T I se — " Bde fornet, wäger 27 a 28 skälp.z bland- , sd Tide, årter och bönor Gile o - . berzad, \ någen aunan skêrd förekommer . tiare af’ mindre ged beskaffenhet, { skogs- A allmänhet tislrälig till ortens behof " deremot lúappast tillrädlig I [Ra | i " 0 i Y Meet Y . erhåller den, som upptäder, hos mig anmäler oh i bewis leder den niding, hwilken någon af de närz taste nättcena näft före den.30 i. förra månaden borrade 15 mig tillhöriga: fat fotogén, få att han tid brottet; kan dömas sfyldîg, men 2507 frouor om niviugen har tills ngar-att gälda ffadan med. « 8 Laholm den 4 Oktober 1884. | Hör Faholm, _'Sförden i Hallands län. Euligt til ‘lon. beshde ingångna rapporter har ården { år utfallit på följande fått nom! Laholms fögderi: 1 - J fögderiet norra länsmansdistrist: Hösihwete har giswit-7:de od wärhwete ö&te fornet (dedsa sádesflag odlas obe- tydligt i distriltel); hêsträg, femte Haf- ren orten8 huswudfakliga fåd,-8:de kor net, god ó< wilbergad, wägande 47 a 48 flåtp. pr. fubilfot; wärhwete oc torn, bwitfa obetydligt odlad, 6:te lz hafre wider Tide. k., men odlas cbelydligt; bohwete odlas !.huswudsaktigen till gränfedelug; polatis, pá flere stállen skadad af |. T. tocrôta, 6,5 fornef; öfriga retfrutter mes delmåttig förd. Höftörden från odlad -jord har marit, den förfta medelmåttig oc wälbergad, den andra belydligt un- der medelmättig, på flere ställen anwänd till bete; från naturtiga ångar war hô- flården medelmållig-od) blef wäl bergad. Wärsädeshalmen är fort oc blef vå Here ftåNen; skadad i bergningen, Höftfådes- dalmen är deremot ymnig och wälbergad. Sädesskörden är fullt tilrädlig för eget bebof oc förfätjning derutåfiver, foder- tillgången tillrä>lig. Bergningswådret för böjlfädet war gynusamt, för wårfår den oaynfamt, få att ej obetydligt ffa- dats. ; . LA 3 menerfta distriftet: Hôösthwele Ta B:de fornet,: wäger 47 a 48 fläsp, pr tubilfot; . wärhwete Gite f., 46' flålns böftråg. G a.7 Ir, 44 a 48 st.,, wärräg Hite 1, 40 a 43 flålp., odias bdgst cbes tydligt; forn 6 a 7 f., 40 a 47 slâlpz hasre 7 a 8 !., 25 a 30 stâlp. (i sloz3- bygden är affastnsngen och wigten te- fydlígt mindre); blaudsäd O:te k., 30 a 35 stälp., odlas mest till grönseder; âr- ter G:a 7 lf, böner od) wider (te lz bobrete, fom odlas ringa, H a 6. lz per taltid 7 a "8:de fornet, \má och till eu del angripna of röta samt snom Urea reds, Tônnersjs et Knäreds feduar bee tydtigt: skadade af fkrostenz åfriga rolfruts ter ha giswit god Mård, so>erbetor odlas ej; tin Otel. o< medelmátligt fyånadar ämne; håftörden från odlad ford god c< wälbergad samt från naturliga ängar medelmällig; halmaskasluingeu god utom pâ böglånd ford, der den utfallit medet- målllg. Sädes- oh Ffoderlilgången är cd assalu, Bergningsmwådret har warit syunerligen gynnfamt utom mot set men har grådan vå sina stalleu mest a= dats af att den Inbergats för tidigt. 3 födra diftrittet: Vöstbivete, wälbere ods 9 a 10:de foruct, wdgaude 49 a ) srâlp, pr fubilfotz båftråg, femte hafre ortens bulle, 10 a lte’ ba forn 8 a 9 fk. (mest lwäradigt kern odlad); hafre 11 a 12 î., flerestädes 17 a 13, men i ffonsbygden 7 a 8:de k., 25 a 35 M pr fubift.zi blandsäd 11 a 12 f.; ärler Ga 7 lf. potatis 14 a I5:de foruet, af god beskaffenhet; åfriga rotfrukter af owan- tiga fag ha giswit ged förd; lin 3 04 t. cd medelmåttigt ipinaddämne. Hô- ftörder från odlad jord är ged och måls es, enår