3 e:iern beef — 5,514 bierbtnggaier i hitta tiflwerfae 4 ten lina nåpna gronipeten of 12 11 blearie inbinib unicner batoliter. n Kf clfttingen Tomma 227 Idet utom I of bufrutnaten Kilirtuben, ter öftuer 400 ue liter pr buitrut fonjuntera8. Tet R lliga genuin:n l dm-tar brvilfat bo n au ar 25 a 30 kittar. 3 örla Zyglattb war antalet brygge- riet, enligt 1883 åra ftatiftif, 25,904, ttfltectIning af 39 1 / millioner orre t betteliter. "^lotbritanntett intager bod fråntfla (.... ',in- rummet blad bc i!Ifottitutteranbe terna. Ter finten- KIS Mater 44 lyfflant fommer blott ni beftcliter, antra ruminet. - gytfoberbe antlagab för fylleri. lin t f4meti Rrifirca: ttInberp Jantling t 2(nnpinga fttit bar pa fettate titta gjort Ti bentåtft iårffiltt genom ntftetbetASenttlighet. 'cm en bel Den af Ni% mera inflotelferifa 'netto:intar tagen. 91tt (maler. bi flera fått lagt lip ide beta Rrjandingen bilar freden• Ra pen framgår bero( att trio het fort& rifitatirnelSnInta, lom bitna i 26ntiberga fbrfa flit(. taltag ten 24 2eptember, flere metlemmar af fbtlandingen upp- ttåtbe od, anflagare tjeuftltbige Nac- lå r fvfleri et. ht:en i> 3. 3obaneicn f Prargeltemidantc uppfhante. kytte- brun 3. "behå anflageljen till ana brist', ett augifmarne fkflarate fia ,nara Nuna att wir tonfiol ftyrfa odp 1,020 fina påfkientett. 153it tett lurreeijilation, Pin Pr fem år kan Klis i 2ettuberga, gjorta åt: tren ~nådning ratt fhethintte (vro- t et te tet tullat. Tilta bete till fljt, att ban af tomfapitlet blef iniventerab uttUr ett baht åt0 rit. 3atreiian! bliftea att fe, bluiltet Makt Cenitapittet nu Rall luibta3a met benur japik "S)er• ranA tienarel. ill1~1/81 ör gistab. - 1Bib tyrtoftiimma f &liten tub, HUN att en åfbetare Rulle aabrfttaas å tårrearante feta, .iitecnicin att tur- fan/ t:61tatalisteårte Rulle 1)413 till ' 60,000 frciter, i badifet belopp fyrfatiA olle incentatier Rulle inbegripas. — eit trifinbtgå bar imittatå i 933• flat, botat"' tOrcfkio of fru 2.3ittoria 21rftvibalen, lom entent Pr bdta äuba. mål tagit examen i :."7-....terfteli.t. Sia femmultalftånnna i ettotags beftåttiteb ben, jeut Ment ett vite af tent (renar npittrte entråbe fiiiålDe, eller rå enrob lått lent bett bill till ja, u height, utan att mara Pticbb meb inte tun att gåffet bliftvit unberfiAt af cl eller mi- nan ttitinburå. 2eiftire itu upp flåffa• sabbat ed) 3 fem tantlen nicb (Lift ,d) bryn (iber ej bettet om att repa h) lift, fem ej år unterjbft, j5 funnen 3 ,rara fhtvittiate em att tagna trifittfri — .efratta mina barn od) 'Danner!' 2utato3 årifeft — jc anueu1en i ta. Prektnnter åtffinigt, bwil- ld torre betåttiga till oftuanftåente ri- tnatt utrop. .tert trftivitfen) bar teban tuib flera tinfåtten ;vilat fia tåa fCrmåga att rea en allmåttbet. 1.31int( 3obart" från alniftab tette teban *vara feinb af te r idit, ed) br 'ensurr, jent ej tnitva mon Linna ötarm, Hrn ej tötjuntnin tilltållet att aha tana nutfifalilla be- fanlfhp. tlLir bårtin fotniner att gruartette, bettet nt. nt. tiOattit ljuta ten dra te all:Klbeten, tå fan man :vål ej nufin mua Kr 50 be. Stållarmåftaren 2. ' -dveit:„ bar Mulen latent giga alting (juft ed, fntaffullt. gena — (Igenbotnatöp. Siboen Ter Tåk. fen i taftat 1,at till 3autte *Panelen från 314a, hitt linorna met åbnggnater till si, låteAparte jortegentom 8 Cårtab th ett priA af 5,550 troner, att litIttåtal bcn 1 Rna 1886- — avien bar till baubIanben 2Iuauft :tilja:Itu i Ciflak lat en Dcl ulmar!, Itrautfårr Iallabt, borams till lamma tålt/porl för ett pris nf 1,800 heter, att tilltråtat ben 25 Mato 1885. — .Rållormårtaren 2. ed,weil5 bar nf 'et INalejen i tåftab npt en Reglett i larm, brant( till uni)itåntbe lata' OK Ur ett ;nit af 110 troner, att tillttåtaf ten 25 Rart 1885. — 'Per 4)ålajott bar Makta till fnidatcn elven 3obattalon frjul 511) 3, lått 1 [Uppeta:ib utmatfejorb, bitrante till imma iåocetffirt, Pr ett pris af 200 fronor att tIllttåtme gettaft. - bniabettibanbrl. 