i ör Xaholm. "> bergen: får: alt HN De fom från föregående år haswa ouppgiorda räfulngar med Laholms Spritfsrsäljningsbolag, torde des samme liqwidera före denna mår nada poäng. efter hwilken tid de lemmas til nkasscring, 1881 : aholm den 6 Sept. - Konserken- i morgon fördsgen: den I bron ri fömmenderad" U den ‘musikäl- «ande allmänhelens lanka, och taga wi > of frideten pâpeka, alt, del ej'är manlig ” KA Ie eis gängen bsudes "ofs, bellt > herr Fribergs fora ryfie fom eh iist “af. fôrsta’ rangen "år. en fåter nan ‘endast: får' höra prestationer' af ulmärftaste sag, ras NO! O ARON LARE + “— Rantenedsättningen. Som wåra » tåfare redan erfarit, ha nigra 'as de förs “ nämllgate - bankerna i' Gtodbholm': 06. _ Götedorg [rán oh med. | måndags ned- fatt fin rånta för både sus och utlåning. En fådarnt ålgård är. fSgresiltonbladet, denna gång, mera sån. anugrs våra, uppmårflambet/ördö detimhilgesntan erl<. genom !fry>ts ned till en nivå, som all drig förut hot eb Iörctonmnist. -3/ proc! fåfom höglta depolitionsrduteodigêretse co 4 precent a fåfomt råutefata tår tån mot säkerhet of. inteduingar -c<h aliler torde wara en nyhet hos of sc b e bewisar it Pn del cof ländels esparingar, four fött sig wäg til ban- - terna ide tinlånet åfwerfiiger det bebol af förflrådningar, fom" banterna. hafva til ändamål alt Åt allmänhetei förmedla. tiltje inom affäroliswet, brift på spe- tutation och on der at on tÅder här i landet titfom è wer allt gunanstädes. Detta, ‘att’ man, fom- kôpmannen säger, töper från händ -till‘mun, år elt till- wägagäende,: som, nuniera È bög grad underlättas af de utvecklade och Inabba - frandportmedlen: :" Några frora lager bes hôfwa ide hâllas når föpmannen kan på några wedor från predultionsorten för- ffaffa sig det, hwaraf hau är i dehof; oh benägenheten att .kêpa od lagra-âr deß-' utom- alltid ringa under eu uedätzgäende fonjunftur. “Eu fådan är nu oh har länge warit för handen. -Prisen på alla flags waror åro mydet låga, På många omantiat låga. Aswen häri ligger tilt en del förflaringogrumden. till der min- Nade Fchoswet- af rörelfemedet: dä man fan föpå eù wiruavantitet för tre fjer- dedelar ‘af det pris, fom för ett par år sedau ‘ máste derfår” erläggad, minskas naturligtvis peuningbehoswet får samma tvanfaltion med en fjerdedel.; « 1 En Idde owäleutlig faklor wid bant- ‘flvrelseruas: ‘bedômaude af den” politik, om under de ink månaderna bör: sôljas, år sfôrdeus/beskaffenhit, Denna fan“ redan_nu”med wißhet sägas sä tig qwalslet fon qwanlitet öfwertråffa fnart sagdt det" bäfta “wi Hittils haft, En minjfad import af bsisäd och ökad export af hajre fan sáledes ned saunolilhet fêr= ulses. För wära stora erportartiftar, trå och jern, will man gam tro på en slun- dande förbättring 1 utlandels prisför- båflanden: ‘allt nog, ‘en ‘period af ‘god penninglilgång är “alt y motfe, ‘hwadan ränfenedsättuingen | bankerna syues wara fullt pá fin plats. sis. 70 — Ife graduerad, men tänd för sina Iydade furer ‘mot rôjmatiska åfommor m. m., är en fru Hanslon från Gête= borg. Esterskciswen af en euskild perjon i Bästad, :hwars huflru , en längre tid tin följe af den omnämda \sukdomen warit ofôrmôgen att. lemna fången, har hou fycato få henne, "på benen" och def- utom warit. focmiigen belågrad af hjety- - behôswande, — ¿Sjuhundra gram, - esler omfring halftannat i sálpund, wägde en potatis fom fistl. gårdag uppgråtdes i en täppa hos busegaren CEfwall här I fladen. -, Nägra fudfen sädana, med