ans Tre — DJ ———— bin [var myckot glad öfver besöket, i > är fyitad I Winberge gård rid E US ae H ve - förtfena alt wederbörligen- uppmärksam- igt =. oftaten ‘som ‘euskilde, Dif flora upp: - offringar;aårag för alt uppm . Kornen på gewären filas, * Oftast hör man den klagan att wädret funna fånna, på ett lifartadt fått som « uppmätta afftand. gewärets tråfförmåga skaffar flytten en « ut med min mor för ätt göra vi- .. anföraj till min ursäkt. “Jag har Hallaad och HatlandePosten 4 8 dagars mellanrum i “| Urmakaro —- . Ne Finnberg. ger. med ere D ‘4 ot. 4 ' d För. ZFaholm. x r i ingar fMrilwer Dm aia Mia BO fom fynes mas Pb oc. en "> Zust i! dagarna hafwa skjukningar på- ått om! pris, frifestizt gifna af fårmål uae friats årdiabeten c< uppfestra dugande lottar, lode del ej le, ur wägen alt gôra fig ‘reda- får; om det ändamal, sem, derated äsyftas, oci 'winnes. Wi lorde ej träda nde -fôr nåra då tol tde esta pridtagarue wid wåra tåflingaftjuts ningar, förwärfwat fin färdighet geuom trågen ‘ôfuing pá Mjutbanorna, oc alt . denua ol Bet Joanne genom ait är i amma di . A EE fenillet tins de Elita rfina tskärorna anordnas derelter. H jus billandena åro fult gynfame ma för de filunda ordnade apparaterna ot fynförmågan normal, få bilfroa polnte antalen ochå lysande. Men Hur är det i. ollmänhet-wid-täflingsskjutnlugarna? “warit ogynsant; det har ståft litet, selen har ej hast lämplig stä0ning på bimlas hwalfwet o. |. w. Wi wilja wißt ej fôrnefa att wäderlefen har Inflytande härwidlag, men wi tro att det fått, pá hwiifet wära - skytkar utbildas, gôr dem mer än tilbårtigt fändliga få suart wås der och wind wisat sig aldrig 1å litet oc aynfamma. Och samma fel { utbild= ningen tro wi oä skulle ställa wåra fie» sta }fyttar temligen redlôsa, om det gilde alt stjuta på ett ej uppmätt asständ eller pì olifa dâll. - O; . Konsten alt fljuta på ett bestämdt, förut fåndt och uppmålt afständ, är tnapt hälften af Mjutfonften. För att eza denna konst i fin helhet mästeman tunna bedöma — wi sfulle helst wilja fåga — man fänner att det ena föremålet år fallarè cller warmare au det andra, vå Hilfe! afständ ett: föremåt är belåget. GStjatfonften är ett flags fänselfiune,- bercende [Wi en samwerkan mellan ögat o< handen: Eu riktigt utbildad flytt lifjom fånner omedelbart utan afl be- räfning, hur högt Han bör sigta för att träffa det >efer det föremålet. — eler, om sigtet på band gevär” är rörligt, bur: en han bår stálla det jamnia,-o< når ottet gått, fan han genaft fåga i huile fen del of målet hans fula fitter. Om detta är frjutfonften, hwilket wäl ej fan bestridas, 1 torde det ocjâ wara flart, att de nuvarande skjutösuingarna i wärt fädecnesland ej funna wara egnade att uttilda werkliza at Enligt wär tauké falua wåra. flyttar all ôfuing just på det området som tarfwar mesta dôi- ningen, nämligen att skjuta på ej förut JI Norge, der fulstkiutulngen stär högt, har man stt elt waket ôöga härför. I de norska sky!tesállskapen bibringas för- lunskaperna i skjutning på ett biligt o praftistt, fått — wi hade få när fn det enda möjliga sâttet, "Hår: dfwag Noltar ‘att fljuta med tunga, Nogarent stotistälda sfalongägewär. Den diliga ammunitionen gör det möjligt för honom att sfjuta tusentals flott, den ringa ffotts widden.