vinna. Exempelvis kan namnets att f den amerikanska cigarettsorten a Excelsior siljas i Stockholm i medel- tal 15,000 et. om dagen. Andra cl- gsrensorter konkurrera naturligtvis fvannunda. 700,000 ciga- med den o lågt heräknadt, upp i rök retter ',varje år i hutvudstadcie denna teaga otsvarar en stiminn ut omkring siffra m 15,000 kronor. Herr Otto SerTander, töritt Allehanda m edarbetare i Nerikee Norrland/posten, lår nu egare •f och från 1 Oktober varda Aftonbladets hafrudredaktör och ansvarige nigit- Vare. Xanhoetten. Motala och Skoning° samt möjli- gen sken Vadstena och Mjölby skola ic,rhindas med telefon. Också ett yrke. - Enperion i Helsingborg annonserar efter en yug- IMg med hs for pyinaskinsyrket. Hvad är ni? frågade otadsfiskiden i ilernösand eu lösdrifvare, *OM OK ;■ reratagits. - Hamnbuse, tardr det upprigtige. svaret. Hårdtå Borgenärer i en konkurs i 'WexiG yrka att såsom massans egen- dom få upptaga galtlenårens delvis begagnade fa miljegraf. Vid Motala mekaniska verkstad har ett femtiotal arbetare uppsagts, dock ingen af gamla stammen. Ar- betarne befara emellertid uppsugning i större skala. Oangenämt ötivorraskad vrtrdt lungår en ung man i Jönköping, •11 en huld tårna med ett litet barn på armen instalde sig i hane bostad slutit tvinnade barnet tinder utrop: n.lag har haft det ett år; nu Ar det ej för niteket om lndern har det etta Som likt:ål våra sittnhålleseder påbörda modern båda akutoasen och hut net, tvang.; hon att &tet taga sin späda kår- eltrIkes. Efter 40 år. I fisignack i vtver- nementet Tittis har vid grafningen af en ny kanal vid JoratIodeu påtråflitts största delen af en penningpost, eon' i4 : . 403„ talet Vid en brvggas rivande *e gick, förlorad. Hittills har man funnit 40,000 rubel i guld. Enligt arlantiolikhet ha postliolornu'ryekts al strömmen in i kanalen och snart blifvit bet:kl:ta med sand oc h sl anon. Sorg:fiffiga gråfniugar torde sAkerli- gen leda till finnantlet af hela den (1:1 f5tIoratle sumninn. För dessa pen- ningurs skull ha emellertid för 40 År, tillbaka och lifven senare ej så få o- skyldige måst lida; si t. ex. den då- varande kretschekn i Ssignack, Chai- rostuweki, som förlorade sitt embete, och en i närheten af floden boende furst Andronnikow, lavars namn, val- stånd och helan minerades genom Jemte den svarte violiniaten uppta- der en «glasenfonist., förmodligen för att lera det anti - goodtemplartsti- ska Jönköping att blåsa glastrumpet pi litet mera artistiskt och tongil- vande sitt. Den siste. Rospiggarno ilska att En lilliput har nyligen kommit kalla sina söner Anders, led efter led. Följaktligen har uppstått ett stort anm, Anders Anderesöner, ueh i en något större by har det sig litet svårt att skilja dem emellan. De halva derför hittat på det fiffiga gat- tet att, antingen efter byars och en4 verkliga lelnadsilder eller ock efter tiden för bana vistelse inom byn, an- till veråden i Calvados. finn Ar föga mer än 5 tum !hg och väger endast 1 skålpund och 47 ort. En jetteaffär år den Singers sy- maskinsbolag i Amerika eger. Bu- laget har redan sålt öfver sea mill. maskiner och årligen tillverkas å de taga titeln af «gamle., «unge». eller eyngete», och detta War i allmänhet båda största fabrikerna (i Newyork och Glasoosr), hvilka sysselsatta tio tusen arbetare, nåra 800 tusen mun- vara tillräckligt. Heroin 'listens syn- tes dock en bonde lut befunnit sig i den belågenheten, att han måste upp- finna en herde benlmning, emedan i skiner. Bolaget utgrennr sig i mer ån två tusen filialer, och deras ante! blir betydligt Cikadt, nar under byg- hane by redan fans både «gamle», stinges och «yngste». Sagdt och gjordt. Han kallade sag — «ske Anders An- &mom», dermed isättande p för Dere Anders A nderssOners inflyttande iden byn, anmarker Arbetarebladet. Stor eldsvåda. 