be > > Kungörelse Ensär undertecknad jemto Per Svens- son i Ahla' och Jöns Nilsson i Kn- * atoberg för östra roten, Esbjörn Pers- __ non I Kärrsgårda och Eduard Lind- ">. ot satte i … märken © © ¿härmed Y © komma att företagas I ov ! ”"Fändagen den 21 donnes. med | otra roten, och börjar synen vidSnap t NV Onsdagon don ren i Ösarp för vostra roten, Sven ilvson Ekvall i n:o I och Sven Persc son i n:o 10 Mellby för södra roten blifvit & allmän kommunalstämma ut- zeddo att syna de på kommunen in- :delto vägar, hvilka icke stå under 'kronobetjeningens uppsigt,. varder cuvgjordt att nämnde syner följando ord- : södra roten, och börjar synen vid : Nils Wenonströma I Trulstorp kl. 7 «+. på morgonen, - Tisdagen den 22 dennes med ve- ;T på morgonen. "i ‘i Ne Y 23 donnes med ! östra roten, och börjar synen vid ' Kungsgårdens qvarn kl. 7 på mor- _ gone, ij. A Ra ;- Till dessäu vågsyner, till hvilka . samtlige vederbörande kallas, skola alla väglottor och broar varda för- | fa ligt skick samt tydliga väg- nnas uppsatta vid. början "och slutet af hrurjo väglott, och fä- ates särskildt uppmärksamhet derpå, att Konungens Betullningshafvande fuststäldt vito af från 6 till 20 kro- nor för hvar och en som icke på fö- reskrisvet sätt iståndsätter sinn vägar samt samma vite för underlåtenhet "att hafva uppsatt tydliga vägmäfken. Vid iståndsättandet af vägen galla sammn föreskrifter som för allmänna landsvägen,! och kommer iståndsät- tandet, af de tredskandes eller för- aumliges * väglotter att mot lega till annan person upplåtas. Derjemte underrättas vederbörande . att syne-protokollet kommer att i Laholms kyrka upplisas Söndagen den 27 dennes samt att de vid synen befunna brister skola innan 8 dagar derefter vara Ingade, vid afventyr, om sådant 'underlåtee, nit med den foraumlige kommer att förfaras efter 25 kap. 11 $ Byggningabalken, Olofulabl den 2 April 1884. . 329 Olof Johansson. Auktion. Nüsta fredag den 25 April kl. 2 e. m, försäljes vid Brutullen en del bättre avin, mot 2 inånaders betalningsnnatähd. Tjerby den 19 April 1884. 28 ¡i N. M, Ågron. Eaholm, ! C Dj - — Glöm ej morgondagens bal. SÅ fom åmnad till fårmål nytta fom nöje, torde densamma böra ihäglommas, dá nyttan lillfommer den bebölwande Berge aren och nöjet Eder, danslyftna ungdom. — Tre uätters firäng frost, om porge uacrne uppgående till 7 grader fallt, haf wa pá allwarsamt fått nedjatt laudt- manuens förboppningar och är det fora: tigt alt fe burn förut i liflig grönfra prunfonde fålt och buskar uumera tydas wara ôfwerströdda med ofta, tilajem de lysande löften deras rifa och tidiga ut- wedling giswit. N — "Låt hönan gå"! beter cit fåN- flapsjpel, uppfunnet I grauntandet Dane mar? oc) hwari fioeoscn Hager alt, gent emot namnet, fånga ‘deusamma, En del persouer, och blaud dem ft. báttre; idka detta nöje numera som sport, oh ej nog med alt fånga, utan de förpadsa utan solig! darne fjädertå "in de sia jagtmarferna”. Med dylifa tilltag an möjligen dfwerses, då leelsen af en god stek warit onlednlngen, men då ille wilfa och skadclusta lezat till grund, törde följderna bliswa wärre, och må detta för tilsället tjena som warnfuga | - — Jeruwägen Warberg—Göteborg- följa af ingiswen ansôtan om foncess jo á en fernvågdanlåggning mellan tberg 08 Gdêteborg har !. mit ans modat fenungens befallningdhaswande i Hallands samt Båteborgs o< Bohus län ott Ingå med utlåtande, öfver nyttan ec lämpllaheten af nända sernwäg, fe- dan befelkningen i de