| gde sfjutningen utan - fara -pä olika’ ofltånd oh terränger möjllz, ec pástä, att-de.]' nimärkt ösaîng I nezrann slzining äf- wen på dedsa olika, Ta affhånd,. FJ desfa omändigbeter ligga afla bes tingetferna för måjligbeten att ‘dana en normalt utruftad nmenuiska till ytt.. Den cm ulwe>las efter dylik metod, den ens am eger förmåga alt sfjuta fålert under wilfa terräugförhälanden som helst c< ar. ef, fåfem wára. flesta skyttar, sin jutfårdigbet uteflutande begränsad af jutbanornag8 begqwämlsgheler. Menln=-. gen, år wál odiå att gåra wåra mån, dugliga. till wapners bruf i farans stund.. Man bår då odfå fe til att detta ánda- mål -uppuás, . Utan alt på något fått flandra dem, fom. sriwilligt offrat tld c möda för att gåra fig lämpliga att: nôdens fund fulla den förfta ed fråmfta pligten ‘ mot sosterlandet,- hafwa wi belt call med ‘deosa rader welat fásta_upp= märksamheten en brist i ffyttedaningen fandamären 1! ji — ‘ Lid ‘stadsfullmäktiges samman- träde den 29 dennes föredrojå en’ från lay ftebolnget - Inkommen ‘bezérou, att, i- stállet för fom koutraftet bestämmer 15 år, få detta förlängt under tmå år med optionsrått, för. âterstäeude 13 år. Efter ett lifligt' meningsbyte beflåta med 12’ ‘ja mot 5 nej, att tilmötfe8zâ bela- gets ónskan genom förändring af paras -grafen fom vår koutraltets förlängning fålnnda, att den“ firerade tiden :15 år fate i fråflet ändrad til högft 15 år. Rot beflutet reserverade fig handlanden L, M. Simsfow = * - — Husförhör förråttad i morgon ford: dag HN. 10 f m. { Laholms kyrka med Kärragärda, Köpinge, Lejeby, Maaimarp, Mellby och Westra Meltby tamt om fre» dag wid samma tid med Restad, Snapp: arp; Lila Tjerby, Trulstorp, Amok, Arnaberga, Ostorp och Osarp. Y — MNidingsdåd af swärare beskaffen- het har någon af dagarna blifwit föröfe wadtk, då 15 fat innehållande fotogén, tifböriga handlanden och râdmanuen G. L. Aterberg, bliswit borrade få att innes hätlet utrunnit. > förrådet, hwilket med egarens . medgikvande blifvit upplagt bafom en uthuslänga dêster om fladen, funde ej synas från wägen c< sälunda refa fôrbiwandrande dimfigurers skade=- tufta, ulan syues agg och periontig hämnd warit- dciffjederu tll företaget. hwarföôre hwar c< en bör wara angelägen om dädämannens upptäckande, heist mången derfôrutan fan vförsfy!dt bliswa stämplad af mißtanfeu. inem : wåra . — Wattenet od brödstraffet upphör, fåfom bekant är, från oh med i dag o0n8- dagen den 1- Oktober, Andra kapitlet 103 $ ftrafflasten > har i santmauhang dermed erhållit fötjande förändrade ly- delfes 7 | “eSaknas hos den, som blifvit till böter ld, tillgång till deras fulla gal- dande, skola böterna förvandlas till fångelse»; - samt 11 $ i samma kapitel: «Vid sådan förvandling som i 108 sågs, avare tre'dagars fängelse mot böter icke öfverstigande 5 riksdalor, "fyra dagars fångelso mot böter, utöl- ver 5 till och med 10 riksdaler, snint hvarje följande .daga fängelse mot 10 riksdaler, dock med inktragande, att fängelsestraffet ej må sättas öfver 60' dagare. ' > “I sammanhang med dessa förän- drade lagbestäminelser har k, mit för- ordnat, «att fånge, som skall undergå fängelsestraff, hvartill ådömda böter förvandlats, oj'm& förskaffa sig eller mottaga underhåll eller beqvämlighet, utöfver hvad honom vid struffinrätt- ningen bestås, samt att han är skyldig på hwad wi anse tara | . vorkställa tjenligt arbete, hvarpå till-. sgång finness, Ch . — Swältbaden eler någat dylilt beler en egendom I wåra bygder, oc) nog lárer den göra frål för namnet om den uppalft: wi erhållit år fonriugbenlig. Saken förbåller fig nämligen få, att eu derftåded I tjenst warande tyltare, ble