ntbetet fief 'ett fInganfall Testill i.illntc Väpnade polismån. Poliselfver- fig fittnemibbnitia. konstaitiarne och polisstationsförman- titnittOnait, nen i NIalina lut hittills varit vapen- 110We:i en framtib I,i.l hrett. lösa, men komma nu att vid sin tjenst- itu fcnoft ett niebtlhilterd man, göring håra snldnr. Konstnplarne wib ett af nåra follegiala tent tilftven behälln fortfarande sina batonger. han bår !nuna! t.tt jortiffa; bwarent Seniorn bland läkarna. F. d. mera b.ir namn. 1Nan babe utter fitt nermata «lifta:tt varit medel 1patiam; regointotidukiii en Axd Lindbusta i cn af hallå fira ibticr , fann fiktitifiet0 Malmö, senior bland rikets litkare, ljud iliett°, tont titt han rate millioner, fylde tinnanditg påsk 92 1r. linne bivara( balt inmatat tiltclabe till bb syn ftlrotågn liar långe varit mycket svag, och höt-nein Ar nowera Alt en ger ed) teentter. enen i öfrigt Ar gubben Annie (Når hand abnormitet ej tviiatk fi al i tvåltjantheter, nufåg man att ban fritt ganska kry. Han har likvis t på wir- tunot rara fig bivar hem bebaaate. (tt e:Imre 20 år ej lenuint sin baslod tiol — an (Tonbal af tu rif mate. ?gått at t e %vattra bagarns i (irra teedatt ue- SI-0 krgat an, der han fördrifver liden (Michera ftriftves till 'Zitett": (k5reip fi af han fia, ,iirmib et tn botant, till med att fikenhet för nig ur böcker, bantlareit ..-.ireitinå håritåtes, bor hafre- teårtshttö. r. : " ),•r bctcbtk ban numera oftast romaner. a pat& eit rit nian, trebo i (avtags t e l fem ont bkrttatt cj tutti: i något Straffad osedlighet. Nittonårige åtta lagar hi Krinittagen i Rajorna flaga elaa; men når tet biet fråga ont Mteet en nieårig bida, )ont Ho lig- att huta nvO titt finten, fhtlarate fatt= stnedlArling en August linneson hur gam?, nid, Motigt bufwut, affivintmat tafi.millicitåren att ban åttnu en bunt af Kristianstnds rådhusrätt dömts till hl gatan och tilitvaratogs af fot?, fem ,imnatc banna enar. ten antre lem- sex månaders straffarbete för det han •lrifvit otukt, hvnrnf ett barn ide Me IM Makt henne. 4t C. fort. natic hållet. följden, med idiotisk:e sjuttonåriga talte nentligett, entaft byttigt ieente fig tnoållett ed, unna: fant' en gob tel cia, fin ?våg framåt "tvål tott", lofoul nf hifiljanbe tag f8rfl8to, och man Niokart Emma Lundahl. (dyna Milli» lippgifloo. e.etermer, hikhe tj af gåttcti från lltrifobat. 91tt Trögbjudne nattvardsgäster. I bar flidauo far, ett lasttet fattig man, h8rjate matt otta «åh och ffuntate tit kim 4tre e. fin. att få någon trate. ut. 2( wiirbebufrt gata ben upplyanin- December 1883 utlystes i (telehy mått: dna, Ms fik flicfaits egen bel ed? gen att han _?tåget renare på qtvållett kyrka: Örebro lån, att nattvard skulle hålla«, men ingen kom och skref upp bd, 1ft ett (lytte fl,ift, lent hon bar fik gått Utifrån. sig. Nu gjordes till palmsöndagen An m perion och bleiltet fittlftsintigt 91u gått< alt R11110 ben f6rturne; att åter ett försök, men, s e nt det sagt., Prft8rbeil, och hat herr t- :1- . , ., efter it.iaet någon ollyfa Rett Ivar man !