orter, genom hwilka banan kommer alt dragas, blifwit derdfe wer börd. | : : Båg- “eh mwattenbyggnadslårend y-° relse, hwars yttrande af k. mit infor- drats,: tisistyrker för fin del bewitjandet af foncesfion vå uppgifna wilkor, bland fito mårfag, ait arbetet sulle börja enast den 1 Oktober 1885 och banan wara färdig för trafit senast den 1 Ofs tober 1888. Enligt konccósiongansôkuingen wid= lagd plan ed foftnadsförflag, uppråttadt af kapten E. Westerberg, kommer feru- wägens längd att bli 7, mil od Ipår- widden 1,43, meter, Stationerna skulle blifwa åtta. Broar komme att byggad till ett antal aderton. -Fyra tofomotiv fule anffaffas. Kostuadöförslaget upp- går till en flutfumma af 3,345,000 fr. RS — En florartad begrafning — ester wåra têrhâllandeu, flrifes. i Norra Skäne i Enzgelhelm, — egde rum i onde bags eftermiddag, då fältarmästaren Gö ran Helmqvifts jordiska qwarleswor wlg- des at förgängeljen. " Bäde från fladen e< audra orter hade en mängd folk of alta flasser iufunuit fig för att hedra minnet af den aflidne wäuneu. I lyre fan, der jordfästningen förrättades, Hon tyrkeberden Kod ett enkelt ON minnestal, med iuleduing of Jobs 5: 16, 17. En dubbelqvartett assjöug från or- gelläftaren Integer vito cd sedan wid rafwen "Stisla skuggor" af Geiser. friminiga brandfären, inom hwilfen den aflidne länge warit en werffan inedlem, hade fommit med fin florbchänzgda fana ec bildade håd, då tifet bars til! graf» wen. Under det procesfionen nedgí> tin grafwen. och den med krausar od band rift imydade fkistan sänktes deri bläste Hagelawisiska fextetten eu forgmarjad. et hela bar elt waderk wittue em den afluing cd wänskap den hädanzängue under fin lenad wunuii inom alia fret sar både här od vå många andra orter. — Till Sweriges" qwinnor har från en månad högt stäende damer-få wäl i hufwudstaden som tandsorten utgått ett upprep, att de målte austula siz till den af inbjudarinsnorna bildade jwenfla qwine nofôreningen, hwars syste skulle wara att wisa det warma iatresse, hwarmed qwsunan tager del i foftertaudeta wigtis gaste fiägor. Eu ärsafgift Mulle erläg- as ed de härigenom influtne medlen táflas till fonungens dispesition för fulls bordande af Karlöborgs fäftning. — Nu måtte det wäl Ui bra med Eweriges förjwar, fedan wåra älskwärda damer börja ta hand derom, od) hâdanester funna wäl ej tandtmannuayartifteruo wara nog cartiga mot swenska qwinno- föreningen ott ej biträda densamma I deß lilla faprig för fäftningstbyggande. — "Så mydet kan jag föga”, y!lrar en flodbholmobrefftrifware till uerska Dag. bladet, "utan fruktan att nägomjin be- hôfwa ångra mina ord, att den swenska ritodagen förblifwer ett orubbligt binder , angelägenheter til en fmenfl eller: unios nel fråga. Talet em en ny rifsalt oh: eit’ untondpartament flall,. fpecfelt hos både : minoritet od majoritet I andra: fammaren, finna idel döjwa öron, áfwen om ‘det, mot all förmodan [tane fprida sig till hela wär högerpreß, fom uu ty>s wara ‘gripen af ett wertilgt raseri att få âdagalägga fin. egen - wanmaft och fin efåörmåga att iuwerka pá opîulenen.”