fen till följe af swärare wärt målt in- taga sángen U fördaga middag, êt fa usbonde, hwilken troligen läst bibeln fås unda: "att den font (de kan arbeta, Han all ide hefler åta", följande denna för resfrist till åfriga plågor åfwen lätit den fjufe"fomma T erfarenhet of hungrens Ide erhållit någon föda utan måfte wid framfomsten th floden gråtande begära lindring € denna siu-ndd, «007: — Rosor ch mydet mera wadert tunna mf äunu ploda (wåra trädgårdar o< desfa fullt utmedlade, ja wi, hafwa med ' egna, ågon och wid. full dager fett rosor som måta fîna ser tum i diameter, hac någon sett. maten? Naturen och fog- arna m. m, ty>es med anledning af wär omanligt wadra od in på jena hôsten utfträdta fommor, blifrolt wilsna rå almanadan, sâ ‘att tråd o< buftar, vita delwis fälla 'fina lôf, ty de funna de annak, under hand börja kläda fig 4 novlt i blad oh blommor od swalor lamt starar, fom & taga tid företagit fin flyttning, . âterwända delwis samt ins taga, under strid med {nhyseshjouet \parswen, fina gamla bostâder. - Att wi inte narras, berstfad deraf, att wi dels från: gåftgifrvaren Rehnzren I Tjerby. emottagit uppgift om uti haus trädgård blommande hwita rosor cd årsaträd, att wi uti trädgårdar här i laden uu fett rosenbuskar uti den prafte fullafte semmarfägring oc alt \swälor oc ftarar dagligen funna ses of hwar och en som begaguar ögonen. — En belsning från några glada godfar, hwilka från ängaren Olga, på wäg från Köpenhamn Hl Fredricia, den 16 Sept. 1834 fl. 7,4, e. m. utlaftat deuna innesluten i en forkad flaska, uns derrättos Härmed enl. begäran, att denna den 24 September tilwarategs af fiska- ren Gust. Dahlqwist i Lahelms-bugteu wid Mellby strand. : , — Halmstad—Jönköpings jcruwäg, Werlställande direktôr år nu sâsem wi berättat fapten Th. (femman, fedan disponenten Jungmarker asfagt sig nämnda uppdrag. : Till förwaltningåmån alt tiläwidare laga "mård om den utaiâtta sernwägen äro af Halmstads rädhusrätt ultscdde borgmästaren Th. Stodenberg, fapten Ekeuman oh haudlauden Schêle den äldre. | Den 27 Oltober fommer i Stodholm ett fammantråde att hällas mellan at- lieegare c< eobligationsinnehafware och den 30 i samma månad ertra bolag3- stämma î Halmstad, der jernmvägens ide Nutsigt torde afgöras, huruwida den san pá exckutív auktion- försäljas eller de en- gelske afticegarue wilsa med fina Fengar tráda emellan för alt afwårja den o- tande katastrofen. .- — Asd bewisjades den 26 Sept. postmästaren*i Warberg J. Vergdahl. — En ny daglig tidning fall "från i hst? utgilmad i Gêteberg, enligt hwad fom: meddelas I fredagens "Snållpofi". Tidningen, fom fran eta "Göteborg8- tidningen Dagbladet", kommer att re- {geras af. Karlstads Tiduings grund- låggate oc) hittills warande redaltör hr A. Jeurlíîng samt att utgá från hr I. Häthens nyanlagda boltryderi, hwarisrän förut Snälposten utgår båda tiduin- ‘qwal,-- då ‘han på mera "ån tvenne dygn , | betög , garna komma { dfrigt ide all ha ot gestenfamt. ' "Dagbladet" kommer tilägger- Snålpoften)-att: tilhåra de risinnade tidningarnas led och lorde fås om - morgontidning ‘helsas wälkommet af en ide få fåtalig publik. - _— Stig 'melen Kina oc) Swerige r utbrutit-— naturlighois ej-å Ia rançais, Dect är ' Nadfiré 64-ruliga bråde, som är“ walplalsen, - En sha>- tåfling har newligen i dessa dagar fatte { gång mellan en ‘i Shanghai bosatt Kendo oc) en framstäende fåadfyelare | ôteborg. - — Lil arbctarefrägan. Vdöteborgs Handelstidnîag - lemnar följande redo= örelse för ett meddelande I delta ånine, fom Amsterdamtidningen Algeemeen Hans delsblad’ mottagit från sin forrespondent i París: . oa PA longredlen. af "föreningen för mes tenskapernas främjande"; fåretom, i af- delningen för efonomt ed) fotthushält- ning. Irågan om arbekares andet I elt fôretags- winst.'