1 Östersund ned- brunno natten till sistl. söndag nib a h ra nyhygda (Farter, innefattande 1;lund annat 24 boningshus. Elden började i ett större magasin. Hela 1,- ;r1u•ten, rom tuest, drabbar Skandia och K ristianiabolaget, nnslis till en halt million kr. För förskingring nfsattes 1877 Talmannen vid hospitalet i Mtlim5 T. Krook. Det unr utrönts att 1'. någon förskingring aldrig förelegat, utan att bristen uppkommitgenom försummelse att indrdva utstående for- dringar. Den 'Isatte mannen Ar emel- lertid död och kan sålunda icke er- hålla någon upprättelse. Otrolig omenakllghet. Från Malmö berättas en upprörande histo- ria ont en kretaföreatåndare i fattig- vården, hvilken tvi gånger bokstntit- gen sparkat ut en stackars ogift q vinna som begårt hjelp till sitt barns be- varning. Först sedan hon skitit sig till poltanalletaren och denne lagt sig i saken fick hon sju dagar efter bar- nets död hjelp till begrafningen. Hvad man får Vi. Till hak.- P:n akrifves fritt Vingåker: En »tut och en ko, tillhöriga en henumensegare i Regna socken, rå- kade under det de *tingades att R lina horn Dammankopplatle så att dju- ren ej kunde åtskiljas, utan slutade striden med, att staten körde kon baklangee i en nåra intill liggande sjö, der båda omkontino. Dagen der- på uppdrogos liken och följande da- gar utmånglades af egaren till djuren sfårskt, kött i närbeten af Högsjö och Vingåkers stationer. Faltmanövern i Skåne. Under hela förra veckan öfynden dagligen de i Malmö förlagda tuladronerua af kronprinsens husarregemente i råd- huset med — hurrarop, till stor fur- :Ojade för närboende. ' Alven öfriga haraftlelningar inottas fort alla man- övrer, uti hvilka de kungliga deltaga, i den adla hurrakonsten. Eldsvådan 1 Östersund Den kånd• förlusten al aasui trad egen- • bolag: Skandia 154,000. Svea 115,000, Christianist 110,000, Stådereas allen. försäkringsbolag 41,000, Sverige om- kring 30.000. Skåne 2,000, Commer- einl Union 8,000 kronor., denna :Mr. Man trodde nentligen, att deltan båda stulit penningarna. Sju år tillbragte furst Adrounikow i fängelse och afled etrnx efter sedan han blifvit fri. Nu foldrar hans son upprättelse för sin faders kränkta åra och ett skadestånd, då hans fader på grund af en blott både moraliskt och materielt skadad. En avart violinvirtuos, José Urindis, uppträder f. n. i Jönköping. - dem uppgår till 460,000 kronor. Brandskadan fördelar sig på följande .att mellan ned:Hin:timida forsäkringe- ond varande stora fabriker i Amerika och Europa bli färdiga. Antalet af bolagets hela kontorspersonal belöper sig lin mera in 16,000. 