4; rr TR nana n IA rer - -- de rn - Sr ——— ne Balm ">. förfåtsingsanfatt får alla barn, hwilfen - fôreträdeswis uybetens bebag, som fram- “ Hudhällningsfällsfapen "08 arbe- taresrägan, Linköpings fång hushålls uingsfållftap, fom. egnat - den st. fk. arv betarefrågan stor uppmärksamhel ed gjor! den till föremål för omfattande diskute ficner, beftåt den 29 Jan, 1883 bland annat, att en petition till f in: ffufte afzifroas? med. hemstältan om älgärders wldtagaude tin förändring af hemortde välten -o< till stadkommande as obli- atorift Infåttning vå ränter och laplial» - elition Mulle delgiswas êsriga Hudhbåll- ningdsánstap med uttryt êuskan att de má, om ; de finna det lämpligt. förena. fia > samma framftållning. Denna pes tition har nu uppfatta för att til tent öfwerjändad. > . : _' Slzjden "oh. de elmänna läro- werken. Den grundsats, att den meusk-, tiga” uppfoftran bör omfatta ej altenast de audliga, färdiadeternad êfwande cd förberedande får fommande' werksamhet, utan. och handens e< ögats utbildning för fommande dagars behof, den grund- fatfen bör winua mer od mer rum- + Bland de aNmånua lärcwerk; föm re- dan gjort förfåt att merá-allmáut in- tregfera fina lärjungar får bandasldjden, mårtes Krislinchamns sota. . Nettords - Yttrande hârom oc om det Tätt, hwarpä - ungdomen omfattat det nya underwis- ningsämnet, ferde wara fôrtjent af all- mänhelens uppuärkjamhet, Härom får es: . eB 23 sammanhaug med redogörelfen för lärjunzarues öfniugar i gymunastif, tee ning m. u, forde ôswen böra omnám- ngs, all under wärferminen tilfile bes redis ett antal lärjungar att êswa sig i Nöjd, . N J sladeus lolkskolor meddelas uámli- gen underwidning I detta Ämne arbets- wedans "alla aftuar, med undantag af lêrdagen, DÅ fåtedes nämda afton slèjd- ffotan war ledig oh genom wederbörane des wälwilliga tillmötesgående upplåta till begaguande samt târarue i ämnet befunnes williga att underwisa, fêreslog undertafaad lârowerkels lärjungar att begagna det tillfålle fom erbjóds. Tid, utrymme vd lärarefrafter medgäswo dod eudast anerdnandet bwarje fördagsaften af tvenne arbetölag med 16 lärjungar eq hwvenne arbetolimmar för hwartdera, Alt lára sig oc nyttja sägen, byfveln, fuifwen, swaristelen c< hammaren — till eufell smide — och att härwid î me- todift ordning lâra sig tillwerfa eufla föremäl från harfpinnen, blemfkäppen och pappecluifwen till werftygskaflet o. fav. utgör det närmaste målet. Ungdomen ahf till dessa öfningar med en ifwer och ett intredîe, fom were bö- getigen êuskwärda äsweu när det gäller de boftiza studierna. om Om möjligt fomma desfa öfuingar ° decfôr alt fortjättas ett fommande lådår, oh ‘det fall dá wisa fig, om det warit tatlade det tiftiga intresfet för ett ar- "bete, om hwars nytta för de uuzas ute wedting till själ ch fropp ingen me- ningsftiljaftigbet fan uppstä". Afwen wid Karlstads h. allutänna lä- rowerk haïwa lärjungarne wijot båg för handaslôjd, I det elt antal lärjungar bee gagnal undenwidgingen wid denvarande *tefniska slôjdsota®, der för skolnngdo- men járssildt afsedda furser waril anord- nade. Afwen haswa swenne af tirv- weilets leltorer under del gängua läge året tagit underwiönivg i Nöjd, beráttar „Nya Wermlands-Tidniugen. — Statsrådet Tamm oc härordnings: frågan. I bref från Stodbolm har y1l- -ratö om stalörádet Tamm, "att han wa= t i rit bland de 63, fom fafat oh råftat för det fungliga fra til ny bår erdning". Med anledning häraf går en inf, fom teduar fia + >... « mo följande erinran I ldu, Upsala: EER Denna - uppgift - synes mwara hell och bålet gripen ut luften, emedan ftatsrås det Tamm | de I. k, stora