utseende: president Johan Sverdrup och generalkonsul Richter (statsmi- nistrar), Rognepreet Jakob Sverdrup, serenskriverne Daae och Sörensen, aruttnannen Michelet, rektor Steen och linsmannen Arctander. Man finner hind, att Sverdrups lista upptager fyra namn, hvilka Al- ven vore upptagna i professor Brochs (örring till ministår, natnligen Rich- ter, Daae, Sörensen och Arctander. Af dc nya namnen Aro, ifall tunn får anse Aftenpoaten riktigt underrättad, venstermannen Steen och Jakob Sverdrup marklign, men do Aro ju naturliga i en ministär, der presiden- ten Sverdrup Ar chef. Amtman Mi- chelet 81$es ha nekat inträda i mi- nistaren; Intet har Ännu, heter tlet, lörnututnits om de två militära stats- råden. Senare uns(errattelse meddelar att vid i torsdags hållet statsråd utnAnt- des till atatsminister i Kristiania hr Johan Sverdrup, till statsminieter i Stockholm hr Richter och till stats- råd hrr Daae, Sörensen, Jakob Sver- drup, S. Arctander, Haugland, J. Staug och prof:r Blix. Den tionde statuidsplateen Ar Annu obesatt. De nya ministrarne Aro till allra starta delen parlamentariskt erfarne min. vål bekanta för hela den nor- ska alltninheten. )r yrs af dem, hrr Johan och Jakob Sverdrup samt Are- tender och Haugland Aro medlem:nar at nuvarande stortinget, tre andra, hrr Richter, Daae och Sörensen hörde till stortingsoppositionen på 1860- och 70-tnlen. Om prof:r Blix och kapten Klingenberg vet tunn att de likasoin alla de föruttiAnola Aro ven- stermån. Sverdrups ininist& blifver sålunda en ren venderinittist& med ett moderat program, sAger D u g. N . 3todihofm. Ett möte af träarbetare i Stock- holm, elnkring tre butidra, linr upp- manat 1, 0. Smith att icke farträttas i sina strolvanden att bättra den ar- betande klassens smitning. Goodtemplar-ordens •storloge- möt43. Tjenstemannav idet i Sveriges storloge egde rum i tisdags afton i Stockholm och utfall sålunda: ord- förande, redaktör Carl Hurtig, Stock- holm (återvald); rådgifvare, jern v Ags- hokhillaren Axel Johansson, Motala (nyvald); vice ordförande, godsega- ren Axel Dickson, Alingsås (nyvald); sekreterare, literoturen E. Ståldgrett, Götebol-g (återvald); skattinftstnre, .ingenioren Alfr. Dahlgren, Karlstad tåteriald); sand generalsuperinten- (lent för ungdomstemplen, fröken Hildegard Thorkildsen, Stockholm. Till kaplan utsågs kyrkoherden J. F. Wigetrand i halmback. TjenetemAnnesn installerades i ons- dags middag af chefen för Skandi- naviens storloge generalkoneuln C. 0. Berg. .1.11■ 1■V •• yanbsorten. Mogne. smultron los i dagarna plockats i Jönköpings granskap. Fusk i mogenhetsexamen. Kansli- rådet Guetrin har vid in•pektiou i Fjellttedtska 'kolen i Upsula funnit de af ynglingarna Wigfors och Palm- vin för inogenheta-examen författade uppsatserna »Om ekelden Stagnelius» ullstan ordagrant öfverenostAmmande med lippsatser, som återfunnos i de- ras skriföfningar för terminen, och undra tnisstånkta omständigheter mot ynglingarne Holm, Krnntz, Sandberg och Stenström, samt vid inspektion af Uptiala högre tillmånn t läroverk Samma förhållande med ynglingarne Afzelins, Planting-Gyllenbågns,Ting- valls och Palme mogenhetsekrifningur öfver, ramma Amne, samt att ynglin- gen Hermelins uppsats på ett an- niårkningsvårdt sått alvek från hane under terminen utarbetade uppsats ()iver detsamma. Detta förhållank liar chefen för ecklesiastikdeparte- mentet anmält för vederbörande cen- goter. Nidingsdåd. Under tn,nrschen till Backa:no den 21 dennes antAnde en bet åring ett å landsvtgeal stående lialudase. Den förspande 'Maten 'sved- des illa. Från Amerika