1 detta an- tal ,år icke inberåknadt enickarne, inekanileerne, tne.ssingsarbetnrne och bleekelagirne,- personalen i pappers- bruken, boktryckeriarbetarne, lito- graferne och bokbindarne i bolagets fabrik lör tillverkning af kontorsböc- ker. Pi verldsutstållningen i Am- *tentan' hade bolaget utstålt sextio olika symaskiner. af hvilka icke en ruda var lik en annan. Blund dessa f ine en ny: konstruktion för tillverk- ning al drlIrcminar, hvilken vor 15 fot lånkoeli vigde 140 lispund. RÖ - relseknpitalet Ar ra millioner 001111r (100 millioner kronor). En hJertlöa mor. Nyligen före- visade.' i England verlden* minda dverg Lily Eran.. Modren hyrde lit benee åt en «impressario. för 31) kronor i veckan. Barnet, som endast var några veckor gnimmilt, förevisa- de/ byar femte minut från kl. 9 på enorr.,neeti till 10 på aftonen och hölls för Ändamålet vaket. Modern var :tutan staudigt öfverlastad och gaf högst sällan sitt barn någon löda. Då den lilla var död af elitide, van- skötsel och ovalt, försökte hon salin liket för 360 . kr. Den 25 Augusti be grofe det lilla liket i Birmingham under ett ofantligt tillopp af metd- ekor. Den lilla likkistan var 13 tum lång, 6 tum bred och 41/, tum hög. På en plåt låstes följande inskrip- tion: Lily Evans, dvergbarnet, dog den 18 Augusti 1884 i en ålder af 6 vec- kor och 4 dagar. Folkmängden utstötte höga förban- nelser öfver den onaturliga :undren, och Ilen polisen ej skyddat benos, skulle hon blifvit eliten i stycken at den uppretade massan. Följande instiga historia till- drog si g nyligen nara Waterbury i England: En der boende jordbrukare hade en hel vecka förgafvea försökt att tt in ett basa hö i godt, torrt tillstånd i sin lada. Fem gånger hade Isnu blifvit hindrad af regnet just som han höll på att lassa det på vagnen. }Karp, gång måste höet slås ut igen. torka 'rh ånyo stacka.. En dag, då ar ett härligt 'dekret, beslöt Inin att göra ennu ett försök. Knappt hade han dock kommit titelfråga hem innan himlen öfverdroga af moln och en forfarlig regnskur genomblot i e höet. Kit ögonblick lund landtbru- karen orörlig, men sd bröt raseriet tu: han tog tapp sin tåndeticksaek, sp.intle håstarne från vagnen och ((nate eld på höet, som brann upp tillika med yngst och holts ätlegåttQs= ocb pofissalier. De utlands-ko sedeiljurvarnes dom fallen. itansakningen med häktade utländske undersåtarvie Thomas Lung- ford, James Conolly och John Anhton fortsattes och utstöts i onsdags vid Stockholms rådhusråtta femte utdel- ning. Nårvnrande voro, förutom de tilltalade, statIsfi.kalen Cedorborg si- snitt rillmau åklagare, vice hårade- beddingen 0. von Koch såsom tolk. vaktmlifitren .1. P. Lundqvist såsom målsegare och ombudsmannen i riks- banken C V. A. Montelius dela i denna egenskap och dels elsons hi- ttade At Lunthiviat. Bland de talrika å hörarne, anm fyldo rättens *minne- sal, märktes amerikanska sändebudet Thomas. Langlörd f6retedde för att styrka sin gods frejd ett intyg från en per- son i' London, som kant honom un- der feation år och galat funnit ho- notn, hurril Intagit cg hatande van- del. Derjemie uppger Langfotd, på fråga huru långe han varit bekant med Conolly och Milton, att han saintuantråffat med den sist nämnde summaren 1883 i London samt att han följande år vid ett nytt besök i nåentida stad förnyat bekantskapen. Conolly hade han ej sett förrän i Juni månad innevarande år, och bekant- skapen mellan denntkoch Aida» för- skref sig icke heller från längre tid tillbaka, efter kvad de sjelfvn heråt- i pile. Några gemensaminn uffårer hade ile icke hatt; de hade snöost sammantrAffat emu vänner och kom- mit öfverette om att för sitt nöjes skull företaga ett resa till Sverige, der de aldrig rand varit. Den 12 eller 14 Juli lemunde de London och begål- vo sig ölteer Hamburg till