Anders: De' bar Ja' inte tänkt på. Vet du nen som vill ha' mej? Nils: sej . Jo så kunde de' allt hatnipa Anders: Ilvem då? Nils: Tagen der sitter. Ilva' tycker du ont' na? Andtrr: Hon 11* skaplig nock, men får ja' liksval pengarna te' låns? l'engarne följer me _ tönen, ja' men för att inte du rika' Pip ett t dej, så å' de' vil på godt nr: kugga tala ont att hon 1' halt. Stig å vag- it vAgen. a å nen Såssak och gå hän att Ander. får se dej rigtigt. Anders tyckte förmodligen att strid- sps var god, och ett pur sandasar a derefter lyste det för honom och Sidan i Trålinge kyrka. Om Eskilstuna gator yttrar Esk. - men hindrades deri af tilIntAdesknm- under bena:Ilningen «gubben Larssons. :ilande personer. Ont 1 on skt il er tidningen Svenska min herre!0 — Dat år en hemlighet eller ej — svara mig, hvarför Ni krm Lef'vande bränd. Lnndtbritknren August Erikanon i Eininrarnin ( Ve- ntervikrtrakten) pltraffnties luftrom du- ven döende på vAgen nåra sitt hem. Olyckan antnges ha förorsakats derat, att i rocken farvarnde fosfoi stickor sjelfantåndts, eller deraf att eld, murr fallit ur pipan, antandt klådernn. Tro- ligen hade E., da_lian skulle hoppa ur vagnen, tomt-vet och slagit pnnutin i PÅ hårdt, att svimning följt, under hvilken klialeren Minin( och kolat. Kroppen var ulltlelen brunbränd. E., som genom dryckensknp förslösat sin med hustrun uraln farmagenliet, lem- nar henne och barn i mycket stila otnstA nd igheter. Tribunen bland annat: Vid sin ankomst till Chicago hade Lnrsson vAl knappast ett dussin lands- man firre sig i Illinois och Chiengo, som nu bebott af omkring 23,000 lands- man, beboddes då endast al ett par. Lamm,' tillhords den etnigrantskarti, som under Erik Jansson. ledning grundnde Binhop 1E11-kolonien. hvii- ket var 1846. Men nIblenntituti hatt icke fann sig rigtigt hemma der, upp- slog han snart runa bopålnr i Chiengo, kvarest han i 10 Ars tid dref en sodn- vnttensfabrik. Senare egde han en vneker, liten landtegendoin vid Jef- frnturnAlla ett "iden begarnii?. — «Naval, min herre, en skön dame ön- skar i all hemlighet erhålla Ert por- tratt, (ch maluren, sno) fatt i uppdrag att eitUrrn det, sitter der uppejek ven- strit läktaren. Jag Ar hall+ biträde, och hua gnf mig just nu en vink att sökn få Er i ett limjuli;; rtAllningo. Den smickrande markisen tviflnde så mycket mindre på sanningen af denna uppgift som han verkligen pi (len angurna laktaren sig en vAlkiadd nian, hanen ortfvåndt höll sina ögon rig- tn(le p3 110101111 och ritade med en blyerts pi ett papper framför sig. ferson i närheten af Chicago, och de senaste 15 till 16 åren har han jentte Full af föriju-ning öfvor att åter lut gjort en eröfring, bemödade markisen ing att intaga och bibehålla den ste- ning, som begärdes. Efter några mi- nuter (viskade hann granne till ho- Häst, som känner sitt folk. våra stengator, bar ED bonde från l oltuardstrakten 'tålde far någon tid redan på Stensjö torgdag om att Dante, ifall vara afverugatt han promenerat på dem, skulle gil- vit dem ett framstående rum bland en häst till en alagtare i Katrineholm för sårdelea godt [tri* emedan hästen, som eljes var ett ungt ncli dugligt Posten: En hear, aoin känner be- skaffenheten nf tortyrntedien i Inferno. Bara vatten! österhunds gno& tempi:tre haft n nu lavett alsvurit kallardricka. Ofantliga massor af odlingsbnr esterbottena lån, jord finnen inom Odling på grund men få ej upplåtas till al inom sagde lan ineddelnde förbud mot :milj:gnu& la ng nvbetnintin. Den nrbetrfria befolkningen inom lsnet har ~elle' tid DO börjat i snangd flytta till Amerika !