skaffa nrbetttrne till och från grill.- , „„„ DA hittills mimen upp- ,drur eda bättrar Ilba ffrapebroff måtta ff tal fin (regi edl fin bål. Aiurtt Rulle man ciffå funna bala bala Damer ed) tri ikat inf& råtta? .itru (Tutte man funna aha dt få ebebnligt upalsettad +Nilen år fåttbra tvål unberråt lat, ed) ar i buirtil likhet ralrulletatite peli4- feaftarlartic Linna alla, fem helna bet irdbellertel, men bc fUnålita stationen vid Wessinge eller AVeinge no som hAlt diAstet medlen för hentlt- bruket,: höjnneleee och då dettas kom- mer under lianren. ögon iro kanske norna. hvilket senare sått leaberfferna infam Prfta rummet i fam- fåtkr ed) bri■ ber fanbrt, sans nhin, finanateerlbena act baurcleflaalettå mata. 14:r ee. «angett man, lem ont amållett mima ann ceb !roder fin buftrit till hu etta, teet r;, att ban loafer en cKrKitterliA jpelctfra, fant flt5jar bort ban/ penningar öd, fanlie flutligen låt• kr flu beter Or att bedda kclffulDcr. bot- ie NO fralla brtn.,ib ålleen toiffaratiaften, forn arieit ftarft nating Haag be auterifanffa Namna ur b4re flere af detta bening kånda, men nå ej för mig nit, livat:kir jag nöjer mig inråttn en fullt tidsenlig hiss. Denna har förlagts i ett ',tenni; 7 och 8(X) fot djupt beliakt örter ona södra An- dun af den vAldiga dagöppning, som It kr a rm oart eiStorrymningenei. Från {torrven af detta neilakt Inur ut a n kom- munikation med allo delar nf det N. btanliaa flata. Bretlidia Nerkallas. Plats för det insånda raknar J — a. Så ock tör bevårIngarlean ReL mAnom den lår komma att heta: tif- veneont att dit farlagga den i W vinge socken. förut i Witt tinge, nu i , hl- hult erhållna ninrk staden. Lineke litteduillningssållskap dryftar med att citera de profetiska ord dess nu a tlidne ordförande yttrade % id CIppnandet af dess ordinarie ston- tnuntriide för ett år sedan. 1 såll- ekspets handlingar sidan 16 läses nein!: sIlerr Ordföranden. aoptinele sainmantrådet med följande tal: Mine Herrar! Det år i jag för Sista gången jag belsar Eder vål- komna till hushAllningssallskapets ordinarie saminantråde.. — — — Man kunde icke förebygga upp- fyllelsen harar genom hans återval till ordförande. liven) skall upplaga hans mantel? Di.ri. ■ ~1.1.1.1•1 ■ ~11M Beef frita landet. (ror Laholm nya Tidning.) Hösten gör no sitt intrådo med grånats eller höets afbergaing. Vi- derleken kan, för jordbrukaren, •n- ser som temligen gynenm under den förflutna sommaren. Visserligen har det .rundtals varit girera kyligt in man piråknade efter en si blid vin• ter, son, den sistförflutna, och regnet har förut fallit nog ojetnnt, ert att otidigatrakter blefvo titan, torn dagerne fore midsottonnr föll det jemnt och i tillrAcklig mängd, må att landt- mannen kunde vara belåten, h vilket dock kanske icke var fallet med dem som då futberedt sig 'på, eller redan firetagit, utflygter o. d., men vår Herre kan icke göra ullo till lags, det år derfore icke heller tAnkbart att någon menninka skulle kunna det. • Det kunna vål icke Laholm. stadd- fullitiagtige heller nu, då tvenne Dyn jernvagsprojektmakare fritt till deras y tment. De haka dock, ..