t' "bom belånti hade l'onung * man; fom ‘wille åtaga ia 24 “| Laholu, I Norska ministerscägan befianer sig lår „närwarande i ‘ett fäge, som fnapt warit * wäntadt, men som ( r länge sedan bort - vara det alldeles naturisga siven len måttligt fri stat med ordnade famrdålg- et HA Trdtt wid den ihIrdiga, _- betfiga frld norffar Ambetömannawildet, underfiddt. of en skara greösdêrer od ans „mat stadafolf, fört mot landels dfwerwäl,. digande stora flertal, bar fonungen “ fom synes ha fått Lzonen êppuade för det {| hans stállning ‘fausfe ej få Lätt stóuibara drhältandet, ait en kamp, sem {rán ena fidan fêrdes, \á att säga i hans namn; & sjelswa werket mindre rörde res genten3 latressen, ån det partis, som alle + tid® är, want att ytterft begagna henom fom: [fado swärd, når det gäller ait hâtla få i gamla maltftåningen, eller -'fêrwäriwa ‘uya stenmalt oppositlonens ledare/ ‘slortlug8presideuten Swecdrup | “¿¡Uppdrág!att’/bilda nytt. statórâd till er- fättning för det afgäeude. y :niftåren Schweigaard Ingifrvit fin asskeds- - ‘ausófan, tillfallat profesjor Broch oh gif- wit honom "uppdrag ott bilda en | a enn förjoniuggoriniftår. - Efter många? od tinga” anstränguingar hade Broc: ände ligen sin lista färdig 1å- når föm på fyr: ..forifnifterns.. Det - gälde blott att finna Jen fådan, — men han fans ide. Tak "dare (den fofta" högerringeus austräng- - ningar o< försänkningar war det omdòj- ligt alt 'påtråffa.en preseutabel andans det annars ej . fôraftade upppraget att [tä i fpetjen för 1.-den norska fyrfostyrelsen. Derpä ftran- - "bade ‘herr Brods bemödanden fom, af ala feen att döma, máste ha warit lifa ärliga som för honom perjontigt tröttande ed cangenåna genem motpartiets delska intriggjpel. . i > Det uppziswes att konungen, sedan hr Brey definitivt dragit fig tilltaka, wändt sig en ester aunan till herrar Stang, Rell ‘e< Molzfeldî med förfrågan, ont de mille âtaga fig bildaudet af en ny ministär.- Alla swarade nej. Ester den - stlälluing louungamakten förut intagit tin den uorjta fôrtattuingostriden, finna wi . detta ‘steg fullt befogadt. Fans del! n= gen regeringsfraft qwar inom högerpar- tict, „maste den wäl finnas hes någon af deese "loryfecr”, fom hwar för fiz revres Jenterade den nerska hôgerpolitikens fârge _ stiftaingar från det rena enfärgade tin det tejynnertigt flådiga. Mau har tad- lat desja retirerande bögermån för brist pà handlingömeod, lifjom fran tillwitat hela partier brist på enig fammandills ning. ' Mi få wara; men utan twifwel år den anmärfniug, som häxwidlag ut- talas | af‘ en' fristianfabre}skrifware till I Göteborgs Handelotidning,' fullt befogad. Han ‘sâger nemligen: "Huru all wäl ett parti, som år spridt på guagande mark, pà hwillen det ide finnes cn luswa få paß fast, att hou law tjeng som fetfáste, huru |ffall mwåt ett fådant parti funna handlar" Non 1 - Och deßutom hade inom deu för når: waraude wanmäásftiga högern i sista stund « börjat. werfa en fänsla af refiguation, som öfwat ett wälgörande, flarande inflytande vi def politiska förftånd. Om Swer- drup I alla fall förbtejwe "ledaren", hare för fMlulle han då ide få träda fram od) âtwen öswertaga answarel? Lyckliga tauke hwarsöôr foin du få fent, få i nêdens sie sta stund? ; Du lulide läugt för’ detta ha gifwit, Norges höger den enbet ch trast, bwars " obesiutlighet un.få bittert be- _ gråtea! FN ONT Deu S<weigzaardska ministären har I nåder blifmit bewils1d assed. te - Enligt Pesuiduingeu êfwertager stats» miínistern Swerdrup * sjêdepartementet, Daae armédeparkementet, Arctander inres, Sörensen justitie- e< Haugland finans departementet. Jakob Swerdrup : c< Stanz tuträda, femte ftatamknifter Niche ter; i ftoctholmfta statorädsafdeluingen. Om de afgående miniftrarne wet Poste tidningen förmåla, alt herrar Aubert oc Ebbe Herlzberg äterinträda fom profeg-- sorer; [derrar Bang och Niels Hertzberg få hwardera 6,000 srouer i penfien. Hre Dahl; Reimers och Koren uppbära tills widare förut innehasda léneförnråner. . — | Konfirmation med härwarande nattwardogossar ejer rum uäásta lördag fl. 4 e, m, eh naltwardogäng med dem derpäföljande jöndag. N os = Hiltegoda. En bilwärm, antag-, ligen wäderdriswen, Nor fia ogenerade ner i måndags inwid. stadens torg amt uppfångades wederbörligen. Flytikeg= torued | stamort år clind,. fwarföre de tyèlizen bär blifwa befasta, v — Smultron till 1 hena fannan utdbjédes hárstádes I går för förfta gåns ger I år. : - — Wal of tiksdagaman I andrá fammaren får: nâsta- Z:árs pertod har dombhafwanden watt att förrättas inom _Hôss hårads wallretd inför kommunal= 7 Håmmornag "ordförande ' torsdagen deu denues fl. 10 f, m, bwarelter sam- a ' manyäfusngen of rêsterna kommer att - _ega rum den 7 derpå följande Augusti 12 ma R Pr. _ — Úngaren "Laholm", iom inköptes af herr O. E. Hallberg 1881, tea igår farwil/ af Lahelm (eller gamle Dogge en, dà mi- bamn) efter alt i 3 år, utan all fafma | rönt någor (yunerlig uppmuntran från de Loholmiler,i plöjt Lagan famt glerk en c< annan ur lin Halmstad, Ell foftare underhåll är troligt alt den er- dåder à fin nya plats Engeiholn, der den | Nönneä kommer ‘att tåfla med fmåbåtarne soni alternera: mellan fladen och Tordlund. ¡Wi duska den lille ånga» ren 06 egaren bättre lyda och framgång Samt bysa ej uisusta lwifwel om alt den år mwållomnmen som en god, fonkurrent til de dyckrafiferade lustängarue | En- gelholm. : M — Ett flort antal badgäster 'antitar denna fommar det naturffåna Biftad. — Tron gör det. Gu fida, fonrför ell år: fedan wid Karsefors utaf en Hop. pande far skrämdes få alt hon, fom det pástás, fid ett slaganfall (antagligen uts bruten e D Tien på onde natiou- af någon "flot" fåjom fålert bo- temedel derisräu i, föndagg hemtat blod efter tre laxa7!— och) detta }Nuslc gåra"i? Kony herrskar, slymning [uli folteto. finnen, e< gammal wautro dödad es fä lätt, hwarsêre, dels: på flånit, men oftaft pá rena allwaret, flidorna soswa på nio Nags. blommor! om midsommarnatten för att få'fe fin "tillkommande"; den crådde titlar Vfdafltren julnattens m.m. GSå- lunda, enda botemedel — mera ljus! i. | - oo Slåne-Halands-Smålands serna Med antedning af luterims« tyreljeng | oswan rubrijerade seruwäg utsända teduingstiftor, hölls kommunal slámma i måndags med Hisbutts foden, derwid huswudsalligen följande enhälliga bestut fattades: E . "att Hishults foden tednar 200 flams aftier lydandé à 100 froner bwardera, eller 20,000 fronér i cn jeruwäg som bar sin utgäugspunkt antingen i Laholm, "FF Wallkerga eller Biftad vå Slåne— Halo lands jeruwäz, efter | Asterp med bi- bana från Hishult efter Björlhelmen i Werxlorps soei till någon af sörstuänmnda tationer oc fom genomskär * Hishnlts oden på minst 10 kilometer i läugd med ue eller flera_ stationer, bwaraf den ena förlågaes på egorua till His- hults by, Metande denna eller deôsa fernu- wågar under ¡alla emständigheter fam- maubinda fermwågsnätet i Stine med feasbygden i ESunnerbo bårad. Aktierna tedua6 för öfrigt för att wara bindande under följande