* Hr Chalr; den befante direktören fett iftort -trydert | París, hwari ‘100 maftiner oc) wid paß 1,200 arbetare fusfelfättag, uttalade fig i denna fråga. Hr Chasx år råtte mannen att vitra fig i denna. fal, alldenslund han fjetf tillåmpat systemet i 12 år, : * För närvarande fiunas nngesär 80 stôrre företag | Franfkrike, som- utôswa rundsatsen:. arbetareus. andel. i. nettobe- Äuingeu, _ . r 1878 bildade fig i Parid ett få0s sap under namn: ” "Sällfkapel til un- derlättaude af det prattifta frudiet af de olifa metoderna för att lâta arbetaren få andel i belagets winst," Sedan 1879 har det utgifvit ex tidskrift. J tcorien ligger frågan om andel i winsten klar och enfel, men i praftifen stôter deu på fwäriageler, som afffråda de flefta ar- fware. Derester redogóres för hwad de frånta ‘folfombudeu på de fifla åren gjórt får att främja arbetarnes andet i winften: 1882 utarbetade och framlade sálunda flere deputerade ett förflag, fom pid ut på alt I fråga om asla offentliga arbeten trygga arbetarne en ‘audel i winfen. Samnma år fattade Pario' stadofullmäg- tige det beslutet, att blott de entreprend» rer, som wille gifwa arbetarne andel i winsten, skulle få utföra lommunens ars beten, o< 1883 tilijatte inrifeôministern eu fomité med uppdrag att utfinna deu bâfta metoden för att bringa principen om wiustandel till auwändning wid alla statena fåretag. Man kau på grund of alt detta an- taga, att frågan nu är mogen och går met en tögning & fort. . Sjelf ginge hr Choix till wäga på fötjande- wis: - Bolaget assätter hwarje år en del af winsten, som genom till- syndrädet fasistäNes. Sedan 1872 har denna audel utgjort 15 prec. af hela wiusten. Denna funima êswerlemnas till de ifrägawarande arterne i förhål- -lande till derag lôn, För ott.mwara dele berättigad arbetare mäste man sedan 3 år, warit med i företaget eller tomma från ett företag, hwari samma inrättning år rådande. Den summa, fom foller på hwarse arbelare, delas i tre lotter: den föôrsta tredjedelen utbetalag. genast, den andra lágges i en gemenfam reservkassa, fom tillhör arbetarne i fråga. Lemuar ar- betaren fabrifen, får han under beftämda former åter denna fin andel, mestadels i form af en ránlebok, hwars kapital bibe- hâlles, Den tredje andelen stuiligen till- jouer arbetaren, är han uppnått det ertionde året eller arbetat 25 år I fa- brifen. De bida sista audelarne gifva sätt till 4 proc. ränta, få fånge de ide utbetalas, - . fa nå- | "fort, Hlitis har wlastfördesalngen I mes. "deltat stlgit tig TY; %: af lônen. ‘Hälfe ten af dellagarne amvända ‘hwad som fontant utbetasas ‘till’ dem att [dpa fly în { eu lifförsäkelngsaustalt eller betala de det i en Hatspensionikas a. 7 “ Hr” Chasx förfäkrade, att han funnit ig mydet wäl mid att anwända detta ystem. Arbefarue âstadfomma mer c< tanna lángre.__ Under den -stora frejten bland sättarne 1878, lemuades han i stidet af blott 62 bland, 1,200 arbetare, c< af besfa war, ingen enda berättigad wlunstdeltagare,?- !t_- - — - --——-— : | — Följande tio jagtbudsföm åre. flås 4 ‘Durstyddelbetnluaca 1 Franf- örtjena nu, dä: sagten får i sitt or ‘o< lodar ut tusentals Ninirodar I og o< mark, den stôrsta möåjtiga ut- bredningg ng ANS : | Mar må -distanser, ' att mån” fan wara .