åttan 8f- med ontionn resultat. öfver hurr ud rettflerante och Om; hatt håttiviiat till lutrlygnb ont. (filer alt långe ha fut Inget går antalet af kyrkobesökande a tutt, i 18rtagö, påffaftott, giftvit ten i tratten upptårttes han ute på ilen å i Ödeby Ii varje söndag ej_ till lusern artige malmen ållicient tre.. thergsbantratviten, ett Robt flyde från 10 eller 15 personer. ;tun n i år lUritioal. .Dan fatt mest Riterna itcb- har icke heller kyrk o herden lur för- — att appreerarneite Mitt fiftlittte (ludna i all minbre tyd; felplaaactt teore samlingen varit i ödeby en enda lottag i Zenhults ettiefionshuS, [Milen atbrnatta ed) 140 hi i■ en. Ten badare en mettelare till ent. 21. 9.136,1et Kri mannen, fem i tel nårinnfle war met- gång pi tlet nya året och predikat. jafe fl. lo f. m. ettan fång och l'i'n wel0180, tytfted nit ja låta tvela att tel Till qvinno-emancipationons blifwit 18trålints, inlettes tagens Dr- brånte få benigt i hufivutel, terf8r hatt historia.. El, tomtenoder i U llbo nutl- banblinaar af pottor G. Off1r8at met han aktat fula af fig. gladl's absolut seen intet att ett 81tocr harnatappfottean fårticka lått» Mera ta, ån Id:vante f8ttes han till hennes kammarjungfru tuggade snus. ritt Oretrag, till h:viltet be Prfautlate Illritstal0 tvåttillbtS, ter efter ett Nr 11en flickan var envis sone tiorrhag- Mutat( mit bett intresfe ed) jpåttb timmars 18rlopo lifivel bytte. o r tet och otuggad.'" lika besa tt. u ppnårtjanikt. efter att haftva utlett F run var dock så till lielo stylvttre ftellårarett 91. 13. 2junggren i .hult till fin exe'llensete Sebuer att lune lycka- crtf8rante, h8rjate ett lifligt !agent- Stockholm. de,. genontele ifver vetot. Arven lisr hytt 8fteer filjante frågor: slutades aff.iren emellertid med af- Högsta domstolen.. Det förlju- 1:0 kteiltte bttbbtlit bar en gett barnupp. des nu leofräusrådet Orbom larer saftning. men korrespondenteet vet Minut för humitt lit) fontttatt? snt - 2e) 4toilta factoring« mak Ena. på brtn, vara utsedd till ledamot stf Högsta inte OM töserna knelaVulna fem hk «MOM barn? domstolen efter justitieridet Carleman. tes i oe 3:0) etsats «e b< mil:piga/h grunbrotirr. Im — riftlitrott aftonration. 3 %ol- Uti Zitning lala: 3tommuttalftåtnman i ,e3by (oden har nyligen beflutat att enbart tillbytta tet t efinurationett i t10. otro Ng får hållne tillgånglig unta «aj, 3Uni ed> 3nli måttater, men ide efter °Iugutli måttatö ingång, enåt n8- jota i 238teberg bei tioere till men fbt Wtarbtlet. Untcr cn NI af ben trad- toge åretiten gulle allif& C8feberge u- ttal:ration want (långt och fetta ni 0'31 fent år mudd chetytligt, alltenftunt edetcrge Ro t ; tugift hel8tes of cn må ngb fiat,ihear, blyilla ide ?ettaga i något h8ftarbeic. te barenegfentert bör Hm löt att Matua rtt göt Maltet? 4:4 4)toillea btibbtlit halma follffolorne för banuns ~flum? ko) Boort lottausensisaingess, klient bto nu i måra tratt« « «batik fin uppgift? f; e) 'Aro fortfåttitiageffeler behöflige? 51i Ulla miqc buntiubiaftigen 'var Konungen sågen vnrn andligen och lekamligen uttröttad med anled- ning af förveckligen i Norge. Hans nervositet säges visa sig i att linet ej fördrager en enda motsagelse, når det );idler n:Mantla förveckling, skrif- ter K. R. från Stockhol m. Act! Pr fdrutal iitoik boja wigtiga ämnen, få NOM, att man ej [fulle upp: Stängning af kungl. teatrarne kitta :tåget hoar t hivade fråga får- ROI; bed lydteg ten ,ifigtett allt:lånt Ar som bekant nu till befara. Tv:i gånger förut har kungl. operans verk- gir ra fig galante, att ten, lom Ifall på samhet varit