witfer: 1:c) att stamastier inom de olifa tommunerna, ‘eller af euskitda perfoner, tednag till minft 15 procent af aulägze ningsöfostnaden; 2:0) att tednade preferengaltier löpa med högre ån 5 precents ränta; | 3:0) att, derest jermwägens eller jerue wågarned årliga behållning i>e bliswer tillrädlig alt | gålda ifxágawaraude H procents ränta: à tednade prefereusaltier, innchaswarne | deraf förlora framtida frafoanspräk för hwad fom fan femnta att brista, hwaremot deofa erhâlla samma winstutdelning | som famattierna i den händelfe årliga behållningen uppgår till H procent" eller, derêfwerz . 4:0), att, jermvågdtaget, erhälter fri jord. grus och ften inom hwarje fonmmun, lom deraf berôres, hwilket Hiohults socken cj få lig härmed, baviljar; : H:0) alt eudast stamaftier, erhålla rôste rätt ‘falla’ dermvägen "rörande frågor, börande denna ‘rôstrâtt får fommuneruas tålning wtöfiwasg” af dertil på fommu=- nalstämmor utsedde ombud — ett för hwarje behdrig fommun — hwarje flams aftie à 100 fronors valör medför I rift åt innehafwarenz -- so * 6:0) att jermvågstaget sfall wara får: digt, senast 4 är efter erhållen fkonec3- ion; i 7:0) att del teduade beloppet utbetasas med Madel årligen under byggningstis den; vd) ps ' 8:0) att ofwanstäcude tedning anses bindaude, endast om ett lån à den tede nade summan lan erháîlas emot 6 proc, årlig ränta, vdy stäldt på 40 års amore tering.” Efter stämmans slut fêrflarade en euskild persen,! herr S. Eliasion, sig willig alt tedna 10,000 fkrener i stam» afticr, om station blefwe förlagd vå hans eger. — Om fommunionförhö:en ultalade biskop Strömberg wid visitationen här- .omdagen I Grödinge fin âsigt;/ att dessa f, f, förbår borde insfränfa fir dertill, at! förfamlingalåraren wid ante>ainz till nattwardogäng påmifade wigten af ett wärdigt och wådan af ett owärdizt natts mwardöjirande sämt warnade för det se- nare, Att deremot anstalla srskilda förs bör aufág han föråtdradg. -' -Atwen wid husfêrhörcn aufäg han det olidsenlizt att uu mera höra de .hôêgre i derad triltendomelunflap. . - 4 — Lättnader i rustningsbeswäret. .K. mtl har anbefalt arméförwaltuingen alt afgifwa” uttåtande, huruwsda frats- werlet, fan på de af riksdagen ongifna willoreu öswertaga auskaffandet af de bes fläduads<, bewäriugs-,:; remtyps---famt häste oc sadelmunderingar, fem får ure warande anskaffás' af rusthällare wid tar valleriet c< insan!eriet samt om föllet för nämda ijêrändringars genomförande; samt att tillifa utreda på hwad wilfor _ersättníng må funna beredad rusthällarne 4 belungab, ty-man fan wil aldrig tán ‘om dem fårinan intel weta. | . . - - , för nummerbäst sem under ljenstgöring npar eller skadad, -. — Stor utfrädning har posiremiß- wexelrörelseu "erhållit: I fsel utsiäldes af de enslilda bankerna postremißwexlar tin belopp af i rundi fal 691 milltoner rouor. cs I ON . — Gustaf-Adolss-relik. Eu famili i Augsburg är i bestituing af eu bro- derad frage fom tilhdit Gustaf IE Adel, Kragen sitter i glas pd ram tillifa med en bild of fonungen e< eu papperdlapp vå bwilfen flår skrifwet: e . "Dennas frage har Gustavus Adelphus, fenung af Swerae, burit e& tillifa med äiskiñtiga Pretiofis fêräras min: âiskade áfta bustru, Jakodîua Lauber, född i Augsburg, emedan. hon, då nämde lo. „nung uppehöl sig | Augsburg, war den sköônaste fungfrun derstädes. Derför wär digades., o>sá det, hôga - majestátet «alt slere gänger. dansa med henne vå en aln Orfalek tisl-atl fonungen fMånfle: henne Fragen war den- alt hen, då lo- nungen nådigaft, smekte henne,, af; blyg- het nekade donen nägot och på samma ång rydte, honour i kragen lde :i:dens samma tesiutliga êppuingarua.” — Det nyutnämnda norska statsrädet Sofus Arckander torde ej allenast som stortiungsman- utan äfven "fom person wara fänd "oh: wärderad af ' åtfriliga fwenflar,.