ör nit söka jord, barrar lames landsting i år beslutit hos k. net beattåt upplitifvantle eller udet tuta nulaggande un d ring( af fi n l at nylle:menu (telt dymedelst bes eda Dtöjlighet för befolkningen att qvnr- m1111113 i !gnidet. Ett jettearbete må man med skäl kalla det, rom postiljon .1. E. Söder- berg i Södre berg, Skitit id egon (nara Vretstorps stntion) tillött. För 1•I år sedan kniaa lian ett Italft jord, en stenig Och otillgä n glig backe vid foten af den P. k. Tivedsh5jden, och uppförde der en ringa jentte nö- diga uthus. Stuntitligt börjnde han odla ritt backe, liyaraf en fjerdedel tevitkål, nu bår gott potatis, rödbetor, morötter, band-, brunn- ha sting-böner, prAktign kAirötter BMW åt.killiga Apple- och 'baron-telningar. Det ölrign uf området år nu afven fardigbrinet. En stor mångd sten ligger (Ivar p3 åkern och %itutar om urbetets möda, liar harv a 1"O ht. P10111 stenblock måst mantlerskjtita ,, och förelannium derjeinte en mångd andra ganar, nit starn, att de livar far sig utgöln drygt lass för minut ett par oxar. Kin Söderbergs jurdotu- ride harva tagits 18 fullustnde jern- vigovagunr och sjuttio lass Aro bor- körda uf en i pariteten boende granne. Dessutom har S. upptagit ett dike, som Ar 61 hunner långt, 4' 2 fot djupt och fyra fot breds, nom nu år fyllt med sten. Atetstoden af stenen rIC• ker Andock till en stor mur (sten- gArtlergArd) omkring 120 famlinr lana Hur mannen kunnat rita lit och' bunta med ett patient arbete Ar oför- klarligt. lians buren: har, utom sinn husliga goromil och vaftind, bitrått heneni och med nkottkArra på land- in;; (plank) fylt nyss namnfin dike, a:kritan:e S. ter legth nrbete (med sten) utbetalt 170 kr. Ilar halva si emellertid ett af de vackrnste bevis på, lind athetsrunliet och illardighet i farening kunna :immat-minut. djur, visat sig istadig; och folkilsken, att det var omöjligt för bonden att få bugt på honom. Slagtnren åkte hem med håsten, hvilken ende,. !Arden vi- sade sig ganska sedig. Med anled- ning hårat och nedan ytterligare nå- gra profkörningar anstalts kvarunder !listen visade sig hann och lått titt sköta, fick djuret blitva vid lif. Bon- den, som först sålt hAsten, fick efter någon tid höra tutas om den förän- dring, som timnt i hästen( lynne, oell !tegat sig derfor till Katrineholm för att återköpa densamma. lian erbjöd sig att betala en ganska vacker urel. Intigilt härför, idogt:trial gick in p:i utriven, och de kithi begafvo sig 111,1 till snillet för nu taga litisten i be- traktande. Knappust hade denne be. asarks bondens narvaro, Iiirr itu 111111 begynte vreitska och slå Kikut mana gaf eå tydliga tecken af ilsket lynne, att ingen vågade nig upp i spikat,. Bonden bad Gull bevrtra sig för nit åter bli egare till det istadiga djuret. En stund etter det botiden gått, be- grtf sig slagturen ensam te i stallet till hasten. Denne visude sig nu front och lugn nom vnnligt. Kurt tid efter det delta passerat sålde slagturen kasten till en annan landsbrukare, hvilken hade all anled- ning ntt vnrn belåten med sitt kop, emedan hAsten hos honom ristade sig fri från :din olater. En grang hands sig emellertid ntt •köparen under en resa mötte Itlatenn förste egnre. Det eljes fromma djuret Idel •tlå ental ens vikit, spat kade och slog si att vag- i spillror samt visade sig nen nIbleles omöjligt ntt logno förrått bon- den åter var borta. Förklaringen till detta hos djuret egendomliga beteende torde vara, såger vår sagesman, titt dyrå farstu ra. garen förut behandlat !lasten pa ett obartnitertigt nått, ht ilk(a djuret se- dan ej kunde glo nuna . Hyrorna Aro fortfnrande hign i ran- den Vimmerby. Flere gåt (Isegare lin till och med fått satta ned hyrespri- sen för 'ina lagenheter, för att ej be. höfra sakna hytesgaster. Lagenheter om 3 it 4 riiin med kök betinga 175 Å 200 kronor i årlig hyra, hvilk< t kan kallas jemforehe