heinkommo i mån- tin gs till Göteborg 120 svenskar. En bedröflig Jordfästningsakt egde härom dagen rum inom en af södra Kalmar låns församlingar. Kyr- koherden i hitsamlingen var nernli- gen för tillfallet rusig och hade trots alla varningar begifvit sig åstad att jordfasta liket. Under akten tilltog ruset allt mera. Bönerna listen utan sammanhang och ordning; 'redan han börjat lias «Fader vår., öfvergick han helt plötsligt till välsignelsen, K3rjade återpi «Fader vår», men denna gång icke på svenska utan på latin: »Pater noster o. s. v.. Bönen slöt. med ett murunåel som ing en *mod, N. T. Ett helt moln af trollsländor drog öfver Karlskrona en d ug i fö rrn veckan. De till mill . tal uppgående insekterna kommet söder ifrån och togo kosan åt norr. 1 stadens mel- lersta delar regnade det bokstnfligen dylika djur. Ett läsrum för arbetare har öpp- nats i Arboga al enitrbetarevån, som bekostar de böcker och tidningar, hvilka der tillhandahållas. "Det smakade fågel." Vid ett logemöte, sons logen hLöftetu höll i Het-slöts skolhus i Skåne, hade en af dc utanför stående «spejat-net> låtit inbilla sig att goothemplante lerinne voro sysselsatta med att smörja krå- set med fågelstek. För att förvissa sig derotn skaffade han en stege, på hvilken han Hof upp till ventilöpp- ningen för att undersöka de utström- mande nintångormt. Men knappast hade han satt :teban till förrån han störtade baki/Inges och satte sig en bastant rolva i marken. Ilen hade nentli),zen luktat evnfvel och sett hin fara ut genom ventilen samt dervid fått en rispa i ansigtet. Förhållan- det var att ett par fåglar höllo på att bygga bo i ventilen, men vid å- synen af fysionotnien, son; uppenba- rade sig vid öppningen, blefvo de så försitt-flata att de foro rakt i an- sigtet på spejaren. Återigen Vernamo "State. Mot bibehållandet af «State» uttalade sig i lördags Vermuno sockens kommit- nalstAnunn. Konungens befallnings- hnfvande, hos hvilken man påstått att utskillikningsstAllet skulle vara behötligt för den kringliggande or- ten, hade anhållit om stammens ytt- rande i denna sak. Med 6,000 rö- s:er mot 2,000 ansåg etAinettan detta utsktinkningsstAlle alldeles onödigt. Eldsvåda Odelade i torsdage förra veckan en manbyggnad vid Rögle gård, tillhörig konsul P. Olsson. 31 qvigor innebrändes, och det i bygg- naden förvarade fodi et gick förlo- radt. En större närbelAgen stall- byggnad och flera ha bustackar räd- dades. Hus och kreatur vor() för- sAkrade i bolaget Sverige. - - — (graunlanben Dyrbar hast, Förre cirkusdirek- tören Hinna, enat numera lefver ston privatperson i Köpenhamn, har, en- ligt «Dags-Avinee», i dessa dagar sålt en hingst hvilken han sjelf ridit in och dresserat i eden högre ako- lan», för 5,001) kronor till direktor Leonard Iloucke, som f. n. ger före- smitningar i 'Ullus. En egendomlig politisk manö- ver har danska tt Dagbludets» utgif- vare, professor Gotta i Köpenhamn, tillåtit sig. Saken tycks redan förut ha varit kAnd, men på ett valmöte härom dagen kom den ordentligt i dagen. Herr G. Ar reaktionAr -- kanske nationalliberal, hvilliet kom- mer på ett ut — men för att adrifva in en kil» i motståndarnes led ansåg han det icke under sin vårdigliet titt insamla penningbidrag till understöd åt nearkratbladet «Den ny Socialist», som befann sig i en svår knipa. Han ville, förklarade han sjelf vid mötet, medels denna hjelp endast motverka tidningen 'Socialdemokraten» och splittra sociedisedemokrnterne. Vid valmötet skördade han förda fruk- ten af detta naiva 'försök». Arbe- tarnes förbittring var grAnslaa, men den gaf sig