-åtminfrone . fodjwenflar.. >= I cyeuskap af, norsk. filpendiat uppedôll han si „ Wemligen wärtermineu , 1872. wid Lunds universitet- samt förwärswade- sig der. wänner både bland findenterna och bland de afademiffe lårarne. Mángen- äminuner fig. helt säkert änuu deu kraft» uste, äggige mannen med den encrgi- say hållningen och del humana, rätt- framma sâttet, SÅ wil i enskilda kret- far fom mid lêrdagssecarécrua pá afa- demijla föreningen deklamerade Arckan- der stundoem, med en böjt owanlig ta- lanz, siv>en af Björnjen, Ibsen eller. andra neorska författare. Profeofer Ny tons föreipådse Honom en lysande bana fom pelitilfer. De perioner, som i Lund utgjorde Arctauders intimaste ungänge, woro unwarande docenten Fredril Wuiss vd den sedan 1875 i‘Stecfholm bofatte ftriftftållaren der Bernhard Meijer. — Luleà—Ofoteu:banan. Hur går det med Luteáâ—Ofoten-banan, frågar self allt emellanåt och derpä anser sig Gôteborzs Haudelstidning ide funna giswa naget rittigt tiltsredestältande swar. Wisserligen telegraferades det emellanåt om ingenidrer som fommit dit upp, om arbetare fom börjat arbeta o< om syllar som äro på wäg från Nîgaz men fam- tidigt får man weta, att skaror af arbe- tare, fom dragit dit upp i hopp all finna sysselsättning, fått wäuda om, eh några ordentliga undersöfningar fpörjed intet. Emellertid har înbjuduing tl tedning utgått. far an inner pro- ipeften, fom Bittilld -ej warlt syulig I jweuska blad, "ganska dunfel*. Det in- "bjudes till tedning of fem procents prez ferenaaftier — 100,000 styfen à 5 pund studet, föptara för i det nårmafte 4 pund o< med "garanteráde®” 7 precenls ränta i jju. år. Det må wil sázas, att här bjudas mydet härliga förmåner till wi- dare dod:utan sä alldeles tvärfäfra "gas rantier”. me | * Sde utan ät frågar Handefstidnin- gen efter de "ordinarie aftierna“; men Widare päpekar H.-T. en af inbju- darne pásatt mask, som åtminftone i Swes rige ide borde werka fodande på ränte- ungrige obligationsipefulanter. J pros peften talas nemligen ‘om den fördel, iom' för Ofoten—Lu'eâ-bauau kan mote se dá norra stambanan till Luleå som un år i framflridande” blifsvit eu werk- lighet. Tisls widare år det meningen att. norra stambauan fal Muta wid An- germanelswen, oc) om det ide skríder alle deles för längsamt framåt med den fö- restagna twärban.1n, är det gauska fålert att de garanlerade sju feta fjuprocent- fåren sola wara längesedan förflutna innan norra stambanan i sitt ‘’framsfri» dande” hunnit ända upp till Lules, i fast hen någonfin femmer få långt. — Taxeringsnämudens fammanträde i Biftad, flrifwer en meddetare derifrän, «bar nu warit. Eu del fapitalister inom förfamtingen,- eller + egentligen sädana, jom ej uträtta någenting, utan lefiva på rántor ett obefymradt ul, ty de ega fina teftåmda årliga iufomsier, ha fått {sitt hufwud art de böra besrias från asl fatt; Ja, de fåtta till e< med ifråga att nära på blifva befriade för flatt af fast egendom, fom de eda. Deremot anse de dagafarlen oh hbandlwerkaren bôra beskattas, för att sjelswa blifwa befriade. Ett sädant fjelfwiftt âäskäd- uingesätt måfte få fin ön, ty då dagar farlen c< den mindre bandhverfaren utan fuot erlågga