uppleä fel, Hemligen åren ett •ratt fått hantleba te Nå, måtte ijelf 1806 —1809 datot ryta månader af år brum erhållit en got uT,pieftratt, htuil• fen man erhåller fatalt genat letning 1818. af ben helige ante. 9erjentle hirs ett Ea lifförsäkringsförening år rö- gå upphittare unber filt lit Pregå hor- resdagen för Sveriges verlibigood- nen må nota t=empel sn. in. %ort. tempinre. Förslag till stiolgnr ilt- lållitingsffolor f8tortate3 Maten myttet sAndes i dagarne till de olika logerna . wartul laiont waranti till funtialigen Varslar en lifförsäki ad medlem skild flor nytta f8r be mera iiirfigtoeuna har. från orden, går han förlustig gjorda nen. 28 tet, joie Ivar talritt bef8tt af insatser. babe Präglar ed) Ifollårart, °Mulatts fl. 4 e. ut. sub h8n vd) fåttg. Kronprinsen lflr kommet nit i sht- tilAtentlen nfresa till Petersburg — tett mara }) °Wir? fp&man, bet år rir ritt ,,fvervara siorfursten Sergine' nu f8r liten ni tittat jat, bd har Zib- f.,111 5tlling, ning fbr %aln fta t och lån tviial på ett kådigt 1,111. Delnia te nedta h8ger- blot-end cd) (5/81choropcbentl obelybliga grnbrortcit. eiteriågerffa i herr Rurry Zreffetthergs Att två klockare knyta hymens refibenerlab har namligen tätnat ut och omtalar mab barnsligt naiv f8rtt8jelle band med livnraiolra torde var tem- att ben nya nedta regeringen tomma ligen ovanligt. Det intraffettle ett werfa i 'unionell fylle ed; alt den 9 d:s, dA klocknren och urgnni- fråneja "lur i glerge. 111W:tinget, sten i Viesby och Vikens försattalin- har gått la till att blott! hittat baja pr C. P. llolen sammanvigdes med meningar af hoffIåftver i fonungeus ed) fröken Emilia Illangöe, som sjelf Ar examinerad klockarel och organist. flalarcitena namn. . tet torde ide mara timid all genom Vigseln skedde i brudens fåderne- bykt fontinatiftållning få be norffe bala• hem, egendomen Wilhelm:4AI? vid tåtens namn att hitta meningar af all. Engelleolm. hela mollalt helybelje. Otvab låga Beslut och handling äro ett hos till b8mes om benno, ber fontingen utc. flulitt kilon ej h8raube till minifIåren? qvinnan. Den 8 dennes, då en del godt folk från Vimmerby afreste till Tel blir, jett man fa, 'buga ide". Amerika, hade — bland andra van- 11001. ner och bekanta till de bortfurande euhrt. Lang. 3ebanien. ,t. ,DeriAterg. 5teinterå. echwriptirb. ?otvenikiclt. • stertsherg. %långa iåtann Innuttanfhillninpr ffulle funna Ornå i !pudret lyfte man behognr. Ren ben min fent ben antiro fantinnittlållnittgett bar allob famnta be- lytelfe. — %lett måttliga fall of fianestnbb• ning ha mate letafte liten ininiffat i kunuutftabrit, ftriftoct R. 51. till flere lantsortstitnittgar. embetsinan, (ont tertem haft en brrrlig ft:1mm. ett banö fira it44. be- ttet Uri att han trotte fig want ett tjur. MR•ett har nu hcfrint hottom. (snpo(tijenbentatt, fem mitt utan det iir förvånande, livad hon iir lärd. Ni skulle bara so hennes bibliotek dor hemma, och för botanikörn särskildt har hon on (Forts.) rigtig passion. • — Afven vid stationen infunnit sig en ung tårna från en nf imektuirne stadens nArhet. Hon skulle saga %Mi- nerna ett sista farvål, kan binka. Men just som konduktören skulle stånga kap&lörren, ICAndes flickans håg att få indiskor med en hennes der inne sittande hjertevan för stark. Hon tog ett raskt beslut: steg in i