å synes det åtminstone mig, på ett sa:entil sätt upptagit det första anbudet och derpå karva ett ganska diplomatiskt svar; uugefår sådant, som en ungmö *kulle giivit tio förste friare, då hon vore tedieten ont att en atinnn, lika god, anart .kulle afgifvu ett, kannke :tunu mer, lockande anbud. Det der kan emellertid asmaka inget» för Lokalin ock år åtminstone angenilmare An för 8 it 10 år sedan, då Laholmarne smed alla till buds stående medel» för- .eolcte få en föreslagen jertalig att sberöra» 'staden, men afvrandes med förakt. Man ser bara!' att tiderna förundras och jernvagsbyggartie med dem. Att arbetena på den under bygg- nad tar ande Skåne —Halland@ -bana ti snart vore araltitude, önska nog af flere skäl de &ide. Arbeterne derA ha visaerligen uppfört sig i 'Inifrån- het oklanderligt, flere, ja inAltanda flertalet, synes vara hyggligt folk; Men 'ett och unnau af dem kr dock vara af sainhållete arskum, synner- ligist bland grurarne, så har det åt- skilliga gånger hindt att dylika 'ad- lar åt orten' befolkning utdelat Icipp- rapp på ett 'unikt gitt, utan annat motiv in skadebegir, ja hoa en af dem torde begåret, till dylik sport ha urartad( till mani, alldenstund hata begagnar bi •rje lumpdigt till- fåne att ofva deneammu; så tilldömt,' låg han sistl. onsdag, då torgdag hållits i Laholm, vid planteringen på Kållarbacken, der han tilldelade hem- vAlidande, intet °mit nnatule, landt- mån, käpprapp, ritt bastanta platås det. (Namnet å aistbeskrifne person uppgifves ,vara G—n, boende hos P. T—n i Arnaberga.i Apropå torgdag, så var den sist 'Ulka i Laholtn den första som trsdt i marknadernas malle. Går nian tia reglementerandet af desamma blott ej allt för Skråköpingsmessigt tillvåga, så ersatta nog torgdagnrne markiludertin utan att i talmi' vård mån lie:varas af marknadernas skugg- sidor, rutnot: liAstskojnre, fiektjulvar, komedianter och prinoramer tu. ni. in. för att icke tak ont richneker- judar och klockskojare. Allmogen tycker dock att förrillj- ningefrilieten för litneltinannaproduk- ter å torgdagarne blilvit vid hårdt kringskuren, så tilldömer) har man trott sig till landtmannaprodukter kunna rakna brynsten•r, sådana man torr köpt å J unnuarknaden i Laholm; men torn, så har åtminstone för mig uppgirvits, af polisen -förbjudits att saluhållas på torget i Laholm såsom enligt dess varukinnedoen icke hån- förligt till landtmannaprodukter. Under dylikn förhållanden och i föruttantada sinnesstamning dryftas uu Ilrupligheten af ett surrogat för Laholm• torgdagar, genom att in- aln' sådana på landet, der handeln, Leder su,rre frihet skulle mera ut- veckla*, aå tror man åtminstone; och deorn låtnplig plats härför påpekas Yngste prinsens dop Ar beatImdt att ega rum å Tullgarn, antagligen i ruidten af Juli. Till denna tid hit- vintas badiska storhertigparet. Da- gen år anm: oviga. Den elcAnake amman går och vite- ker uppseende i sin drågt (röd klid- forde num medels tunnor, fritt bång:an- de från s. k. lnfvor, och airbetierne gått ned och upp dels på ettegar, men dels arven begagnat sig af tun- vål icke val it så titan eina Inför, hrr tmen nit jat att för en del af grulvorna k. mellnnfältet. Tvenne hissharar stf jern skola hår tjenstgara, och nedom den uppfordrade malmen sorna*, hvil- ket eker omedelbart efter att den bragts i dagen, föres den på arven under byggnad varande broar tri till upplegoplatserna, tinder det att «grå-- berget» åter nedstörtn, i den bredvid belagna storrymningen. Ty det dr under den uppifrån i denna synliga bottnen som grufn rbetct numera egent- ligen bedrifter. Arbetet med hissen blir fårdig i Klet. Sista ruset. En arbetare i Gefie, som en langre tid varit absolutist, tog sig midsommaraftonen ett rus, med den råföljd att han dagen derpå fans dött i sången. ning och avart lit med hvita artrar, kvitt fot klade och dito hufvudbonad.) En näpen griskulting, ej fullt två Ar