endast luft i afbrytenide rop och till sist i rit törlAngdt, då- - nande tilsjungande af esocialistsån- gen». Valnötet måste upplösas och under nu rAthinde foritillunden anser herr Goos olAmpligt att utlysa ett nytt. eltrthes. Kronprinsen af Nederländerna afled i lutdags, 33-årig. A rfsrätten till kronan Ofvergår på den Annu icke 4-åriga pringessnn Vilhelmina. Lä- kerne lin förbjudit den gamle ko- nungen, som för närvarande vistas i Karlsbad, att resa till begrafningen. Prinsen dog i tyfus. En epidemisk sjukdom, som ef- ter 3-4 dagar slutar med döden, hemsöker trakterna kring Bagdad. Den yttrar sig genom nnsvAllning af örmandlarne och andra körtlar, samt Åtföljes af feber och häftiga kräk- ningar. Persien och Turkiet hafvn nu ordnat grAnsbevakningen för att afotAnget sjukdomen. Oanabodga, ett fordom mäktigt rike i burtre Indien med ett ytinne- håll af vid pass hundratusen qvadrat- kilometer och ungefär en million in- vånare, har öfvertagita af Frankrike, mot det att kungliga familjen der i landet tillföraåkras åtskilliga ekono- miska förmåner. Slafveriet skall af- skaffas och franske etnbstarnin öfver- taga förvaltningen. Ofverenalcom- ~Jaen anses som en följd af Tonkin- kriget. I Galizien ärojernvägarne ofnr- halo i följd nf öfversvatuningur. F:tt åttiotal personer har drunknat. Furst Bismarck gnf liArom tingen frukort för medlem:tur af v riks- dagen. Dervid berättade Bismarck en anekdot från fredsunderliniollin- garna oenigt med Frankrike. Kej- paren lind(' af Tiders fordrat den största krigrkontribution, som kunde ut pressas al Paris: en minin, el. Tiders gjorde en t'andning och ville kinan konferenssulen. CIrst ute på trap- pan blefvo vi, stiger Bismarck, eniga om 200 millioner. Jag sade till Thiers att jag fruktnde att Paris skulle kAn- na sig förnårinadt om jag begArde mindre An en milliard.» 1 fall icke hela denna historia Ar uppdiktad, be- % isar den blott — livad man visste förut — att Europas s. k. »störste» statsman Ar en lågsinnad person, ty det år ju endast sidann mom lin panna att håna en motståndare i olyckan. Damer, sen hit! Copmopolio, W. T. i Amerika, erbjuder 100 pil st. såsom premium; At det första ft an- tisamer, som bosätter sig der i staden. Påtven har mottagit ett förgiftade bret, lukten nf detsamma röjde faran. Genom explosion i en krtitavarn i Pontrentoli i Italien haromdttgen dödades 30 och sårudes svårt 17 per- soner. 10 skålpund kafl'e förbrukas inom For. Staterna årligen för hv oi-j e (,, 1u rsun. New-York ger ut årligen 3,000,000 till kyrkor och 7,000,01)0 pd st. till nöjet> af ()lika slag. Jernvägar i Kina. Från Tientsin telegraferas af Titile:4* korrespondent, att kejserliga regeringen begärt nn- bud om :inläggande af jernbattor i Kinn. Unga emigranter. Blund e m i- granter, soul i lurdags, sktifvem i sita n:r af ..;v. Amerikanaren, hit till Chikrtgo atilånde. voro tifven tre barn ~ respektive 7, 6 och 5 Års ålder, de två Aldste gossar och det yngsta en flicka. De voro från Sverige och hade gjort resan utan någon Aldre ledsagare samt voro på våg till de- ras fader i Illinois. Som ledn i ng (6 r deras rätta befordran hade livar och en nf dem fodrens adress klistrad fast på ryggen jende deras egna namn, mom vetro Charles, Frans och Frida. De befunno sig vol och von> vid godt lynne, blott hingtande ef- ter att få återse pappa. ancbbilattbrit från ailmtittrytcu. (3nfanbt.) Znict fnatt af gRerfuriuö. "tba, ton i ver nu boa igen met, fitt tranig!" fltgrr någon. 