skattebôrddn, fom dem vålågged, nog funua tesa påpefade med- borgare *c< medborgarinuor orfa med den ringa fattedårda af 1 frona och 1 frona 60 öre, fom dem pâfêrts. D man år skälsgen beffattad, är det hän- fynståft ‘att’ onddigtwis taga; följden fan bliswa ett en toreringonåmnd ett annat år nazelfar-strängare med en fås dan persons werkliza infomfter och fan Matten i få: fal btiswa högte.. Dersdre bör man wara nöjd, dà man e oltzligt a LJ . via as Es LÄ alt $ alldeles sfalisri,-d4 man les Ba bets året om blott 06 bart på in- tomft af kapital, ' : ; 3: _ Ny donation ât Göteborg, Hands landen P. Oebec, som afled i Bonden dey 7 Maj wid 65 äro äider, har jemte fin fru, förd Glendinnlng, kestamenta- rift donerat ester hennes dåd till Gd- tcborgs stad cu half million fronor, hwil« fen - denatlon fall benämnas "Dovecfla fonden". oo vt . oe En warning till swenskt tjenste- _folf att se - arantilôst tvßna till de dansfe - fringrelande. få fallade ”äcfte-. mend”, bwilfa : på: fenare åren ‘gásta Sverige i assigt, att få duglig? teufte- folk hárisrän, mot att förrätta slráugi arbete not bilia tån, framsiásles, af en -{nsändare ¿lil : Sk, Ast, willen fäger sig ofta ‘baft’’tinsátté fafitaga,’’ buru; snånga vbehag för swenslt tsenstefotf fans. bärfluta af detta "runuctsyltem%-.}| vt Tjenstefoifi lo>as,. våftår. inf. månti- gån met löften om’ goda platier URKd- penbamn. met. höga lêner, ¿ nien ¿ huru uppfyllas desia töfter af de Hr "Fæstemeuden"?; Ja, :då:en Markten te folf tydligt od wäl auländt tid Kêpene hamn, wägledes transporten antipgen euast till ett "Logis for Reisende”, dwaresi elt .gonfamt tillfälle till ulwexr= ting af det swenska -sedelmyntet ijelf- mant” erbjuder sig, eller-o>sá befordras tjenarue: till, ”Befefontoret"; hwarest dor fumenten Mårftådag och qwarbliswa, för att sedan förft efter! många iöederniddor: cd) bejmår funna af egaren' âterbefom- ‘mas. °* få Mot E teak dr Ad : Nu börja töftesfördiudelferna alt npp- follas: "De Bengta Larssou sra Slehâg vil faa en udm@ærfed mlfeplads ved Proprielær ‘ Christenseins ‘deilige’ Gaard Söreusininde", Den förwäuade flidan frågar hwar tet godset är beläget e< swaret blir: ”beuemod Veile oz De,maa i often fejte herfrz®. Protester uttalas jemte erinringar att astalet war] hel! anuerlunda dà "Softemanden" fid prest= betyget. Det war ju aldrig frågar om något annat än Köpenhamu, , På denna aumärfning blir swaret, att om tjejften som sádau war det aldrig fråga, ufan *blott em det fålte der mau fäfteded, och delta är Köpenhamu, der Jästckontoret år beläget." : När nu de bedragne tjenarne ide vilja ingå på dessa wilfor, få få de göra al- räfning för resa till Köépenhann} för legîs ec kost, för inffrifningspenningar oc) ”Uteitighed" etc. ANM Hål det swene för bendlugnet oh sista ordet i 1aukeut- bytet à "Fæstekoutorei" bliswer wänli= gen: "Farwel, her er Dörren, din“ siven- se Laban!" n Utkommer på gatan, har man) ali »förft förse sig med billigt logis vd) ändts ‘figen fiuuer man: ett fidant.: Sidan blir frågan ”Hwar fall man få enlged plats i Köpenhamn?” "Gä till Fæstefon- lorel!” "Nej tad; det blir det sista".| Ja det sista inträffar ostast 2dra eller Z:dje dagen derefter, ec uppgörelseu stutar wanligast med en ”almindelig Arbelds=- plads* eller, om ide detta fan, antágas: “Fri forpaßniug fra, Potitiet derover till Swerig®.