in y r — EE 7 A HN T SR "n ul bi 1, 7 a ot vt NT söt CN S mn ; Sa Cd . os | ut Y cu fån i fo tis “7 al fa v HB oda Ua th PER O e ER AA “ Garn utan Cgon hade; wi { f-ner, Tidningarna ha nykigen, omnämti | ‘-.— Ett- fånginfpeftörsembete ämnar ” VV pr RN toftnader Cd én fisferitlasynlngtmie n floc att tt barn, man agen bte sem I en dylik fombinatien, som jammanstält | man, euliat upp if 4 dansa tidulngae! | N Faholm., oo | fänet bewltja å 1 2% att förmalte Ita {’ Fersheda qwarnar hos ráttaren | hr Lisi Olof Lardsen smed Falu peftkone |: Inrätta både I Sweckae: e< Norge i lit. ge ED 1,600 fe. för är 1883, " Nderstädes, lcfwer 06 befinner: sig godi, | tor, Detta rykte, som utspridts af Aft |’ hel .med-det under det. danska kolrväsen- -:: Bn skattollndring af stor bety- 3: +delso i synnerhet. för do obemedlada i sinnebir den k. propositionen om tul- lens” nedsättning i kaffo, från 26 Ore «till 20 dre pr kilogram samt i brändt ” e ikaffo älven som ye alla till kaffo- r kgrm. kaffetulten vid 1879 åre riksdag baje des från 10 dre till 11.8ro pr skål- ;pund — 18380 omfördes denna tull-. D ! sata till 26 öre pr k — förkla- "rades från minhlerbönkeb. att för- :: = ‘plagom tullens nedasttningåterekulle : > göras, så fort atatens' finanser det . 'surrogat användbara, brända växter från 55 --till: 30 öre” sabutftottet, som, derefter antagit files Ar tälenlagtuon för samma år, med denne Iwerenskommit om ett arvode af- 1000 tr. får ÅTTA VALA resefostnaderna derl integriyna, an , tes PY lifhet wed hwad förnt flett, tin gäldande - af onförmålda arvode anwlsa idrag af stataznedel.” Sedan. fommerde foltezium- fött vit sitt utlätande- hârom, dar fkongl. malt: funnit godt. alt säfem bida FR statsmedel tn befiridande af drenámnda arvode naden "får ti0synin Imanneus resor I deen anm! a ett belopp af 700 fr, under wilfor aft lånets huöhällulngd« fåDffap: inem‘, nåfta Maïs månads ut- ‘alt kfengl, maj:t tide deri inberåfnad toft=. Ljfare | Wernamo e< Lund hafva förs Narat att den lille fatnar åsen. fam att. ågon operation fåtunda ej ár möjlig. gouke> .famt dgoubryn sinnas, e< de förra funna êppnas och iginslutas,. Det år: sselfwa- Sgonen fom fafnas; upptyfer - > Konkurs, Großhaudlaren William Möller, ‘som - efter hr. (f. Kramers. dêt êfipertegfirman'S: Bjerre & Co:s stora \mörexportaffär I: Malmsd, har. pá egen begätan_ fårfatts i fkoukurs. Häradoböfe dingen . Y. Brorsson är utfedd att (ills widare tåga hand om boets. >, tönbladet,' beftredå ‘pà grund af hr L. O. Lardsons egen utsazo- af N. D. Ule banda, ed lörtlarade- derwid. hr: & ryfs tet för "den ‘mest fufkjädrade. 'utfläpptd of Astonbladet Ft; ::-Falutidn: Dalaposten : Har" entelertid nu. erfarit,’ att ryftel. äudà el'måtte helt ec) Hålet safnat grund. -. Or Larosen får nämligen, euligt hwad två fullt trowårs diga forrespondenter ‘lil tidu.- meddelar falwa srifwit tin en ‘person i Dalarue cd) bet fouom om-råd angäèude den br 2. tillbjudna poftimäflatebelattin en. Pere. personer nppgífwa fig haswa sell’ delta: bref, o<. en af dem bestyrker få anta som „det existerande?, Wederbdöraude- swensk2 ‘0< norska deparlenicnt ha med anledning häraf \nhämtat upplysningar röroude , - ¡det danska sängsnspeltörsembetet, ; N le pen RATE | = Höjden af meuskligt elände. ' får, man wid framstältnlnzen af vila ‘hemst lasla ur lifwet -hôra, det deung år ofann genom" siu 'dfwerdrift, emedau — fom det ‘stôende; uttrydet lyder j wet. skugger och dagrar åra någorlunda femt fördelade". Om. cc detta lan wara en. _sanning; då: lifwels stora th ål- werskädas | sin.helhet, få blir det mins n; Mår nan uteflutande: ”flifor "| ång.et I . medgäsve. Då den nu. föreslagna fån gång eu 19 «7 ctulbateen af 20 öro pr kgrm mot- t:/evarar ungefär 84 Dro. pr skålpund, "2 ‘har’ man’ sålunda mer:&n hållit sitt > löfte... För att rätt fatta betydelson a Sn árbe farefråga Sand de märk, som iasändare {_ tidningén korrespeiden>, TT . s | feruad utsago, a Iaf suoleuer, fou framtagts för den “Det will sälunda synas, fom em "ans Bedin, fom. offer att | många. fall tile | 7 el „warit få alldctes."