wallarue anwändas lil bete; beftörden - från: naturliga ångar: ôswer medelmåttan od wäl bergad; halmaf= faftatugen har lemuat mydet god wär= sädedhalm, dod, på -sina - ställen; vägot skadad-af wätan, : Skörden är font till- rådlig' för ortens--hehof och derutöswer till betydifa förfåtjnings fodertillgängen år mer; ån. tilridlig för ortenö behof. Bergningswådret war gynnfamt för bhò wiulersäden, eayunjamt deremct för mwårlåden. . | "3 Arstads härads länsmanddistrikt af Halmstads fögderi har skörden utfallit fås funda: hêsts och wärhwete-T:de kornet, det förra wägande 48 a 60 skälp. vr fubils.« böftråg G:te k., 45 Milp. pr tubilf; wärrâg“ 5:te 0; forn Gite, hafre T:de, wägande 30 fl, blandsäd 5te, ärter od mider G:te oh peolatis $ tornet, den sed- so>uarue skadad af frest; briga reisrufs ler medelmåttig skörd; tin ble k. och medelmältigt "fpånadsåmne. Höskörden från odfad jord war medelmåttig, andra Nöfwerjfförden dålig, :höet från naturliga ångar. under medelmättarz batmaftoft- ningen i oMnånbet mindre god, ulem hwad angår hôstsädeehalmen, [om år god, Sädeoskêrdea år t allmänhet fullt tillrådlig för rget bebof oc till förfåtj: ning derutåfwer. Aederlilzänzen r regel bes - hof. Berquingsmådret war mindre gynno + - — ‘Mogna hallon kan nan Ännu ploda fom INR stadens trädgärdar, "a Mik würtlighet. Swen Perskon { Wiärettorp peul rc sôrcwisat elt haf= reständ, hwilkek .owaul pt rift besatt med korn, företedde ett ax è — "Halland", har bebagat referera det mot rådman : Aferbergs fotdgénupplag drdfwade nidiugsdädet fålunda, som utle” wäldet härled} sig från verfontig imnd till fôsse af Alerdergs åtgdrande ont medlem i rätlen. En få s\wäswande oh omotiverad beskyllnîng fon fastar fruaga på hederliga personer, hwilka, ens igt wär “dfwertygelse, . Ile - welat ‘eller funnat upptänfa en få dum hämnd/ är wiärdig uppfinnaren och hoppas wi ait förfötet sfall gå med "bafslag® fena NN - — En total månförmörkelfe inträffar under nallen mean denna lördag. o< i morgon föndag. Wär planet kommer då medan solen oh månen, få att den seuare, hwilken eljelt frufte prefentera fig fåfom "juftmåne", råfar | skuggan a (orden, Denna mäuförmdörkelse tager fin örjan flodan: en qwart ôswer 9 i af ton od slutar 49 minuter efter midnatt. Mellan klo>an * 10,16 2< 11,44 âr den total, - de w. satt hela månflifman är mår? och fåledes ofyntig för ok. Ingen bår -försumima! alt falltaga denna in= tregfanta, hart 18:de år âterfommande företeelfe = . : _— Astoubladets redaktion, Enligi telegram från Stockholm til Gôt,=P:n hade Aftonbladets afticbelag I tiddags bolagsstämma. i Til styrelscledamdter waldes professor Retzius, bibliokekarlen $: Wieselgren oh herr O. Serrander, annelift, beter det, är herr Wiesclgren ordförande, prof. Netzius hufwudredaktör e< herr Serrander elonomiedireltér. J samma dags nummer af Aftonbla- det tilfännager tidningens mängärige hufwudredaktêr, herr Spilhammar, med några få ord fitt utträde ur samma tide nings redaktion; e< wi mottaga för wår del denna hans afskedehelduing med ett aftuiugösullt tad fören vublichtis swert- fambets , a — Rya poststationer.