— Jute’ will meddelaren påftå att alltid denna. blir händelsens. gång, då tjenare. fásta fig till Danmark; Wen det êfwerwägande antalet *tjeustsökande har fäl till att fåga, om’ de wilja ítala uppriftigt:- "{örst bleswo'wi swikna i för- heppningen om att fä“ plats | fråden Köpenhamn, scdan utblottade på wåra fmå medel och decigenom-twlnzgade til antingen att taga hwad plats fom bju- des och då arbeta fom en ångmeftin från solens uppgång till deß nedergäng, eller ocfjå att forstad, vå ”Ieonofljute" til hemorten”. Intet of: desfa alternas tiv är juft angenämt, och förfent får det swenska tjenftfottet ångra fin dum- het att hafwa lyßuat till danska "Fæste= mendo” eller "Fæsteqwinders" fagral tal. {4 “e _— Tidningsöfwersigt. - Dalapgften berör i sitt fenafte nummer frågan: om manskapets behandling à wåra ‘ läger= platser. Sedan tidningen omnåmti be= rättelsen om en af de tilldragelser på Po facfebacfen wi }ôrut omtalat yttiAr [hon widare: a MA $ början af maj inträffade wid Öster- fund en aunan wida betäntligare tilld1ae gelfe, då en officer 1ät spela åtflilliga åmbår fallt walten ölwer ex af magstar pet fom warit full oc ädömde houom âisfilliza andra [raff samt trafteradé hos em dagen derpä, dä hau war \juk, med örfilar oc) sparfar. DÅ faken rapperte- rades dômdes officeren till —'8 dazars arrest utan bewakning. j: Och dermed får den sta>kars soldaten wara nuòjd. Hans helsa par tanfte lidit få att han har men deraf för framtiden oh lausfe’ blir oduglig till frigsljenst — men hau får wara nöjd med dwad ¡han fålt. Men den allmänna meuingen — den år ej asldeles-udjd, Den wet, att om ect dylilt brott bezälts af civil pers son,. allmäune ållagaren genast ingeiper och dfalar: Den frågar hwadan det toms mer ‘sig’att lagens målsman I.detta fal tiger, . Ait. mäldeganden till hälsten lagt ned, måtet, wore wäl endaft eit yttéll- gare - ål: för: den allmänna lagen re- -prefentont att iugripa, ‘Ja, om han finge! -Men han'hau får es. 16 , ,Säsom det ‘uu år fåldt,. áro: rällot> sand fraf ej tilfredeflålda. :Har offices ‘ren lidit :nágon efonomijt fårinfit... Nej! Har hans befortran på något it före nats? Nej! Par ‘hans anfeende bland famraterua minffatst'' har fåll Hålla fig [nue under 8 tagar, der år allt. Men den aflmårna menige gen wäntar , fi ett annut stag af ’rätt- wlja — ed winta får den fausse > : — SKongo-frågan kan-i någon mån intreofera.Åfwgn of, alldensiund äistillize swenske officerare tagit. tjenft ‘hos, det ållftap — "det internationela afxifanska åflftapel" — hwars arbeten ledad as den berömde: Stanley. *- = or - ” Euligt meddelande från Paris besin- ner sig fálskapet-fêr nårsärande i elt tritiftt. tes | De af fung’ Leopeld af Belgien, I förflott lenuade tå miltio= nerae fåra un vara bar .fårtlarat, att han ‘se lemnar ett lita, med | noll. Deu ende, fom hirting ‘otlfter, (Psi | SOU focifia nuide plinir, soni dis verte flora och (må "matter" ha på tet nya, loswande handelsområdet. Stanley riftåg arbeta på Kongolandets politifa oberoende, 0& han föte -fitt.fråd hes Förenta ‘ Staternas- regering > Kung Leopold, Tom: släpt tid pengarne, Tiges degemol ha’ underhandtat? idcd ‘om i”toldntene" iéfweildlaude ¡ät denna flormalt.; .Derwid får. man nog sátta mér från en -«1ysk { Paris, IT rádd, alt: det Fånga tofta foloniferiugg- företaget” ‘der ‘nere "fall ‘ráfa i trång- måls! out: Franfcife'fâr"taga band om det belo,'0& derför. råder han fin reze- tår ba någet fMape, "bilftorift' rån” vå plalseu. - $ 7 jafen med Pertuzal ån med Fraukrike, Men få kommo de enzelska intresfena. Eugelsmännen ly>a ide om tular, oh då portugiserne för många är sedau fôr- fölte anbringa fådana i