ip tin, torde blifwa ett fradigt mål äswen för den glupskaste. sh rv — Bättre förekomma än förekommas ha fyrforåden I Nenneslôfs oh Yoby församlingar tánft fig, då de I desfa dagar á ina fyrfer låtit anbriuga âs- ledare. Exemple! manar til efterföljd hos litet hwar,. fom I år tydatå undgå antändning af áska. ‘Mekanilus Hans- fon från Helsiagborzg år den fom nulfêrt nämde arbete till eit pris något öfver: . figande 100 fr. för hwardera äflledaren. : e ögta set AA ' — Worxtorps kyrka,“ fom för någon tid sedan förftördes af ásfeld, får enligt. » öfwerintendentsembeteta, beftut, soa man meddetat ob, e] âterupptyggas få, fom egaren påbörjat o< tänt sig på de qware ftående briftfålliga murarne.. © - oo (fa tillförordacd tegtring” När under fonungeng resa till Norge wår: lands öden.?- Denna Tepering I "bmwillen' ftatsrådöveteranen Low ; har till tedämdter sustlticmlnistern Butt ven Steyern, , fjäminiftern von Otter, samt e>lesiastifministern Hammarskjöld, 1 i ; - — Wid inwesting af nga rifsban!s- sdlarne, vår de fôrnôtta efler briftlå0taa baukeus fassor sôreles, fomnia fölfan e beftåmmelfer att tånda till esterrättelse, nämtigens (I N 1j t i . en | n ‘är ordförande, | 34 | | a | ig: “Alt bes ¡banken tl omedelbar jåfdjentdelonta es någon fedet; som är tifirad, uten sola’! de \öndriga eller ydade Inlåggag brer ed en sedel för fr i papperdoruslag ec i jádant Mid til lanfkfen "infemnad för, "utbyte eser dns fållningg.. Jal e oD ti à sedel ‘af kronvaldr, säwida | | | | VEE N } densamma fall funna I banken omedele_ kart gedlännad, mile fiunas I behåll: : Litiera eller Sericbokstasz-- 0 "Romme v Ti . SLA | - Det -¿swerst à fedeln anbragta Rild- li mf [ate Tas Den å midteri. as-sedeln med botftåf-: wer trydta! valör sx lO : “Áetalelz 5 vt spe i + Bégge riamnunderskristernaz!. 11G “De i bärden’ insatta hôrnornamenter' od valórerz- (ök prog ut ven KR Re ING Stale tab 2 8:00 Attyd häudelse mera eller mine! dre ‘as nu nppräfiadé delar skulle wara; ‘1-{órsidrdt, / sôdan::sedèls’ \nlôsen ‘blifswer’ , dremát: 1dr färstild ytterligare prôsnlug.| © — En wigtjg uppfluning' tnom”mi- lerihaudterin) ai område: =" sfriswer? Dna, 'Torresp:" —- år nyllgei glord af mejeriegaren O. Naämussen i Linköplug.; „Som nan wet, bacieniof swärigheterna? med |. k. fevarerad mett warlt, alt den! samma, berd{wats,feltämne | sädan grad,! att fummjUfeu wldare bliswer oauwände: ‘far får mejerländamål, på samma gång] det blifiolt snart fägdbiomåjligt att funs fa med någon fördet”affåtta denfanma.: Man har derför, företräådedwls | Ame- rifa, :glort förfåt alt genvm fårflild be- ‘handling och på artificiel wäg återflånta den separerade mjölken beyösligt feltämne, tör ait den fedan fulle funna auwäudas till oftberedning, . Maskiner för detta âne damål: hafwa âfwen uppfunnits, men KA: följdiaf deras dyrbet oc komplicerade ine rättulng. har det warit omdjligt att an wända : dem för amtat än mydet fora mejerier. Det är en meotswarande ma- stin, få enfel och prisbillig, alt den fan anftaftad, oc) uppställas wid hwilket mes jeri som belst, som dr Nasiuussen upps, funnit. Wi ega ej rått ‘att närmare res dogóra för mastinens detaljer, då patent rå. uppfinningen änun cj erbåtlitg, men få mydet torde ded funna få fâgas, att den, tillom" feparatern, år byad på till- cdogårandet of centrifugaltraften, wars örutom : mjöllend. od) fettämnets tempes ratur! fretar .en wigtig cell wid mafti- nens - arbete. '- Den produkt, maskinen lemnar, : är ‘ närmast - seuförliz med fet grädde, bwillen sedan utspädes med förre qvantiter sfummad mjäll oh anwändes till oftberedniug. De förfit, fom pforts med den nya maftinen, hafva utfallit Tonnerligen tillfeedoftåtlande. - 2. — Nâästau fomi wåra latinskolor. De: tinefifta officerårue utblldas ‘genom att’ fåra fig utautil fju bandbåder,. at hwilla’ fer äro frifna före Kristi födetfe ed den uyaste- uppnår en älder of om- -Teingtujen åre r -: a Free Lärobêckerna äro wioserligen något. yngre hos oß, men idéerua?