skulle han låta afakrAcka (tig vid det första försöket? Funnes icke 20 en- tita teatrar i Paris? Stycket vnr snart inala get och afsåndt till en annan teaterdirektör. Några dag ar aednare klappar det på hos Havarti. Tank om &tycket vore anta g et1 Ett paket atlet:ina& med tenterpj esen lika oska- dad- och med följande eirrifvelso: •Min herre! Amnet Mr det arbete, ni insåndt, år lika originelt !tom in- tressant, men utförandet synes mig icke svara mot *flinets rikedom: ka- rakteristiken Ar bristfållig, intrigens avs het och bristande sammanhang mellan scenerna förråder stor obe- kantskap . med teatern; med ost ord, jn g tror icke» o. s. v. Detta var ju raka motantsen till hvad den förre direktören skri/vit. Det var klart, att ingendera hade läst stycket. Detta gaf vår skald nytt mod. Men huru otta manuskriptet saftandes, så kom det lika ofta olåst till baka. Blott vid en enda teater hade han innu icke försökt sig, men just denna miss- trodde han, emedan den var genom kontrakt med Scribe försedd med pjener för åratal. Men &Nen hår kulle han försöka. Hittills hade han skri/vit; nu beslöt han att personli- gen hemta sitt atsla g. Bayard intrAdde just i förmnicet utanför direktörens arbetsrum, når dörren öppna sig, direktörer) intråd- de och yttrade till en åtföljande per- son: «Herr Scribe kan vara fullkom- ligt lugn, manuskriptet skall icke ligga en • halhimme på mitt bord; i morgon skola kopisterna utskrifvo rollerna, som jag genast skall ut- dela. Sig vår vin, att han kan ligga i Boulogne så långe baden göra ho- nom gods; han behöfvcr icke bry sig om hvarken repetitioner eller titel pi stycket; jag skall ejelf döpa styc- ket och öfverraska honom derrned». Samtalet fortgick, men de talande nflAganade sig, så att Bayard till sist icke kunde höra dem. Egendomliga kånalor strömmade genom den unge mannens bröat. Huru afundades han icke den lycklige Scribc! En sorg- sen blick traffade pappersrullen, som han höll i handen och nu saken skul- le återfå för tjugonde gången. .0, denne Scribe!. suckade Bayard, «hans stycken antagas olåsta; och mina skickar man olåsta tillbaka. Upp- rörande!» Der stod den tröstlöse förfnttaren, uppretad, förkrossad. Då fuller hans blick på ett i direktörens ruin lie- gamle hoprullade manuskript. km tanke blixtrar fram för honom. TAnk, om han skulle spela direktören ett spratt, om han . . . tanken förskråe- ker honom. Snart såger han dock till sig sjelf: .!!varför icke? Vore jng författaren till det der stycket, så skulle inga ord vara nog föröd- mjukande för mig, det skulle åter- samla' olåst. Men denne lyckans gullgosse! Med honom år det an- norlunda. Direktören låser begir- ligt hans stycke, ekklespelnrne.tapp- föra det med omsorg, alleitånlaeten följer det med bifall. Om jag skulle lura direktören . En förvexling kunde rådda mig! Jng år ensnit Ingen ser mig; 'hvad har jag' i alla fall att frukta? Kommer det sedan till nn förklaring, så blir felet di- rektörens, som tagit miste. Scribes stycke kommer att uppföras senare. det år allt. Min stAllning ar för- tviflad . . . . Alltså frnmåt!» Redan i nästa ögonblick lå g linyarcia manuskript på skrifbortiet;och Scri bra vandrade i Bayards ficka. Direkta- ren återkom. Kort och kallt mot- tagen lemnade Bayard Seribes stycke jemte sin *tbc**. FortaAttningen blef alldeles Milan, som Bayard berilknat. Bedra gen genom bytet af manuskript, lade di- rektören Brtynrds kort på ;krams stycke och knstaole föraktligt undan begge. Det mulla manuskriptet fram- togs deremot g enast. Ack, om Bnynrd kunnat se den nu följande georien! Direktören ear utom sig af ffirtjun- ning. •Denna stil, denna humor, lysande! Detta år ju alldeles nya situationer! Och upplöenhigen! 