Stinfembe, dit betade: John. Ruesel özoublicfliigen med fria, om, holtändarue ide lade’ band på fitt tullbegår. Det, tez skruf. nu, hwilfen matt än lunde fomma alt få öimerbersflaret, eh derför terde til fist Stanleus plan, att gôra landet "eber roende", wara den som har bästa utfig terua, dá den frödes af werldens för- nämsta fjö- e< haudcls-stater. . HåNa de tillsammans år del nog bâst för de audre íntkressenterne att“ sii>a” pipán i âden. , : uns säen. leiste A rörliga lifwet i ‘den Mora transatlanti- ffa metropelen' Newyerk har ‘att bredwid mydet 'glånfande sjemwäl uppmija djupa ffuggor, hwilfa man ded eucaft lår lánna, når man en längre tid wistats i fil- bör den äfven | de högfta fretfarne rå: dande lorruptionen, det feberaktiga jäg- fandet efter alltjemt nya retningsmedel, "den... Wilja wåra låfarinnor weta, hwari många af de rifaste damerna i Newyork nu sófa lin förstrdelse? Sedan töpmans nen,: bankiren,|fabrlfanten. eller embels- mannen om morgonen lemna?} fin pa- latslifa boning, för att-bezifwa fig til fitt- fontor eller byrå," befaller frun fin fommarjunafra alt frifera: och NÄE sig. Derpå, ör wagåen: rant! fusken frågar: "Hwarthäu?" Kin swarar: “Till, mode- handlerskan!" Den wäl [nftruerade fusken wet wäl hwar det är, od det eleganta, med tjodt. fiven l!ádda elivaget rullar till „den fadblenabla modeajftåren. Wid den rifa fruns tuträde formligen flarnar mediftend. oanfigte; hon är ju en of ben: nes käfta funder. Scdan några lilzil- friga în i den nya lokalen, för att der bete de från Parts scnast ingångna medes artiflarne, Hon intráder i en fier, prafifullt inredd saleng, der det redan förut finnes 20 till 30 damer, famtliga buftrur e< dåltrar till rifa fêpmän. . En buffet, | med de dyrbarafte winer och fina lifêrer, <ampagzue och fenjaf, stär i ett hörn af fatongen od) en gam mal grânad neger, på bwars tyftlåten- het man | fan: ráfna, serverar bämerna, hwilfa ej blott drida ett glas sherry eller whampagne eller ett glas parfaitameur, utan ofta. reqvirera till, e< med en col- tail eller fonjatepunig, emedan de låt: tare dryerna ej lángre funna frame bringa den duskade liswande.werkan- Nu ha 28 damer slagit fig ned kring ett ftort owalt bord. ‘Hwad funna de wilja, hwad intresserar dem få? Prwita eh råda spelmätken komma på bordet, man hör’ en sruntimmeröstämma fåga: «Come, make your bets, ladies!s — en. oflanderligt mjellhwit-, hand, prydd med de herrligaste dlamanter, hâsler etl lîtet sitfwerskrin, ' det ti0hdr falonzens innehaswarinua, som hâller denna fa ice ‘nabla faracbankB 01 aga NW befinna oh ett. spelhus: för damer. | A Poliscu käuner 1951. til Vella elablitse- ment, men, bsundar,, ty dei wie e upphäswa. delta spelhelwete, hware ligen Nenytila stria, ed stoltaste Ip + Troligen ej! | Han | flut, c< fenunzen ' ast’ nágon ‘nyita af’ fôretaget, är, fåger. ' parlabrelstr|swarel til Berliner Tage ; blatt/ herr” Stanley, sou! hår eu årslön -; på 100,000 frank 0 ersättulng för fina | cantrile ett frägele>den, efterfom uppgiften kom- - ris, . Tvsken år ' an trer, oh deri’ har han nog rått, att, man tfåttare tan göra upp engeffta handeln flyttat från Ambrig . Gamma fara får handeln hotar áswen * =S Spelhelwete för qwinnor. * Det fom ‘bemäztigat sig-äswen. qwinnowerl- - tiga frafer wexlats, inbjudes frun att * tig dag . -euda -åre-'mer.? > Jnlomsterna-läraiwara | ring, - att "itådja fig" vå" Portugal; fom stapskretsarne der. Till desfa nattfidor '-
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.