gammal, ringlades haromdsgen i Öjebyn, Norrbottens lin. Slagtad vigde den — 34 1 2 limpund. Stockholms hotelltidning skall tatgifvas af herr J. A. 31annelius. Simtur öfver Öresund. a Eldn ta- rem i» Gnata( Akej gjorde på 3 tim- L. 0. Smiths arbetarebank /bo- nar nu på utmåtningaråg inkassera mar 45 minuter sin inritt unaniimdn simtur öfver mumlet mellan Helsingör och Hel hela de tecknade. aktiebeloppen :tf denn, sunt icke inom denna månads utgång aflentnut foreskrifven förbin- delse eller påbörjat inbetalningen af hittills förfallet belopp. Elfvatusen kronor försvunna. En koffert, innehållande bl tid annat ardepapper till ett belopp af 11,000 kr., har i ungorms it:i hittills Oför- klarligt eAt! bort kommit från norra jett, VågSåtnt joIO'll i Stockholm, SA heråttur man i Upsala. Lathundaland heter enligt amen det lund der det flyger stekta Inut- i ar i ramtorn på folk. Till det lan- det kommer vål icke mången, men till en Örebro-lektors Vad kommer analharen SOaren litet em lan en höna, som villier sitt ägg titatifor Intilloir- döi ren. Fulitiljen Vid skönhetstäflingen i Linkopingstrakten iniebouninutrelagen vanns priset af en tjenadlicka grin Link6ping, mkylidade genast Fritz utt hemta det gamla vanliga, en toddy efter lir tias eget recept: ',litet vntten och dito socker, men mycket konjak», och serverade den på hr S:s vanliga plats, nArtiannte bordet intill skånken. tår 5. ville nemligen nåltid sitta i når- beten af Mari, skinktunmaellen, för att, under det hua drack sin toddy, språka med henne, om *livad? Jo, om allt möjligt. Ju, han gjorde henne till och med sin karlekstkkIn- ring, hvilken lift ungefår sA har : «Jahn, mitt kara Mari, hade jag inte mina 59 år på nacken och visste jag inte sikert, att det allt Ar båttre att vara ungkarl an gift, och ett 0113 `inri tyckte lika mycket om mig sunt om Fritz, så friude jag bestAmilt till hen- nes, denim voro för det mesta hr S:d slutord. Sedan han sagt detta, af- ligenade hen sig akrattunde, utan att betala. uJask, det var en @Aden kund», tan- ker du, «som glömde att betala?. Misstag, min kara van! Herr. S. betalade nog tina toddar, uren inte livar dag, utan en k ång i månaden. PA detta (Att var hr S. en sparbössa åt den, som serverade honom; ty i mtållet för att få 40 öre IlYarje dag, fick Fritz 15 kr. per månad. «Detta år ju alltid en mantlad styfvers, sade hr S. Och så vur det Afven, ty i 5 års tid, som Fritz hade serverat hr S., hade han punktligt insett dessa 15 kr. för litarje månad på banken. En afton, det var nit nåta jul, kloc- kan var öfver 7 och hr 5 syntes ej till. tillvrid kan nu vara på farde,. tånkte Fritz och Mari. Dagen derpå ting() de i tidningen ht.., nit hr 5. antillu och fridfullt al-- somnat» elogen förut. Genom hr S:s död linko Fritz och Mari arfra 2,000 kr.; ty i hans testa- mente stod foljande: u fin F rit z oc h Mari på kållaren R. testamenterar jag 2,000 kr., så mycket som 4,000 toddar skulle ha kostat mig, och ön- skar jag, utt detta måtte blifva en grundplåt till deras egen affår.» Detta tdef det alven, ty året derp voro Fritz och Mari gifta, hade sin egen lilla kallare och Ar0 nit förmögna, för livilken lycka de troligen ha hr S. att tacka, derigenorn att han lårde Fritz att vara sparsam — och troget hos dem lrfver minnet af hr S., som grundlade deras lycka, den snilla Teddygubben. arabsorten. Vid Dannemora Krut/or arbe- tas för närvarande på ett förbittradt satt att uppfordra malmen och fort-. nes alsigt var att komma i besittning ...... geolict på af den unga flick If 300,000 kr. 11111:ikie var den tinga flickans, \hatat:is. guvet tiant i hell- i M..