kupdn och reste med till Amerika, sedan fastenormen loftet betala resan, den hon flirta ej det ringaste var be- redd 1A Nordatjernan, lifförsåkringsholn- get, liar lör 230,000 kronor at gross- handlaren Josephson kopt en gård i Göteborg. En höna med träben finnes i NAsby, Arboga socken. hon mår gods och vArper bra, men kan icke sprinta i tridgårdssAngarna. ville oAngnren Oskar Ohlson hyra för en konsert. Domprosten sade ett blekingen nej. blissionsföreningen i staden har i sud. let erbjudit hr 0. att få hennes sal för en konsert. Vexjö domkyrka 03 t a t inla n b c a Strejker grn..,eni for iinrvarnioh. inom icke mindre An 6 yrken i Kö. pennamn. nemligen bla;n1 Idecksla- galne (Glad & NIarstrands tubriket), tårgarne (J. 11. Itu bens garnfärgeri), ht itgarlvarne (NV. Klenow, NV. Erd- mann, F. l'erona e d, P. Pero:ett:A, N. hetrons, (s. !thilin berg, Schnizer. Poulsen), smed- usle maskinarbetterne (Burett & I lenriksen), värvarne (Neu- en:tern *& C:o) samt möbelsniekarne (Lind och V. Ruff). Mjeltbrand hos menniskor. 1 Veum skrilves: 1 Toliolampi Isade 20 Mar. en bonden Jakob KAiuetA tillhön ig ko efter några tim- mar:q sjukdom Listigt dött, antagli- gen af nejeltbrand. Jakob Kflätetä, hans hustru alas ia samt svt ningsentens- hustrun Uraria Kåneet:i; sant flådde kräket, insjuknade strax derpi svårt med alla symptom till förgiftning, och NI:tu hi K nålen alled två dagstre sitiksItim. öfrign ha genom inel- lankinnetten lakterehjelp kommit på ItAtiritt., t-n. Intet annat fall nf sjuk- tIonienllar ' i orten h.. rel.:ont:nit. titt? tkes. Staden Chicago betäcker nu ett otnråde af 23,140 tieren, eller thigot öfver 36 engelska tivntlratenit. Lorva är lätt, men hålla svårt. Når tyske kronprinsen besökte Spa- nien, Infvetele någre gaskar att hems gemål skulle tå ett rtIbutn af inmaka målare°. Man trodde naturligtvis att alla Spaniens konstnårer genast skulle stå fårdige med «frivilliga bidrag. för detta album. klen det slog slint. Flere bland Sie:mien» förnötnste må- lare, bland andre Arven adilla, Isar snitt Anstår:uh nej. »Komiteno har derför sett sig ennlatikail nu köpet Alttre småsaker af de konstnArcr, som icke gerna kunna saknas i annuitet. Det svider förstås, iucn det svider godt i skinnet på herrar fjikkar. En annan gång göra ile sig kanske icke gröna på andras bekostnad. Ett nytt slags biljetter har in- förts of några amerikanska je: nbanor. Dessa biljetter likna mycket frimAr- ken och galler en sådan för en en- gelsk mil. De soljas styckevis sand t höften, innehållande 50, 500 och 1,000 stycken. För hvarje mil tar konduktören ett sådant mArke. Bil- jetterna kunna når som helst berg- uns och mottagna iifverallt, liksom friniArken, i stallet för penningar. tibilanbta från artmanktrn. (1neåndt ) sEy snek I der bebor« ikke Rna mren Iderdom, eom man hihi., sig Inö; II 1,11■1 jeg har anfört, er det ?ornerade. Mon jeg ikke kand vare lige san god Philosopline, sam Criopin — —1 Der er ingen 'boden For.liel imellem mig og han., titan denne, st hang lloctor- Hott er hum patient et ert Docent), enen st min i r pantat et mig solv.» 11.14,9 1)A undertecknad i n.n 18 af tider trade tidning bland rotorn I:1,10 inså:nia appsatarn af .I—n. förde. ovilkorli.en på nrol i "tvina, Amid.. motto. Mura gled tarok jag icke genast t bogen och tånkte: hart nu me:) ramla, grammetik e, logiskt tan- kande, Iårdt Sjunk och gicoltnxeri 1 liolberg och J—n ookaorn etorbeter vittna ju om denna lyckliga tid, en sann 8aturni gyllene 11.1.11. der, byarom de gamle drömde så mycket. Som fiolberg emellertid nog torde vara kand af eertatet af denna tidnings talare och redan bedömd fullt vittnesgiloi. lemn• vi honom och •y.gehatta pst denna gång blott med J—n. Dennes tioiningsupplatg år 1111 form mom innehåll af öden betydenhet, att herul vi 1 det följande ntlIgta såga i båda dessa afseenden, föga motsvarar gitt åmnea höga vanlighet. Vi haha derföre blott till syfte. att låges de goda Labolensboar på minnet, att *Oka fullt appakatta lieb stora personlighet anm döljer sig i signaturen J—n. Dit böra glira detta så mycket hellre, som löftet, att «Laholm om några Ar skall blom- otta *om era liljas, tycke. engiftet genom ho- nom viit* aln uppfyllelse. Lycklig den stad, det land der sAdane (frie ntån» som J—n Och dennes ~plog, «Nerbalas), npptrå.le (er tidninganumret 23)l Huru kan rariseiarn, neknIderts rasget, 8cha damsko», 'lagt akap med det högre vaaendet, den af sten murade kyr- kan, filosofIsk klokskap, studerade prester tn. ni. hem& inför sådana bjeltar? Skall icke allt nu &hund. otyg försvinese 4010 aåploubb- I« får vinden, når och brer dessa vettets och andans «frie måne, med iden rena kår• leken» rappade, lyfte shia valtlign svart) till strid? .1o, trefahlt lyckliga tid, som randas tör valt synl Men går icke dell., vid sidan om teaken! Kanak* till *tunn då. Vi skulle arsel- Putta osa med J—ns uppsats både till forte och im.ehåll, . Bet rattande formen — rekommenderar J —n alg sjelf eleone en <fri namne. Honom: •som jag icke haft tid att vederlägga linne fari- seisk.' nit förr ån nu ocb tilliks blitvit före- kommen nf rn 'Markering". anger jag det derfore icke vara tir vegen att bemöts «san- åsic- ningsålskeren» och tillika uttala ter om den andeliga röret." anm må smått botjat biometri, upp i Laholm, oda oro denna rörelse i ellteintabet genit tillika 1 korthet beröra at ntskyrkeng ställning ocb preeternas magi*. År icke detta ~kelim! 0.1o•ilket abort ljus nu upplandt• i Laholm' Hede denna lund at . n skolpilt @kritvit" i tuNgon kria, ekolle tiol dels korrigering torlettaren icke undgått najou for brott mot svenska språkets lager. hette fördenekalr friheten! En (fri mars loar frihet boprOra i tal och ekvift satser och meninger Lur det faller tåg, och icke bry sig ont något nå obetydligt tom eliljeteeken eng. Ilar (rabblar icke upp i Mörat,' heat igloo invecklade träget», som våra Iröglarde prenter, utan nr menlösheten. ge- nomak edil:beten njelf i sin tranietAllning. V.Ira idet lordnu. bornerade rester anianolla :arrendet» med redo det ånstre de företagit sig att lel.onolla och glo:nära ingen *ats de uppgitvit. men en (fri man" framkastar i ett andetom på en gång en hel mangel smiter (a/tont J -a gjort). men i oktanet för att i trut,iittioingeat klent och tydligt utveckla dem. och eilleolre som en man stå bakom sitt ord, går han i planet kring om slem «tomt katten kring )fetgröts. Vidare fortfar J—n: «öret talar insanderen (aenningsalskarees)om moira mörka rader i Laholm' nya Tidning. — - Jag måste derföre genast frAge: År icke all tryck.värta svart och vor° icke tiolniso- "ene alls rader svarta? Jo. måate ni svara, och strax år eoler första punkt vederlagd och det med störst lätthets. 