frågorna | rifodagens plena ej Yitrat ett ‘enda ord, hwilket fynes af rikôdagsprotekollen. Att bestämdt uppgiswa, em han voleral för eller emot regeringens förflag, torde fåle- des möta \wärighel, men wissa tidulu= ars nppgift; att han röftat emot nämda förflag. torde. erhålla flåd i hans få- ning wid senaste rilsdagen till förflagen om afffrifning å grund attec samt rotes rings- o< rustningsfostnader. Detta bindrar de> ju ef, att han fom statsrád, sâsom warande en follwänlig man, wid nåfta rifsdag kommer att.werko för en tydiig lösning, enligt reservanternas förs flag, af de fora frågorna. — Till ledamöter i tareringslomitéen för. Ostra Karups foden är walde kou- traflöprosten der I. A, Berg od) landt- brufarne Cart MNilsion i Finobd_ samt 3. P..Ahlstrôm i Karup famt till supp- leauter handlauden A. Larsfon i Mölle. ârden ech landibrufaren Per“ Jönsson I Hunnedlorp, ",/ vt — Husföp. Kotografen S. Swend- son. od) fonditor W. Olsen i Engelholm hafwa i onsdags af laudibrufaren Lök wengzren derstädes tillhandlat fig huset oh tomen ur 55 qwarteret Falfen, midt emot Grôna Torg för en êswerende fommen töpeftilling 13,000 krener. di Norra Skäne, — vad fonfurrens wid jernwägs- entreprenad fan âstadkomma, Meltersta Hallants jeruwägsaftiebotags styrelse has de dea 29 Maj sammanträde, hwarwid öfweringenidren J, Daulelssou och kap= tenen A. Amundosou woro närwaraude. Den fittnåmude uppgjorde och underföref à löjnant C, G. Borgitrêms wäguar lone traft em byggande af den emfring 2% mil långa bansträ>an mellan Halmstad oh Warberg. Som bekant hade jern- wågsfiyretfen aumodal tre soiida eulre- prenadfirmor att infomma med bygnadör anbud och fäluuda erhållit aubud på resp. 1,090,000, 1,050,000 och 885,000 frouor, Jugeniêr Jehander bar Hittills anielld wara en af wåra billigafte jeruwäg6byg- gare, men hans anbud, det andia i orde ningen, war tilvåt 165,000 frener eller mera än en femtedel högre, än tet nu antagna. Sâwäl härigenom fom til följd af slyrelsens omtanke att på för- hand uppgöra om jordôswerlätelse för banan är belagels efouomiska frållutag säârdeles god. As . — Dödande âsklîtag. ‘J mándags Il. 4 e. m, nedsleg áskan à egendomen Sos tanás i Gunnarps focden, derwid frêfen Kuykeustjerua êgonklicflligen dödades af äsfiträten. En torparefon & gården flac dades få swärt of åffflaget alt man förs sta dagen fruflade för hans Nf, men är. ban un lelydligt på bältringowägen. Nägot fpår of á}kan lan ej upptä>as i den bugnad, der denna ely>ohändelie tis made, men en nåra intill beläzen flugele bygnad antändes och nedbraun. H, — Alkohol-smörgäfar lomma un syarl alt ferverag. Mau får nämligen upp- tådt fonften att tramstálla alfehel i fast form. Sweusk brunnar och badtidniug finner deraf anleduíng att glädja fig åt att man fnart fan slippa de beswärtiga faraffinerna oc glasen, och i îtället hk optiljupeu vå smörgäsen i sorm of en liten flifwa. * Derhän lau det då — lâtom of hoppas det, läger tidn. . — Bolhandelsnytt. Folkets bok, Ordbok för nyttig funskap, ufgiswen af K. P. - Arneldson, 15-c< 16 hiftena (Cetlebotnget Folfets bok. Stedhulm 881, Pris 60 ôre) Med detta dub- belhäste bar arbetet fortffridit till: nära flutet af bolftafwen B, Del lunchäller bland-aunat en fntredjant. eh fafrif are tifel om "Bostad®, der den får helfan sä vtlerst wîgtiga - inrättningen af menni- fans boftad vå ett sät, tom tilgedeler behoswet af en oftård lustwexliug och af l5g6nandet af ‘osuuda InRutefer fram- stálles, Widare sôrekomma bår kultur - historiska oc biografiska uppfatler, Bland de förra må nämnas "Bonde och Bor: are", bland de scuare "Boftråm”, "Borg, fr * den. befante frihetåtämpen och þu- bficiften mfl e le - — Lefwande . felt. . Fráa Torup I Haftand skciswes till Hallandoposteu: En hemsk tilldcagelse lîmade härstädes den 4 denucs, i det sjutlioärige k, d abon 2 , gen lefwande steft, > Sagde dag war han nemligen enfam sysselsatt med att i sko- gen famla hop riéqwistar och dylikt för alt deraf bränna asa, Sedan han drar git sammau en flårre hög och antändt den samma, har han autagtigen, förskräft öfwer att elden fattat äfven i den i nårbeten wäxaude ljungen, under fina bemddanden al! fida den samma fallit omfull, hwarefter han, olörmögen att resa sig, ti fist efter swära tidanden fallit offer för den sig allt mer och mer kringgripande elden. Huru oly>an egente ligen tillgått, btir wäl aldrig fullt Hart, men perfoner, fom wid de uppflammande lägoerna fryndade till stället, sunno gube bens baljffårfolnade lif, á hwilfct tyd- lîgen syntes, att säwäl weustra lärbenet som cua armen were afbrutna. Ljunge branden blef fnart dämpad, — Krouprinsessans wäntade nedkomst. I Gör. Pin lâsco: Krouprinseosans nede fomst auzes näâra-iêrestäende. E, o. pro- fesiorn i obstetrik oc) gynekotogi wid ta rolinska medicofirurgiska institutet Netzel lärer redau befinna fig pà Tullgarn Kallelscbref Hill dem, fem, utom deras excellenser stats- e< ulrikesministraruc, fte wara närwaraude wid del wäntade urstilga baruets fôdelle, äro utfärdade. J lôrdags wißte man fill eh med berätta, att tilldrag-lseu sulle wara mydet når- mare ån förut trolls, men delta har ide bekrâstat sig. Det år omfring fem tin mars wäg emellan GStedbolm och Tull- garn, o< derföre är det ide undertigt, om en wiß ero råder bland dem, som fält fallelse alt wara beredda på ógon- blicflig afresa till sistnämuda fråtte från hufwndstaden. — Fint ffall det wara! I Ocesunds- posten láses: Under uvpgist att fêcfame lingen iryctes of en förre ffuld, utwere lade tig iweusk-ew,1utherska förjamlin- gen i Brooklyn, Norsamerifa, förtidet ar af |. met tillftånd alt någen föndag under delta År få uppbära cu folleft i rife1s famtliga förför. Nedan då au- tydde wi, alt de Mulder, af hwilka ât- iltiga fweuska fôrsamlîngar på andra idan Atlanten trycas, te uppfemmit i och för den andliga förfamlingawår- den, ulan merendels i följo of uppför randel af dyrbara fyrfor, prestgärds- tyganader o. de Hwarlil den sweusk- ew.-lutherska förjamlingen "i Brooklyn ämnar omvända eswan nämda fetlekt- medel funna wi uoturligtwis ide weta, men neg förefaller det befynnerligt ott om en fôrsamling, Qwilfen uppgifwits wara förjänft i frotd, få täta följande uvtis, fom förelom i Sw.-Am. tid. *Rordstjeruan® för den 9 sisilidne Maj: *(Fu ftorartad piporgel har den swensks luthecska förjamtingen i Brooklyn ly>ats Bengt “ Persson i Räfsbo: blex ‘bolstasli-, , | affa fin Gudsl]énstens hs tidtighet fommer - säkerlizen att betydligt böjas genom den sauma,- Orgelu Innehåller 18 stámmor, 1,076 pipor oc foftar 900 ‘= Engenlahemmet emottazer fattiga, obetligt ijufa och wnufôca barn från hela Swerige. Ausökuingar om plats för får dana bain böra bådanefter, åtfåtjda af dopaltest oh fullständigt tålarebetya, ns fåndad lilt "Stvrelsen för Eugeniahem< mel, adreß: Steckholm, tungt, stoitet. a Från foustwerlden. Man skciswer tin Westim, LT. från hufwudstaden: : Vlaud.. wåra fonstnárer, syunerligast de yngre, pågår för uárwarande, en rd- relse eller kane rättare ulley>t eger en jéouing rum, fom mähända fau för wåra oufiförhällandeu blifwa för framtiden af ej ciuga wigt. Den firäfwan eller frl=" et od léogêrande’frán allt twáäng Tom allmäubet fan sägas fännetedna” wär tid har; ide heller femisat "del unga Swe- rige" med penseln oh paslellen oberördt. Dei . skulle föra mig för långt att ‘nir ‘mare ingå i en redogörelfe fôr ‘de bryt: ningar: Jem nu âfwen vå detta, område göra sig gåflande, deras orfafer och ut- wedting, och jag mäste înskcänka mig till att omtala nägra enftafa fêchállan- den som dermed frå i sammanhang. Jag will då förft omnånina hwad för ylterst få torde wara belant, ait ett stort antal, företrådegwis yngre, medlenunar af härwarande fonftuärsttubb för någon tid sedan till: êéfwerstälhällareem! efect iu- lemnat eu prolest mot det af herr Theodor B.anch anordnade koustlotteri och en fors dran om det fammas inslällande, huf- wudfafligen af det Mål att lotteriet ide enligt gällande föreftrifter utestutande omfattar iwenffa fonstnärers alster utan äfven utländska, Ofwerfithållareembe: tet, som fjelf gifwit br Blauch tillätelse tt lotterlet, har naturligtwis femnat proteften utan afseende, hwarp de miß- nöjde fullfötjt fina flagomåt hes fk. mit. Huru de famma der komma att afgêèras år ej avd alt sêôrutsäga, men sannelikt sota de ide beller på det hållet fôrau- leda till någon åtgärd, synnerlizast som hr Blanch, hwars vitran:e infordrats, Mall hafwa, efter” had det berättad, ganffa farkt pepprat fina ultalauden ou de flagande fonftuärerna, Eu sâdan utzäug af fsakeu kommer emellertid att waa mydet. oud blod i fretsen af de yuzre oh yugsie koustadeplerua, _Stort cúißuöje bland desia bar redan förut framtallats af två tilldragclser, af hwilfa dea ena maril föremål för offent» tia behandling i åtflilliga tidningar. Jag suflar bär på det förbållandet att den för fonftwerfs bedömande tillsatta juryu i Skocfhelms loustföreuing wägrat emot- taga till erpoueriug ‘dels en tafla "Mue siceraude italicusfa® af wår i Paris wi: staude laudaman Georg Panli, dels eu annan fâdan fallad "Snöbellsfrig® af den unge lofwande arlisten Ludwig Frid. Den anda af fkuappast doldt mißnöje som långe rådt bland elever och yugre f. d, elever of Fria fonflernad afademi har härigenom wiunnit ykterkigare näring, ty nâmda afademis styresman år ingen annan än ordföranden i fousiföreniugens | nämd — prof. grefwe Georg von Nojen. En i bög grad, fyned mig, betednande uttring af ofvan omförmålda mißnôje år enligt hwad med säkerhet uppgifwes, alt wär sraaistäende. mälare oh ke>nare Carl Larasou afl hafwa afiagt sig den honom tilldelade hedersbewisniuzgen att wara agrée of Fría fonsternas akademi. — Framför den swenske arbetaren stär den engelfte i arbetsskiclizhet samt i religios e< politisk tifaltigbet, sade reltor Torelli i ett föredrag È Képings arbetarcförening, ooh of i - — Kalsskinn år en artilel, zer Gz, teborgds Handelstiduings "flygande" kor, respondeuk, hwliken nyß glort en resa i Spanien, ¡som! kan wara föremål för fönan?e export tid nämda land, Aff. ‘niîngen är der bercende på qvaliteten ch på priset, Kouveuerar detta få år ofis ren gud. Elt wilker år ded hänvid fa nemligen , den dlrekta förbindelfen. Att fånda skinn öfwer Hamburg lan, om wai rau der ej fntiäffar tidigt noz för alt geuast befordrag tvidare med den direkt" Slomans-lluiens "ångare, wåda fêrlust, Sinnen måfte nemlizen dä magasinerag i ofwaltan pi annan lägenhet, foftnader: i-fêrenlng med deu prisskiluad som’ lan’ intráffa’i följd af får i äns fonft, ‘wälla änn förre obedag." fa åf- wen | rlust fôr!exportôreu, _ E - — ¿Fricri-pä-uarri: 4 Nyaste Herus- fands-Posten” beráttar- fötjande Dent dramatiffa, historia ur werlligbeten: +“ En * ung' man af israellti]k härkeust | wär stads omedelbara närhet, Bides- staden, Hadeljör en tid sedau fommit på det: lufollet alt. göra, äftenflaps-anbud