-kvm. Det lyckades guvernanten att bernagtiga s ig våldet öfver den 'Inge flickan e gnom att inbilla henne, mitt hon skulle hlifva tvungen till att ingå ett olyck- ligt åktenskap och att under åtskil- liga undra förevandningnr förmå henne fly bort med sig till Itejeff, hvarest Ifulnkla genom religiös terrorism små- ningom bragte ilen unga flickan i ett fullstandigt hjelplönt tillstånd. Mazurin, som nu år 40 år, hade till slut blifvit bragt eterhån, att hon At stycken af det bratorle, som lades in i hennes rum. Slutligen sökte Bu- lakh öfvertala Mazurin att begå ajelf- mord. Sjelf lefde hon yppigt på den ungrt flickans bekostnad, bygde fat- tighus och riktode sinn två söner. Det ohyggligaste vid denna sak år nastnn, alt guvernören och invånnrnc i Rejeff långe kAnt till saken utan att Pkriela in. Mazurin befann sig i så kraftlöst tillstånd, att hon ej kunde föras till domstolen. Bulakh, anm till sitt först ar endast koode IMUs, att anklagelsen tillkommit genom en sammangaddning mot henne och att Mazurin var vansinnig, har vidjat och blifrit satt på fri fot mot en bor- gen af 200,000 rubel. re. stjamoders Ia rIV En dierf ridt. En ryttmåstare vid ett dragonregemente i staden Toddygubben var det namn- in. geniler S. fått på kallnren H., der han var stamkund. Dagligen infnun han sig precis kl. 1, 2 7, och då gemytliga annigte nyntes i dörren, emedan hon hållit en ung flickn fån- gen i det itslamte skick och i ett till- i tiara 30 Ar. Hen- stånd nf hnift ratinla nb en, Honnör for konungen. I söndags tiftonen figtle rum ett utomordent- ligt stort folktåg med omkring 30 fa- till slottet och stortinghbygioiden. lontingliparet fratntrådde på slotts- nor hnlkongen och hetsades ottfbrotet med entusiastiska hurrarop. Fra mför alttre tet var en stor folkmassa samlad. De verksammaste att motarbeta professor lirocha bemödanden att finna en ministerkandidut for ecklesiamtikino tföljen uppgifyns ha varit kristiunittprestniltinen neurit (kyrkoheide i Uranienborge forratn- ling) och Bugge (univernitetsprofes- sor), båda stortingsman. 13roch ville ovilknrligen lin en InIgkyrklig höger- man; hade hon tagit någon minan, fruktade lian nit få entot sig helt ligun nf .tle avarte. och rvktesi is, ont också ej af personlig ertnrenhet, loode han till det våret• af allt diat» — det teologiska. Derför kastade han också yxan i sjön. Med snö aro Alperna och 1Car- paterna för närvarande betåekta, Dynamitarderna i Paris lära ht de fijt1 lit valde, som utfört senaste , v. s. or ekat dynninit- exploeioner i London tillerkånt de högens belöningar, som åro utfösta för följdrika »bragder». Vidare drogs lott nto livem som skulle resa till London, der under loppet af nartneta veckor Englund återigen skulle erin- notinsioneno d rna 010 amin skuld till Irland»; Dess- utom beslöts att mörda fyra flugit- vare. Senare meddela, att eansmular- dare !hunn från lultballongen ned- kusta elprangällitien i den engelska linfyitileuttelen. Om politisk rösträtt åt qvinnan var fråga vack: i engelska underhu- set, amii dock med stor ofvervigt förkastat förslaget. Torrt luftstreck. På Texas- Pacific- banans linie rester om Ko- lorndo-floden her intet regn fallit medan i Augusti förlidet år. Kejsar Vilhelm uppehåller sig anm bekant för närvarande i Eine. 1 förra veckan haktadee derstades en person, P0111 misstanktes för planer mot kejsarens lif. Man motser