[ulfjädrad", gång ‘ti0 fon.- befhde afgiswer ret owls-" ning för anflagets anwändande oh be- ráttelse rårande det gagu för firar ringen, fom:af onflaget fan haswa får- äster uppmärfsambeten- wid någon håret prôfwad individs lif. - Eller hwad A ‘om fötjandewerkliga bild’ur det mensk- lîga elándet? fi tt fr : | .. Söndagen den 27. Januarl begress — TT EIA E AT aI tr, YRAN ETA) 3 LA E Re ———— R _ TCE EE os nb ” EE I zi —,y - ec ss M -deremot ”tydes wara fallet med ni - ” af regeringens : proposition, njåsto | auledts, - oo O drsâfra froppdgrbetaren eu bättre oh R Laroson, Ullånger Dalenesten, Nrifwer en: ueddelare Hill Sm. Al, — ' man betänka'att en nedsätnidg af |, -: få tré former. & den î tryggare fällning än den un har. Mo] 7 fet en e] A Frdderyds kyrkogård tilet af en 34 år: ; 126 öre pr kara kaff Ar Molan bajare E e forst restauraqien tionåren sôrestär att riksdagen måtte: oa: — Ett oför ynt floj; fom är wärdt fam dedng;' fem ti trettlotre 0 ett : q böra me In ål kr..20-Oro pe lt Wexris, der man äfven { årigt söfker | "dels i skrifwelse HUT mt anßälta, tomma till en stêrre allinäuhets fännes | halft: år, Avarit augllggande ljut. Då Sår, dv. 8 med så mycket,'sori en ” 'dagnkarls. på londet? dagepeaing "uppgår" till. stan har uttalat förun- © dran deröfver, att regeringen icke “ nöjt nig med att: återföra kaffetullen "till det beto op, hvarmed den utgick före "den 1870 vidtagna höjningen, ‘ach I etäller föreslagit äfven en ned- oo aMtning i vockertullen. Antednin- “gen härtill liggor i omrhnko dels «© om de. mindro bemedlade dels. om : de inhemska sockerraffinaderierna, ”Erfarenhéten har i Sverige .visat, att förbrukningen al socker är störst hos de mera bemedlade ki nternn, + men af kaffo derewot hos de mindre bemedlade, En ökad nedsättning af kaffetullen: skulle således i högre . grad komma de fattige till "godo An en nedsättning i tullen À socker. DA tullen & raflincradt söcker har jemte. egenskapen of “sinanstull äfren den att ipnobära ett skydd för de inhem- ska sockerraffinaderierna samt genom silk antmmanhangg med hvitbetssocker- " tillverkningaafgiften äfven uwtöfviär inflytande på hvitbetssockertillverk= ningen, så skulle en nedsättning i : sockertullen rubba de ekonomiska T°” betingelser, under, hvilka de nämda industrierna" arbeta." - - + JI eS et Konungens tal wid Norska stortin- gets öppnande ‘f tôrdags war — om tet * uttrydet bår fan fillätag — af rent "offärsinesfig" natur, Ingen "slorpelitit” "berördes oc) det enda aumärfningswärda war, alt den böge talaren nöjde fig iicd ott ôfiver tinget nedfalla Guds nåd, * utan att dertitl på ôfligt fått lägga för- fäfran om fin egen. Talet hade i fin belbet följande Iydeljes > *Förhällandet till uiläudska magter är fortfarande det båfa. Det förNutna året har i allmänhet: giswit god förd. Sillfiskerierna ha lemnat en förre winst än” under nårmaft föregående „är. Jn= Dustria har arbetat under jemförelsewis Ullfredestáslaude förhällauden, Den all- > månna ‘ulställuiug, fom eat rum I bufs © “wudstaden, har pinvift en glädjande bild af uorska industriens fiändpuulkt. ‘ Trä=.