- Hos geueral- voftftyreljen har direltionen för Skäne— Hallandsbanan anmält att seruwägs- interna Kelsingborg—Enzelholm e< Hôöganäs— Aétorp anses tunna för all- mån krafif upplåtas den 1:fte inst. De- cember efer fenast den 1 Januark 1885. Beneralpofiftyrelfen' har beflutat att fam- tidigt med oförmälda bandelars nyplå- tande för trafit à denfamma anerdua laglig ' postbefordran samt inrätta -post- ftattoner i Ödåkra, Kattarp, Nôgla, Wege- holm, Mjdhult' od Ormasterp, och har aumodat fkonungens befalluiugöhaswande i Kristianstads län att asgiswa Yttrande hurnwida uägot aficwärdt hinder kan auscs möta för att I sammanhaug med widtagandet af “berörde auorduingar den nu waraude posisörenlngen & Unken Engelholm—-Ströswelstorp äfwensom voftftationen | Ströfwetstorp Iybragad. + . — Allmänna Nordiska häsiskötare- flolan år snart eudast ett minne, Man bade hoppats att genom enskilda fam- manffott funna” rádda }folauz men der staten nekat, sin bjetp funnod suga en- skitde bhâgade att träda emellan. Den 31 QOfkiober år uppwlsningen med sista fursens clever, efter hwars flut skotans hástar, 10 till antalet, dej âldon oc tedflap, Klämestorps sportmagasias ar- filtar mn, m, fomma att gå under flub- all, — Soderprifen ha nedsatts med 1 dre af Gôteborgs oc) Nocrköpings raffi- nadôrer, . — Mäntan faller. EStandinavifta treditaltiebotaget oc) Göteborgöbanker ha nediatt kreditivräutan till 5 procent samt bögfta gállande wersdiskonto oc) utlå- ningsrånta till respeltiva 47, oh 6 procent. — Inga dyrbara regalier och onddiga tittar fall: den i GSwerige uyluförba Sfandsuaviska ' templaroerden anmväuda, J hufwudsak arbetar den på samma fått o< för samma mål som gecdtemplar- erden. J notfats til denna blifver den nyr nykterhetsorden nationet, sä att öfwerstyrelsen finnes itom- landet. t = FPreRerlig despotifm. Får endast eit par mwedor Iedan botade en prest înom Kronebergzs län tiskilliza förfamtings- bor med att faslas fram till altarrunden och få få der under predifan, om de ide under guddtscnften ftadigt hade sina ågon sásta ‘pá predifantens " Ett dytilt straff lår förut anwäudts, ösa te i : a st i . ECS) RSO _— Pergine, | Swerlge âr riflig, enligt Augustisamwandraget af rapporlerna angående de folidariska eu- flilda bauferna * famt afticbankerna och freditafticbolagen, ‘Ur nämda famman- drag må widare anfôra8: Tillgången på lagligen fritet gällande guld. myst bade sedan förra månaden ökats med 1,272,243 kr, : ov . a “Bamman’ af ulel8pande banlsedlar hule 0- kata mel 3,678,100 kr, till 83,216,491 ke, Depeuitionsråkningen Hale onder månaden minskata med 714.350 kr. till 270,391,404 kr. amt för en del’af wärsäder, +: j ' + Uj och afikrifalegsräknii [Y BOTS, bade misikata avd E BIO are a> OUT SI Y wer 1. so längl. Sparkasserålningarnas antal bar ökats mod '957 stycken och innestående beloppet med 67,214 kr oå alt vid Avgostl månada utgång Janentodo 7,781,343 kr, på 28,417 sparkasse råkniogar. : . E M stilda danternas fordringar i ulleudet LÀ ‘ceztar i TTT Lori (11.699,329 kr.) dfrertego vid månadens alut deras slulder ‘titi wilandet C9:6,121 kr) mod 3,673,108 Lr. i nre rezeipo en & onde? mi oe ned Lol far kronor tll 168,547,276 krondr.' OT Hästesalserna balva under Auguti månnd ej nndorgått någon förändring, men, tom be- kant,” hafra sedermera betydliga räntened- sättningar egt ram. M a UA —. Swerffa oc "tys<a®.