. -- Euligti ‘famme bresskrifwarcs uva får man \nart ha att wänta cn flygskrift ont den fonslitutionella fonflltten i Norge, författad af "en liberal man och god unionswán, tillhörande bilduïugens 0å fambhåflaftållningeng högre reglouer”", en -man, som "här betråder ett helt aunat fält ån det, på hwilket han fårut flör- dat wadra lagrar®. * I Gißnlngen är frå >. > — Prejndikat i fråga om folkskollä- rarnes oftöning. Följande nyligen meds belade IL. resolution torde lealtas af alla de församlinzar fom jör i âr bewitjat fina lärare löneförhöjning intill 700 fr., och fårflildt af de-förfamlingar der lä- raren ej wid årets början innehade 6 ordinarie ljeusteär, Munsö förlamting I Ste>fhelms lån bestämde derwarande skellärares ön för 1884 til 700 fr. utom husrum, wed= brand oc fofeder, under antagande att statsansiag, enligt fk. fungåreljen den 29 Juni 1883 erhèlles med 466 kr. 67 öre. Under förmålan, att bémälde läraré ej förr än deu 9 Oft. I är -tjenstgjort den för erhällande af lönetillskott till nämnda belopp bestämda tiden af 5 år, har före samlingens skolräd hos regeringen au-= bållit att under är 1884 utbefomma 66 fr. 67 due utôlwer de 400 fr. som förut lemnats som statoauslag. | Wid föredragning häraf den 14 Mars har regeringen — som till prôfning upp- tagit ausôluiugen alleuast | hwad den afjer medgifwande för förfamtingen att för tiden före den 9 Ol. i år utbe- fomma förhöjd! statobidrag utan hinder deraf, att läraren deßfôrinnan ej tjeuste gjort under den i oswanberödrda fungö- relse stadgade tid — funnit berêrda an- hâllan ej funna bifallas, — Eldswäda. Genom wådeld, som i ouedags eftermiddag mellan fl. 3 ch 6 ratade i Nåstjö, êdclades êslra delen deraf, nåra statötelegrafen, fyra benings- hus famt skelhusct. Elden begråniades wid Laurins hotell. Kt. Iso ditfördes jernwägsiprutor med ertratåg från Jöns föping : — SMalmöd —Billesholms-jernwägen. Under êfwerläggningen om frågan här- om .wid Malmö stadöfullmältiges jam- mantråde { tisdags ullalade sig hr Hers« low, enligt S. D. S.,' fålundas * "Sfyudsamhet wore af nåden just emedan från andra Hill femma planer, hwilfa föla foria wåra, och hwilfa fraf- tigt pâdriswas, Sålunda hade, en tin me efter det fonceosion hes regeringen begäris för Malmö—BVillesholus-sern= wägen, från Helsingborg ingätt anfölan om fonceösion för anläggande of eu jeru- wäg. Billeberga=Lund. Det gälde nu att bitehålla del förjprång wi redan wun- nit derigenom att wär fonceofionsaniö: tan genemgätt de fiesta stadiecua af fin förberedande behandling. Det wore näppeligen troligt, ait bida de nämuda toucesfionuerna skulle bewiljas, oc) i hwarje fall torde ett bifall till den ena lemma att onfenligt motwerka den andra. Fram för allt berodde det för of på alt, innan regeriugen toge frågan i flutliat öfwer- wägande, genom utsträt altidetning ädagalägga wärt warma intreöse för fo» feu. I sammanhang härmed uppiyste talaren, alt den under förmiddagen här» mol hwarse förlåt. alt gör MNorged inre städes - öppnade privata attietedningen redan företedde eu - le>nad summa. of öfwer 160,000 fronor,- ch förmodade hau, alt inalles dubbelt "delta. belopp unde à privat wäg påråknag. Bewlle fe ofårtåfmade den af Malmö sôfta keucessionen,: Mulle utan twlfwel en hep omogná jernwägsfunderingar, [ramfaade af tiNfålliagt retide lokallutredseu, åter I Ridbdet affomna. ” Han påmtfade derefter burufom med. frågan om platsen- för wefifuftbanans * utwynnaude |; Stine. wore nåra fôrkuippad frågan om den pâtänkta- dugfargelraden "i sundet. Af “Cilrseförbinee! eus“. förlåggante - till Hceifingborg—Helsingdr skulle åter kouse- qvenseu lätt blifva den, 'alt staten får- auleddes alt êfwertaga Heßbleholm—Hel- singborgebanan, Hwilken riltuing den ora jernwägslrafifen sedan skulle taga, Infåge fått enhwar? “a Hr C, M. Frid meddelade, att han \nhemtat,” det i 'Gêteborg för nänva- 1ande