- waruexporleu har warit betydlig, men prifen fry>ta. Sfkeppofarten "har ide wait oföôrdelaftig, Angbätsslottan år jemförelseiyis betydligt fêrölad. - Statens infomsfièr, sáärskifol “lulinkomsterna, ha stigit, . få alt den föreliggande Tudgeten kuunat uppgårag utan att ny eller för- - böjd befattning behôst förelåg. Jern« «- wågarneg längd utgår nu 1,565 fitomes ler. För fortinget konimer att. sran- "tåagag förflag AM några ändringar I wårneptiatotagftiftningen * grundade vå ny. orgauisationsplan för armén. At- flitiga andra laglôrstag, dels nya och ' dels förut feèmstälda men ännu ide flute 2" behavdlade, fomma edjå alt framlig- . gas. Talet stutar sôlundaz "Mátte en nådig förjon billa Jin beffårmande hand = öfwer det norska folkets framtid! Med bön bårem förklarar jag ftortingets förs bandlingar êppuade oc nedfallar Guds wälfignelse öfwer edra arbeten". è — Tid swar yttrade storlinzspresiden - 7* len Swerdrup: sat "J- stortingels namn.'nibringar jag oden duskan, hwarmed wi efter gamnal - sedwänja begynna och) siuta wär gernivj: : Grd beware fennuzen, fäderueslandet * brodertandek OS Wid färden til oh från florlinge! « helsades de fungtiga af krastiza hurrarop. . “En deputatlon har ly>ênskat de funz- ga. ” . : . Tje LE Ls . «>. Till folfffolärateplatfen i landa. fêrsamlingeus westra rote hafwa wid an» sifalngttdens ntgång 6 förande anmält lig oh femmer profiaf dem alt afläz- , gas“ 1 Köpirge fottftela orsdagen den ¡ 21 - deunes, hwarester förflag federmera bereda gästerna all stêns trefuad, server ras halfportlouer af nästan alla malråte terna, cigarrer till fabrilspris och smdr- .gåfar styfewis; allt nydeter för Wexiô= borna. » i. — Nerikeshertigeus mogenhetseramen, DA denna examen, I följd af samman=- träffaude omständigheter, lätit mydet tala om fig, hafwa wi; fiber Mer, A.; vå wederbörliga Häll -fålt närmare underråts telse om examens omfattulug ed) art. De skrifiliga protwen, fom wärt om- bud warit I tjllfälte genemögna, omfat= derna sprâfen, fåtedes mer ån wanlizen fördrag wid examen med latin. Bland äâmnena får swensk skrisning hade prin- seu walt’ "Slaget wid Lytzen", Skil= dringen Är eufet oc flårdiri, fprâfbe= handlingeu - | allmänhet god oc lune- båflet | det hufwudsalliga öfwerenöstäme mande med wälbekauta framställuingar, , KRETA oc)" religion hade, cj medtagito jsou exameusäumen. widningeu deruli hade tidigare — hwad religion beträffade, wid fonsirmationen —' fålt, lemna rum för andra sindler, ZJ tyfta fyråfet togs eramen i fier wid lärarens flyttuiag ur landet. * Nu om- feltade examen historia od) geografi, swensk ed norsk statokunskap, swenst Ute raturhistorla, fransko, cuge la, tatin, mas temalif och sysik samt filosofi. Effer. slutadt förhör lära erämiuatorer oh cenforer ha dragit sig tistbala för hu. u priufens funskaper sulle ha be- dèêmts, om Han hade i waulig erdning wid ett allmänt lärowerk aflagt sin exar men, Komml6sionend far, hwaraf priusens föräldrar under hand lära ha fått del, föreligger ide weterligen | offis ciel form. ‘Nyltedwis erfara wi meller rande för prinjen. Lifasem förut, i srs ga om 1yskan, lär han i 1raussa och ens gelska ha*anïet!a förtjena bögfta betyget. Aswen ausäzos hans funskaper "beröu- liga” I bifteria och geografi samt i swenst ed norsk statolunskap, fom behandlades sajom särskitdt ämne. I swensk litera- turbistoria gedfändes han "med utmärkt berôm”, i latin "ide ytan beröm” och för malemalifk oc) fysik samt för silesofi fir: flaradès han, förtjena’ omdömet "ned bes rôm’ godländ®, ". . , Âro. deofa