ät: en "mö Hl hang: fåderneslaud, gumerne-' mentet Kowna i Rybland, oc af samuia trodbefänuetfe som han' samt till den ån. dan anmodat en bår bosatt, betydligt ål. dre trosförwands, för öfrigt en nåra lig ting till den tillbedda, att wara haus böneman. Aldrig åre menvifter mera beredwilliga' än wid fit tillåten, oh den anmodade brefitrifiwares underlåt ide att { målningen of ältenflepotandi- datens förträffliga egenskayer, hans lese nads- och fambillsftällning o, |, iw. be- gagna en neg bred ed saftig penfel. Sä l. er. uppginge den obelaute friarena före möågendet till minft en half million; hau wore inuedafiware af den stôrsta och fi- nafte mauufaflur- od aedeaffären där i staden, hwarifrän alsa | wär ort boende israclilisfa föpmån förfåge sig med lager, och lillifa föreftåndare för den bår "jöres finttiga mosaiska förfomlingen". Den Dezsa « tillledda qwinnan borde halo ôswer hufe ' wud lemna filt ryska fäderneslaud oh utan drôjsmát begifwa sig till "cas wore trefilike Scdweden",.der deu flörfta lef= nadslycfa wänfade henne; ja, få augelá- gen war hennes skyndsämma anfomjt hit, att hou ide ens dorde giswa sig tid ait hema förfe fig med möjligen behöstig garderol, ty wid framfomsften till beftåme meljeorten funde bon I fästmanueus ele- ganta och wäl förfedda tulit täta fláda upv fin, om fi erfordrades, allt ifrån biesian oh ända ned till sotabjellet, Fästmannen flulle på beftåmd 1id mäta henne i EStodhetnr, der hau då skulle bo enligt uppgifwen adceß. Den { sä sim- raude färger hällna frildringen war till tila â1fótjd of kandidatens portrått, taget från "Dan. Wikströms fotografi-atelicr" härstädes. i y NÅ wit, flidan, fom de> stod i be-" grepp alt i sitt hemland träda i brudste! med en fin l[rosfêrwaudk, fåt leda fig af skälmens fogra tol om färlet oh, tram» för allt, guild samt atreste. Wid fram klomsten till Ste>holm gjorde hou den ledsamma erfarenheten, att tillbedjaren ie efter öfwerenstommelfe insunuit fig på ort oc slälle. Hon uppehöll sig der i twvå dygn och begaf fig dercfter till Her nôsand, dit hon anlände med "Nord- stjernan" den 29" Maj. Hon uppsôkte genast brefskriswareu3 heu, oh erfor hon nu alt allt warit blott ett narrweif. Längt ifrån att wara få rit och wälbe- fråtd som nppgiswits, war fästmanneu ens * daft en Wwantig ihadrare, jom med det öfända skäpet på ryggen wandrade om- fring pá fandobugden, der han åfven uu war till sautes för att nicd sitt fram göra "”gelhåft” för sitt lifs uppehälle Hår flår nu det arma offret för detta hjertléfa ffämt med tom reefadja oh ur ftånd alt taga fiz hem tin sitt land igen. a | - dr o “ Ett gifleranal, Novell af H. Wild. Ölversättning från tyekun, (Ur Sk. Aftonbl) i Y Fortsåttulng. Han höll dokumentat i sina båda darrande bänder, hans ö- gon hängde fast vid bokstäfver- na, och han kundo ej slita rig från den tankon, att alltsammans blott var en dröm. — Men så läs dá! Gud, hvad det ¡ür jsvårt att öppna ögonen! på en man, då han envisas utt icka' vilja se! — utropade baro- nessan och tillika med stigando oro,’ ty hon såg, att hennes gy” ster' var ‘nära att falla i van- "magt. I. . | Och lydande besallningen, mo- knniakt, som trodde han ‘knnp- past sina egna ögon, lato Wal- "ter | förkt sittvegot namn och derpå ‘orden - «Lucia do Saint etag ss i. i as ' > 'Kapollmästaren C, Bi — Lucia — ni! — stammade han, och papperet, som han höll, föll ur hans hand. | Hvad han vid den oväntade upptäckten kände kunde knnp- past kallas lyckenlighet, det var för ljust, för hänförando, det tog honom alldeles för djupt och han var nära att förintad sjunka ned på en stol. Men vid