\ 18): "Nedlagbt ‘ivilbrád’dödas på dant Tålt,' fom sêrersakar minsta'mdjtiga \smárta..- Graumfêr allt bör 'man'denvwid 4). Särade djur, må. noja esterséfa e< dödas få [nart fom mölla di NS 6). Hundar, som bita Järadt eller fångadt wildt, böra för altid utefutag från ‘jagt. E ' 6). llraminst má fårade djur an- wändas HA dresfyr of unga hundar.. 7). Wid hunddressyr må alla rådeter och gryuheter undwikas; det gifwes fåra dredjyrmetoder, som ej fråfiva fådant. 8). Afwen för rofdjurs dödande må man ej anwända pligfamma medel. 9), Endast vå matnyttiga. djur och skadedjur må skjutas. Y 10). Alla hârined stridande göranden eller lôtauden áro att betrafta jou djurs plägerl ocj böra bestraffas.- I — Från walmötena. Några perio= uner ha berSttät! Smål. A0. del de på fußt aMlwar ämnat fôreslà, att rilsdagg- nan I andra fammaren ide má âlnjufa fontant arvode, utan i lifhet med repres sentanterna , i förfta fammaren på egen beloftnad wistas wid rifsdagenz, men om deras fofterlandskärtet ej sulle råda till att göra denna pefunióra uppossring, de måtte på ftaten& bekestnad erhålla mate velelter till L. D. Smiths ângkôl oh fri bostad å Södra faserneu. — Telegram är ide laglig fofsmaft alt föra aunans talan, förtlarar hôgsta domsloleu den 22. d:8 i en dom öfver twist mellan. slyre!lsen- för Weneroborgs cuskilda bank och syßlomännen i hand- landen C. D. Larsjous i Sikhall ken- furs. De senarcs ombud, fekreteraren i arméfêrwallnfnzen L. R. Lindbehni, ins Ja nemligen före utgången af den be- tända tiden i nedre juftitierevifionen telegrafisk fullmakt att föra fina hufwude måns talan och efter denna tid-en be- hörig ráttegängésullmakt. Men hwad af hans hufwudmän andragits kande ide komma under pråfning. O , -. 1 >> Doktor Carlo Landberg war den wälgdörace, fom nyligen skänkte. 70,000 lire — öfwer 00,000 tronor — till Jtg- Uens folerasjuke, . Förmodligen är here 2. bär, säger A. |. F., blott den synlige öfwerbringaren af en sä ansenlig gâfwa, Den egentlige ( gifwaren, eller jnarare gifwarinnar, år antagligen en person, som genom Berliugske Tidende kommit i befittning af rifare ågodetar, ån dem, hwilla stà till deltor Vandbergs förv- pande. i . | Testamentet. : | Forts, o, alot fr. nir T7, Aftonen gick fort. Jag ob- gorverado allt emellanåt hans smärta gestalt, men lyckades draga' mig tillbaka<hvarje gång jag eåg honom .i min närhot. Vid. frukostbordot påföljande dag berättado jag under allmänt skratt ‘mitt äfventyr. + Några dagar derefiter!åkto jag sit hos fru Nyman,:hvareBt vi träffade horr Richardt. Fru Ny- man, som i flera år aldrig sett min'mor utan'sittando i, soffan, Efter do ömsesidiga holsningar- no började båda srunrne ett sam- tal; herr Richardt närmado sig mig. | oo Pot oo or _ Mamsell Werner; — vado han, — kan ni förlåta. min obectänk- Bambot?. Jag, vet alls intet att do sista 'dagarno gått'från' dot om att träfia or och bedja er om förlätolso. — Det bohöfs alls inga ur- säkter, — sado' jng i en ton, hvilken, jag‘ sökte göra så lik- giltigt som | möjligt och bemö- ado mig om att antaga en vär- dig min, men förgäfves; minnet af vårt samtal och herr Richardts förlägna' ansigte voro tillsam- mans allt för myckot, Jag ut- brast i ett högljudt skratt, i hvil- kot" ban eftor on stunds dröjs- mål måsto instämma. © Snart voro! vi do bästa'vänner och roado 06s förträffligt