lifligt arbetas för lnicn Varberg =—Gèêteberg. | Vv ot — En ny ordlista öfwer swenska fprå-. fet håller pa att utarbetas af en kouité, tilisatt af Stechelms lärarejållffap. Orde listan kommer att I hufwudsak ausluta siy till Sundéns rätiskrifuiungölära, — Simrishamn, Simbrishamn oh Gimbrishamn. Tiden berättar: A Ups sala seruwägeslation wägrade wederbö- rande hår om dagen alt mettaga en ifo odoförsäudelse till Simrishamn under förebårande, alt ingen station med detta nan fans upplagen I jeruwägamatrit- larne. Dä aftändaren, som tamtidigt med förfändeliens inlemnande reste frau staden, wid fin hemfomft erfor detta, fyndade han att medelsl en sernwägs« farla och Swerizes handelskatender får 18383 —84 se efter, om något fel å haus sida war begånget. Men då allt war i bebêrig orduing. flidade han patet och frattiedel äuyo till ftatlenen. Budet -fem tillbafa med famma swar. Aljsu daren gid då att fjelf taga reda på före källandet, : : Hwarför wäzrar ul att mellaga min förfåndetje till Simrishamn? frå gade han den iilgoddespeditionen tjenkte görande stationsfarlen. — Namnet år ej rätt stafwadk. Ömwiffet namn? — Gtatiouens. Det stafwas med C ed) b, men ni har på pafetet och sraki- tedeln stafwat det med S och utan bd, Och få Wwijade han en matrikel, der det mycet rigtigt fed Cimbriohann (med C och b). Det war fåledes eme- dan namnet på statienen entigt haus sêrmenande war orâtt fsafwadt, och ide af efuunighet om, hwart förfåndelfen sulle befordras, som han i 8 dagar up- pehêll deusamma, Han förlvarade sig med att åberopa, det den â ilgodoexpe= ditionen tjeustzörande seruwägsbokhäla- ren war af samma åfigt, alt godfet neus ligen ej funde meltagas pa grund af det stasuingosätt, som afsändaren an-- wändt, Efter några föreftåttningar mot- log det un emellertid att befordras till Eimrishamn (‘ned S ech utan b.). Mer êswerrafkande war att böra, ait till oh med stationsinspeltoren, fom erkände "ny: staswarnes" befozendet "att uti midja ord utbyta C met S tk. ex. i ordet Cime briohamn®, lifwát ursfuldade frationg- farlens lillwägagäeude, då denne på grund af utlemnadt b uti ifrägawarande sann wägrat alt meltaga fêrsäudelsen. Cimbriohamu med C cd b were det râttaste, menade han; Simbriohanin med S oå b lunde gå får sig, meu Sim- rishamn utan b, det wore ftationsinspek- torens felt cj frotdia! att förftå. Af- fåndaren bämvifade lili fiafningsjältet i Erolews geografi ud) Etveriges handels- kalender, hwilket han hade följt, nen - y ' 1 i ' n | d | | {nspektoren förblef wid fin C-nlza o5' b-niga fêcklaring. — Ett uns h wore bra att ha ibland! M 80) witja, 2 + avs i — Bränwinsprisct. . På Stodbol dörs stegrades i [örtogs bränwines med 10 êre pr fauna, sä ‘att noteringen blef 175 dre pr fauna för teverang wid Bleyntersholm, till hwilket pris waran âsweu omsattes.. 1. oc to ; vi Handelsrefandeföreniv en. De pulerade för de tomiterade I todbolnt, på allmänna môten under sist! cember blifwit utfedde får utarbetande ef. förflag till. ftadgar för en tiltäntt bandelaretandeförentng, sammanträdde i förra medan & Laurins hotell i Nufjö ftrilwes ; tin. Sm. ; c woro för Stockholm bre O. Mattssen 0 K. Öhlin, ör - Norrköping ve Fogelmark och W." Kaßman, för Malmö dre. G. Linddult och M. Rydmark, för Gêteborg hre C. Nerlander oh G. Jans- on. Det- beslôts- alt en förering bår ildas under namn af Handelörejaude- föreningen, hwars systemál skulle bliswa att ât fina mnedlemmar lemna fjutbjetp, understôd och möjligen