0, du store ~urtimor. britt a ejel favAltlign luftsprång vår (frie mene tillåter sig på altrultnna frihetens Mede:park! 1). t Ar tillödes, som nar en fet kalt. efter att blif vit löst ur båset. .tetsar omkring i det grena. Huru kan J—n oljert- Irae båstö, att eitanningtålskareets första punkt (.ra mörka rader» rit. m. vederlagt. med *Va- dan nen etryclttarta?» Dettn år sannerligen ett påelåerede, sant dömer honom ajelf, alt han gått för bittida ur skolan (&boom hyst Och en gjort, hvilken ej regelratt kan i skrift nedflytta gina Duskar); och nom vidare visar, hans enfald rott tro denna tidnings" längre finna behag 1 alika puerila utgjutelser. Ett end (ehuru man nog inger att det ar för- gatves) skutte vl vilja gi(va: Ni (J —n) borde subållit inne med att ek riten i tidningen». ty en ask, •hvillen ni icke ratt föratår, kan ni icke grena danen ideer). Metta krm vara nog ont formen; ms till innehållet. limehållet i J— ms uppsats rekommenderar förtalkran gliom (fri forskare». Vi hette Icke brhaft hann egen hettan:reine !ramm för att inse det. ty hans tidningauppeate skulle Ment barra derförutan halva varit vi sett honom som ofri mons; få nu skådat bunom som (fri forskare». 0. huru uppbygg- ligt! Ilia galler för hear och CO icke "fri man och fri forskares att blicka upp stint och oförtaradl, så fromt man icke helt och ballet skall varda till intet. Öronen myrra således, ty J—n upplyser nu vart stora okun- nighet» mörker! Ilen sagen (Man kan hatta en kyrka inom sitt bete. i sin by, 1 sitt bjerta». Menar J—n den kyrkan, som man förmodar &feen ban tror och bekånner 1 3:e Tronsartikeln, der det heter (En, helig, all- atOnnelig kyrka, de heligas maatfund»; eller me- nar han med kyrka — bönehne? 1 siat namna* fallet frågas, om det Isetyder något alt bönehus åt bygöt af trå eller eten? Hemfört, Ar han då sA 'red på den af sten byggda kytkan: Har hon någonsin gjort honom något ondt? Menar åter J—n med kyrka 3:e Tronaarti- kelas oro om henne, ljuger J—n. ty såsom (lerren Christ« år oh ar ock Christi kyrka 73, 27), och för. eller församling es (lipb. blifver es trots alla separatisten stora ord, att de blott halva och utgöra kyrkan. År det tidigt inför Gud handboll att så der, som J—n gör, icke låta (blitt vara bvitt»? Men nej! J—n förordar jo talesättet «avart på bvitt»? Vidare seger han: «livar och en sann kristen kan vara en prost». Hår för- blandar han sanning och lögn om h••rtannat. Sanning — att livar och ea sann kristen år och skall vara i hela sin «nitning och kal- lelse 'Atom lem i de heligas samfund en «i- delig prost; men lögn — att livar ocb en arbeten, derföre att ban kr sann kristen, kan offentligen upptråda och 'Ara som prut. Heta Nya Testamentet vet intet något der- om — utan forilrer fastmer en behörig kal- lelse och skicklighet till det embetet. J—n seger vidare: •Mång• prester åm blott at bvilka långts ef- menniskor bilolle — ter ett fett brödstycke». livad lager ban då om iårarne 1 Karins och Landleca (Upp)). 3. 