3o jo men, tag fan Då inte tiga :tub någonting babanefter, om bet lå toftabe mitt Iii. 914, ingenting får mara lötbolbt för ntig, ort; betfor ana jag nigtuting lårbölja. ;lag mor i Tivoli bärom fånbagen. Ter ban- fabje tvdrre. Cötnaft fid jag en tbe — om jag 3ag tunne lom få: IS för talta min tante Tet dr bunt af btg, att bu inte ton banjo. Tant etta be Rulle bli binten på ett bröllop eller ett julgirar, lå Rår bu ber litafom "gott/." Zu fan Då alblig tenta på att bu ifall få nå- gonting rotig!. Tinne reierion glam, anlag förtiett( mig att låta bank. Men — bet år förargligt att bli utftrattab, Lånke jag. teö ft lom lag Rob, funberanbt pd huru jag Rulle göta mes henna tvistiga lat, flog någon ung på "CO obbag, fiettuttita." "Tad för bet, 'XitiTartne." "etatt tu inte bettla?" 'abc ban, inter bet ban tilltenitagaf fitta tentar genom ett brebt grin, blviltet betybDe beliamma jont: bit ten inte. "3o når bet blir mörtt" fruarabs jag. "aptvarför inte mtban bet år Ildflr "924, be bara {Tratta dt mig." "Tet göra be toifit inte." 'Ratt bu tina munnen på alla tom ftå runbt onttring banan, få ar bu onidart 6n proftsiorn lom påbob norr• mannen mara förgiftat, men lom i Rönet Dött jotbaben." "914 bet fan jag inte, flen lag for beta okkrig (Tratta dt någon." "Tå år bu Kto." Unber bena refonnemang tuoro roi komna öobs net, tia ben allra fiban af Tivoli, ber fetma- gen ifall gå fram. ante tvitte jag btvab bena bele bettga: tutlfallna trått, plaltrabe hudtå eva gången. akut rommer Detta fig, att bår tyga s la illa till Tivoli, fagre "bunbitatten" nit Roll börja /ärtland bot? Iporbe jag min tennet. ")lej tvifit inte, ben tår inte tomma i farten få bråbt; bet år bettet: lom Rall gå fram Denna tvågen. 9./reit nu börjar natten umba flit möda flöja öftver jotben. 2s lan bu nit ide börja att lungat Y3i grl bit upp." Bu ginge pava oss• töre till banan. "Club upp Den ber, bott ban- far få uttnårtt bra." "4:undren?" "len met ben rutiga florteln." -.evar:, år bet för Onde fom kelaf r "fial/ " 33g Ng fram, bodabo mig på gamlateftartientiftt fatt — bet roin låga "ilat gånger titt lerben" — för att mara rittigt sarg 04 MO ide fltfob• 111(b, tönatt jag, tuvab bet gall på, ta covidbet i benen fatkabel ide, bet !inritt tag. uti foton Mg lett på tanfre fitta bult- brabe gånger, måtte jag tvål ide rona Dummare dn jag fruar funna en ldban tutti (at. 9111 bro tvi inne på banan. Jag fruar juft till att börja tualten, bd någon Drog mig i raden, lå jag bon på att fatta batlanges. "Viljett!': Rut ban. Tet war mig filt minior flotta potatis bar jag kli glömt repa biljett. "ettuba fig bd", Net ben obartnbertige. "2dt mig banta bruna gått- gett, få ftall tag betala lobon." "3a lå /pann i måg bd." 91:: hd benen fatt. 3ag mar ide tommes runbt en g/ing, faran ana, Me flora odj fm& bårlobs Natta: ja, en böll pd att få fliattlintan. Jag trobbe förft att bet war nås gonting annat be ftrattabe dt, men hd jog låg att allas ögon tvetro tafatt vd mig, förflo) jag att bet mar jag fom roabe brun. litet år litet nog finn tager barn, Hintte jag. (tår jag fet fr l'Inflarius; ban roar allbele1 ifrån förflånbet mate roa, för ban tabbe fig tipp odj arb, flog aAntarna 1 femman och torfabe barnen ur on. flata. fa få! Tet War bu forn inte flutle (Tratta, late jag för mig fjelf. "Vi få tvål (Möta on gång diir.u", lobo jag till min bunt. "153ar (nån ett himla potta" Itrarabe bon. full af Natt. "Volta! Tet år ju mota fant lodat?" "Wej• bet dr palta. et, be. bal" Tie falftt finftutiue Tet dr ra min betoftnab bir login tig. men jag Rall hennes", ntrorabe jag nog boet att ban tunbt böra bet. 91n titmtl6rbr muffen. 