äfven penfioner. Ur de förflag till stadgar, oftvannåmnde herrar "utarbetat, funna wi nimna föl jande: Fôr att winna inträde fordras, att rara swensk medborgare, wålrejdad, myndig och att minst ett år haswa ma- rit haudelsresande eller platsagent. An söfan alt blifwa medlem af lörealngen fall - se frriftlijen och ställas till före- ningena” styrelse,- på hwilken det beror att afstà ellec bewilja denfamma. An. tagen fedamot flall tilhåra fjul» od nn derstödsfonden, men efter eget wal pen- fionafonden. Medlem erlägzer i inträ- desafgift 5 Ir. och i ärsafgist 6 Er, till sjukfassan 16 fr. fomt till understôzo- fonden 10 fr. årligen. Till medlem, fom hrusóles af sjufdom, jå att ban år o» örmögen, till arbete, utletalas från 25 fr. för bwarje hel weda fjuldomen forts far, ded ej för mera än’ 26 we>or un der loppet af ett helt år. Til tilfåligt understöd är den berät: tigad, fom utau eget förwällaude mil sin plata ch är i bchof af understôd, amt den ledamo!s euka eller barn, fom genom manuneus död råfat fomma i fat» tigdom. Fôrslag till stadgar för penfiondkföre- ningen kommer att hwila tilt nåfta alls máuna sammaufräde, sem eger rum i Stocholm nästa Juni månad, då de uu utarbetade ftadgarne angående fjutbjelp ec tillfälligt understêd flota definitivt antaga. — Skollomitén. Jemle det wi kunua meddela, fäger Orebro Tidning, all wåra förra notifer om denna fomitéa bestut i alla punfter wisat fig wara åfiwerens: stämmande med werlliga- sörhällaudet, tunna wi tillägga att B-linien fårfoivs ner, d. w, alla, sour gå pá latlnlivien, sola tåfa grefista. - omlån förflag hecrawäldet wid 'alademierna upphôêr, oh att allisá delta spráf i wärt land tlir walfritt och Idde widare kommer att ut- göra wilkor för erhållande af platfer i Îtatens tjenft. Y — Telefon och telegraf. Nya Werme lanbstiduingen säger med rätta: Om of teleson-nätena utwedling sulle kom- ma tefegrafwerfel att gà med förluh, jå är det wil båttre alt staten erjåtter den förluften, ån att en i fynnerbhet för wärt land med def fora aff hämmas î fin utwe>liug, Telegrafen år wäl i alla. fall til för landets bäfta, ej twärtem. i 1 itt siftermål. Norell ' . nf CH. Wild, > Ölversättning från tyskan. (Ur Hk. Atonbl ) Fortsättning. Mon förgüsves sökto han åtor- komma till eig sjolf och åtortaga sitt förra otvungna sält. Revo- lutionen i hinne’ inro måsto ha sitt uttryck, och:för företa gän- “ gen efter Bin ankomst till bad- orton var han fåordig och sak- nado; matlust. . > - Då middagen ündtligen var » förbi, tog baronecsnnn skämtando hans arm. “hon: — Luston skall med — sade öra or -godt, och det är ett bohof för nig att Bära min glädjo ut i det fria. i os . Do lemnade botellet och van- drada långsamt ned mot stran- den, «teen y — Ni vot oj hvilkon präktig =— Jag tar er j h {' karl min Fabian är — sade ba- rones8an. — Det ür egentligen + barnsligt af on gammal fru, som jag, att efter knnppttre veckors skilemessa eå mycket glädja mi åt att få återse honom, men ti och med som fästmö har jag aldrig innerligaro längtat efter honom. Om det är sant, att iäiktonskapet dödar kärloken, så har himlen, gud sko lof, gjort ett undantag med oss. Jog liar nu varit gift i tio år, men jag tror, att jag just nu kundo be- gå do störsin dârskapor, dorogt en fara hotado min kärlok, och ing tron att Fabian ej skullo li förnuftigaro. Mon ni skall göra ' bekantskap med honom, och , ing är öfvertygand om, att ni kommer att tycka om honom. Och hur glad han skall bli