uppgifter, säîom mi hafwa anledning antaga, fultfrändigt êfwerenss slämmande med falförbällandet, har prins ten wä! besiätt fin megenhetöpröfninz, fåjom man oe bör wänta af en begåt- wad och willig unz „man, som âfujnutit framfläcude lârares underwioning od) handteduing. “ Hertigen lät i onddags genom fanflere sekreteraren, proscosor Nedberg ‘Unskriswa sig sâsom recentior i Stecsholms nation. Han får nu väruiast fulifêlja- fina milie fåra studier och förft näfta termin bêrja fudera wid SKriftiania bögfteta. Hans wistelse i Norge lår fn: ike warda längs waríg, utan ‘torde han ätermånda bem före fina fêräldrar. . «> — De lungliga i’ Norge. Konungas arci? ot prins Eugen som i tersdazs È m. anlände till Kristiania motkeges wid sèrnwägostationen af myndigheterna, damer o< deputationer från alskilliga forporaltioner samt ijömannaförentngen med unleusflaggan." Den klungliga wage nen förre { flridt till-slottet under cat bruten „blomfterkasining och iHållande hure rarop. Bönstten längs Karl-Johans ga- tan woro fylda _-med damer, butiferna med>flagger, Wägen från ]ernwägen titt sette war öswcilald med menuiskor, Tlvoll gafs salut. : Omedelbart efter avs -fomsten till flettet. Fugs *folt[ängen" af felfmaosai! utanfóf: Purrarop-hösded, Konunge1, drottningen oc hertizen wi- tade: swenska, latiú och alla de tre mo. Under. att ôswerlägga out war à den frågan, tid, ali omdömet. utfallit "mydet heu=- woro stängda, Skaden war rift suy>ad" allt farligare, mitfa sôtsde wagnen till ffottet.: Från, att k. mt tådtes fåroåt täta utarbeta och i de delar, der fådant fiuneo uddigt eller lämpligf, underställa rifsdazen lag angående säfcrhetäälgärder mot olydsfall i yrkesarbetet, angående arbetêgiswares answar "för sádana ‘ely>ofall; angående arbetares etwdafantoförfälstng. famt an- gäcude. arbetareg âiderdousförläfring jem od meddela föôreskrifter. om losa för Lene na lagstiftuiug erforderliga, ware sig till iui a eller ferlzäende, ftalistista under öfningar, E dels äfven "för, detta äudamäl. stälta till f. mig fôrfogande ett fêrslagsanslag Delta år onefligen en fråga of astra stôrsta-wigt oh belydeise; eu råga iom. om den än faller deuua gång, wäffe på grund, af sin egen natur få upp igen för alt en gång få fin tiitsredsställande tôs- ning, jäger CER. Posten. I minga af Euroz-as läuder har deuna fråga jedan någon tid tillbafa frått vå dagordningen e< warit föremål för behandlivg af res ”aeringar och foltombude Hos eb bar ar betaren Gittilla Från lagstistuingeno sida lemuats alldeles wind för wäg i de häu feenden, som antydas | ofwanstäeude res dogörclse för motionens nnebält En arbelare skadar fia i en sabrif, få att han blir urständfatt att för framtiden fårja tår sig och de fina, eller han froosas, han dör êgeonklicligen. Näwsl: man ry>er pá axlarna, mau gör em tiduingöuotis om det, man beflagar fanske den oly>- lige och hans familj, om waa år mydet ömbjerlad — men det år alls Arbetar giswaren, fom Mulle behållit maunen och dragit fôrdel af hang arbetskraft ånvu några år ifoll ej olydan warit framar, han fan ej amvända fromplingen — fan ef hjelpa deu wärulösa familjeu. sem mi: stal sitt enda stèd. Den får faltigwär= den taga hand om. Och på sana fält når arbetaren blir gammal oc orfeelös. Han duger ej längre, han fastas bort: till fattigbufet — det år ewiga omg wär det vå den gamla wijan. .Dettigaer når got för rättämedwetandet nyprörande uti delta. Det kan, dek máste gôras något från det allmännas sida. för att härutine nan Irugaa deras frållning I fambhidet, sem för den ringaste lônen fä