1, 15 —17)? Ilade blott molnigt'« Sett dem till prester, eller huru? Ar det blott prester, som !angla etter ett fett brödstycke, eller kann• Icke kolportör« och *frie man och forskare på det suddiga området) racka presto, banden' Vi veta mycket val, att kolportörer och (frie mån» harva sin leritre• verksamhet som födkrok, i det att det fal- ler dem behagligare drift* omkring från ort till ort med sin predikan, kvarunder de !etta på det låttrogne folkets bekostnad, ån att med kroppsligt arbete förtjena sig föda och k låder Eller göran J, J—n och gelikar, som aposteln Paulus och nutidens atissionlir Ter i bednalanden sA ofta få göra. arbeta med edra !Ander för födan?' Vidare alger J—n: el Nya Test. talas icke om att Jesu lårjungar och "postler strider de till prester, Utah Tore blott Ilskare och af ringa lardon., in. m. Skall detta vara till stöd för J—as egen «ringa lårdoms? Annars tycks denna saken Icke böra bit. livad Jesu Iårjungar ocb apostlar varit tamt, år fia icke ned- Blide den tiden. och sått•nde för någon sedermera intill nu. haha många turnårkt• Herrans tjenate I sina tidigare år bedrilvit hvarjebanda praktiska yrken, så baron, hade kunnat tegat'. Men att Iårjnnirarna och apostlarna haft «ringa lårdoms: tirad och hum mycket vet vål J—n demo.? Har han låst och kan Nya Testamentet på grund- språket, så borde han kunnat lån att d• visste åtminstone Il mycket (författ•rne der- till). att de skretvo grekiska på ett regel- ritt och skönt sitt, som 1 språkligt alseende förtjust mången kånnare •t det språket. och att de fatalitet klart och heetånadt, bvad de ville skritta: således stallo långt framom J—n. som visar sig ganska svag 1 dessa hån- «anden; han som i Damma andetag ban om- talar latjungareas «inga lårdoms inblandar om Paulus, att denne evar t. (40.161[61Jan' af Huds församling» o. e. v. Talades list icke om studera till prnter. — — — om ringa lårdum? Mead bår då bit om Paulus "Imma förföljare? Eller Ar meningen, att blott en (Moderat!, en med ering• !ardente kan förfölja Guds församling? Huru tanker ocb 'kritter J—n sitt moolaremål, tran som likvAl går harvande med denna stora tanke, att omskapa Laholm till en blomstrande lilja». Att Jean Iårjuagar ocb apostlar icke 'oro de okunniga mån, som våra dagar* separa- tister Maka föregifra för att bakom dem skyla egen okunnighet, år redan anty3t. och varder ån mer tydligt, om n.an betånker, dels ett i det judiska landet i ilen tiden der 10 fria familjer tunnes, skulle Annas en sy. n•goga, och ejuagogite ej blott var bönebure, utan i regeln bade bredvid sig skola eller uppfostring...maten för uppwande sikte till kunskap. bibringande; dels.oek besinnar. att Jean larjongar ideer tre år åtnjöt() Vrillearens ledning och opplostren for den framtida bestammelsen, som fallendades på Pingstdagen. Ilade apostlarna varit okun• niga, skulle de icke vunnit en seden fram- gång bland folk med bildning som Grekers och Realarea. Tvertom apostelen Paulos egtle sin tid. vetentkap:ig• uppfostran. me- derviead af Gatualiel. Usas kpist'« vittna om en lar.l, studerad man. samt kunde för- denskull får Guds rik»s grundlåggning på jorden. framför de öftleaapostler. bidra för alla tider det yppersta reoliik.opet i Guds band livad bale blitrit af ktistendomen på jorden• om icke vi bett Paulos med sina studier och lårda uppfostran; Att Paulus besatt sin tids vetande och bildning vittnat får öfrigt, att han i Apost. Gem. 17: 28 ci- terar ord af de grekiska *bilderna åratal och Klemighet': i