-. Det war i Swedala 0< Ån fållmandvern. Bonden flod bredbent, med häuderuo ine findua 1 Ridorna, wid vortgången til fin af syra : långor; eutigt' gammat. skäusk landtbyg nadostll, bygda gård. Ett 'utlry>. af orubblig fås kerhet låg utbredt ôfwer hans ansigte, ‘der han sod c< betraftade de ôswer de enomblåtta fälten framtågande frigor- Farornay biolllås blå o< gula fårger, filfwer- oh guldprydnader här cd der woro ôfwerdragna med en ferflorpa” — ett minne af det sista ”natttågret. JF bondens af trygg "jelffänsla präglade utseende kunde man få wäál läsa den tanken: "Ja, sag stär på egen mark och behöfwer inte trampa ner andras". ' Så fommo fem- tyllare framfprån- gande, en af dem en .reslîg ung waer man i för bonden: ebckant uniform samt fyra skänska dragoner. > > NR — God dag, far, ropade den obefanla unsformens bårare, fan sag en fund få ett rum och penna och blô>. . Hwa! fier hau för nå'd der? frå- gade bonden. Y Dragonerna förflarade hwad det war fråga om. . - — Han fan binga éjed bår i porten, Artie fan han gonn bide rajne à cive. Ett par dragouer - fattade bonden | armarne c< förde: honom, få att föga med fakta wäld, in i hufet, der de sade honom att en fådan ogluhet war en Nam för hela haus frånd, I fynnerbet som den stätlige ryttaren war prins arl. , Då gi> bonden ur busek, ‘men ide med en hofmans fjäskande steg, det kan man lita på, steg fram till pring Karl ed) yltrade i förcbräende ton: — Ur de" wår ejen prins, fan ban snae twenffa â inte tysha. Nu fan hau sádda öjed I stasled à gá ing à sädda sej à rive. “Prinsen gi> în, skcallande Ät bondens omdöme em riftigt god hêgswensko; ty nog fan wäl den tala hêzswensta, tom tillhör de högfle i laudet eller hur? — Ett upprop till skolräden i riket alt werfa för alt smäskolans fårare vd lárarinnor mera allmänt ån “hittitls ntåtte geuon kommunernas förforg på ålderdomen fomma t åtnjutande of nå- eu peusien har utfardata af central- fihrel en för Sweriges allmänna feltfols läraresêrening, - : —-Mot katekesntanläsningen har en preft och folfskoleinspektèr tagit till orda - ett godt fått i en läugre uppfats uti enaste uuniret af Swensk Läraretidulng. Författaren anser att enda bolemedlet mot den tantlöja tatelegutantåönlngen år att folfffolanag fatefetiska friftendoma- underwisulng {oskränkes utefutande til Luthers lilla fateked, nd Hwad fåger kyrkomütet? — Undertaineringsarbete, Waldeu= strôm, deu befaute Gefleleklocu, skulle predifa i Sala I föndags, och kontralt6 prosten Forman hade Ämnat upplåta fyrfan åt honom, Men på fredagen om bref från den nye stisteherden, Billing, med order atf på inga wilker flåppa Waldeustrôm în i lyrkan. Kyrkorädet fammanfallades ed den en gång gifna tilåtelfen att begagna förfan återtogs "på grund ar färskilda förhållanden". Baptisterna, som lärt fig hwad tolerans will fäga, êppnade beredwilligt sitt ka- pell för den populäre predikanten, men der rymdes ide cud hälsteu af dem, fom dusfade höra honom. Mißnöjet êswer att leftor W. fôrwägradcs lyrfan war naturliglwis stort och derpå får man ej undra, i pång arbeta på att uudergräfwa sta18= hôgortodexa, fonservativa prester, — Då frågan om spanmálstullar åter börjat spêta i wärt land, torde fête jande utdrag ur elt bref från Berlin til Sydsw, Dagkl. Suälposten funna på- ráfna uppmärfjambhets = - - Pf vartierna har Hittill4 endast det konfervativa’ sramträdt med ett särskildt walupprop, bwillet ded ‘endast rår sig i ollmänna talesätt: oh i fat fåger få godt four ingenting, - Det är betednande att detta upprop ide wägar råra på koloniale politifens larmtrumima, och det år ánuu mera belecnande, att det tde har ett endafte ord öfrigt för böjningen af spans målslullarne, caftadt får ågonblidet alla realtionåra: öuftningar samnanfattas just Fbenna. fordran. . De dle junkrarne ro uumera endast twelsamme, huru wida den hittills warande spanmälstullen af eu mark pr dubbelcentuer skal! fêr- dubblas, tredubblas eller fördubblas. Sáänan eller wit fnarare aldrig har de store Jordegarnes llaß- od) inlreisepelliit { - qwadratform hop=. Myen ej tid nit pollllaern, Det finnes inga fom med fådan frans fyrlans mwadtande byggnad. som måra. framtrådt »på' cit få natet ch sfamlöst fått, ty Ingenting år látfare alt bewisa, än att de genom spanmälslullar- nes böjning witfa áderiáta de arbetade flasserna ‘fer att fylla fina egna fior. Ett“ huohän på sem perfoner anwäuder årligen 20 cenlner spanmäl till brédfêda. För hwarje 50 på. tall. vå centnera fome ner” för. hwar fomilj, som måfte fåra |: sitt bråd, årsbudgeten alt mluskas nied 10 mark, mid en fyrdubbling af den nu mwarande” tullen allisá med 40 mark. Hwad denna summa har ell belyda för eit arbetarehushá0, tigger i öppen dag. Hwad “à ‘andra fidan beträffar det förs menta "landkmannaintresset*, få odfa af de tre millioner landibrukare, fom finnas { Tyskland, fyra femtedelar Ide en gång få myden fana fom de fjetfwa an- wända för fitt eget behos; de måfte föpa antingen bröd eller mjöl od) haswa asitsá te blott ide någon fördel, utan tvärtom endast Moda af fraumåldtularne. Bland den fista femtedeten sy09as dos omfring hundra. tufen det egua behoswet af den egna skôrden,- hwadan inalles endast oms fring . 500,000 sordegare, eller ungefår sjcitedelen af de tyska landlmännen, oda mera ipanmål ån som förtåred i deras egen hushällning, o< allisá hafwa en fiörre ' eller mindre wlnst af fpanmålg- tullar. Men werkligt nämnwärd blir: denna winst endast för den fn eger en jordwidd af mer än 100 hektarer, c< en få, stor sordyta innehaswa'endast om- [ring 30,000 persouer | Tyskland. Till ten grad fan med siffror ur den officicla ctifiifen matenatiftt bewisas, alt an-, pråfen på en fördubbling eller fyrdubb- ling of spanmä!ötullarne äro liftidiga, med de fora jordegarnes rittande på de arbetande [lassernas befostnad. Och dessa menniskor wäga lílwäl framstálla sig sásom-"jocialrelormens" utforade bä- rare od) förtala ala dem, fom motfåtla sig öfade bördor för de nôdwändiga lijs- medlen, säsom "hjertlöja arbelarcficuder". Att du fora. fordegendomer på hän- synslösaste fätt arbetar för fina speciale intredjen, år -nägontiug fom | den euro- veiffa oc) särskildt den tyska histdrien ofta inträffat, men alt den derjemte hyflar att wara werfsam endaft för den *fattige och cländize", är en humbug, fom ännu ide förckommit oh som det warit det tyfta rikets föga afundéwárda förtjenft att för förfta gängen prestera. — Hur en byräkratsjäl refonerar. Til Norrköpings}Tidniugai ciswes från hufmudfladen: Det Ar ja en allmänt känd sat, att i alla större städer kontrasten tuellau slkedvus och fattigitom på det bjärtaste framträder, och på grand häraf Ar det ju som socialister, kommunister och hvad allt do heta diitra aitt farliga, anmbällaomstörtande spel. Den fattige arbetaren är orktivlst förtryckt al den rike nrbetsgilvaren, så ropa da atäniligt. Men det år ingalunda kroppsarhetaran, som Kr att beklaga, tror jag för min enskilda dol, Tvärtom Ar den nyktre, ordentliga och akickligo arbetaren 1 on jemförelsevle gan: ska lycklig betäyenhot, Allrig bebösrer ban Uda nöd, så läuge bilsans dagar râcka, ej boller saknar hau