4-. betraktade do förledande bodfönstren sade hon: »Jag skulle aldrig kunna kanna mig lycklig utan —» •Ut-an hvad?» frågade jag med klap- pande hjerta. «Fem vnrds af den der spetsen». «Ja, den med de blå och röda blom- morna den år verkligen mycket vac- ker». «Nej. visst icke, den kunde passa till köksgardiner, nej, det der finn kromfargade mönstret med rosor och förgat-risig-ej, livartenda styng gjordt för hand — tycker ni icke det n11- delea ser ut som isblommor?» Jag har då aldrig sett Jack Frost bilda rosor och förgåt-mig-ej, men ing hell med henne titan tvekan, liven skulle ej gjort detsamma? «Den Ar nog dyr och pappa kom- mer att murra, anan jag måste harva den.. :lur gerna hade jag oj rusat in i boden och köpt hela dess innehåll At henne, men det hade rutt ogrann- laga och dessutom hade jag mycket litet penningar. Jag svarade: «Jag år 'åker om, att er far icke nekar er någonting., detta med on betydelsefull blick. »Pappa år mycket god., sade hon nied en blick till hälften blyg, till nålften skålnisk, «men dc båsta mån knota ibland i fråga om sådana der saker; det vore en bagatell, om jag endast eluppe att betala tull vid brån- , sen, jng hatar tullargifter, det år så- debil dumma påfund. Nu vet jag, jag köper af dem så mycket, jag behöfver och gömmer det t min kläd- ning, jag skull ernugF,Pla, ack,så roligt!. «Ja,, ber er, :tuss Morton, afstå från detta *all, det kommer att ha' obehagliga följder och blifva allt an- nat An roligt». «.lng förankrar er, ött det alls icke är något farligt, många af mina vän- ner hnfvn gjort detsamma, ninn be- höfver endast 8c oskyldig ut, och in- gen misstånkor en». Som jag kånner till det täcka kö- nets lösliga rAttsbegrepp i fråga om smuggling, om ock deras redbarhet i andra fall nårmar sig fullkomlig- heten, blef jag alls icke förvånad. »111en jag skall såga er», invande jag, »att det finnes ett enskildt rum, der damer på det strånguste visiteras Rlf en obeveklig qvinna, och dc obe- hagligaste scener förefalla der allt- för ofta». • Ilvem skall jag tro, minn vänner, livilka sjelfra praktiserat saken eller er, livnrs uppgifter jag märkt just icke alltid Aro så tillförlitliga. Ikr lurade ni icke stackars oskyldiga pappa, då hon i morse frågade er om de der portrAtterna i Palais de Justices. «Jag bet mig i lappen, jag hade den gången tagit mina svar ur luf- ten, och just lagt 'make till Eluines förvånade utseende, når hon strax efter såg i guideboken. «Ja, men jag råder er allvarligt att uppgifvn tanken på smugglingen». »Jag måste v. då utstå från min spets», sade hon mod en suck, vått- ilande sig ifrån det förledande fön- stret, och en timton derefter 811U0 vi i en första klass kupé på väg till CnIais. Mina reskrunrnters trötthet gjorde att vi stitto tysta, och mina tankar fullo på du sorgliga förhållanden, som de sistn dagarties förströelser trångt i bakgrunden. Min otur med Desdemona grep mig djupt, dertill stod jag i 23 punds skuld för ramen, det var dock en lycka att jag kom- mit från Brasse! utan obelingliglie- ter får densamme; det skulle nog dröja långe innan (len kunde betalas, jag hade vågat allt på min tafla och förlorat. Mr Martin hade fallit i en hulf- slummer; Elaine och jag började att J ul lfhögt prata om livarjehanda, hon fruktade för sjösjuka på kanalen och trodde det vann biet att stanna på dock, jag ansåg att hon derigenom skulle ådrnga sig förkylning, arrådde det och förutspådde en svår storm just den natten. »Ni Ar en rigtig olycksprofet, mr