309 flikat ut, Irmeanbr inuti banks entent rå hep natt, bort till ?fugato:c "Tet gid ju bra", ropade ban, innan tag mar hunnen fram. "ki, bi, bi. firn talen beppabr id f—bt. .Don ban• labe potta t Rånet för trate." "errab ftrattabe bit at. bin Utfar?" ";lag fTrattabe åt benne, lom inte klub( följa nieb." "Bölja mtbl 914 bu, het tvar jag fon baufabe mall i ftållet för Delta, ou bel mar bu loni ittbiRabe mig att bet mar mala fom lpelabell." "3a, få fant fag beter fluftaritte, mar bet malt fom fprlabrl. 5 råga brom bit milt, få flin bit få böra att bet dr lene. Sar bet ide mals lom !Mabel nu?' frågabe ban tn flirbigåenbe. Tetine, lita flor lom jag, fmarabe mab rn trift enfalbighet otb för att få of; till att tro bot bon förflob fig pd bet: -3e, trifit mar bet mate." "er bu bet, bin Tbornae. 'Det mar brunte ftulb att bet inte gid bra, för bu banfabt min bu bom on balettmdflare, bi, bi, bil" ;log trobbe min måne oro. ttlu fpelabee bet upp. "erati bu inte in igen?" frågabe min tv/in. "91ej tad, nu ratt bu bettla en gång, få gatt jag ft Pli." "3a16, båR min tapp odj mitt öttverrod ld ifatt jag förföra." enart ban blidkar lått uti ban• fen/ ringar, bd får jag teba pd att bon babe turat mig, te bet mar potta fom lpelabee och jag banfabt mall. Tu gall bolma bttalbt, ta jag IMU tj mara big ftnIbig något, töntte jag. Jag liner enig ivib gripben. enort (lutar to• nuna ljuba från mulitgointetten. 'Itu all lede ton n arr ban (örn ut. 3 ra bott fönar jag fo- ton oförmliat framför bonom od) ber ligger ban få lång ban år, mab (ridan . . . . 91: roar bet min tur att fTratta ode jag biff bet rine inte enfam, Ill få många fom fågo bet, (frattabe na- turbanens. CO bet båfla af allt Ivar, når 'Ii- larm" börjabe burra. "ft)ravol fleet jag. "I.)cr bor ni 28 bre till faiaineller för bet ni lom buttiga". Ren nu Rulle man lett. Ont matt låter "111fipegela ditventut" och ont buru ban todabe en bet mångt pojkar till att taga flutna aj fig, för bet ban (fullt göra ett tonfi- ftude met, bom, och feban ban fått bion, inhatt alle lammen i tu båg, temasate forteringsar• betet till tsarer, få ten man latt göra fig en föreftdrIning om barnbarn malen tet mar iblaub bom bil be flutit hela toromeatrua. 91u babe jag blennatS. aörnöja lemnabe jag Tivoli filan bör alblig göra fig något glob ftunb, på någon aj fina ntebnituttiftora beroftnab, tv bli ten bet gå met, brun fom bitrebet på en bot. banbal. Cu banor lom itu inb frågabe om ban lunta få löpa en bot. "3o, ljumt, Rune bet svara for en? 'ör bar roi en mndet Ingrid( bot för tansitbratnre, ben boablar cm Intalats lipp• fabanbe." Vonben, f ont förflob att ban malt Driftve mab bonorr, firarabe; "Tett fan ban Isanka till fin mumma." obehagligt inflytande på mjölkfettets beskaffenhet. Saken Ar visserligen icke teoretiskt Adngnlagd, men det Ar dock mycket sannolikt. Från prak- tisk synpunkt synas behöriga intyg derom redan vara vunna, då det från flere gårdar i Östergötland, från Sö derrnanland och Dalarne blifvit be- ratmdt, att anköret efter anvAndning af de skämda och hårekan kakorna i hög grad stimulis, samt att så snart. dessa krullats Å sida, bAttring intriidt. Det synes alltså berittigadt att an- gilva sådann kakor såsom oanvänd- bara för finare smörproduktion. Humleodlingens fråmjande. Vid landtbruksrikademins sammankomet den 19 Maj framgick af diskussionen öfver frågan: «Genom hvilka åtgär- der skulle humleodlingen kunna yt- terligare befilimjas inom landet?a att denna odling väsentligen borde kunna frAmjas, om hushillningssållskapen ville föranstalta mönsterhumlegårdar vid folkelcolelArare-seininarierna samt hos enskilde