'Hår- 'igel Och jag förstår icke Scribe! Han anser titeln rara olfimplig! Ja, kan man finna en mer lockinole titel! Det kommer att göra mig till en rik man! Det• måste uppföra. inom tre veckor!. Alldeles. Tre veckor sennre no- notiserades i alla Paria tidnin gar om styckets första uppförande. &M- ola dag inatölde sig en teaterdrin g i ilayitrtla bostad och Ateratilde ett manuskript med en biljett fritt oli- rektAren. •Ainnets brister och ut föranilete ()va g het gjorde stycket. tipp- förande omöjligt«. Seribe kom naturlig tvis till förste representationen. Emellertid linde han blifvit uppehållen af affårer så leng e, att han icke ens fick tiol nit kInola om sig, utan beslöt att °kanel infinna mig. Derföre lat han oför- tent-b slappa in sig i min loge. I memma ögcruhliek störtur en riman in ueh begår ',,att få en annan plats. Det Sr upprörande!. utropar han, hundratals fribilj etter Aro utlemnnde, och jag, som betalt min biljett, miste stå._ i en vrå. Just i da g ville jag se och hörn vål, gif mig en nntinn pints, skulle han ån kosta femtio francs!. Scribe hörde uppinarksnitit på. Detta tycktes honom vilje blifvn ett intressant mellanspel, och lisa bad artigt den unge mannen ta ga plats i log en. Det var Bnya rd, soul nu blef hans granne. Man hade knapt tiol att utbyta några höflig heter, innan ridån gick upp. Dc begge log ekaniraternablef- vo g enast tysta. och samma apan- ning tandade sig i deras drag. Men denna likhet ricktc icke !Ange. Sär- skilde med Scribe försiggick en egen- domlig föråndring. Han flyttade si g orolig hit och dit på stolen, hostade, tog litiftigt An dosan, An nåsduken, strök sig öiver pannan, liksom för att öfvertygn sig, huruvida huri vore vid sina sinnen, ty istet af det som uppfördes på scenen var hans. Då får han syn på sin granne, som också befinner sig i en mirkvardig upp- hetsning. Med kroppen framåtböjd och an- sigtet ån rodnande, An blekt som vig- gen, med hufvudet set-Sekt utom lo- gen — så " satt Bayard der. Hans blick rigtas An mot logerna, An mot orkestern, An mot parterren; han sy- nes hålla andedrägten likasom han fruktade att Möra alimånhetens upp- mArkeamhet. En skådespelare beg år ett fel. Då reser sig Bayard i vrede. Han sitter sig lika hastigt och mumlar något för sig sjell. Scribc kan icke öfvervinna MA förvåning. aHvad går åt ers, frågar han slut- ligen. allena som . går åt mig?. svarar Bayard. «Jag lider grymma qval, der år en Alskare, som icke kan sin roll och .kommer att eklama bort stycket . . . Ser ni, ser ni, nu spelar Alskarinnan med en köld, sotn kan göra mig förtriflad! . . Och faciten, som icke kommer . . denna scen Ar förlorad! Allmänheten kometer att hvisala . . . Nej! . . . lian be- slutar sig Andtligen . . . Det gick lyckligt». Scribes förvåning blef allt större. «Ni tyckes intressera er mycket för pjesen?. «ing skulle vilja gifvn tio år af mitt lit för hans framgång». «Offret vore 'allt för stort!» «Ack hvad Aro tio år. i jetuförelse ned Ara och lycka?» Scribe visste Annu icke, livad han skulle tanka om ein granne. Slut- ligen begArde han en förklaring. Bayard erkände att han var förfut- turen, och den erfarne Scribe hade nu icke svårt att förklara, huru styc- ket funnit våg till teatern. En bilalbistorm urbröt .nattalet. Den andra akten hade gjort en stor- artad verkan. Bayard öfve: våldiga- des af framgången. lians krafter fillo, och han sjönk met:vet/13e ned jemto Scribe. Denne inkallade be- tjcning och .flå anade sig. Når tredje täten `n hade 'nig. Styckets Bayard ånyo hemtet ig, aloe våekte ett ocrliördt bifall. Alan ville låta IcAlinn författarens namn. Nu blef <len unge författaren tings- lig, limin reste sig för att fly . . för sent . . . redan vnr ett minin ut- minde . . . Men itvilken ök-etnisk- ding! Det namn. sota nit hetandes med tredubbelt bifall var linas'. 