Lennox, jag tror verkligen, att jag i det hår fallet har fullt ut så mycken erfarenhet som ni; alltid finktar ni det vArsta, hur skrämde ni mig icke når det var fråga om den der brets- selrepetsen, (detta med en skatt:tsk blick, som jag ej förstod), och nu vill ni nedkalla storm Giver detta oskyldiga hufvud; olycklig den som anförtror sitt öde i edra itänder! i Jag kunde mig illa till mods, jag hade verkligen många gånger kring- gått sanningen inför henne, af ken jag linde velat anses sotn en encyklopedi. Jag fick en idtL jag skulle åter- tipprattn mitt anseende inför henne, hon skulle för framtiden tro på mig, d.-t, skulle ej med denna resan vara slut oss emellan. Vi kotnmo till stationen Vid grån- sen, tullvisitationen skulle försiggå. «Tomt le monde eleacend de roiterre. (alla måste stiga ur), sade tjenate- mannen på perrongen. Jag hjelpto I dag ånyo inkommit: Elaine trodde att allt detta un- derhandlande galdo henne. Mr Mor- min sköna roskamrat nr kupdn, be- undrade hennes vackra fot och tryckte hennes hand så långe som möjligt. ton betalade fyrtio pund för sin dot- ters nyck — men det gjorde honom ingenting, ty hnn år rik som Criesus — och hon trodde sig luifva min diplomatiska skicklighet att tacka för det hon undslapp fångelee. Vi fortsatte derefter resan och ankomna till London åtskiljdes vi icke. ty mr Morton bjöd mig som gAst till sitt TrAngeeln skilde mig från mr Mor- ton och Elaine, vi kotunne alla in i tullhuset. Nu var ratta stunden att visa Elaine, att jag haft rått angående visitationen. och derföre hviukade jag till en tulltjensteninn, pekande på henne: «Visitera den der damen, jag tror det lönar sig„ . lian skyndade till henne, och jag drog mig tillbaka. DA hAnde mig något ovantadt, on person stack min hand ett brer af följande innehåll: «Kåre Lennox! Gamle Jan nr i raseri °iver de 25 pund du Ar skyl- dig honom, hen tror du vill rymma och har spårat upp dig vid granson, du kan ej undgå att bli nrreaterad; gör dig inga illusioner utan bored dig att sitta inom fyra vAggar några dagar, tills dina Muer htnua göra upp saken för dig. I haat Devot t'i hem och visade mig alla möjliga he- dersbetygelser. Ni Minner det öfriga. En vecka derefter anhöll jag om Maine. hand, och hennes svar gjorde mig lyckligare An en konung. «Ätnntir du omtala för henne san- ningen angående Brnseelepetsen?. «Aldrig så långe jag har mitt för- stånd i behåll!. gratiebauba. Låt= oss dricka på svenska* Vid en fest höll on lArd man tal på latin. Detta förargade en annan till den grad, att han slutligen utbrast: *Nej, hitom oss dricka på svenska,» Det var förfArligt, jag skulle "as i fångets° för lumpna 25 pund, midt för Elaines ögon; hvad hon skulle finna mig ömklig! Jag hade endast 10 pund i min börs. skulle jag låna penningar af hennes far? 'Sej, jag kunde det icke efter en så kort be- kantskap. Jag stod obeslutsnm om jag skulle fly eller afrakta mitt öde, då en ■ ny bestörtning följde. Mr Morton kom springande emot mig likblek, utan hatt, en bild af förtviflan: «Mr Lennox, så vål att jag funnit er; Elaine, det dåraktiga barnet, unr gömt några alnar spetsar i sin klad- ning, de ha bigt reda på dem, jag förstår ej hvad dc såga, men de vilja visst arrestera oss; gå och tala :ned dem, såg dem att vi Aro personer af stånd, Eluines Lite,' var en Sidney af —it Det var ej tid att höra på hans föreläsningar i genealogi; jag sprang till Elaine, och hvilken tafla mötte minn ögon! Elaine i hysterisk gråt, en gammal hård vinna, som med