draga frårs ta delen af dagens tunga ed Herta, — *Presternas hiflloria” år titeln på en i dedia dagar utgiswen, märflig bros iur, hwilfen helt wißt kommer att wäka_ uppsceude om "ej jä modet genom filt innebålt, fom ide framställer något ej förut ofta upprepadt, få êtminstone få- fom ett mårfligt tideus teen och frame för allt genom sin hänsyuotöehet, Bo- feus-sôrfattare fallar fig. “A. N—n", och ändamålet med denfamma uppgifweo wara "att motar! cta widskepelse, lromlerk, hunmbug, religfös fendliom", Den nucs båller tre afdelukugar: "Neligiouosrihe= ten, stalspreslerna och statóreligionerna.” Wid eh hastigt genomögnande af bemålde broshyr finner man, det deß mål är den amla, mångberidna fåppbåftens att mia totsreligieuernas inuchäll6lôohet eller falsa inncháll, ett lysaude flat balom hwilfet döljes bumbug, widskepclse, frodre leri o. f. w. Ala huswuddogmerna tas jos i “jlärskädande” oc refuttatet Mir örnefandet af Krisli gudom; eviga straff, bibelns audomliga uripräng, sakramenten m, m, m, mn. VBewisfdreusngen år belt eh hâllet biftorift, i det författaren sôker vänta de fristua dogmernas förwandt- Map e< bärstamning ur föregående beds niska myther, desja degmerd tillwarfning under friftendonen samt de olifa begrepp, iom lagts bafom - hwarje fårflitdt, allt intill nuwaraude tid: Den rattonatiftte sa riftningend-sirid met statolyrkan blir om den börjar rörå fig snom det populáras och för hwarje pere fon . bezripligas , omrâde, och år derför. denua ”preftertigad historia” «ni sitt flag ”gaujla mårtlig föôreteclse.sisom en fre matfft.åfwecfiat öfver hwad fom rår fig örstag. dow, sásom en warning sôr de mångas banda bedrägerkter, som i. olika dräzter möta, hafwa elt par Motalabor nytlgen warit utsatte för, berättar eu meddelare I Dagens Nyketer fôrefem iägra das gar sedau en anuons få tydande:. "Stora infomster med ringa fapilal fan hwilken som hust sörskaffa sig, som är arbetsam, genom tillwerkuing of nåra wittiga för hwar]e hem, tillifa i bwarje handel. KFulistäudig beskcifning öfver deras tillwerkning säudes till eu och hvar poctefriit för 2 fr. 25 öre pe pefildr- Nett, om beloppet I frimärfen fåndes i bref till 8. E, Ljungberg i. Orebro, Obi... Intet bedrägeri! © Hwad erhillg då för desja penningar? Jo en bol, med, litel "Stora inkommer med ringa fapital”, hwilfen i bolhandelu foftar ”—, eu frena 25 åre oc som in- nehäller, beffcifninz på en mängd lemiff- tefuista artiflar._ - ‘ _— Häktad bedragare. Polisen an- höll i fredaga astou I Gêteborg en ung „mai, fom uppgaf sig beta Axel Nerd= strôm, men bwars råtta namn är Jo- han Alfred ESweudion, boudson från Waärgärdalrafien, bwitfen annoaferat om förmånliga platier får swenska bofbålare wid frandinavifr afdelningen of Priu- tempöretabliofementet i Paris, För ers bållandet „af plato Hare han fordral en previsieu af 100 Ironor.. På förfrågan ha från Parlo ingått telegram, som upps via, att annensen år bedrägliz samt atl Nocdsirôön, som lidtals wiftato i París, är en stor swiudlare, liksom Charles Wettergren, hilfen af henom utgifwits fom def för sirmans fandinavifta af- delning. . + Judustririddaren | fråga har funnits wara Anders Petter Sjögren, är 27 år län samt fen till en soldat Sjögren, har waorit oaustäld på flomalarewertftad, i anlifvarisk l'olhaudel, i fiädeöhandel, i scefladbandel, på laîé oc på cigarrfa- brits Sitt mängfreîter] hade ban öfat genom all äswen förföfa sig på wexel= förfalsfuing. Han har ez tid wistats i Paris och är csteilyst I Poliounderättel« ter för bedrägeri, Han har nemtigen waril en af \medinlregsenterne