öfver Lucia — fortfor baro- nessan utan att akta på hur för- undrad, professorn såg ut öfver detta förtroliga meddelande. — Hafsbaden ha gjort underverk — här kastade hon on förstulen blick på professorn — oburu vi längo trott, att hon aldrig skullo resa gig från det fruktansvärda slag, com drabbat henne, och 1 | egentligen var det för min skull vi kommo hit, emedan mina ner- ver behöfde en smula förstärkas af hafsbaden. Nå, medlet har hjelpt, och jag hoppas och tror, att alle skall gå bra. terigen kastade hon cn be- tydelsefull blick på sin följosla- gare, on blick, som på on gång tycktes antyda. en ronndo fene lighet och ett varmt hjortoin- tresso och som i går förorsakat honom så många onödiga be- kymmer. : — Lucia är mycket bittro än jag — fortfor don vackra fri- orrinnan efter en stund. — Jag har alltid varit on alamea, full af nycker, och det bohös- des Fabians hela talang för att föra on någorlunda förnuftig wustru af mig, Mon med Lucia är det helt annorlunda. Hon har alkid halt något allvarligt i sin karakter, till och med som liten, och hvad har hon icko fått genomlefva' sedan dess! nyo tystnade hon och såg ned framför sig likasom för-. sjunken i dystra botraktelser. -— Det fins väl ingenting sorg: ligars . för . ott' barn — börjado lion ånyo — än att oj ha något egontligt föräldrahem. Slägtin- ar, de må vara aldrig så ömma unna aldrig ersätta det. Men mitt ytliga "sinnelag tog föga intryck deraf, och jag fick ät-- minstono tillbringa en lycklig barndom, Då min'far dog var var jag åtta år gammal, och då min mor ånyo gifto Big, och det till på köpot utomlands, och lomnado mig qvar hos mina morförüldrar, var jag ännu icko tio år gammal. Hon hado föga glädjo af lifvet doruto, Redan skilsmessan från mig, och än mora honnos andra mans råhot tärdo på honnes lifstråd, och en aldrig tillfrodsstäld längtan för- do henno långsamt mot grafven. Knappt ett år oftor Lucins fö- dolse, hvilkon tid hon tillbragto hos sina föräldrar; grät jag vid ett lik, . Lucia stannado, liksom ing till en början. bos morför- äldrarno, bennes far har jag al- drig-sott'sodan dosa. '— Ni kan tänka or hvad hon var för mig. En präktigaro docka'kundo j oj önska mig, och hon hado till à köpet don fördelon att vara ofvando. För öfrigt blef hon snart, snäll geom“ hon var, allas älskling, och det ju mer hon växte till. Ack, ifall vår styffa= der lemnat 088, der vi voro! Cud sko lof hon har ingenting af honom utan en yttre likhet, i‘ karakteren liknar Lon helt och hållet vår moder. Da! hon nütt och jomt kunde läsa!ront, tog honnes far honno bort från oas och satto henno i ett klostor i Frankrike, dor hon uppfostra des, Strax efter det hon lom- nat dot, ogdo hennos giftormål rum och | | Baronossans röst' stockndes, och en djup sorgsenhat breddo anslgte. : | » — Hennos far dög, och så kom .hon ånyo till 088; Bom en: ka, 'bruton' till bådo kropp och själv Först trodde vi, att hon oj skullo kunna, öfvorlofva sin olycka. Men, gud är nådig äf- von i "sin stränghot {Han bar gifvit min systor hjolpkällor, dem min prosaiska' natur, holt och hållet saknndo. "Allt på jorden, stort som litot, intressorado hon” no. Åfvon' det allra ‘obetydli- gasto vet hon aflöcka något, och —- Göteborg, Malmd och Norrköping, frilla : ue Ves Ullch. Närwarande dwilar på den förutfättningen att latin - . 1 tänd få des - tydelfefull uppfinning som telefonen Mall - sig öfver hennes eljes eå loondo
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.