med stor spinning utgången af de rang- liga underhandlingarna. En qvinlig Raspar Hauser. En enligt Times nyligen blifvit alutnd i Moskva, i det en qvinna vid namn Bulakh blifvit dömd till att deporteras till Sibirien, lenatttioneproceee har Schnedt vid Oder företog sig nyli- gen att rida tre gånger mellan vin- garne på en våderqvarn, P0111 var i hastig rörelse. Två gånger lyckades den djerfra sporten, men tredje gån- gen blek ryttaren och hågen slun- gade högt upp i luften. Ryttaren blef så svått skadad i Inllet,ett han kort derpå dog, under det att besten, mårk- vårdigt nog, slapp alldeles oskadd undun. Oerhårdt anala, tillsist. År 1838 grund- lades S:t Paul. hufvudsteden i Minnesota, jet10111 en krögare' som uppaatte ett block- !~ för försäljning af whisky. Å: 1845 bodde der och i narmaste ~girning 41) fa- miljer och potten torde, titlar snolalten genom hundaladar. DÅ lagen ou. Minne- sota* upphöjelse till territorium med huf- l'aul den 3 Mars 1849 hade auttataden gått igenom, hade snön begynt att ernått., så ett hundposten icke kunde komma fram. Nyheten meddelade' 1 8:t Paul fårat i tnid• ten af April. Hela territoriets halta befolk- ning •ar ej öfeer 1,000 menniskor och hufautletaden tunnos blott 3t) byggvingar. Stadens första tidning utkom i April 1849 och dess första nummer innehåller (Oljande drastiska uttalentle: aVi Vitta och trycka tletta nummer i en byggning, GOM atom fönster och dörrar har mer an 500 öppnin- gar, så att typerna hålla på att blåsa bort från såttarkastenr. I fjol egtie 83 Paul 70,000 invånare och nu eger den minst 100,000. Kejserliga palats I Petersburg. Från ryska bufvuditatlen skriftis till en tysk tidning: livilk a fnrandringar, som med Uh egenskapens uppberrande Intrådt i den ry- ska aristokratiens förmögenbetsfOrhållanden, framgår tydligt if det ståndiga altagandet i de aristokratiska palatsen. antal. Vapnet, måste &fra plats för präktiga skyltar Åt batiker och jertivagaforvaltnIngar, uch i tut inre at de en Rang aristokratiska hotellen, der nu rastlös verksamhet råder, erinra en- dast atuccatur-arbetena och takinalningarnc om de forna aristokratiska egarne. Några palats ha till och med förvandlats till klut, bar och förlustelselokaler. Bland de tå ps- lats, som knata befinna alg 1 aristokratiske familjer. ego, marka' furst Rjelosselski- lijeloserskie palats. braket, liksom Michael- palatset på Newa-kajen, Nlkolsi- och Maria- palatsen, bygöt af arkitekten Stakenechnei• der, genom sitt ståtliga utseende så mycket mer fangsler uppmårlimatuheten som tet i motsats till de andra bir nimda palatsen på intet sitt gynnas af ett fördelaktigt lag.. yld Anitchow-bron, intrangdt mellan (the- tydlIgn bygnader. gör dock det i stor stil uppförda, två våningar höga palatset sig fullkomligt galbinde, och intet ornament, inge* al karyatiderna undgå betraktarens uppmarksambet. Antingen nu kostnaderna för underhållet af ett palats i våra dagar ann allt för stora eller furstens förtnögenbetsvilkor, truts att hans gemål vid sin broders, general Skobe- lewe frånfålle. årfde en ej obetydlig för- mogenhet, halva förellanrate — nog er. ben beslöt att satja palatset och att för fram- tiden bosatta sig å den honom tillhöriga ön Kre•toweki, der han har en ptaktig villa. Det nr (virvel underknatadt, huruvida han under narverantli• forhållmtilen »kulle kun- nat förverkliga sin efitigt, om icke storfurst Sergeis förmalning nadtandiggjort inkopan• det af ett palats. 