4,Sanblattben e. .alttia i velfingbora bar till ban- teletelanten 3afeb tagetftebt i C3Ueborg (Mått fin i 23åftab ,cgattbe gåtb inib torg!, att tilltråbal Ditt 25 9flart1 1885. blitt år ofåttbt, iucn fåaet mara nåra 8,000 (mot. — att nytt laubbcrterre f rån (Si mbrith taran tar antåntt titt 16pingen, ost år fet nånvart:nbc unkt upplåttning bår- hata. Zet bar ånnu ri afproftvati, Detta N od . — rtmattatIfarantantråbe rneb Rti- ftiattftatå låna biftriftrloaes mebtentmar af 3. Z. 0. a. Ner rum i Vrån fbit- hagen bet 5 Dilobers — Shiftianflabe lana lanbötinas lag= tima mött inactearante år hetta å ben 29 å f(ftiaten i ana frinturarrbuirt. itsi;liattbe Rtflag års af latitstingsnin ingif tia: tRofrubtrg: cm ti(lfåttante af tanter af teatuffott f itr lanbatinget; af br 11t. 51.■. 510010:1: om anna t.; till fhtlUnittnar om liftltute etb favital(br• 1.ifringfiattrfaller; af brr 2aöft 3C,najon NI; Thirten tenflion: ont recifion attgåttlbe 23ollcruv,3 lanttbrufOinflitut; af br4lfctAtitRtOott; fbrfla2 i famnta jefte jota tet nytt mintuba; af borga:glor( ren bet ?anden: cm ;lugn till gneta fornminnesPrening; ni ht 0. 23. DISfon: ont cinflaq för inbil' af tibRrift fåt elverlAr8 tin3; af hr sPer Million; cm nuflak Pr pre. tniering af båftar. bvilket i år burit några rått stnrn frukter, till stor fröjd för egaren. Några roliga öknamn från Al- munneryd ,reddelar en brefskrifvure till Vexiöldadet. Se hår: Grisa-33*- nm Raddan, Sudda-Sinnen, Gilla- Britten, Long-Sehtinnens gemål, den himmel-ka Peken, Issalea-Jonke, Mnese-Dask, klöka-Johonssen, Fylle- SchAnnen, Banka-Pernillan, Sylvå- skan, Rimnia-ölusen, Mufti, Svira-Hå- ken, Knappen, Mästerklant, « Bossn- Sissan, Boklorten. ffitochofin. Riksdagsmannavalet ;Stockholm Bärplockning lönar sig, ål ifves från Mistel:1e till Smålands-Posten. Exempelvis nAinnes att det finnen ra• man på en entån mom- miljer, i mar hopskrapat bArtåt 100 kr. genom harplockning. Efterträgnn på skogs- bo:- år rått stor, så nit ill.tan i hvarje hy linnes uppköpare. En nr dessn Ilar meddelat att han othctitlar vid pass 2,000 kr, årligen till bårplockare. Alla bår tein orten exporteras till Malmö, der uppköparn,. under denna tid halva särskilda fa/säljare. e. har utfallit på följande satt:kommer- ser:idet Sjöberg 7426, professor Key 7407, rektor von Friesen 7378, Stue- kelberg 7373, Ohlsson 7332, Fock 5076, professor Nordenskiöld 4824, literntoren Hedin 4760, fabrikör Graf- ström 4645, ingenior Fredholm 4299, grosabandlaree Johansson 4045,1)iblio- teknrien Wieselgren :1926, rådman A r- vidsson 391)1, redaktör Ilettutnarlund 3891, redaktör Gustafsson 3727, rek- tor Siljestram 3717, f. jåritarbetaren Gustaf Erienson 3710, fnbrikör Buck- man 3694 och grosshandlaren Hög- lund 3681 röster. Nårtnast komne) rektor Gilljant med 3679 röster, grosshandlaren Carlsson 3677, E. Nyström 3652 och hd). Lei- jonlittft ud 3610 röster. Hem vändande j ernvägsarbetare. Från Stockheltu Skrilves i Tiden: Omkring tusen