagar efter svettas de vid blotta men snart tick franetrannen ölverta- gen ega företräde. Man kan nein- tanken på denna vecka. get, och de sista carambolagen gjor- !igen ej gerna tänka sig, att under des med en kraft och degens, som - Men -livad skola vi säga otta köp- en tid då så stora mängder säd ut- männen ejelfva? Månne ej &frett de alldeles dekontenanserade amerika- fodras, man nästan öfverallt öfvergått illamående flere dagar ef- sig känna naren. från ett bättre till ett sämre förfa- ter jul, till följd af det myckna öf- Skallande hurrarop! Vignaux hade ringssätt. segrat. Meu så Ar han ock en omöj- veransträngande arbetet vid kassans Emellertid finnes det älven verk- lig kämpe, denne toulousare! 1 sin inknogande från butikslådan till de- liga grunder för att niden hellre bör tåfinn med amerikanaren Slosson år ras enskilda kontor. Gud gifte blott krossas eller gröpas An stöpas. Ge- 1880 gjorde han en serie af 1,531 att ile finge behålla helsen, älven om nom sädens stöpning utdrages nem- points. Skall han någonsin finna sin de möjligen skulle blifva sänglig- ligen en del ämnen ur kornet i stöp- gande . Hvad skräddare och sko- jemnlike? makare angår, så nog tjena de pen- vattnet, hvilket i regeln ej använ- och utan att skalet brytel blir- Lycka 1 olyckan. En fantasirik ger, men vore ja& domare, kotnmo des, amerikansk tidning berättar: En de på lifitida flattnny för sitt gemena ver kärnans inre tillika fyldt med grufaökare i bergstrukten vid Socor- sått att narra folk. Tron mig! Mån- vatten. Deraf följer, att hvarken ro, N. 31ex., fann, under sina van- ga äro de, som ådraga sig svåra för- tuggning eller blandning med epott dringar för en tid sedan plötsligt att kylningar, soul oftast förorsaka Faut- och tnagsaft försiggår med den kratt hans tornister fettat eld, sannolikt va, !testa, tandvärk, «cnavepine. och och ihållighet, som då gröpt sid an- vändes. Derför får ej heller djuret antänd genom inverkan af ett tned- pi ändalykten långvariga pinsamnta samma nytta af den stöpts eadea. hafdt solglas. Som tornistern bland och evårbotliga giktåkommor o. e. v. Beviset för att det så förhåller sig, annat innehöll språngkrut, fick man- och livetne Ar skulden? Jo, de för- ligger också den, jat man kan på- nen brAllt om att kasta den ifrån sig dömda skråddarne och skomakarne, träffa hela korn i 'kreaturens gödsel och sprin ga sin våg det fortaste han sona visste, att jag skulle taga mig om också kornet varit uppblött i vat- kunde. Tornister,' föll dervid i en en lustresa under jullielgen och icke ten innan det utfodrat*, och dessa elcrefra eller remna i klipphällen, iordningstilde mina kläder och sko- korn Are fulla af mjölämne. der krutet suart exploderade. Då don. Låten oss ej glömma krögarn, Deretnot finner man aldrig mjöl- mannen återvände till stället för an som äfven har sina sex om ej flera ämne i gödseln då säden varit or- plocka upp sådana småsaker, som varma dagar i denna annars så ky- dentligt krossad eller gröpt. Dl nu möjligen undgått att förstöras, märkte liga vecka. Drag i betänkande, att pan inne- hvarje lutfisk skall ha sin fiskasup härtill kommer, att det Ar ovilkorli- han, att den språngna klip pan och att vi älven böra halva en «pinne» gen fördelaktigare med hänsyn till höll silfvermalm. lian mjölkens beskaffenhet att utfodra gröten gure:te När . sig genast af intnutningerAtten och på lti jag tanker pk fieltasupen, med gröpe An med stöpt och grodd sålde en vecki derefter en tredjedel så vattnas det i munnen. Stackars säd, så skall man naturligtvis finna i sin grufva för 13,000 dollars. goodtemplare! Jag tycker mig se, största uträkning vid att följa det Kronprinsen af Portugal är, en- Fävad fisken skall blifva torr för dem, sätt, som numera allmännare begag- ligt «Manchester Guardian», en gry- då de ej få blöta upp den med lilla nas, netuligen att Ma gröpa eller groft mala den säd som skall utfo- ende Messofanti; ty han talar redan supen. (Tidn. f. Landtbr.) dras. vid 22 års ålder 14 lcfvande språk. Ty vilja de ba sig en aldrig så liten Tiodubbelrenad att lyfts aptiten, Dessutom år han stor bokälskare •I Vi tag a oas friheten att nr. det nyut• SI få de rått och slått har redan ett bibliotek på 40,000 komna bandat bitter af 61 r 1 Sneobly åter• Uppå skåningars sått band, Suttit innehåller många sällsynt- g ifta nettanytående poem, tom .41 kraftigt Smuggla 1 sig byar spått. erinrar den mer• bemedlade t hans teblad.