1 stallet för att hagga ett åtalat., såsom furst Aksel för stirra- rande gör, köpte storfureten det ståtliga hotellet •id Anittebkowbron för 900.000 ru- bel, och ken i sanning v ra stolt <feer det- s•tutua. Alven Maria•paletzet, förut tillhö- rigt familjen Leucbtenberg, har i deux da- gar Ofvergått till ny egare. Orsaken till afittrandet af detta åt prinsens moder, stor- t:inb:man M•iie Nikolajewna, bygds palats, betaget framför hennes Mera, kejsar Ni- kolaus staty, ar &feen att »Oka i financiella svårigheter. Familjen Leuchtenberge gode aldate brodern, i utlandet herra som teiver i morgenatiskt aktenskap med madame Azimsina, numera grefrinna Brat:- barnen'. De i Petersburg bosatta bröderna aro håneisade att krya af sina apanage, hwilk• icke ricka till att fylla deras bebot. Man var derför redan tålige betånkt att sålj• palatset, som ••r taiteradt till en och • n halt million. Endast köpare fattades. Slutligen beslöt regeringen att köpa hotel- let, ehuru man icke visste, brasull nian egentligen skulle anylusd• det. Tull en bör- jan bade man för &Isigt att i detsamnos inrymma kejserliga biblioteket, brilket emel- lertid skulle förorsakat enorma kostnader. Till sist beslöt man att flytta riksrådet från Tinterpaletset till Ii•ria-palateet. Staten betalade prinsarna en köpesumma at tre och en halt millioner, livIlk• penningar dock deponerades 1 apanage-departementtt, så att de endast ega att förfoga orrar rån• torna. Fot några Ar sedan bildade" ett bolag, som linne& köpa palatset och för- vandla del till en storartad förlustelselokal. Tydligen har palatset endast da ogynsamm• tidsförhållandena att tacka för att det slapp att i likhet med så många andra aristo- kratiska palats bett och hållet förlora sin forna karaktar. Dock Offen under nu•a- randa förhållanden år palatset en prigtIg illustration till den kånd• 'abben: Tempora ruutantur. ZE lustig historia omtalas från Peter, - borg: För någon tid sedan kom en godae- gare från Syd-Ryssland på den und dig* tanken att 1 Petersburg försöka sig pk od- ling af majs. Han reste dit. Som ban •ItIrig etersburg, kånde han slit fat fort varit livligt nog en smala bortko,irnen 1 den mor. starten. Långe sökte ban förgårves ritar ..t: för hane försök pruttande tålt. fliattigen ps- trAffade han ett par kommielionarer, banka förklarade sig beredda att förekaffe honom Jen erforderliga jordbiten. Dere• derpå förde de borom till den strax intill fisarkl. - Seelo•b•neården betagna plats, h•mest at- rattningen af keje•rmArdarne egde rum. envart tror ni — frågade de honom - skulle icke den bår jordlappen kunna passals (Platsen tampar sig förtraftliet för maj- odling och ar också stor noga, anmark te godsegaren, (men head kostar den?' )Det kunna vi icke såga nu, det skall ni få veta i morgon), svarade de bada konils• sionårerna. tvi skola då presentera er för egaren till den bar jnr■lhiten.) Och mycket riktigt, följande dag instålds de sig å det hotell, der godsegaren tagit in, tillsammans med en itdre herre med vörd- nadsLjudende utee..nde, b•ilken de presen- terade såsom den ~ordade platsen. *gam Den senare fordrade. sedan han förevisat en hel del dokument rörande hans eganderått till platsen, en tumma af 40.000 rubel. Utan att betinka sig gick godaegaren, som före- stillt sig priset mycket kögre. in på detta köp och förband alg att genast betala 10,000 rubel, och de öfriga 30,000 rubel under lop- pet af tre år. Det af platsens egare våckta fönlaget, att man skalle begifra sig till en notarie för att genast definitivt alslut. 