arbeta, dA kan är filtig och kunnig. Ja, tilloch mad kroppsarbetare af sliaplaste slag kunna försörja vig och de sina. Det Ar endast dryckenskap eller be fåret att efterbärma de förmögnare och derigenom lIefra ölrer tillgångarna, som till alat bringar arbetaren I elände. Darjamte finnes dock en annan farlig fende till arbetarens val; detta är potitiken. Udri åtminstone byllar Jag berr L. O, Smiths åalgtor. Den fitlge arbetaren bar annnor kall han kanna ataffa olg an nägorlunla god okonamisk alatt. ning, måste han noga taga vara på alu are batadag. MA derför polltiker aln höjd vara en såndaasförströvlsn, I fall han finner bohag I ou dylikt nöje. Detta Ar för don vakna arbotaren tillräckligt för att, så myc: kot han bohôfror, kunna följa med dagena företeelsar, — rån slafmarkuaden. Stedbolmd Dagblad har våbörjat en serle skildrin- gar angående swenske ntwandrare till Tyskland. Taflorna âro af Ernst Bed- mans fina penna, fom här lommit att rôra { fådan fam, rähßet oh hänsynolès sjelfwiskhet, att man känucr sig frestad att gråta af harm dswer att någet dylift i wåra tider fan finnas. Mitte dedsa marningens ord trånga fram till de aflägönaste wrär- at wärt fattiga land, som årligen till Tysklaud offrar eu fon- tiugent af fina föner o döttrar; måtte de fe fig före många gånger, Innan de Ingå f ofarer med några tyska menuisko= bandlarel cs - HS — Komits, Med anltedning af rita dagens begâran om utredning af arbe= tareförfäfringsfrågan lärer en fomits blifwa tillsatt i denna eller nástföljaude weas fonfel]. ” — I de balländfra (odnarna närmaft Snuúálandègränsen ha { sommar räswarna warit synnerligt alupfta. À en egendom ade de på: en enda natt dådat olla gige en och u!sugit blodet, à ett annat stálle ade de Ifaleded på en enda natt dådat. 16 får oh Jam.” NN TP RAEE . - br — Almanadan. för år 1885 har ut» kommt, - Den upplyser att nämnda år âr I solcirkeln cler sôudagsändringen det 18. Sdöndagöbokflaswen är D, eh påft- terminen. inträffar: den 30 Mars. Un- der året luträffa fyra förmårfelfer, af hwilka två i. folen 0 två È månen, nen af deåfa warder endast mänsörmör- felsen den 30 Mars synllg { Stechotm. Den börjar. före : månens uppgång ‘och. flutar tl. 7 t. 10 m. em, sant år par Uel, Af de rôrliga helgdagarne lutráffar påffdagen den 5, Ypril ‘plnugstdagen 14 nåftan | vå en onsdag och juldagen på en fredag | Jemtke de manti A underrätteklerna ei, man i flutet af almanadan en uppsal4' "om postsparbaufken®, - ll, > 1 Stockholm. | Den nya di L Figaro-tldnin_i* gon börjar AS AF iSaro-tidata-. ; vocklat sin verksamhet för att tillfredsställa den ökado eftorfeågan | artiklar: Särskildt ke dot majolicn. tillverknin, en, ‘80in . vinner oa! allt 'störro omfattning eller tillämpning i er och användningssätt. ” Bland dem förtjena (att framhållas kakelugnar i - majolica, hvilka af naturliga aaf 'sin hufvudsakliga marknad inomlande vidare plattor, använda ‘pá ett ny- : bygdt hus vid Ladugårdslands strand-: gas, kandelabrar, vater, urnor, blom! mål.” Till nyare utvecklingsformer af capjeser med belagda blommor, samt ' 8 KX. tid. varit «i „handeln -och ganska val har utseendet af mossen, hvatå mån- ' maskar, m. m. äro inlagda. I Tyskland, der fabriken anställt en rärskild agent i Leipzig; 'majolientillverkningarn» en > ganska betydande omsättning, Bland - öfriga nyare fabrikat äro att oninämna de synnerligen praktfulla fältspatåkia