Aport. Gern. M: 5 höjer sig i sitt tal till en grekisk Jamoiek ler.; i 1 Onr. It: 33 komat, prosan för den greki- ska versen; i Till 1: 12 lånad en bel hexame- trisk vem af en armen grekisk skald, Epl- enettides o. s. v. Ja, till och med i Johan- nes emngelium 4: 35 förekommer en Trimeter acatalektiek ven, och 1 Jacobs brig 1: 17 en bel grekisk hexameter. Vor 6frigt kan nam- ns., att ...ingenium Lokas var till pliet latare. Coli,' 4: 14 'ich evangelisten Marcus var apoatlett Petri tolk i Rom, ..ett seder- mera blodrot, i Alexendria i Egypten o. v. Allt tal i'm larjungarnan och *poolernas <ringa 'kramps år fördenskull blott dumhe- ter, och en kristen metodeka borde blygas att hemkommit rami dylikt prat. Då vi nia. DA mycket vi denna gången or- kott med, uppsitt ile bedrefligbeter 1 J—ns appeal.. hvilk• egentligen satt pennan i vår band, kunna vi nu bortlAege den så långe. Mycket vore dock att tillågga: keitbånda en tinnen girig tilltålle bereds. dertill. Ett några dock, innan vi sluta, att e•annings- nlikerrn och metinialtovannen» skall barra ett hjertut tack för sin uppreta i _b' 24 af denna tidning. Hane penna var våt sku- ren, och att ban sigtade *åkeri. •ittnar den olat, som både elfarkurier» (månne icke Merlturius?) och ån mer J—n uppstatut. lian skall ock halva tack for något annat, nen, !igen visdomen, att icke utbryta i per onliga. gniselande satiolelser. Som han, ek rifver den som ?toker rått. Att detta icke kan nage, om dristkuritom och J- n halva de sjaltre dragit (ursorg om. Då men år klen Och steg i sek. eller förfAktar den sak, Som år dålig, varder van'igaat de vapnen ansande: stora, tomma ord oeb personliga smOdelser. Be- sinnar icke J—n och bins likar. att deras ötverntoiliga snadiea dryghet cent emt,b nedre år den fulaste flarken på deres ajeV- tagna verksamhet, men att derernot ödmjuk- het och totkemodighet, samt det stilla vå. itentlet inför Otid och menniskor, pryder. Våra 'lagars scparati.ter excellera emeller- tid 1 alika fulheter, do kunna aldrig till• fyllest utspy sin galla öfver svenska landets kyrka och desa•preeterskap etc. Men de måste ju så, ty denna smådel« och hån år deum förete verktyg hvarmed de sjelfea ekan sig Insteg och anseende hos menlösa. ostadiga själar. An vredens tid år från Herren utbruten nu 1 detta land. och oms- ken får livade .tåed kanna sig saker till, biend hvilk• vårt presterekap torde få det mest. En ./Ilningens tid år redan befria. Men att gifta sig «öre« behöher ingen. Fastan många under logen. rensning gå en- th.r *genom förderfliga partier, och den dom dessa draga öiver sig», lefeet Herren. och ge haper et. Hans kyrkas grund står fast 1 ev l j ittegångs,-- moll polissaker. Angir,el•en mot doktor Lindh i Göteborg. Wneborgs r.itlhusrfltt har den 16 dennes meddelat utslag i må- let deri danske kolportören L. Elie- sen å öfverlilknren vid Sahlgrenaka sjukhuset 41:r Alrik Lindh och öfver- sköterekan Eva Klingberg yrkat an- svar och fordrat mattning, derför att de genom vanvård skulle orsakat h:liesen« obotligt sjuke, till skötsel på sjukhuset intagna sons död. E- hymen dömdes för falsk angifvelere till 3 !nionde:3 fingelie och att er- satta svarandena för lidanden och rattegingskostnader med tilhammao 1,120 kronor.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.