- - ' — Kristinehamas praktiska Mola. Då denna skolas-nybyzda hus nyligen afsy- nades, „lemuade : skoland.Legare; © rektor Bidman ‘en historik öfwer floland upp- komst. e< ‘ulwedling,-ur- bwtten Hifterit wi bår meddela fôtjande utdrag: ' IJ anseende ä elevernas antal anted- nas, alt då ffolan öppnades den I Nov. 1878 woro endaft 11 elever, bwillet an» tal ‘ôfades få, att wid láGirets flut, 69 begagnat sig af skolan. Andra året woro lärjungarne 132, tredje 311, fjerde 221, femte. 215 och sjette året 291 etter till- sammaus, * 1,139 elever under 6 år. Desja" elever hafwa ropresenterat Swe- riges - alla landskap, Medelälderu har warit 22'à 23 år. Af de utgående eles verna hafwa omfring 400 erhálit plat- ser i widt skitda sa>, .200 fortfatt fina studier, 233 återupptagit fina yrken och de öfriga ôterwändt til fina hwardags- gêremál, som sandtbrukare eller dylift. Omkestnaderna för skelan haswa un= der de 6 åren uppgått” till 06,106 fr. 26 dre, deraf omfring 20,000 kronor för an- nouser och cirfulär. = Orsakcrna till skolans framgång till- flrifer hr Bidnan: . Skelans från den altmånna meningen mydet afwikande plan, med två afdel- ningar, en för mantiga e< en för qwin- liga elever, med en stor mängd olila fostafrelningar inom hwarje hufwndafdel- nina; ‘ ; a Gemeusamhe!släsningen mellan mån ed) qwinuor; ” + Amnenas mwatfridet oh mångfald, fárdeles aspassade för det prattifta tij- wt, N - Den: slränga od allwarllga discipli- nen; cd fan Y Den faderllga wird och de yYtire an-, prduingar,” som widlagits för elevernag åftag.. -4 : - 4 De duglige lârare c< färarinnor, fom warit arstälda wid so!an, bytas antal ‘under “de? ker, gångna Åren uppgått tif vs Y . aaf alia e O oh De’ gynsamma ertånnanden ed) en-. nämnanden tidnsngspressen alltid lemnal ‘Nolan. J 117 nartungisna tiduinzar Hafs wa 423 omnänmnanden af skolan warit syufiga n ov NN | R, It [N . ¿ — “Indostriidkaremötet, beslèl, tfand onnat, ott'tillfåtla en fomité för frågan om en penflongfårening förs industri- ok | ‘pà resa till: ewangeliffa (alliansen?i Kd: , a ee sa : - PN handttverktidkare "famt all hes regeringen egâra en revision af förordningen om minderärlges auwändande {*kabxriker 0 haudlwerk. & “en utfedd interimåfiv- relse \uppdrógs ol: tid: násta’môte af- gifwa ullätande : êfwer eit! fåreflagen centrötförening, för alla handlwerls- e< industriföreningar samt att ästadfomma fulsiäadig utredning |_o< för revisiou “of tusltaxan, "1, : - 7 ¿Bestulet- om minderårkard anwändande i fodrifer od) handtwerk, tedde till föl- jande uttalande: =5o000a ol «Matet besluter ingå till k.m:t med en sramatällning, i hvilken mötet nn- håller, att k, mit ville låta förord vingen af den 18 November 1881 om minderåriges' användande i fabriker, handtverk och annan handtering un- .dergå on. revision, hvarvid. tages, I batraktände Jep grfarebhet Jo, för: ordningens: verknibgår,i som: vynhita under de år, “hrarumler förordningen haft gällande krast.,0 Ci: , — Lektor“ ABaldenflråm, fom, ladd: penbamn, häromdageu predikade | Jun töving, stildras fålunda af Smål. Alle- handat guie posts orn pr TE "Leltor. Waldeustrôcu ‘ty>es (de åldrad. . Sana, krastlga, blida utseende; samma uttry>fulla,, fana anlete; » Tuygadt af rínglaude fodar; något af apostel men, utan onfåts af fanat fm, något af popu- lariletsjägare men utan bisma?k as bum- bug cc. barlataueri. Han går âtuiin- stone Intrydet af att allwarlfgen: mena. bwad hau säger, Stämman år klaug=: full och rif pa effelter, föredraget jeun och lugnt men de>. genomglödzadt af försmältaude wärme. Ej underligt der: för, om hau förftår.: draga madsorna’ med sig få, fom fausse. ingen annan pre- dilank i Swerigez ej underligl, om han fealligare än vagon nu leswande laudd» man förmålt rya | de pelare; som upp- bära den áldriga stalôfyrkans bwallbygg- nader. I Elt ewauligt intelligent frun- limmer sade nylfgen till den, som Mrifs wer, desfa rader, att hon hört Walden- fråm cu gång, men. ej wille böra honom, om igen, - emedan fon. efter. eudaft en predifan blifit få upprörd och fonfun-- derad, att det ätgält åtfliniga- dagar, ins nan hon wunnit igen fjätens jennviadtss läge. Sâdan är o>jä wältalighetökrasten hes den store folkpredikanten, fom gis- wit sitt namn åt en ny selt inem stats fyrfan oc nedlagt mer än elt revolutionde frå inom Pen hvenfla” högkyrkliga win- gården. N, Föredraget i går rörde fig om Jehan- nisewaugeliels förfla werser, den alexan- drinska logossâgnen, od) frådades wed åtfriliga ur ftalareus egen erfarenhet hemtadehislorielter, mà karakläristiska drag, 'hivari statsfyrlans prester fingo mer Au en träffaude suärt." q — Gamla spöken fida emellanåt upp sina hufwnden, säger Arb, Tidu., fom "anför följande: : Wi ha nyligen fått tillfälle all se etl. Det är wår gamla, förlegade vacciuallons: förerdning, som warit sramme, $ fôr- får war inskcifuing i allmäuna lärower- fet, hárstädes,, dervid en fon till frid. Creutz nefades inträde i lárewerket, ene- dan bon ej vaccinerats. Gooîen hade wid föregående préfning blifwit befunnen få Rida | alla ämnen, att delta ej ut- giorde någe binderf år. hans inträde. Frid: » anförde äisfilliga prejudikat för fin anhållan. - Hans åldfle fön stu- derade 1865 oh 66 wid Nyföpings ele- meutkarlärowerk od; integs utan vacelna=- tion, emedan dâwarande rektor "Låt bero" wid förklaringen, att den bristande vacci= nationer. war grundad på — samwets- fil. Ar 1868 inskcefs famme gosse efter föräldrarned flyttning till Westmanland i — Arboga alm. lärowerk, der han studerade under flere år. Säsom widare prejudifal anfördes, att deu andre sonen i ordningen, hwillen wid wärterminens ut detta är uppflyltades till femte {las en, înfom i’ Arboga allm. lärewerk vå gruud af att. lifuande medgifwande af dâwarande eforns bistop Björling, fom lemnade galen denna dijpend från en föråldrad författning, Frid. C. sade fig Tunna anföra flere yrejuditat. Jutet halp emellertid. Men rektor medgaf. do, att fan skulle få „wara’i frofan, tilts han rån eforud erbånit förbållningåorder. Det fon nu synas-härdt att en ulles- wad förordulug om vaccinering wid in tráde | ett lärowerk fall ba mer alt be iyda u aflagda tärdomöprof. Det. kan ed anses härdt alt reltor ide tar hänsyn till anförda presudikat.” Men ‘hau år [u i fin soda tätt att afslä allt som slrider mot förfa!tuingeu. Deßulom bar ‘man alla skâl alt anta, att eforus skail lema dispeus. Ett är ‘emellertid- wißt, odddet år, alt den föråldrade förordningen" böfmer äudras. Del wore. wäl, om når gon af wåra rifsdagåmån wille upp- mårtfonma. förhållandet. 