Göteborg och vidare till Stockholm, dit de an- lände den 25 i samma månad på mor- gonen. Följande dag egile tillgrep- pet rum. De hade icke gått till riks- bankett för att atjåln, och detta så myckot mindre som Lauglord väntade penningar och de två andra af ho- nom erhållit löfte om hjelp. Först når de finge syn pi vaktinåstaren Lundqviets stora penningepåsar, kom frestelsen öfver dem; Conolly och Aaltton hade först iakttagit detta och i anledning deraf utbytt tankar. Se- dan hade de följt efter Lundqvist till Sudsvalldhanken. De hade ingenting emot att ersättningen till Lundqvist finge utgå af de hos dem funna pen- ningarna; och samma medgi/vande bottnade Langford betråffunde det honom tillainda beloppet å 50 pund sterling. Råttetts ordiörande tillkånnagal se- dermera, att generalpostetyrultien för- klarat sig icke vilja för det närva- rande föra någon talan i anledning af ett å Göteborgs postkontor i som- mar begånget olofligt tillgrepp. AllenAnne åklagaren afgaf derpå sina slutpåståenden, och arven de till- talade öfverlemnade målet till dom- stolens pröfnimg. De nårvarande fingo afträda och inkallades efter en stund för att höra rattens utelag. De till- talade dömdes för första resan stöld att hållas till straffarbete hvardera i sex månader samt att i ett År vara medborgerligt förtroende förlustig. De förklarade sig nöjde :ned ut- slaget och villa börja undergå be- straffningen så fort atom möjligt. Minneslista Älskar du ej dit rtiruittutta? il., del (pallens tyst• timma Vågen. sakta gnet sid strand. Ålkar du ,j då Within.* Holten trAn ett okandt tand! Ser du montrnarelyar simma Han mot aftnar.ilnana Ålkar du ttJ då förnimma« Laugt•n till att följa skyn? Hör du från en blånad strimma, Huru forat• lerkan slår, Ålskar du ej då förnims» Kanalen af en nyfödd rår? Ser ila attonetjsraan In till <tig sid hemm.te hård. Ålskar då förnimma Hetsning från en vanlig redd? Hör du genom rit:otron, ömme ISloekor båda julefrid. Älskar da .j då förnimma Minnet af din barndoms tid? Mar da genom blicken, dimma Liftats sista glan dta tvåa, Älskar da sj då förnimma Hoppet om att 999 igen/ 13.-P:11. P. E. II. T, ~~e~eseseree~- Eli kinkig belagenhet. (ötrenattning för B. L. T.) Då jag en afton åt middag hos min van Pascal, och vi autto vid vårt vin, kom han att namna att han ny ligen varit i Stritesburg, och att lian hade rået sig vid de omfattande be- taatningearbeten, som vidtagits der, sedan staden kommit i tyskarnes hån- der; derifrån komma vi in på det fransk - tyska kriget. och slutligen sade Pascal: «Apropos! Jag var i Paris under kommunen och råkade då ut för ett mark vårdigt alventyrs. På mitt begAran beråttude hon: «Som ni vet, har vår firma stora nffårer med franska handelshus, livar- för jag strax efter beligringens slut for till Paris. Revolutionen utbröt, kommunen upprättades. Versailles- trupperna inryckte i staden, skyldiga och oskyldiga mördades, och man g de ic n. k ej saker på gatorna; jag skaffade mig derför ett pass och lemnatle sin- 1 jernvägskupdn befann jag mig med en lång, vacker dam i ensam djup sorgdragt. Sedan vi suttit tysta en stund, upptog hon sitt ur, såg på det, ett drag af missnöje ö/verfor hen- nes ansigte och hon vinde sig till mig sågande: «Min herre, livad år klockan? mitt ur unr etermuta. «Precis tjugo minuter öfver m ..lame». Efter en kort tystnad sade hon: stilin herre, ni år engelsman, år det