för humleodlingen in- tresserade ;mesoner, som hafva pas- snnde jord och lampliga lokaler för odlingen af humle, Afvensom om gall- pknpen för befordrnn af odlingen af denna vigtiga kulturvAxt ville upp- muntra till anlaggning tif hundegår- dar genom utdelning af hundeettck- 'inger samt förttestultning af bitrade och undervisning i humleodling ge- nom lAnytridgårdsinAtitare eller ge- notn sArakilda härtill anstAlda skick- liga personer, så att både de nya atilAggningnreia blefve rått utförda och dessa jettate de på senare åren redan flerestAdes åvägabragta måtte för framtiden blifva rått skötta och underhållnn, lavarförutan någon fram- gång af dem ej vore att vAnta. Har- jemte ansåg akademin att vid landt- brukelAroverken borde sinlägga. lin - ,ökelitintlegårtinr, för prutning ut olika hundesorters hardighet ni. In. samt för att Illt °verken., lärjungar murre beredas tillfAlle ittlienita koungdom 'im odlingen at förenattinda kultur- växt. byars vidare spridning kunde genom dem befordras. Akademins fört•nitningskomite har derför, enligt uppdrag af akademin, i rundskrifeelsen anhållit att hushåll- ningssällskapen måtte, der lokala för- hållanden härtill Aro gynsaturna, fort- farande söka frAmja hunaleodlingens utbredning på sått for eärskilda or- ter kan finnas lAmpligt, Saint shotn principaler lör landtbrukslAroverken söka ntedverkn till att försökshumle- gårdar vid den> varda anlagda, der eAdantt ej redan finnas, så att de unga män, som besöka landtbruka- lAroverken, alla få tillfAlle att prak- tiskt litindiAgga de al beten, som före- komma vid nutidens humleodling. Genom särskilda eirkulårskrifvel- .ser till foreståndarne för rikets 1nndt- bruksläroverk anh.iller förvaltnings- komit6; 0113 inråttande nf försöks- huinlegårdar. Sticklingar till an- laggning af humlegårdar kunna be- kommas från hr direktör II. Spaak, adress Skeppsholmen och Luared, samt från hr löjtnant W. Jonsson, adress flutit och Venereborg, hvilka herrar linfva anlagt mönsterhumle- gårdar samt lernna, nar sådant askas, biträde vid tenlaggning af humleplan- teringar. Må var jag på arbetaremötet i Halmstad midsommardagen. Der var mycket folk. isyn- nerhet amålandingar. Om pigg icke glömt penna .eb anteckningsbok hemma, skalle jag haft mycket att orda om. men nu måste ja g inskranka mig till livad minnet kan (ramkalle. ',cb detta kan icke vara mycket, ty jag öfvervar blott första och sista frågans diskuterande. Under första diskussionen låste foijende min uppmärkimnhet. Herr tioea: För att arbetaren skall kunna få lagga sin rostsedel i valurnan bör ban ropa: abort med brunvinet och Mäng kro- garne.s Herr Petri: (Detta var ett dumt förning, ty det var en omöjlighet». CK» goodtemplare stod framom mig, knät handen och hade ordet i munnen färdigt till nit ropa: ut prelaten,. men inakrankte sig till att fråga: chvem år den der,: Petri: (Kunde just tro tets.) Då skalle tur många lag- Ofvertradelser aga rum i form af smuggling. (ett par flitiga poliskunder tyckte detta vara utomordentligt bra lagt. och låt upp sin mun, samt ropade öbravos,) och folket göra Di g olyckligt, och gondtemplaren fortfor att dundra, och en kustratt, som tyckte det cfr bäst som det var, ropade öbravos, men med dampad röst, ty ban ~kto val: det ar icke klokt att ropa högt, ty då förstå de, att jag blef rådd for att få något att göra. Jag hade nara nog lijelpt goodtempla• ren, ty jag har ett par gånger hört herr Petri på goodtemplarfester, och dl blir hans ord varit: «bara arbeta oförtrutet i Eder sak, ty i skolen vinna seger till sist:, men så tänkte jag: «man måste sjunga med den toge! man år i lag med», och samma tänkte vål herr Petri. Men han gjorde lila ifrån sig, ty inga flera bra•orop belönade hans med Gudelig stamma utslungade tal. Friska blommor eAtta vi _in litet Herr Haag. vidhållande sin tanke att upp- brom vlide på. Det bör derför vtira lysning och sedlighet icke kunde sprida. bland folket, förrän brunvinet var borta: af intresse att veta, hur man skall Jo si. de store vilja harva mngten. De bistra gå tillvAgn för att blonunorna händerna fulla med upplysning, men vilja hålla sig friskum eå långe som möjligt. icke slappa ut den. Komme nu brunvinet Då buketten börjar se något vissnad bort och folket steg i upplysning, skulle öde stores förlora en del af sitt herravålde, ut,- !daller man den i kokande vatten, tett par på talarestolen rynkade ögonbry- aå att en tredjedel af stjelkarne stå nen) Nu brast en storm los af handklapp- under vatten Når vattnet afkvles ningar och «bravorop). (Kustvakten teg skola blommorna så småningom återfå och schåarne lunkade sin •Ag. Ålven jag gick mina fårdeJ Kl. halt 4 skulle clisku•sio- sitt förra torrende. Nu (Ilskares den nen börja för tredje gången. Jag kom dit del af stjelkarne, som stått i det litet senare. Nu •ar hålften at rnöteribe- varma vattnet, hvaryä blommorna sökarne borta. Kom så fredsfAreningsfrå- sättas i kallt vatten. Vi tro att blom- gan på tapeten. Herr Haag: Icke-styrker stervännerna ofreda hälla oss rak- det fotterlandsföraveret, att blifva titule- rad ödrummel, talmud, nöta n. s. v. ning for denna lilla anvisning. underlojtnant unr nårvarrinde. Mekaniskt förde hen banden till vargastet, men tog trut och papper. den tillbnk a igen). leverföre offra old, möda 1):r Witikelmann i Augsburg indrän- och penningar på heden! Detta beiroftlea ej, såvida alla ville sluta alg till fredifore• ker viti.Ilen :ned ele lösning af :tingen. Många onyttiga utgifter skulle 33 gram swing:In lornr, 21) grain ords- inheaparaa, såsom ofverflödige betala dry- - fosforsyra, 12 grain kolsyrad magne- ga löner, tv (vårt kåra loaterlands sia, 10 gram borsyra och 25 grant behofde icke annat ån ett godt 9j0försvar. sahniak i 1 liter vatten. Underlöjtnanten bleknade af vrede, och hvern krm vål förtånka honom detta. ty han •ille naturligtvis halva öfwerstemossan på sig en 'gång, och detta kunde naturligtvis icke ske om ekrigsnaagten till lands» Idel borttagen, ty han var ju ingen sjökrabba. År det lo- (Ur R. L. T.) sterlandaförwireri, Att gå med en tom brån- (Fort.. fr. föreg. ter.) • Inetlaska i fickan från heden? (Kn ring:lagting: (De va en dukti kar, han konne Mina reskamrater antogo att jag gi dom paa pelsen., Ilåromda'n va hår aln kande till allting i Brasse' och frå- fading som ,krog: «Ilar du madskrined elfe gade mig mycket ont stadens »lejons; deg, din förbannade bondtolp.)) Nu gick jag till min skjuta för att resa till som mina ekonomiska förhållanden Laputa igen. Åfven jag kunde icke annat ej tillåtit mig att göra deras bekant- ån beundra herr Haags frimodighet och herr skap, kom jag ofta i bryderi, hvarur J. W. Anderssons gripande tal om krigets jag raddade mig pi ar anningens be- fasor. Få el nu se, hvad tom månde blifva at allt detta. kostnad. Auf triedersehen. Gubben var mycket lattrogen, men jag mArkte att Elaine ofta misstrodde mena uppgifter och denna tanke plå- gade mig. En dag då Elaine och jag flane- Urskog' oljekakor kunna, enligt prof. H. v. Post, halva ett starkt och rade på rue do la Madeleine och Nyttiga rön. Brusselspetsar. Landtbruk.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.