förakt betrak- tade henne, tvenne karlar, som talade och geatikulerntle och på ett bord ett fång spets, fin som spindelvAf. Jng förstod allt. Elaine hade strax före afresan skickat in kammarjung- frun au köpa spetsen; utnn mitt åt- görande hade kanske hennes företag lyckats. livad jag hatade mig sjelf! Lyckligtvis visste hon icke, att jag hade del uti det som hån& och för- stod icke, livad som sades omkring henne. How sprang till mig, lindmule sina ormar om mig, kallade mig sin båste vAn och bönföll, att jag måtte rådda henne. Jag vet ej hur långe vi stått så, ont ej tvenne inträdande tagit vår uppniArkitunhet i anspråk. Den ene var en polisman och den andre var den man för hvilken jag ntigirvit Aled braken infam blick han pikade på mig! «Utråtta ni ert grande först», sade han till polismannen. «Nej, var så god och gå ni först», svarade polismannen med en artig bugning. Otvifvelaktigt var, det en stråle från min lyckliga stjernn, 80111 vårtude polismannens hjerta och förmådde lionom till denna undfallenhet. Tull- tjenstemannen drog mig afsides och tryckte till min förvåning en lem- hundrafranessedel i tnin hand: »Det år hälften af böterna, livilka i sådana 'år fall tillfalla angifraren». Tänk er, pojkar, tjugo pund för att ja., angilvit Elaine Morton! Jag undrade just om jag skulle kasta se- deln i halsen på tjenstettiannen eller rifvn den i tusen birnr, (1,1 polisman- nen kom :nig att öfvergifva tanken på båda delnrne. Jag liar en räkning från mr Jahn i Ilrfl.sel till studeranden vid konst- akademien mr Lennox på 25 pund. Jag har order om att arrestera mr Lennox om ej sununnn genast be- talas.. livad jag vnrglad att Elaine ej förstod franska. Jag hade tio pund i min börs, och dessa tillsammans med de illa förvarfvade penningarne räckte till mer An att betala skulden med. Då jag ej hade något val, be- talade jag summan och hamlades på mig sjell, att jag kunde finna gladje i att vara skuldfri. KlEdni ngstyger, bel - och halfyllo, svarta och kulörta mann af det så mycket tit1 mycket billiga priser. efterfrågade .Bomullstyget, BLÅ THIBET, helylle, i();4 bred, passande till sängtäcken. Väst-piquk, Madapolam, Gam, Tarlatan, Lerston, Kammarduk, Svepduk 111. fl. undra varor, till platsens Färska ITURER HONII i Engelholm frän w. Olsens Konditori $(1,40111: bakad 31a ndel konfekt, kanderade Valnötter, Marzipun, Proliner, bränd Mandel med flera sorter fina dagligt att tillgå hos handlanden J. Johansson, Laholm. p t Obs, - p hiasretpes - och begratningekonfekt emot- j12 _ Singers Original- Ifatt med hål. hatthandlaren: ollAr kan jag visa er något alldeles Symaskiner utomordentligt: en printunithatt af finaste flAtning, som kostar 120 kr.» Kunden: »Ja så, hundratjugo kro- hålen?» nor! Men livar Ilatthandlaren: »Mien ! Ilvilka hål?. ICunden: «Jo, hålen för hornen; ty med alla nutidens förbättringar, säljes under full- ständig garanti på fördelaktigaste betalningsrilkor i Laholm endata hos den måste vål vara ett stort nöt, soul • ger 120 kr. för en hatt!» Låraren: handelsinstitutet. Skulle Svensson införa det i sin huf- vudbok, om Svensson kom in i nfft- ren och mårkte, nit en tjuf stulit ur huns kassa om natten 1,000 kronor? Lärjungen (tvårsåkert): slag skulle ligga upp ett nytt konto lör tjufven och belasta det samum med 1,000 kronor. Larson & Jacobson. billignstoirisor, hos Larson 4- Jacobson. American Brealifast Cereals, (Anierik. Ilafregryil), Svenska illafregryn, Hyska Mannagryn till billigaste priser.jios .152 LaN011 & Jacobson. Nytt Min lilla nådiga, ni kommer från skogen och ser så frisk och rod- nande ut som en ros, kysst af daggen. — Nej, så hette han inte, -- ljöd det naiva svaret. i e TriC0t-Ti•WOr af till och merino, Kalsonger af ull och merino, ff Byxhängslen i alla qvalitiler, Rosetter och Slip8 i alla kulörer, Rockar af hamptyg, Arbetsblusar samt Moll8kins - och Krafttygs-byxor, 1,1. Ji. andra t'aror "Karin, livad heter flin lasturan?» »Jag nr verkligen icke förlofvad, frun». 