icke si?» Som jag sitter min Ara i att tala vacker franska, byst min egenkårlek sårad, och i stallet för att svara böjde jagjakande på hufvudet. Med en parisiekas vanliga takt, märkte hon mina skånalor och skyn- dade att tillägga: «Ni talar vårt språk förvånande val, er dialekt Ar fullkomligt parisisk, det var endast någonting i tonfallet, som lat mig föhnotla, att ni var ut- ländinga. «Madame, ni smickrar mig.. Vi sutto tysta en stund, tills damen helt tvärt sade: «Jag har en bön till er.. Arne god och sag, hvilken tjenst ni begår? Otn det står i tuin magi skall er önskon uppfyllas». «Ack, tnin herre, det år helt enkel:, att ont det under resan skulle bli någon förfrågan angående mig, ni l a ttelörklara att jag reser i ert »all- zp». ', Men . % ånad. matlatne., sade jag för- «Var öftertygatl ont, att ni icke för tridgårdsodiare I September. ekan halva några obehag deraf, na- (Ur Tida. 1. Trådgård.odiare.) turligtvis förefaller jag er besynner- lig, men af skål, som jag ej kan yppa, år det af största vigt, att man ej an- ser mig res. ensam.. •Ni skulle dock gjort det, om ni våra trädgårdar, sås med fördel vid icke råkat mig.. •Det ar sant; vårt sammanträffande denna tid. Kan arven sås längre frami på hösten, men telningen deraf bör var derför mycket lyckligt för mig.. Jag öfvertankte saken, innan jag icke uppskjutas till våren, enär fröet svarade. Min vackra reskamrat tyck- vanligen då icke gror. Fruktniden bör nu ofördröjligen tes vara en isrycket bestått:d qvinna, •kransasp, i fall det år att befara en jag ansåg det ej omöjligt, att hon lösmask nerta vår skulle komma att, spelat en framstående roll under kom- upptrade, hvilken kransning tillgår munen, att hon nu måste fly från på sått detta dels flera gånger be- Frankrike, och att det skulle vara skrifvits i föregående åren. minnes- al största fördel för henne att resa linor, dela finnes uppgifvit i tredje under en engelsmans beskydd. Då aldelningen af Handbok i svenska jag ej kunde inse, att jag riskerade något genom att uppfylla hennes be- trailgårdasköteeln. Omgett/rang af ledigblifven tråd- giren svarade jag: •1 förhoppning, att det ej skall haft,. gårdsjord verketalles fortfarande, så snart någon jord efter skördade las- några ledsamma följder, samtycker jag«. ter blir ledig. ...Jag Ar er evigt förbunden., sade &Ingrid« al tråd och buskar kunna damen, och. mera talades ej, förras fortfarande sittas. vi hunnit till stationen. Från skörden i den mån sådana och spenat kan med fördel verketållas nu. farled- rofean, en växt, som verkligen mera an nu är fallet förtjenar att odla. i Såning af radiosr mognn. Plantering af fruktträd, burbuskar samt dc flesta andra traartade rfixter verkstalles med fördel i senare hall- ten af månaden. Eiloni.teriåkar, etsedda till drifning, inplanteras i krukor. Under uppehållet der, marktö jag, att polisman genomsökte vagnarne; då de nurmade sig den köprit, der vi hefunno 099, bytte min reskamrat plats och satte sig bredvid mig, slog ena armen om min hals och lutnde hufvudet förtroligt mot min axel. Stum af förvåning försökte jag fri- göra mig från den ovåntade timItten- ningen, då just en polisettan stack in hufvudet, sågande med ett ironiskt löje: «Förlåt min herre, genera er icke., och våndande sig till sina kamrater sade han: «Den herre, vi söka, Ar icke håra. Detta var just en treflig betagen- het för en akta man och familjefader; når