1,4 | _—_ Den moderne Molok befer "mill - târismeu", oh hwilfa- cerhôrda offer den guden" flufar, decom får man hågot be- VA af följande meddelande: Franfrite åller eu fåender här -på: något öswer 461,000 man oh. den srauske armé»: rd) marinbudaeten för 1884 uppgid lllam- mans lil] 610 inifliener fr, (deraf 148 milliener, Ir: fill flottan). Tyskland har en stäehde. bår på något” êswer 427,000 män, sem’ fostar ‘cmîring 338 mlllloner :omfring en femtedel. | ceutimeter, meNan det andra oh fen - all "dess lyrkil fe. medan «flottan. toflar omtring 86 mifltoneér fr. - Franfrike :flungar | mill? & stärlönmend giuuugagap omfring en tredje af fina statöinkemsler, e< Tyskland pa en fen fen 28 Ao fan ‘man fråga, hwarför de ulpresade arbe» ‘tarue fuofa eller Qwarför det rifa Franke ‘cifélhar få dåliga fluanser e< Tyssland måfte omgärda Ya med i längdeu ruíue=- rande tullar? E PNY: elit ”Tandet Höjer .Fg bäruppe “i norra Swerige eller som man & dagligt tal -säger, "att wallue! faller", år sedan ammalt eu_ fånd fat, fMrifrocg det från iteå - | Netrbottensposten.r ;Hurn fort landet Håjnlng ker, deroin åre åfigterna til 'någet delade Nigra" niårken, în- huggna- i en tippa à “Stora “Rebben®, funna derom lemna temtigen' fålra upp- Iysulngar.: Förfta märket är Inbuaget år 1760, det. andra. 1851-06 det tredje ‘den 12 o<' andra mårtet år ett afftånd of 93 00 centimeters; Del: tredjóô márket år inhugget 'efter - uppgisler-om- medelwat- teustiadet af lolseu på plalfen, Bollen stándet\ den 12/584 war. kårbligén 23,; cenlinieter lågre ån medelwaitenstZudet. Atlläsiden ide åfriga märkeia’bliswik tu- huggna? ester medelwallensländ- år tem- ligen antaatlatve D tE LE TI tet 1, Bandetd h julug blir sâlunda: - --1 1720—1851 = 93 centim, vn 1831—1684 !Y/y'= 50 centim. }medelevaitenst, 1851-1884 1/4 = 73,6 centim, däiv, toatienst. Om märkena "äro tillfSititliga tydes säfunda landet höjt fig betydligt bofti- are under fenare Hälften af wärt åre undrade än nst förut, oo, cc 0a ‘— nl som * bekant str ' : bäver NUTS i mogenhetösfrifuiugerua âr all detta med rätta.” nelfäen * förbiudet och Hitills har’det male hjelpsamme famrater vå Ipetofundlat ut täntta smygwägar fått, och fom man wet åfiwen tydas, tillsmuggla ‘swagare: stu- deu!fkaudidater särdizskcifüa upplatfer. tetalt utrotas,- har ‘det do, tad ware sfarpare bewakuing, skjutits sä nära omöj: lighelens_ gräns, att dödat i. den mågen uu - wera terde få anses för nåftan öf- wergisna.- > i mn at | Men nåd går menniskan uppfinnings- rif, De’ på fiudiebanan ndrifne fac- fare, fom fånna sig oförmögue att dofu- mentera fin mogeuhet- i swenska spräket genom. en uppfats êswer "Wären", "Naturen", "Stor garnes . nytla", "Slagel wid Lund" eller “Johan Erik Stagnelius" — de ha nu, sedan deu _wanliga fuskwägen blifwit dem afsfureu, hittat på att lära fig andras frior utantif! Det är ju alltid tänkbart, att bland "ämnena" fôrekommer något, inpräntade förlaget. Andra, mera lyd- ligt begäfwade, ha râkat ut för den olu- ren, att Îe ha glömt bout hwad de sselfwe förut tänft o den!strifuingen, naturligt nog, repeterat fina funderingar om "Waren", "Naturen", o. f. w. Aswea de! fall nu stämplas fom fusk. . Det hemlighctefula reltorsmåtet före hade bland andra frågor ocffå suskfrägan till oMvarlig behandling, ed genom Poft- tidningen bar: officielt a paß mydet