jerravAgsurbeture hu i torsdags och i fredags :utland: till btatleii från de norra orterna på våg till deras hette De :tro i allnetithet kraftiga mån i deras båsta år och en(iast en Och annan ser sjuklig och förtryckt ut. Deras arbetsförtjenst hur i allinAtt- het varit 2 kr. 50 öre om dagen. Att vid betingsarbete anstrAnga sig för att få större) inkomst, har endast ledt till sovare beting efteråt. A rbeturne kumlet delnu i tro -klas- ser; absolut nyktra (de flesta nf demon gro lamare) :nedfös u hem från 150 till 31,0 kronor hvardera. Dessa upp- gå till omkring en tiondel af hela au- talet. 2) måttliga (ungefär tvåtred- jedelnr af antalet) :nedföra 75 ii 100 kronor Ity:Årdern santt 3) öldrinkare och brAnvirussupare af ht ilka ingen enda medför något, utan tvärtom ef- teriemnat skulder hos hökare och busvårdar. Det Ar i synnerhet det bayerska ölet, som hår liksom ritstan alltid, visat tig vara förderfiigt för den svenske arbetaren. Dc resa hem på jeruvägarties be- kostnad, Dessa uppgifter ha erhållits genom sandal med en stor del alarbetarne. gallb50rtell. Den småländska vidskepelsen har ofta blifvit omtalad. Smålands- Postens brefskrifvetre i 3listelås anför nit senast följande drag deruf: 1 en familj hade några barn mjuk- nat i kikhosta; inne försökte Atskillign medel dock utan fl niogång, tycktes det. Emellertid påminde 'n on Sig ntt ett verksamt botemedel derför skulle vara att dricka ur kyrkonyckeln. Sagds och gjort. Nyckeln efterskic- kades, och alle, nom voro besvåratle af hosta, okulle naturligtvis pröka på huru det undergörande virilitet i kyr- konyckeln smakade. Att någon hjelp deruf ej förspor- des var naturligt, utan fortfor hoetnn ännu, till stor förundran för dem, som i nyckeln sett en hjelp i neder). Om några dagar visste inellertid hela för- samlingen nit kyrkonyckeln var ute och vankade. En gosse insjuknnde mycket linstigt. Röda Bockar visade nig i onsigte och unitorstådes på kroppen, och sjukdo- men tilltog. Då kom en gammal IcA- ring och berAttade, titt det var «den röda elden., en mycket svår sjukdom. Emellertid tillråddes och beslöts, att gossen skulle törus till en med, för ntt med smedbillgen låta blelett bort elden». Gossen tillfrisknade efter kuren, och naturligtvie var det i förtildrarnen tan- ke smedens pust, boen återstIldt deras sjuke son. Det fattiga Småland. Till SmA- landa-Postma skrävel) från Mistelås. Att fikon kunna produceras i Små- land, torde ej för alla vara bekant. En hernmansegare N. J. Johannnott i Villar)) af Mistelås försandiug har dock ett Skonträd planterad' i kruka, Ofantliga massor af odlingehar jord finnas inom Vesterbottens lån, men fA ej upplåtas till odling på grund inom nageln lån meddelade förbud mot atilåggande af nyhemmen. Den arbetsfria befolkningen inom 'Atlet har emellertid nu börjat i mångd flytta till Amerika lör att söka jord, Kvarför hånets landsting i år beslutit hos k. tn:t begåra uppltAfrande eller lindring af förbudet mot anläggande af nyhemmen och dymedels bereda mojlighet för befolkningen att qvar- mtann3 i landet. Ciiteborgs förvandlande till ståthållarskap och Uddevallas tt pp- bojamle till residensstad 1:4.111111er nit föl eslås hos nästa Ars lawlsting för (1ötel► urgs och Bohus lan. Htingd på lek. En 8-:isig{ son till en torpare i Bu-di:ivran A Knr- bly bys egnr i Vesttnijdand fans Il. 15 das. medan han tillfalligt vis var en stund ensam i hemmet, Intfylt hånet sig uti ett lider vid garden. Af en- lisförhör, .oin