ågynen af sin maka, som darrando och dödsblek stöd- do Big mot-sin syster, återfick han genast besinningen, lum gick fram, öppnade armarno, och den förlorade och så ovän- tadt återfunna låg grätando vid hans bröst. “— Och du skall aldrig ångra dig? —'hviskado hon, då hon slutligen fann ord och blickadu upp mot bunom med tårdränkta Ögon: so cc ot - | Han svarade icke, åtminstone cj medord. Ian kysste de bleka läpparne, som under beröringon fingo bâdo lif och värmo, och nu först upplösto aig glädjekam- pen i hans' bröst till en känsla af ren. och savn, lycka, i — Och, jag..skall föreställa prestonl— gado baronessan halft EO I ' , 1 gkämtande, halft rörd, 1 det hon Indo det ändtligen förenade pa- rets händer i hvarandra. — Jag viger eder härmed till ott långt lif, fullt af kärlek, frid och e- nighot. — Och af hela mitt hjerta gisver jag dertill niin välsignelso — sade en röst från dörren. Alla vändo sig förskräkt om; det var baronen, hvilkony oftor det ban, tryckt - gin jublando hustru i siva armar, gick fram till Walter och varmt skakade land med honom. | oo I kunnen oj tro, hur glad jag är öfver att dénna fördöm- da historia fått ott så godt slut! — sado’ han. — Naturligtvis tyckto vi det vara mer ün tvif- velaktigt, att den svarto bofvens vål ekulle fallit på en hygglig monniska,- som ' drof omkring 1 do amerikanska. urskogarno. I det ‘àsscondet blefvo vi snart nog hignade, jag inhemtado noggran- na undorrättolsor om or och var till och mod ett par gänger på besök:A or ort I och med roa sultatet 'blof min lilla svägerska mycket : bolåten - — tillade han erggren gratuloras på födolsod med en skämtsam sidoblick: på ie . te , den rodnande. Lucia — för hen- no kunde man aldrig berätta nog om honnes man, far likgiltig hon ün tycktes vara. Och i trots deraf — hvilka bekymmer har hon ej vållat oss. Det var med möda vi kunde förmå honne att fara hit, sedan vi fått veta, att ni skullo begagna buden här — ty på någon sorts neutral mark måsto vi sammanföra do krigförande magterna, — Moen hur i all verlden har ni kunnat utfundera, hvem den öfvergifno vu? — frågado pro- fessorn. — Ni glömmer att vi hade kontraktet med er namnundor- skrift. Och hvad vi för öfrigt villo veta, det fingo vi genom våra oftorforskningar i England. Ja, ja — ni ville finna Lucias spår, på samma gång jag var på spår efter er. “= Ni, vari England ‘don ti- den? , > 7 . : Lucia'hado redan samma aston‘ hon’ landado' pr telegraf underrättat oss 'om.'ain ankomst och resana oråak; fastän: hot ej nänido något óm' giftormålet. Ni” kan lätt" tänka ”er vår för- ” atl agon i dag af on gammal Wxfonensaro m. fl, vänner, skräckelso vid telegrammetsmot- tagando, . Naturligtvis reste vi gonast till London, Derpå följ- o don andra förskräckolson, då" det arma barnet vanmägtig och dödsblek sjönk i sin systers ar- mar, och derpå den tredje, då vi. orforo, att och under hvilka omständigheter hon blifvit on främmande mans hustru. För öfrigt boddo vi lios vårn släge ' tingar, tillhörande vårt lands lo- gation i London, dor voro dar merna i säkerhet för edra ofter- forskningar; medan jag sökte få underrättelse om er. — Not var skoppsläkaren, som telograsorade, så att nu vet du det, tillado Lucia loondo. — Jag . hado till sist indragit honom I mitt förtroende, och det var hat, som följdo ‘mig till London. — Ah tusan! — utropade Wal- ter i komisk vrede:— jag hado ej trott honom i etånd tiil ott sådant förräderi. Fyra års lye ka stulna 'från. ett menniskolif — jag tror knapt jag kan för låta ;. honom det. | i tt :(Forts) sc u N H Ng fps
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.