- Men ',det rör mig icke., sa' hun- njutning. att han ej må glömma bort de som göra för bnnom njutniagen :nöj. Do senaste tilldragelserna i I ratt- den, när tiggarn beten i träbenet, krafter. .rödres. lig — eka deputeradekaminaren synas verk- nej tusan jag talade bakvAndt. 611f akt, Utfiskar! ;ulan kommer. Landt brt :11tbbilanben från utbud:that:i. Till Laholm. nya Tidning! Då det i .Tidningsöfversigte i lör- dagsnumret liter såsom om red. skulle institut:ta i Ilökebolagets misstroende till en härvarande Lansbolagete tjen- steman, anlatIlles fl vota på hvilka grunder. Att red. förklarar sig ej vidare crna ingå i saken torde ej gälla, då red. nog har sig bekant att pressen ej ostrafladt får, utan orsak, förtala någon. Ledamot i lånet. lbtförs.-bolags Of•an stående ha vi sj velat neka plats. Då •I med fall sanning refererat Ilske hå- rads bas , försåkringebolag summa, så för- vånar det OU att insandaren, om han tur• nit något för sig förtunnande, ej våndor sig till .letts trilobit för att få upprattelee utan till oss, som blott refererat och naturligtvis ej kanna tala om de. insåndaren troligen be- kante, grundyr, på hvilka de på atletman nå:varande personerna atödja itu misstro- ende, och icke heller klinta vi hij•Ipa att en af linsbolagets tjenstemån förskaffat alg ett sådant misstroende. Vi hysa blott aktning för dess. sakkunnige personers omdöme, *jolt •a kunna vi icke döma. Redaktionen. T uppaklockaii. (Ur .Nornans ) Det var på ett af de rigtigt gam- maldags ställena, der de hade allt på det gamla viset. Och småsnåla och om sig voro de med efter gam- mal ordning. Så fingo de skomakarne till sig — det var ändå gamle sockensko- makaren och hans pojke. Och rhor i hnset, hon blef så mild i synen, och sade: «Det var rikliga rart, att 1 kom- men». Men spotta mig i synen, om hon inte tänkte: «Fast allra rarast blir det, när 1 gins. Nu var det i qvalleittetiden. Och mor, hon spann och hade sig den qvällen, ja hon modd° på rent som den vinde slaf; det rar knappt, att hon någonsin kunde komma ing före med att balle upp, så kostbart det An var att bränna ljus. Och et1 länge , oin hon satt uppe och (Aktade, så oro då skomakarn° tvungna till att hänga vid sitt arbete för skams skull. Och på det viset så biet det nåra midnatt, innan de fingo krypa till ro. Någon rigtig klocka hade dc inte der i huset, för de hade tuppaklocka. De hade tuppen under sängen, och han säger till bättre in någon slag- klocka, för han galen tag på tag, so'n han vål har börjat. Vid fyratiden på ottan, så tog tup- pen till: «Kukeliku, kukeliku!» Då var det käringen, som gned sömnen ur ögonen och knallede sig upp till svisch) och blåste eld i de sure ekepennarne och så fick hon kaffet i ordning, så fort som ske kunde. Hon snöt sig i nypan och 1,:11.1:nde sig och hostade och ram- lade i grytringarna och dånade på alla upptänkliga vie: men @koma- kerne ville ändå inte vakna — de skulle sofve sina sex timmar, kan veta. Men det tyckte mor på stal- let vara rent för bra tilltaget. Så slog hon i kaffet och tog en kopp i livar narren och gick fram till sängen, der mäster och pojkcn lågo. «God morgon, god morgon! Här liar jag litet kaffe till er. Jag tänkte, 1 liggen rent och svälten ihjel, era stackare». «Tack, tack!. sade mäster. Och se'n så fingo de med knalla sig upp. Mäster han var gammal «I förståndig, d han brydde sig inte ont någonting. Men pojken var envis befängd, för han inte fick sa- va den lagliga tiden. Det var den rackare tuppaklockans skull. Nästa natt så skulle han då ta sin skada igen, det gaf han sig attan på. Om qvAllen så passade han på, medan folket var ute ur stugan och fick tag i tappen och så snodde han en beckrisp om näbbet hvarf på hvarf och knöt ihop Andarna. äringen n ul. var rent omöjlig till att a K Gai spinna och gno pk denna qvitllen med, så att skornakarne fingo inte tänkapå en blund lort än långt, långt efter den ktisteliga liggetiden. Men pojken han var si pyrig And*, han var inte sömnig ett pinal. •Det var rent en ekrillpig, 1 han fått med er, mister», tyckte käringen. «Ja, Iucn«, sade mäster. Om ottan int sof* der och snar- kades reglat i stugan. Mor vaknade gång .på gång , lör hon hade likasom konsttga kInningar i kroppen. - Men tuppen gol inte. Och derför så somnade hon och 'of gode igen. Hon vaknade pi nytt. Det var en förskrlickeligt finger natt! Tuppen gol inte. Hon somnade — å ha! Men så haat° det för dagen. «Rackaretupp! Tuppaklocka! livad dc med tupp till. onde inte g den Iran när käringen var så arg. så. Hon flög upp gom en enerisgmata och ref fram tuppen under sängen och högg hufvudct af honom. Den natten finge skomakarn° sofva
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.