hållits med anledning f tilldragelsen, har framgått som san- Delikt art gossen af barnslig nyfiken- het 11 lek gjort ett Itängningsförsök och det vid tillsatt lifvet. En sällsynt operation, s. k . kej- sarsnitt, titiordes i Getle, då en fin flerslAdrs hitlåts ett barn och tt: dn - gar derefter ytterligare två. Barnee doge), mein modren lefver. Don första frostnatten i Truo- srrimol, norra Dalarne, inträtTade nat- ten 01 den 20 Sept. Vid soluppgån- gen visade tentometern --3°, i följd lit araf den ()skurna hafresåden torde lm fr a någon lindrigare skada. Korn och råg, som nu åfven der mestadels hunnit inbcrgas, kommn sannolikt att tvinna en till både qvantitet och qva- litet mycket god alkastning. Kunskap är makt är den tillta- lande inskrift, som möter en vid in- triblet i nvittrAttade låsrummet i Ar- tillgångligt tunn nå- hoga. afgift för livet» S0111 lielat, har tillkommit på tiilskYndan af bokhand- åldre folksko- laren Kiörkander. lesal ar for andantålet upplåten. En vigtig åtgärd är nyligen t id- tagen med utseende på kroglifvet i Norrköping. Det har 11cl:digert för- ordnats, att polisen under sin patrul- lering skall besöka krogarne för' att afstyra grål och unnat ofog, hundan slagsmål och blodiga upptråden hå- danefter till stor del torde kunna fö- rekommas. Man år arven betänkt på att nfsktiffa oskicket ntt arbetarur slå sig ihip och köpa brånvin A tnaga- sinen samt förtära det på krögarens gård. I staden finnas nu 38 ölsagor, ett obetydligt antal mot för ett tjog- tal år sedan, (lA de von: 300. atrilzes. Nyligen afled i Bitlie i Anutolien den rike turkiske godsegaren Nogrue Ililmi Effenpi i den !toga åldern nf 110 Ar. Han ef- terlemnade ej mindre An 26 nötter, hvilka ntt skola dela det faderliga arfvct. De harva dock ej kunnat ena nig om delningen och befinna nig nu i Statubttl för att låta Sheik-ul-Ishon slita deras tvist. AlårkvArdigt är att då den Aldste brodern redan Ar en gubbe, tir den yngste Annu så godt tom gosse. Tjugosex söner. Ändringar i Europas karta. Ell nymkommen fransk ströskrift syssel- sitter nig med frågor, som sägas stå på dagordningen mom den europei- ska nturpolitiken och gå ut på ingen- ting mindre An att Tyskland skulle satta nig i besittning of Holland, Bel- gier)* andra Itufrudstad Antwerpen :lamt Luxemburg, ja till och med - ty :nedan nian år i farten med om- bildningen af Europas karta kostar det ju intet att draga ett par streck mera — den fiamlåndska delen af Belgien. Frankrike skulle till belö- ning för sitt tysta medgifrande hAraf erhålla Lotringen tillbaka sint den vallonska delen af Belgien; Ooterrike skulle bl fria 'Ander på Balkanhalfön och Ryssled understöd i »inri planer på britiska Indien. Allt detta låter som ett saga, lit ara( dock i•serlig..n ej år absolut omöjligt att unannieg blir en gånge, och att någonting mårk- ligt och ovåntadt år i görningen be- bådas från flera håll, eller kanske He- tare sugdt man har en e:best:und aning (krom och tror sig kiluna någonting nålfilt i luften. Ii Il i i'v ii. Af .losej (Ötteribittning för Smålsadeposten.) I den ljusa, etjernklara natten van- drade Stefana med snabba steg fram genom den med törnhAckar («gäms håltågen. Hon hade blifvit långe för- dröjd; men lyckligtvis var dock Do- tninico det personifierade tålamodet — Y. n. når det galde henne. Den kraftige mannen, tued en blick, al stolt ett ingen kunde få honom att slit ned ögat, var i hennes händer så mjuk nom vax. Blott ett ord, en vink — och han åtlydde den. Hon hade sagt till honom: »Var der, jag Skall komma» — och så måste han vara der, Var det hennes fel att de gamle föraldrarne just denna afton hade lagt sig vit halt timme seunrr Att vanligt? A mliligen kolli hon, festån något andirut..n, tv holt hade oprtin- git litatigt. 