i iwind- larficman Hèdgstedt och fomp. i Stecf- bom. Poliodonstelen i Göteborg har bedutit flida Skaren till Stodholm. — Wädan af akt på begäran frifiva andras namn. Fráu norra Småland Mrifwed: För någon tid sedan sulle cn hemmandegare taga ett län, fom han esà mydet rigtigt fid.. Nu begas det sig emellertid ait, når fluldfedeln un- derskrefs, den ene of borgedmånnen ide perionligen war närwarande, men hau „hade i bref anmodat en tredje perion att skrifwa hans nan à reverscu, Deu fiftnåmnde gjorde få oc) förflörde bref- wet, utan att widare tänfa pâäasaken och naturliz\wio tande på fMritenteug red- lighet. Når fulden skulle betalad, war emelertid låntagaren insolvent, Ywadan borgesmännen lagsöftes. Den, fom i bref anmodat tredje man att påjftrifiva' sitt nanm, nelade uu för bergen och wille ej fäunas wid fin frifttigen framfråtda- begåran. Följten of det bela blir att den som gjort” påffriften ide allenast får inbetala bålften af lånet utan löper äfe' wen, churn" offultig, fara att biifna' ftraffad för — förtolftuing. — Bland lindedarn, Muntra ögon Hid bar mon Sfwen' inom Yiutesbergå ftadefullmåttige, säger Lindespesten, tad ware de lôjliga och fomiska intermezzon ätsktillige ledamdöter allt emestan' med els ler mot sin wilja ¡orsaka,. SÅ till dö- nes skratlade man då det vå fullt alle war ‘[ôreslogs atf en lomité skulle. til Littas får att utreda deu ”quiftiga" frås (700) finbundra nyttiga artiklar, ound= gamma? och fidd i Hjerpas i Staroborya. Pau var, blott. ett ballt år gammal, tråf. aded . han-af elt slaganfall,- som gjorte honém * cförmögen | att någonfiv funna åre 0a 8: beröswade "barnet talförmå- uro > fôrsléade li bög grad känscln. stce. några ‘âr’dfade3 eländet derigenom, att han sit fallandesot, hwaraf han tidt cc ofta. hade. anfall, ftuntom flera gåns ger, DÅ dugnet. Sroppen drogs under tramprydningar samman "ed bles til utterlighet wansläld,- Tid flut började, deu oly>liges fropp-frätas nåftan e af spetálska od) Iederna. wille fuappi bälla hop. « Mår få modern några dagar före jul sulle twäita houem oc derfår fôfte något råta ‘p det ena benet, få - ebugattat att omlata — Ivfbnade ”detld: Vien ide blott till kroppen ntan od ¡under fenare låren war ban föne ån. elt djur.» Audtligen fom döden den 15 dennes och gsorde slut på den fladarna lif. Köräfdrarna äre nôgorlunda bec< gadt boadielk från -Frôderyds foden. * * — En favnt fucktafäring. I wåra dagar talas få mjet om }jelfstäudiza qvinnor. I fornå dazar suunes wäl ed sâdaua, oh Gud..wek om det ej fanns flere qwinner med "ruter i" — som man läger ==-e fordom än uu. ' Oftaft funde mau ded om dessa fiftnåmnda ommånda adseftivet? färga. För flere år fedan als led i F:6 sörjamllug af Konga hirad en seldateufa, fom lifstiden warit eu quins na aned. "ruter i".{ Mod flink war bor få Inom fomlutem hus, eh ce- spelt hade granuarue och hennes mans Tusthällare mydet mer för heune än för heunes man, Ti "fuelt? han war, Gi berättades, alt om't. ex. någon af ruste - bällarie blifwit tiltfazd om wedkôruing, (det hörde nemligen till soldati nd lône- „wilfer at! rafthäslarne sfulle föra ‘hcu hans wed) men dröjt dermed, och mer Stina fom för utt fra till för andra förse få gömde den tröge wedköraren ig gerua undan cf mêle med "kneklbu- flrun”, men weden kom fortast möjligaft. - En gång hade Stina fått höra alt en mydet populär prest skulle vredifa i ‘graunufyrkay. Stina beslämde fia alt gä dit. Tîdigt gi> hon, oh när hou rafft lillryggalagt den temligen dryga wäzen war hon warm 'famt något trött, men tänfie att efter der ännu mäste