'Är han skråddare?. •Nej, han Ar timmerman!. Danbel8tinbrrrättclfcr. 1103 . Larson & Jacobson. Ett nytt rikhaltigt lager för Våren och. Sommaren från 92ub. Z,erolts i ielfingborg. 3 loppet af medan från sen 'At till ben 2ö har nu hemkomnait af: Jiwi intliifior betalte§ lör: Cmörnottrinner Kostymbroser i Öfverroeks- åti Byxtyger. extra fint berregarbffinör 72-77 ört pr fivcafft ftålp. 85-91 tr. pr 100 banfta 1110. gint bio fann bruna factory 70-71 öre pr fivenftt Nto. 82-84 fr. pr 100 banfla 1161p. @obt farten; Gfi—Ge1 öre Pr. Runtitt fralP. 78-80 tr. pr. 100 bann fT. 31efultatet of förra 'pedants kenning af erregarbilmör nior: ::fia bah 97 proc. 2:bra Svart Kläde, Svart Satin, Svart Din, Syräkta blå komiss och Cheviot. Svart och blå Diagonal. „ 3 proc. Till salu. "ey'rådeotikan" apptygeri KM' igsygell': (Flytande Fisklem.) Hatta medel för lagning •f tra-, pappers- och ladervaror, glas, por. lin, marmor, ala- baster, gipsfigurer etc. hoa 337 Herm. Rådberg. SINCL AIR-T \Ålla 1. Den innehåller alls intet vatten och förlorar icke i vigt genom torkning. 2. Ett skålpund Sinclair-Tvål motsvarar, tre skålpund vanlig tvål. 3. Den år fullkomligt ren och neutral utan syror och alkalier eller andra fråmmande i;ninen. Teatteri nötos eller ante. två On. ger mindre fort An med såpa eller tvål. Den ~rar alla intet skadligt inflytande på han• der, tyger och fårger. Den tvåttar flaneller och alla slags ylletyger utan att göra dem hårda. 4. Den reducerar arbetet till en tredjedel af hvad förut varit fallet. Tvattemi kokning och lutning blir öfverflödig. Skadliga inre- dienser, tvattroaskiner och andra inrattnin- ger, som blott förstöra tvattry,undanrödjaa. Slutligen undgår man vid don kalla eller jamma tvåttningen obehaget at ångor och dunster. Med ett ord, den erbjuder en ofantlig be- sparing af såpa, bränsle, arbete och sliter ej tyåttkliderna. För att anatillla en fullatåndig tvåttning med Slnclair•Tvålen behöfver ulan blott ligga tvåtten uti tvållösningen, låta de i ligga der alver natten och val skölja den följande nioron. Resultatet blir förvånanavårdt. Kulörta från 2/ öre aln till högre pris. Svarta flelytleit från 85 öre aln till högre pris. StockhollUIS Sidenduk:ar med frans. spets och crepe. Schalar, Filtar, 'Borddukar. :Mabel- och Gardintyger. Svart, blå, oliv och brun Sammet. Pcrcaler och Viektyger. 1 Tryckt Domestik. Paraplyer, Parasoller & En tout oas, Amerikanska Regn k appo r. Oljeduk, Låderkloth och Vaxduk. SAljes hos G. P. ~gren. Ett parti engelskt Portlands-Cement nu inkommit och säljes billigast hos _ 262 Reseeffektor såsom: Kappsäckar 4- Nattsäckar, Väskor 4. Blirremmar na. ni. na. 0. Andersson. Ett parti nmskinsmidd allt till nedsatta, billiga, priser hoa Larson dip Jacobson. Tråd- och Klippspik, Äkta Giktringar ( 2,11; alla dimensioner, till nedsatta pris hos 0. Andersson. 12 1nnonstute. io 209 Herm. Ridberg. vern: 111111 41 91.2 1 lilaf101atentd:P° 81deasi en. torde oboer
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.