1 ilen -vaga skyinningen mag kon den lilla skogsditegen, der Iran skulle ytlnta henne. Snart skulle en varm kyss brinna på hans läppnr, en kyss ennu varmare efter en »Å lång vå tunn. Hon hade kommit fram, men der syntes ingen. Huru var det möjligt! Dominico skulle icke vara der! Plötsligt utstötte Stefana ett vikit skrik. Derborta under traden 1:1g nå- gon utsträckt på marken. Var det icke 1)ontinico? Det var han. Var han död? . . . Nej han lefde; en djup suck trångde ofver hatts läppar. Men han var så- rad, ty denna stick likunde en döds- rossning. «Do:ni:lime livad ar det, livad har båtell? St nra mig -- tala till mig». Hon hade kastat sig öiver honom med ett vilddjurs raseri. Hon lyftade bunt: harm, och lade det mot sitt bröst; hon slingrade sinn armar om- kring honom med vild häftighet. Andtligen hörde lom eu dof kla- gan, 1)ontinico öpprunle ögonen. »Tala flå till enig!» ropade hon utoal sig. »Du ar sårad!» ()adligt.). »Tig, sAg inte så!. «Det år sanning». db liar ju knifven i ditt bälte. Dn hur således icke varit ute och slagits.. :Den krukan har stuckit 'nig bak- ifrån». »Den uslingen? Hvem var det?. »Dietro.. «Hatt! Är det han som dödat dig? Men hvarför?., «Han ålskar dig!. «Hvilken har sagt dig det?» «Han sjelf. Han har svurit att du skulle tillhöra honom.. »I)en banditen:» .Stefana, jag; dör. Men nu skall du nflogget ett der ed. — Svär mig ntt du aldrig skull tillhört) denne «Det svår jag dig». • • • Ett kallt år derefter vigdes Stefana och Pietro i när) nio af hela grann- laget. • • • I den ljusa, stjernklara natten van- drade Stefana långsamt utefter den med törnhnekur infattade hålvågen. En man gick vid hennes sida, lång- samt liksom hon, och vitode sig ofta mot sin ledmagerska för att betrakta hennes sköna, Adla, bleka anlete. livat-uti ile svarta ögonen lyste med en mild och mörk glatts. «Stern:ta% onde han olutligen och stannade. »Vågen år lång. Vill du icke stödja dig på min aren?. »Nej», svarade hon, »icke ä n nu. Den våg som fören mig dit jag nu år, synes mig icke lång, och jag M inner mig icke trött.. »Skall jag tlå icke harva den lyc- kan att pa vår bröllopstårtan få leda dig vid min arm till vår egen tröskel». «1)11 konner mig, Pietro. Jag Ar en underlig qvintut . . . jag har be- bor att vara urmatt, ensam så långe soul möjligt. Du har ju nyss sett det, 11A jag mot allt skick och bruk bad våra vAnner att icke följa oss. Du får taga mig sådan jag år». Jag tillbeder dig, sådan du år. Och du vet det vill, du som nu i tro månader Nerrakat öiver mig som öf- ver en filat . . . . Att du vill vara allena, det företår jag nog. Men att vara tillsammans med mig, år ju också att vara allena, så vidt du verkligen Alskar mig och om ditt hjerta år ett med mitt. Il varför nekar du att taga min ann? Ilar du redan tröttnat att haha mig vid din sida?. «Nej, säkerligen icke!. •Godt, så gå med mig som en hustru vandrar med sin akta man ... Stefans, jag beder dig derom». Den :inge mannen 'Me narmat sig henne; men hon sköt honom från sig med en !giftig rörelse. Pietro be- traktade henne förvånad. «livad går det At dig?» frågade han, gripen af en plötslig oro. Han försökte