servis-rna 1 fransk stil samt vaser - och andra större figurer i sbarbotines., ett målningssätt med tjocka färger på ställunde blommor, fåglar m.in,, så att det har en förvillande likhet med oljemålning. Af emnljmåleri med fi- gurer finuns Afven ganska vackra al- ster; och ‘de utställda porlingplattorna med kopior efter tuflor röja en långt drifven konstakicktighet; de Aro ut- förda af en vid fabriken nnatüld ar- tist, hr Ad. Neumann, . Praktfullast, men anturligtvis ocksäilyrbarast, bland ne, Aro de med blå och avart ewnlj i relief. Såsom bekant är, har fa” briken nått siv största utveckling un- der det ecnaste årtiondet; aålunda ningarna spridas icke endast inom len af Ryssland. Förutom ‘den: rik- haltiga expositionen vid sjelfva. fa- briken finnes inom hufvudatndov en praktfull utställning nf fabrikens nl- ster i det Bolinderska huset à Blasie- holinen, och ytterligare en sådun kom- mer att inom kort öppuas vid början al Sturegatan. Antalet af vid fabri- ken unstälde arbetare har varit i stån- digt stigande, sålunda utgjorde slet för ungefär sju är sedan omkring 550, men har i år uppgått till 770—800. Fyra artister äro engagerado för ut- föronde uf de mer konstnärliga mål- ningsarbetena, : I valatriden i hufvudstaden har till och med musiken fått tjenn som vapen. "Tidningen Vikingen borät- tur nemligen, att on «vnlmurach« kom ponerats, hvartill orden lyda: Bort ned Hodlul Plate för Bren-keo mknner, Fosterlandets vännerl Burt med Hedin! Norges !egomån Ej 016 atiste lagar; Ingeu Svensk bebagar Norges legosvenl - Fram som en man Srenrka mån att ralja, Som altt land ej Tudo Fram som en man] ' : „Om musiken heter det, att den Ar frisk, enkel och sjunger sig sjelf. Det återstår oss nu blott nit vid dy- lika tillfällen föranstalta om vulpra- cessioner, vajande fanor och revol- verskott i långn banor. Sker så, då behötfva svenskarna ingalunda stå till- bakn för nödra »bildades folk, _Zandsortien. Ett frieri på landsbygden. Ån- ders Persson har köpt en gård.i Gö inge härad, men fruktar att pennin- garne ej skola räcka ' till vid öfverta- andet och beslatar derföro att vänds sig till Nils Mattson-i.B, att: erhålla ett penningelån! ' På vägen dit möter han sin 'vän Nils och mellan de beg- ge nilmogemännen' uppstår, följande TF sumtal: : Nis: Gude fro' Andere.” «> Anders; Quds fro' Nils. Ja tänkte helsa på dej, 1, . : Nils: Ja då får' du komma igen en annan gång, för ja och töson ska' fara te" Kreschansta.! = ‘Anders: De' gör ingenting, för mitt &rendo & svart uträttadt. Kan du låna” mej ' pengar till gårdköpet, för mina räcker inte? + 5 0 v . "Nils: Ja pina da, do" kan ja" vlest de, Idé" &° en-bra handel du gjort Men ska" du Iofo' ha" dej en qvioga sin doJkOpt gle a donna könstindustrigren höra majoli- , mosamajolicn, hvilken helt kort :. Finland, utun sven öfver större de- > den 24 Maj!» Zidsommardagen [nfaller : | I Rörstrands. porslinsfab | under det acnatia året betydligt a | A unna Y % ¡en synnerlig rikedom afmönster, fär. |. hafra rukor och .en:mängd smårro före- ' kännetecknas genom sitt namn: den | gahanda ‘figurer, såsom: fåglar, ödlor, : Qärilar, blominor, snäckor ' gult eller hvitt underlag ‘och fram- de i olika stilar, utförda kakelugnar | har den erdan 1874 en filial, oArnbins. : nära Helsingborg, hvarifrån tillverk- | så väl inom som utomlands À fabrikens |: :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.