under det. fruarne | talte om allt och alla. Slutligen utropado fru Ny- man: Pe +: — Men do båda unga: äro o- vanligt muntra, kom och berätta mig anledningen dertill, * Jag kunde icko /motstå luston att vara en: smula olak och bo- rättade fru Nyman huru enträget herr Richardt|bedt mig visa ho- nom, den sula} mamsoll Werner. Den! gamla: fran skrattade så att tårarne' runnolutför honnos kin- dör; | Ingenting aflägsnar lättare ena ställot till det andra I hopp . tvekan » ua dot .stola ochi coromoniella vid en förmiddagsvisit och gör per- soner så fort till-vÅaner som ett riktigt bjortligt skratt, Det var den angenämasto morgon jag ännu kunde minnas att Jag app- lofvat. : Då herr Richardt hjelpte oss upp i vagnen, gado han till min mor: Y — Jag hoppas fru Worner, att ni "tillåter: mig göra 'visit och göra min ursäkt i passande form. : «Naturligtvis beviljades denna bogäran på vanligt sätt: — Det skall vara 088 särde- los angenämt att so er hos oss 0. 5. Vv. „Följando månador var. herr Richardt stadens lejon. Emedan han icko allonast var ‘en vacker karl, utan äfvon egdo on eå stor förmögenhet, var han gerna sedd öfverallt; ban formligen kurtiso- rades. Mödrar och döttrar kom- mo : honom till mötes, omodan han var: ott godt parti; horrarno sågo i "honom stadens: rikaste mans: sony snart måsto få boty- dolso och inflytande: + > Don unge'arftigåren mottog all denna uppmärksambot och var snart homma öfvorallt. Han begagnado också flitigt tillåtel- sen att besöka 088 och tillbragto en stor del af sin tid i vârt hus. Vår gomonsamma kärlek tillmu- sik var ott starkt föroningsband, ehuru han på' alla andra ställon också ' kunnat få höra musik, t ust på denna tid idkados musi- en särdolos flitigt uf ulla våra unga 'damor, ‘men Jag tror att det sitt, hvarpå vi gjordo vår företa bekantskap, mycket. bi- drog att lägga en så fast grund för vår vänskap. Efter någon tids förlopp. inträffade don sista och förunderligaste vorkningon äl ‘mitt ‘arf, ty dotta tillskrof och tillekrifvor jag ännu framför allt min "lycka. Horr Richardt anhöll om min band och vi blefvo förlofvado. . : den förvånando nyheten, detta allt öfvorträffande elut på den i: sig 'sjolf så sörundorliga hi- storion om Jacob Homans tosin- a Hvad för något — hviska- do man, — den fula Luiso Wor- I början villo. man icka tro |. = 7 ner och den riknete och vack- raste karl! Det är ju alldolos omöjligt! Y | „Man var allmänt bestört och uppretad. Hugo, som en gång kom att höra ett af do välvilliga utbrotton af förvåning, sado till mig: =. . :1— Det onda jag beklagar att a har mer äh två tusen riksdalers inkomst om året, ty jag skulle önska, kära Luise, att du icke hade mera än din egon person att gifva mig. fv Åfven 'denna önskan fick han uppfyld, ty med hans och mina’ föräldrars samtycke öfver- drogos do vidundorliga tjugosem- tusen rikedalerna”som donation åt| min syster Erika. Jag ön- skar att' do måtte brin lika myckon': lycka, oc som ster. : VA Y ' oa est . ( | » -'Hvarjehanda;' - En obetydlighet..: Kyparen: | Behagar horm tablo d'hôte eller till 2 kr? tie | a resande:: och - Hvad är ekiloaden?; ! I är lädjo de bragt honnes fula By” LE ag krona sn : | i ' ‘ I AA I , - 1 4 I <5 { och Ina > cudasi fliuia vå sidana | fåle „alt 'genast döda wilbridek:: > TR 7" 2), Den” för égonblidligt dödande. ”meft: tåmpliga laddning" bör anwändag: de, henns . ej fuußla párett folta E | -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.