wara lie digt, ffulle hou wäl få eu sitlplats, Ro fliswer hen fram ot litet sive pá fyifogången. Alla fittplaifer ivnas do upptagna. Stina fer fiy eufring ined fkarpa-dgon: oc sâger derpå temti- gen hdg: "Ni mätte gått hit och iatt er |, gâr qwäl®, swänger em på fladen cd gar ut. : pot ‘ — Kärlek. oh pengar. En insändare , förifwer till D. [RR lâ All den âltenskapliga sällheten | wära dagar af ‘en ‘skogalrank imåtandstårna fan fôpas för nagra hundra froner år något, fom blott tyes bira till den raff« lande -diftens område." Det är de> rena werfligbeten. Se här förhållandet. Får eudast några få är tilbafa funued inom wår foden vå. unga tu, fom fanske nås gon frön månflengafton träffades, för att tolfa för hwaraudra de ömma fänflor, mer efter omständigheterna förmått iogíswa dem. Ehuxu ej. fager, som sa- ang prinfesja, låg den“ unga tärnan trålande ech förnåjd: ut, täufande på ina drêômmars ideal ch den föreftående örenlugen. Hennes rid Juan af det meft egna RN hade fås fertigen foornnit att anftätta en jemfsê- telje meRan sitt tilttäufkta-wis od någon onnan af bygdens) ledande nngmör. Denna femföretlfe viföl- emellettid få, att wår Den Juan,-fôr att få lbehasta Mitt hlertas frid.) nödgades fånda sin Anna: en korg. " Hennes Hjerta flôdade "emellertid, of; lärtet „till den otrogne. Hon: plömde alla lidua oförrätter, oh med dei mod-e<.den-styrka, som endast dare, en Den D E UO äfwen fill själen war haus etånde ftort, - E sas .— te sa eT e A at > SN La L Zia Li i =—— EL | uppráltas, |, : : ; 4 7 |f vå den. ena ytterligheten om ftatofyrfan, | gan om stadofullmältigeledamdterne sela | år alt “finna i den: dfwergisuad brèst, ; ; : | ° oa SLIT lade sia å balfouzén, fenungen twå gäu Inom. de f, lk. fritänkarnes eller sannings- fitta ‘1 den ordning de ‘tliswit inwalde | did ¿hou vatt, fåtta i handling det sista RMP = Statsauslag til skeritilsynings« | BF = tt || föfarned led. --Broschyren-kestar 1 frena | eller. ide få upptogs. det my>et mun] förtolflade -bestutet,? - Börsen fyådades 14 men i Halland, . Til kougl. maj:t hade | = Krouprinsens husfarregemente lår, | od) kan reqwireras hes allmänna anucnse | kert ‘dà - man | en’ molien fi> hôra att | med ; hundralappar oc hjerta oh mun -” [5 REL fon. beidde deu 10 Dec. éswerleninat | eller hwad Malmötidningarna berättas! fontoret I Stedholm: > cc oc - || det ide år otåutbart ott annandag-pás | med wåttallgbetens! od färlelend. ord. ÅSE = 108 till bifall förordadt en of Haltands dan fix bulmudfation förflyttad til Je st 4 fan inträffa på en:onodag ch. få Mats Alla ord, oh fmelningar tjeuade de> til ' V > lång busbållningslåt lapa: förwattulnase 1singborz, fåfom farkt walt vå tal, | —* Underliga funna rykten Ibland] tade man SE ) tvenne mötflåndare — | d fntets:: Iniecende.;derta, drager hon tik bara : på. "lif — ständigt woro famé i Ld ulsfett _ gjord anlöfning, deri fêrwalt- ‘fist upp de talismaner (hundrafienorna} . ulan :famma. troligen Gefsembetet -o$' ‘-usnga!sfottet, med förmålon alt hudhálle gen Sefaewbeiet c> mwara” ed särsliidt gåller detta de pelitis ffa ryttena; hwilka (bland. funna fom : lårwaltningedireftionen aft qwarstanna I mansftälde“{ wal till revisorêbefailni om förmådde. det. Hårda ynglíne - 1 | / ( RingojSöftapet I un astèning od "rede. Malm, sins een le 0 > ma, med ganska egendomliga lembinállo= c< Pylisa Ivåmannavppt ag: fa - mo Lah]erlat oS spera (ASIA du bil mln, | ' > S N 2 ken ie Y Y ve 1 LE = E eva TT Ny GON - O M FO IE ören on : 1 RADI E SSII EO IER BE a — - — E
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.