vis billigt etuiet here...summorna i entita stAder. t En diskussionsklubb hor bildats inom Köpings uti betareförcning. Under kaffedrickning föll form tisdagen skomakaren Anders Blom- niing i Mötterucl, A rvikn noeken,plöts- ligt ned från 'bilen och dog. En jette-en, nere vid matköl må- tatele 8 fot i onikrete, vAxer på Mn- rielunde egor,Sötlermraninnd. Trädet delar sig 1 fot ofvan jordytan i tven- ne stammar fann år 60 fot 'lågt. Anden är villig, men köttet svagt. I Wexiii goodtemplarloge intogor i larlIngit Hel c fallne bröder, hvilka omhuldades på nib ritts för titt de för framtiden båttre skulle kunna slå fart vid sina lötten. Men redan tidigt följande morgon' mynten :lägre at dem på vAg till krogen med sina ?luntor. nlIvita Liljan. i Töreboda, ett oAll.knp f5r futtiga barns bekladunde firade i lantliga ain högtid/1feet. Netto- behållningen af festligheten, byars hufvudnionient utgjordes af ett stor- 'futilt lotteri och buffeter, der ner- reringett bestred. af koatymerade ur- nor, uppgick till den ansenliga sum- man af vid pass 300 kr. Vådaskott. Di henunansegaren Johan Karlsson från Munktorp (utan- fur Köping) i fredags f. v. var ute på jagt tillsammans mcd sin torpare, rakade den 'enare. bössa stöta mot en gren, hvarviti skottet brann af oela träffade Karl/ram i nacken. Döden följde ögonblickligen. 1 förtviflan der- pfver ville torparen skjuta sig ejelf, Utrikes. En tredubbel afrättning linr i des-ut dagar egt tunt i Chathain uti afrattmle voroSawnev V irginien. Younger, Reaben K ing och bask Evans, snitt dömts till döden för mord. Då King och Evans icke hyste ila- got hopp om benådning, sålde de sina lik till Ulma! far 10 dellurs li- ket. Med dessa penningur stålde de sedan till en fest för sinn vinner p:i Centers !weil, Bevakade af lång- vaktarne slogo de sig ned i högsätet och voro de ypperligaste vårdur tuan kan tanka sig. Vid deeerten höll° de dödsdömde mcd glaset i hand Itvnr sitt tal, i hvilket (le icke försummade att erkänna sitt brott. Så skildes mun At, och fångarne återvände genast till fängelset, der King och Evans genast återtog° sinn vid bagnren gifnn förklaringar för att furnyn dein följande morgon. Younger lintle vägrat ntt sitijn sin kropp, eme- dan han tyckte att priset, 10 dollars, var för litet. Schavotten hade reste på Ringel- megården, och endast ett fåtal perso- ner hade fritt tillträde. Sedan löp- snaran blifvit lagd om de dömdes hals och den svarta mössan blilvit neddragen öfver deras ögon, gaf other- riffen signalen; men då fjedern på fulluckan icke kunde göra min tjenst, måste man föret reparent den samma och sedan börja den ohyggliga för- rättningen å nyo. Younger fick rygg- raden urbruten vid fallet och dog utnn synbnra emArtor; men King och Evans blefvo långsamt strypte och dogo först efter en qvarte timme tin- der fikfårlign konvulsioner. Svensk banbrytare i Amerika. 1 Chicago utled nyligen en svensk amerikan, som der var allmänt kand familjen varit bosatt hal inne i staden, hela liden tjenstgörande såsom man- skapet Svens bibliotekarie. Larsson, som luirstatninade från Torrtunn roc- ken i Vestmanland, gifte sig-1829 med Sara Britalilirtenstiotter fr. Ornerande i snitima provins, och har Akteneka- pet varit valsignadt med 8 barn. En hund äktenskapsstiftare. 