tåget åter satt sig i gång, gaf jag luft åt min förtrytelse, förklarade mag högst förvånad avel- hennes upp- förande och tillade, att om min hustru fick veta detta, skulle jag få förargel- se deraf under hela mitt lif. «Ni år således gifte, sade damen mera road An generad. «Jn., var mitt korta svar. «Min herre, jag står i allt för stor tacksamhetsskuld till er, för att vilja undanhålla er en förklaring. öfver- tygad att ni ar en man af heder och en gentleman, som ej skall förråda mig, anförtror jag er, att jag icke ar en qvinna». •Icke en qvinna?» •Nej, jag har anlagt qvinnodrågt för att hattre kunna fly ur landet; jag var infanteriefrerste under kom- muoeu, och ehuru jag ej deltog i dess grisligheter, Ar jag förlorad ont jag faller i nuvarande styrelsens han- der. Nagla dagar har jag hållit mig gömd ho. min syster och reser nu i hennes kläder och med ett pass ut- fårdadt för henne. Hittills har min flygt gått bra, oeh om jag endast fåt ert eallsknp till enlak skall jag lyck- ligt komma öfver till Englund.. «Ni skall få det, om ni ger ert he- dersord på att ej förråda tnin kanne- dom ont hvetn ni verkligen år, ifall ni skulle upptackas af myndigheter- na», sade jag. «Det år billigt», svarade han, smitt hedersord derpå sort franstnen och soldat.. ■ Intet mer yttrade. i detta *tune. Vi uppnådde Calais utan hinder, «ego ur kupdn, och med min reskamrat förtroligt stödd på min arm, prome- nerade jag till kajen, gick otn bord och kände mig mycket 'Att om hjer- lat, når fartyget kastade loss och fn- gode utåt kanalen. Vid ankomsten till Dover, tryckte f. d. öfversten min hand, tackade mig på det hjertligaste, och sedan hnfva vi aldrig återsett hvarandras. Tan(ltbruk. En erinran till hrr jord- bruk-are offentliggör direktör Nothoret på Alvarp. Han yttrar: En synnerligt gynsam väderlek under skörden har i år haft till följd att säden inbergats torrare än vanligt. Så lyckligt detta förhållande än är, så kan det dock, hvad kornet beträffar, lätt hända, att on sämre vara i mark- naden, om ej nödig försigtighet iakttages. Landtmännen harva nemligen i allmänhet den falska föreställningen, att kornets värde hardi när uteslutande beror på dess vigt, livilket är långt ifrån det sanna förhållandet, om äfven vigton oj får helt och hållet för- bises. Fordringarna på ett godt malt- korn äro nemligen företrädes- vis: 1) att det skall vara väl mo- got och viii bergadt; 2) att det skall hafva en vac• ker ljusgul färg, vara hvad mun kallar möjligt och ej glasigt hvilket beror på jordmån, varie- tet, väderlek, bergning och göd- ning; satnt 3) att. det icke vid trösknin- gen är skadadt, d. v. s. hvarkeu sönderslaget eller har spetsarme afslagna. Det är på sistnämnda vitkor jag f. n. vill fästa största upp- märksamheten och framhålla, att det icke är ett fel, om ej kor- net är helt och hållet befriads från sina borst eller så kallade agnar, men det är deremot ett stort fel, om det skadats af en hård tröskning om äfven genom den en högre vigt uppnåtts, ty köparen af maltkorn ratar ett skadadt korn och betalar sådan vara mod lägre pris än eljes. Alltså, låt i år det torra kor- net tröskas med större varsam- het iin vanligt, såvida ej af en till qvaliteton god skörd en sämre vara skall erhållas. Utfodring med majs. Det tyska poatväeeudet i Berlin har under flere år låtit utfodra 4b0
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.