1 samma ögonblick öppnade sig logedörren. Utan dröjsmål log Scribe den lycklige viol armen och förde honom in i foyern, der konianåreenn och direktören reolnn voro enteilatie för sitt leende lyckönska honom: «Ädelmodige ittnn!« utropade den unge segraren utom sig och. föll Scribe 9m halsen. Mens denne utropade leende: enen vackraste scenen i afton lm jng gjort, men behållningen af den- samma öfverlenmar jag gerna At er». 1 Jönk. T. Sätt att fritt. Torparen Burk år gift och har en hustru, nåja det Ar ju ölverflödigt att nAtema företas. Det Ar en huotrti, gom har «skinn på nåsan», nå g ot son; mån- gen också skulle anse onödi gt mitt omtala, men hennes nåsekinn år ock- så imponerande att rann båstår att den argaste tjur ej vågar *Unga hen- ne samt att grisarne, då hon med sin narcaro hedrar deras boning, ej uti- •derstå sig trampa i Imarne. En sidan qvinna lockar man ej med smekningar, men Burken var för- ståsigpåare. Han ofverraskade hen- no en gång på vedbacken utanför hennes lilla stuga. »Vill du hn mig eller vill du inte hrr' mig Brita., frågade Burk med ho- tnrole miner. Brita onde hon rent ut, nit hon sgjoide en konst i honoro.. Då högg Burk trots mobtkill Britn i bA gg e öronen och nArinnile si g en frid vattuså, som etred på blicken: »Vill du ha mig eller inte», sporde Burk An en gån g. «Nehej.» jamma tvåttningen ohebaget af ånger och »Nå so hår dån, skrek Burk och dunster. • netimAnkte [Mens !utrymt i vattnet. Med ett ord, den erbjuder en ofantlig be- eller inte», frågnde «Vill du ha mig sparing af glipa, brånolc, arbele och sliter den entrågne frinren, i det han upp- ej tvåttk lådorna. För att etrottAlla en fullatåndig tråttoing drog sin ålskndes litifvud nr vuttusån. med för 7Viletten nlnclnlr T.Alen behöfrer man blott lagra «Nehej.. blef det ånnu bestAindare tratten uti tvållöaningen, låta dinu ligga der Älcerbergs i Laholm af G. L.' svart. of Ter natton och vål skölja den foljando tillverkning säljes haft Anyo en större doppning med ef- mnrgnn. lt,sultatet blir fårvilonnsvårelt. Såljes hos 0. P. Alggren. ter åtföljande uppdrngning. «Vill du G. P. Ahlgreu. 760 ha mig eller vill du inte ha mig», ra- sade friarn. - Fina «Nehej.. skrek Brita. »Nå det var då fanken också, om patenterade och priebelönta da visste hvad jag *lakar dig», och så följde återigen en sådan de: kår- !ekern!' doppning, som dock afbröts säljas till 2 kr. 88 öre pr spel hos genom att någon person nånnnde sig. 1( in )7 En qvåll några dagar harefter stod G. P. Ahlgren. Brita vid sitt fönster, och då uppen- för toiletten barade sig plötsligt Burks figur der- hos Herm. Rådberg. 94 Fin utanför. Han helsade kArvAnligt och nårmade sig hitsknitten. «Nå Kalle, hmd tAnker du nu på?» frågade Brita. «Tutta eld på huset vet jag», sva- af rade Burk buttert. *Kåra Kalle, livad tånker du på?» Ett unniirkt medel för putsning nf ropade nu Brita Idpet i Laholm *Tutta eld ha' jag sagt, men vill 'alla metaller. tillverkning siljes endast hos Säljes' i bleckburkar å 20 och 50 du ha mig eller vall du inte ha mig J. Johan fson, Brita, du vet att jag *Unr så myc- öre hos Utbo' Herrn. Rådberg. 9 89 ket så; annars tuttnr jag på, som ja' ha sagt för nita ielfte gången:. «Nå )n, kom in då, jag skall vål ta' Nu hemkommit ett viilsorteradt lager af dig slå!» Burken kom in och nästa söndag lyste det för första gången i socken- kyrkan. «11m, hm vet vAl hur då ft te fria», heter det i visan, och det kan Bur- Viktorie-, fiirgadt, blekt och oblekt N. A. ken sjunga med skal. 'Senrik .ähnsliNe Spelkort Prisbelönt Metall-Puts- Bofdseipip Pomada. 