1 I lehiburg i Sachsen-Meiningen fira- des haroro dagen ett bröllop af föl- jande egendomliga anledning: En ung dant båtis blifvit biten af en hund och förlornde derigetiont ett finger. "are. en rik enkling, var 1 1 istuletut e,, mycket olycklig Itårofl er och erbjöd damen n11 den (osanning hon kunde anrika, eten hennes tar, en köpttinn, dyig:ide alla tillbud. Slutligen tid( Minilen] egare en ljus ill. ml, in- fann sig en dag för titt anhållit otit Ilen unga damens Inled och erbjudit sig sjelf som ersiatnitkg. Dettn 1111111111 Om en gräslig tilldragelse pit hafvet sk rifven hån England till S. I). Sil.: En tilldrngelse, så umbra- ande som nitin lyckligtvis entinst någon enstaka gang pi ett århundra- de får hörn den omtalas, vantur för nar% :minde på sin upplösning intar Ile engelska domstolarna öfver hela Y-vriden hukat redan hutt att beratta onl, huru tre q vader- vande sjatitait af ht-sanningen Kl en Inrelyekad engelsk lustjakt, efter att i dagar och veekor harva varit utan föda, Antigen dödade en fjerde knep- rot Och Filtande sig , af hans kropp. Nar de i början af September månad blefvo landsatta i Falmouth, öfver- lemitade de sig genast sjelfinant åt itlyiolig: eternit och talade en fidlstfin- dig berattehe om Isvall som intrilfrat. 1 I ol dngm f. v. itodergingo de en för- lam-ed:11,de ransakning, son) 'slutade med att de mot borgen försattes pa fri rot, och sannolikt blifya de liften ftlikatithe, när de i sinom tid kolumn inlur juryn. Onistandigheterim vid (len hent;ka händelsen lutfva gen viteks ett så filmatt deltngtuide för dem, att ingen byarken mom eller inom domstolen tycken böjd för att egentligen het raktå dem martorn brotts- lige. För kannibalism kunna dn nit- tlirligt y is icke tinder nagrn musta n- digheter komma att (lönens, allden- stund hy arken skrit\ en lag eller råtts. praxis någonsin förutsatt sådan ger- oelt i fråga unr 'jett. R 115111111- 'Jet framhöll ndlokaten redan vid för- sta förhöret ntt stora nukt otit et er bland de riatslarde uttalat sig kr det prin- eipielt tillåtliga i att vid gemensam fara för flere en må uppoffras, om radditing för de öfrige dermed kan stå att vinnu. Ovilkorligen måste man också komma att tanka p3, hu- ruvida icke dylika handelser under liknande förhållanden farekomunt vida oftare än brud son] blir bekant ute i vcrlden. Det sätt hvarpå den spin rtinde befolkningen i Falmouth och dess omnejd med den dödade gossens egna eltIgtingar i spetsen belinntllar hufvutipersonerna i detta bedrötlign drama, tyckes också tydligt :idoga- lagga, att tunn från den sidan icke finner något brottsligt i hvnd som skett. Egendomligt Ar det också i alla fall, att denna handelse skall harva kom- mit att tilldraga sig veridens upp- markmandiet, så omedelbart efter - det rykten ut ennlianda beskaffenhet spridt sig ont den nyligen återfunna Greely- expeditionen. Don flinke målaren. Mnrquis de l'Etorirä:re var på sin tid den vnck- rim() karlen i Paris och officer vid NIusketörerun. lian beundrades all- mant för Sin Adonis-figur, var damer- naturligtvis nas älskling{ och ha t nit« eu mycket hög tanke om sin o- emotståndliga skönhet. En ting Nar han i kyrkan under middagsmerisan cl; hade af en handeine råkat in i (len taft nammanpncknde mennisko- massan. Plötsligt kunde han sig knuffat i sidan på ett sått, nom gjor- de att tunn våntle sig mot den knuf- fnnde. «Ville Ni vara af den god- hnten, min herren, burjude denne ge- nest tilltala honom, «och under några minuter vinda Ert aneigte åt andra hållet.. — «Il varför om jng får fråga?. — Ack, begår inte att få vete det!. — sInte begarn få veta, hvarför jag skall vånda mitt ansigte åt andre hål- let? Jag finner det högst kuriöst, nuns. «Iljertlig tack, min herre, nu år det gjorde« — RetInn? Det var mig en flink målats.. svarade marki- sen. Målarens bitrade för svann i mingden och målaren sjelf trio hak- tåren, men mal kisen, som ville taga tti)p sin goliltabati&e, saknade icke blott denne, litat) också bura, ur och bröstnål. Några slipade fick:tjorvar hnde begagnat sig af intet faftinga för att bestjAln honom. Lf111(111)111k. Eli vigtig uppfinning inom niejeriliatulteringens områ- de