'Sta- ren. föreföll godsegaren mycket förståndigt. Båda satte sig upp i en hyrvagn och (oro till notarien Utpenekij Prospekt. De tråf- fade honom pi hans kontor, hvarest tre å fyra unga min voro ifrigt sysselsatte med att 'kritvit och råkna. Inom tio minuter rar allt klart sch godsegaren utnetalte för- utom notariens artvorte, 10,000 rubel. Nu- et^ dag började den nye egaren till den mycket omtalade platsen att se nig om efter arbetere Framför allt ville han inbangs .in egendom med en eo'id gardesgård, och en vacker morgon böljade några arbetaPe sina fOrberedelser för att få en sådan till stånd. Knappt hade de tagit första spadta- gen. förrån några polismun uppdöko. enved Kören 1 bart) frågade en af ord- ningens •aktare. «Som ni ser,, svarad. godsegaren lugnt. (jag står i begrepp att omgav& min jord med en nådesgård ellvilken jord! Vet ni da icke att detta år kronjords 4,1a. har •ftrit, nu tillhör mig.) (Det år omöjligt, af herrn har ni köpt den fr Ocolsegaren omtalade nu för polismannen den artar. britten för ungefar en vecka se- dan blifalt afelutati, och uppmanade polis- tjenstemannen att rulja med till notarien lispenskij för ett erhålla nirrn•re upplys- nincar. Men hurn stor blef icke den stac- kars godsegarent förvåning. når notarie° Uspenskij förklarade, att ban icke haft det ringaste med *filtren i fråga att skafta Den stackars landsortsbon hade råkat i några bedragares klor De hade hyrt en våning, till h•ilken ledde samma trappa som förda till Vapenakijs kontor. Donna våning hade de inråttat som ett kontor, vidare hade de skaffat sig ett notarlaissigill och på detta satt frånnarrat den stackars godsegaren 10000 rubel, Glödjungfrur. Elektriska glöd- jungfrubelysiting.s-aktiebolaget år namnet på ett atIlskap, som för kort tid sedan bildat sig i Boston. Det levererar till hushållen i eleganta sillskapakostyiner eller dc mest olik- artade fentaatkoatymer kladda flickor, hvilka från mörkrets inbrott till mid- natt, ja om så önskas ända till mor- gongryningen, öfvertaga belysnin- gen af förstugor, trappor och korri- dorer. Förut måste tnan hålla hela intet upplyst och derjernte en tje- nare, sam visade de ankommande gåsteriut vågen. Nu Ar förhållandet annorhooln i Boston. llottngnings- rutn, hal- och mutsal stråla i fest- lig belysning, under det att det öf- riga huset Ar mörkt. 1 narheten at dörren sitter en retnntle ;;lödjungfru drömmande i gungoolen, tnen glo- der ej för tetållet. Plötsligt ljuder ringklockan i tamburen; ett grepp i det tinder kinderna gömda batteriet, och med en styrka af anda till 500 normsalt, s gffitter den mildt strålan- de glaltouptht ett kvitt solsken öf- eer salar, vi ggr och dekorationer. Lått avisly r ljushArarinnan kant- lör glisterna tipp för trapporna och ledsugur den, en i mottagningsrum- met, livnrefter hon, matt lysande som en ållorthorre, %ander tillbaka på sin post, kvarest ett nytt grepp på det under klåderno gömda batteriet åter föreatter henne och hennes oingifning i mörker. Ingen gaskandelaber kan i fråga ont dröna former jemföras med dylika nehringerskor. Enligt prospektet k ana glödjungfrurna hy- ras lör lingre tid eller ock per timme, och koetnade na målla sig' betydligt billigare in belysning exempelvis efter Edinona systern. ~Ok Nyttiga rön. Farliga skjortknappar åro de af messing, ofverkladda med en tunn tyghinna. Det tunna höljet eliter fort nog bort och genom minsta fuk- tighet blir knappen irgig, hvilket
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.