0. E. nallhergs GARN, B 0 111 11 1 1 s 0. a r ) kritbattba. Riksdags-witz. Hårfrisör Klipping har två bitråden, som han helt par- lamentariskt kallar för förste «kam- muren» och andre «kammaren.). Gilteborgs-witz. 11 vad skull en sömmerska göra, som har förlorat tvi • • fingrar på höger hand? Svar: Hon skall sGkn sy 'mc' tri. Hvilkentlera1 Vid en hårtulartitt instålde sig en elring och begårde att få vitna såsom ombud för en an- nan, som hlifvit instånd såsom vitve och från hvilken han inlemnade full- magt. Naturligtvis utslogs hans lie- g åtan, men icke förty ville han hu 'brsAttning för sin instillclsc. Dorn- h.ifvanden sökte i enrum öfvertyga honom om det orimliga i att vitna g enom ombud ocli mitt haut på grund . tierlif icke kunde få någon ersått- ning. Alla föreställningar visade sig dock gagnlösa, tills hAradmhöhlingen utropade: — Men om du rio vitnar falskt å din laufvutimans vågner, kvm skall då den lede ta'. dig eller ho- nom? Detta gjorde den vitneslystue tvehågsen, och han utstod från an- språk på. ersAttning för sin instAllelse. säljes billigast hos Z. jr. 1 kkstedt. 55 ina Rapskakor till salu hos 5 G. P. Ahlgren. Spillånga säljes till 40 iire pr 81,11». hi,' G. I'. Ahlgren. 5() M izen i*) 1, Ris- (1:0 G. I'. Ahlgren. hos 11.111«••■ • 51 banbelstmberriittelfer. F RANZ J Otocfbohne böra ben 1 ark. ktette, 1: 2u å 1. 45. gnuctenial, 2: 2. 2: 10. *Ag, ituctift, 90 A lott. taft Ht, or 20 Nio. Slagntjal 1: 18 a 1: 15. "(tt i bubbla mat. tor 1: 10. !tons, nufarrprowinfanae, 2.rah 90 A MO arr, 6-rgb. 85 å 95 art Ertrr, tet. IM å 21 fr. pr gammal tunna Vrainnin 1: &5 pr tanda. ETERSSONs valaorterade 1 atbr. Göteborgs böra ben *ag, lått mg 93, frocull It 00 a 1: 12. 59rdutein 1: 55 pr tonna. Omar I: 45 å I: 50. f, moih- L A Fl 0 L M, rekommenderas i välvilja och Inigkom.qt till alfsfranfle af alla slag .t MoktnrcOxeri.arboton, 11011$a tt LO i o Xorebaqcn ben Il benttc6 fl. 10 f. tn. hållet; nation i I.Seretorpe flog, pn gamla 2:rottorue ontrabr, bmarmib förfnljcö på rot finenbt och till:dt-ab en bel bcraf timliga till gagnetuirrc. Zrr ninuaberå att fiattö mcb be: större och mindre af lurad art och beskaffenhet det vara må. Den största ordentlighet och noggrannhet vid hvarje, arven det minsta nrbetes utförande, har 'Try ' ckeriet för sig uppställt som en linfvuoluppgift. En livar, som vid hmehof af etyd/idioter iikånker mig sitt förtroende kan vara viss om att erhålla ett punktligt rerkstildt och i allo vackert arbete. Prisen skola beråknas nå ytterst lå gt, smil med ett samvetsgranne och fullgod( arbete år förenligt. Laholm i Januari 1884. Högaktningsfullt Franz Petersson. rk talt:lugn. Zfintling Per nål) Zfocounttare. bottna« Cfrobtulfirt. (53iirbdontorct (4. fottorp bra 1 Web:tad 1S84. Till salu. SINCLAIR-TVÅL, I. Den innehåller alle intet vatten och förlorar icke l vigt genom torkning. 2. Ett skålpund Sinclair-Tvål motsvarar tre skålpund vanlig tvål. 3. Den år fullkomligt ren och neutral utan syror och alkalier eller andra frånansande Ilmnen. Talman nötas eller 'titta två rån. ger mindre fort an med nipa eller tvål. Drn ~rar alls intet skadligt Inflytande på bin- der, tyger och timer. Den Planar flaneller och alla slaga ylletyger utan att göra dem hårda. 1. Den reducerar arbetet till en tredjedel af 1~4 f6rut varit fallet. Trattens kokning net, lutning blir öfverflötlig. Nk adliga [nara diens.% t•åttmaakiner och andra infattnin- gar, som blott (uremi' tvåttre.,undanrodjas. tliutligen undgår man vid den kalla filur lårlin(!- och 1,1ffiirsälirings-A k1 le-fiolhöet SKANDIA meddelar genom undertecknad Lir- och Bralldförriiikrinzar tf alla slag på ytterst liberala vilkor. G. L.'Akerbe).g 3 Brand. och LIIIIrsiikrings-Aktie-Bolaget meddelar genom undertecknad bl Ulla slag på ytterst liberala vilkor 4 och Brandliirsiik ringar 3f 11. IIENRIKSSON
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.