att blicka in i Stefanaa ansigte, men det var honom icke möj- ligt. Han sag blott den höga, stolta varelse, som svagt nfteeknade sig mot de mörka traden, hvilkas grenar hang- de ut ökar vågen. Der blef en lång paus. Ändtligen bröt den nnga qvinnan tystnaden. «Pietroe, sade hon, «kan du kanna igen stallet?» «Ilvilket «talte?» »Der Dotninico blef mördad». En harven genomfor den unge man- nen. »Dominier). Är det har? ... Tror du verkligen —?» • Du måtte val känna stallet, efter det var du, nota inördnde honom». »Jag!. »Ljug icke, det var du», «Ilvem har sagt det?» «Dontinico «Mr». «Till h vent?» »Till mig, som mottog hans Rigla suck». Pietro svninde icke. Han lade ar- mar:le i kor. (liver bröstet. «Och livnd sedan?» »livad sedan! boet. Il vad skulle jag såga, som du dock icke vet. .1o, det år dnek ett. Jag Makade Do- minico. Visste du det?. -.1a, det var derför jag dräpte ho- nom.. “Du älskade mig således också?» filin gerriing år hosta beviset derpå». »Var det för att vinna mig, som du handlade sona en gemen bundit?. «Firad stiger du, Sterano?» ,Endast sanningen. Doinittico blef lönini.rdad». «Det år icke snut.. »Jo, det nr sanning. Då han föll satt hans ked' ånnu i håns bälte». »Dit ljuger; man har icke funntt den hos honom.. »Det kommer sig af att någon hade tagit den.. »Och hvem var detta ;,» «Det var jag; har år den.,. Stefana Tuår slitit upp kladningn- bryet. Hon sträckte sin knutna hund emot - Pietro; knifven blankte i den. Den unge mannen grep med begge hAnderna kling pannan. «Drömmer jag», stammade han hest, «år det dit, soul talar till mig, Ste- fana . . . livad vill du jag skall göra?» »Du skall försona ditt brott; tag detta vapen och döda dig». »Det vore ju vanvett•. »Nej, blott i-luring. 1)u står fram- för mig, nå SOM jag ville harva det. Vanvettig af kärlek och rytande af raseri under mitt förakt. Detta for- drudes för att Dominico skulle blifva houtnad så som han förtjenade det. Din honförelse måste rara så stor, fur att din förtviflan skulle bli lika latftig. Intill denna stund liar jag låtit dig tro allt, hoppas allt Du är min man och jag Ar din hustru, och aldrig luttra dock tvenne vitsen varit skilda åt genom en djupare klyfta. llon, vid krakens sida du tAnktc få liviln i natt, står framför dig med ditt offers k nit i handen, och sager till dig, Pietro. denna klinga törstar efter ditt blod . , . tag den och stick den i ditt fött Attiska hjertil... «Du år vansinnig. Stelatuue .Vågrar dit?. «Att döda mig på ejelfra brollop.- natten! — Du är allt för skön de, - «Du vägrar. och du år djerf nog att. till allt detta, håna mig, fege u-ling . , . så går jag mig sjelf till enka». Det ljöd ett skrik och Metro stör- tade till jorden. Puriebanba. De fyra elementen. “Nflt1 1111 råk- :ta opp de fyra elementen, Turing?» Tosing: .4'attnet, luften, jorden och «Nå, An det fjertle då?. Tv,tned. ., han den följande stiga det? livad heter det fjerdo elementet, somgör noinniskan mycket godt, men också mycket mull?» Kloning: •Elementarskolanl• Ändan på leken. Tank dig, söta Bella, att just som vi springer .Sista viltet uts, så går Ainolies turnyr lös, Det blet naturligtvis ett andlöst jubel. öfvertrumfad. Gamla kronofog- den; 1 min ittjgdom var jag en rik- tig gipiare. Ah, jag har förvridit bufvudet pit mer in ett vackert frun- timmer. Unga friherrinnan, med ett fint le- ende: Ni menar naturligtvis att de — vinde bort hufvudet.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.