ut- dunsta om saken, att den höga pedagoe gifta ”areopagen fåfom fin tante fafRflår it, "att hwarje uppsats, fom få slaswiskt solde ordalagen i-try>t tåfla efter annan uppsals, att den ide kunde betrattag. fås som bearbetning utan fåfom en repro- dultion ur minnet, måfte underfännas". — Mrswägten. Till, Göteborgd töp- mansförening ingid i måndags från tju- gulwä eolifa platfer i mellersta oh fôdra Swerlge rapporter om skôrden, fom öf= werallt selt under gynsamma förbållan- den och lemuat riflig affastning. af. ut= máärftaste beskassenhet. Wärsäden är ännu blott delwis iubergad, men äfven den är mydet lofwande. Potalisen-är I asimänhet god och fri från röta. Hôst« sädden har på flere ställen börjats under gynfamma förhäsllauden.- TS = Preftfonferenfen, 600 man stark, sammautrádde I går fl. 11 f. m. i Stod« belms Blasicholmökyrka, fom war tem- ligen fyld af den fvartflådda saran; deras beundrarinnor hade befatt tältarue, berättar Tiden, Till ordförande utsäzs biskop Beekman, oc) till vice-ordförande profesforerna Jehaufon och Nosenius. "Den belante apologeten Neorrby från Upsala. dill Infedningsföredraget, som „war belitsadt "en blid på war fyrkas nârwarande fällning” Denna faun tas laren på det Hela laget: särdcles bedröf- lig, od bård wilja wi: wißt idemotfäga heuem; sramstegen under: fenare år'äro, omiflänliga: Ded war affallet, menade r N. ánuu ej få swärt gamla Swerige. om I ullandet, fast otrosliteraturens, tarfa -spridning, "1. ex. ; Büchners | od Hâäkels arbelen,- Iydde pä-alt giftet låns ligen foredå älven hår. Ester ett utfon. mot den liberala pregfen — pá talarens pit den del of presfen, fom g n uppglst ott förgifta foifet”, sert tn, n sárslildl de förnustätroende med några blemmer, blygsamt tilläggande dod —! em : fin .o< hr Stheelcs werksamhet = - wet -ej-få fvaralås mot fidana akt ca religlöst allwar präglade augrepp®, Aug. 1884." Mean det förfta. nn bedriswits få, att bättre utvuftade, Om della fmystel oci ide hundar ”toaifft 'fammanhängande”. fom padsar în på det med swett och möda" ftrifwit om "Wären", "Naturen" o, |. w, och få ha de i ftu- ort tin | —T Tr ‘| 1 Y | ed ; 1 4 | | 1 | nu j | _ oda Sekterna | fingo derefter fin bets del, ‘ej minft derför att de gå "den fm o< polltiska liberallämens ärenden"; met dessa - ssell0wäldsandar - framhöils den swenska statsfyrlkan; om -hwilken dr Norrby werkligen funde Hitra, alt den I 1 "H a ligt uttryd of Kristi fanna torkar, - Emellertid funde tal, <4 dèlja för fi alt. fatefyrfang timme: har: Magit andra bildningar sôrberedas.. Men tiden ' för. denna ddeddigra förändring war dog | ide :fnne - ånnu, :få tröftade han genaft | fina” orotfge” åhörare; bwillas uikomft { ' en frilycta ‘lanske bleswe mager noz. "Del wore talt. gå Gud i förmäg", me nade hr Np all‘redag nu; ycka på fris ‘ tyrfor. mån Pil arbelar doc “det hastizt fortgående upplösnlnagarbelet. i fpla; öfwenild dea (wdrdiga församlinzen tQ didtupslóm ofs fölsanderbunflerz o zu Om Aya födelaen nied särskildt fiat, afiacude på: dess förhållandet) stöpet! (réferént: kyftohbrden O: Kle- berg)! ” Nat MAO Vas nana FYHarC AR? kyrka bered uilletekligt alle förKytklig kärleksverksamhe? . (kyrkoherden Al "Maguevillj. ," va, 4r\anynlet medlemmar; vårt kyr. kamåte,. ökas, skyrkoberden J. 0. í (vas den enskilda själkvårdeninom vår kyrka: på elt';tillfredavtällande sätt, och, om sålicke sker, hära skalt “en förbättring I detta hänseende Batad- kommas (Kyrkoherden J. Colliander). Oni’ ‘den prastoralk' behandlingen a konfirmunder : (kyrkoherden E. Rud- | berg).” N i " . Då soparatistiskt sinnade foraldrars barn: undandraga sig prestens och |" skollärarnea'::;: religionsundervisning, ‘: huru, böra vi förhålla ose gent emot sådann : föräldrar. och deras barn? (skolinapektören R, Norén), “ 1, _ - — Renlärigbetsnit, dod ide wisliza e< den fimpande statskyrfkans auseende stärkande, tydes' man haswa på äisfilliza platser. Hwad säges t. ex, om följande interiår, wifande , de "traladicrier, för Ywilfa tålmediga skotidragande sweuske medborgare funna wparda ulsalte: . En enflild sola hade Joh:3 Nilsfen i Högelund m. fl. personer i Tisjettogs foden inráttat för fina barn, men fod- nens skolrád fann fig ide tunna godkánna stolen emedan lärarinnan ‘derstädes, måffolårarinnan Edla Marla Ojtting från Knutby faen, Stockholms län, en» ligt hwad pastor i Knutby, fontraltåpros sten H. Norborg, npplyste, "ide wore wär ewangeliskt lutgeista fyrfa och belännelfe trogen, ukan från densamma I många futter flit”. Skolrädet stôdde sitt örbud för skolan pá $14 mom. 2 i folfsfolstadgan 0 E . Hâreniot beswärade fig Nilsjon hes domfapittet, anfåg fkolau wara inrättad i enlighet med follskolstadgans $ 62, samt pâpelade, att lärarinnans betyg utwisade, alt hon egde ffe klan berömd gedkänd underwläningsski>llghet samt alert fig fänd för. ett godt uppförande: han yc- fade fåtunda beflutets npphäfwande samt 25 kr. "of fMolrådet i erfåttniug för de teftnader, font honom utan Mål orjakats. Domtapitlet förklarade 28 Aug., ålt det, liffom frolrådet; wisserligen anfäz $ 14 mem, 2 i folfskoistadzan tilämplig, men då skolrädet (de tydis haswa biware fen enskildt eller genom besôk i flolan werlstält i detta lagrum befald prôöfniug af lärarinunans rensärlghet, och hr Nor- borgs ffriswelse af b Maj ide kunde gålla som lewis, enär samme Morberg 28 Mars I tseustzöringsbelyzet för tär rarinuan vilsordat, att hon "till sfelrä- dets belätenhet lakttagit fina underwid: ningöskyldlgheter, - hwarjemte hon gjort fig « fänd’ för ‘ett godt. uppförande”, få âterwisades äreudet till uy pråfning af solrádek. Klagandent ersättniugsyr?ande lemnaded utan asfcende, . _— Bör swampwänner,' Arstidens its liga fmampar börja nu rifligen framträda. De swampar, fom böra tillwaratagas c& enligt wåra wanliga fmampbåder anräts las, o< fom nu finnas I Rod och matt, äro bland andra: Lidra riskan (Lacta- rius deliciosus); Stora c< Lilla hiita fen (Lactarius piperatus eq L, velle- reus), widare Guldbröttingen I. vo- lernus), Bland rôrsoppar, som kunna användas i hushållet, må uäuinas; (folelus edulis), widare Stråhva rôr- oppen, (B. ecaber), ‘finludna rårjoppen (DB. subtomentörus), rôdspridiga rôrtep* pen, (PB. chrysenteron), Kosoppen, (B. Yaccinns); Gul rörsoppen, Suêrswame pen, (B.- granulntus) m. fl. goda råriops par. - Aswen “champsgnoner (Axaricut arroneis ‘ce 'A, campeatria) börja nR blifwa allmänna. Deßutom finnas lon- tareller (Caotharellus cibarius eQ aurantincus), finigerswampar (Clavariæ) o bir'od der I boklundar den Mera ed mwadra > blomfältswampen (Spara ‘criepn) ej 7, Slockhosm: ” ' 0 1 ri + Olgarottrökningen i hufrudesta- den börjar antaga olor utsträcknivg den är en eftersökt njutning for mån gen gammal och ung, man och — 1 el : li | ha i + "ännu år, frolö alla fina brister, ett werf, | Cfler denna aflbravorop belsade sjila, Läckra rôrsoppen, Carl-Jehausswampen, +
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.