är nyligen gjttrd af -mejeri- egaren 0. Rasmussen i Linkö- ping. Son) nian vet, har ett al' svårigheterna med s. k. separe- rad mjölk vitrit, att. den samma beravatm fettämne i sådan grad, att sk umnijölken vidare blifver ()användbar för mejeriiindatnål, på, samma gåttg det blilvit snart sagds omöjligt att kunna med någon fördel afsiitta densamma, Matt har derför, företrädesvis i Amerika, gjort försök att ge- nom siirskild behandling och på artificiell väg återskänka deka se- parerade mjölken behöfligt fett- ämne, för att den sedan skulle kunna användas till ostbered- ning. Slaskiner för detta ända- mål harva ärven uppfunnits, men till följd af deras dyrhet och inveek fade inrä ttnin g har det. varit omöjligt att använda dem för annat titt mycket stora meje- rier. Det iir en motsvarande maskin, så enkel och prisbillig, att den katt anskaffas och uppställas vid hyll ket mejeri som helst, som hr Rasmussen uppfunnit. \'t ega ej riitt — säger Östg. Cnrr. — att närmare redogöra för ma- skinens detaljer, då patent på uppfinningen husis ej erhållits; men så mycket torde dock kunna få sägas, att den, liksom sepa- ratorn, är bygd på tillgodog,i:- randet af centrifugalkraften, hvarförittom mjölkens och fett•• iittuta8 temperatur spelar en vigtig roll vid maskinens arbete. Don produkt maskinen lemnar sir närmast jetuförlig med fot grädda, !teaken sedan utspädes med större qvantiteter skum- mad mjölk och :tilvändes till ost- beredning. Do försök som gjorts med den nya maskinen hafva infallit synnerligen tillfredsstäl- lande. Nya sloktråd. Den intressan:aste nyheten i denna våg, skrävel i en atlantisk tidskrift, Ar Sambucus niara pendula. Do tätt sittande, starkt slo- kande grenarne med sitt mörkgröna löfvork slinka sig Amin till marken, på hvilken de drrefter krypa omkring, Det nr ett verkligt sloktrAd, ,,om i vissa tifseenden öfvertraffar den be- kanta hang- eller slok-asken. Ett unnat ninktrad, hviiket tipp/nått i Arne- rikn, men som antinolskt Annti icke införts i europeisk kultur år Cornus tiosida peruhria. Detta tråd utmärker sig icke allennet genom vnckrn löt, utan Arven genom vackra blommor. Minneslista för tridgårdsodlare 1 Oktober. (Ur Tidn. I. TradgArdextlare.) Köksväxterna inhöstas nu all:narv och iniAggas eller inslås till förvaring för vinterbehofvet. Vinterfrukten skördas innan natt- kölden blir så skarp, att frukterna dem( skadas; af lindrigare froster eka- Trådgards jorden Itöstyräfves. På de land, som skola gödslits, utfdrea göd- seln så fort detta medhinner', och ned- grifves så snart ske kan; i alla lian- delser bör detta gerna skeink hösten. d e stam- Tjärkransarne på frukttra ns mar egna. nödig tillsyn, pi det de ständigt tur hålla, i fullt verksamt skick. Fruktträd, bärbuskar tn, in. gaddas. IIöstsdnina. Jord, hvarå mnit Agn- unr så kölisvåxter o. d. på bastet], grafves nu och krattas, hvarvid på samma gång tifven gångarne upptram- pas och fårorna för sådden, så fromt denna skall sko i rader, uppdragas. Med ajelfy a si:lingon uppskjutet der- emot till i November eller December. Diverse träd- och buskfrön sis med fördel nu. Drifbanksjorden hophires i hög, och sedan (len gamla drilbankrgödseln blifvit utkörd på tridgardslanden, tacken drilhAnkspintmen med löt, strö 0. d. för att icke tillfrysa, !naket nå- -ta vår skulle förevara di ifbankarnes anli ggni ng. Drijar isa al Sparrit. 1 fall man vill drik ri sparrin under vintern, bör man nu för detta Andrunil vidtaga erforderliga, förberedande, itgArder: Se derom 2:11rn nalelniegen af Hand- bok i svenska tradgårds•kötsein. ultrimplunterna. På smultron- platiterila :tisk uns nått refvor och en del af de yttre bladen, jorden upp- blekt-tis grtindt och färsk gödsel lAg- ges emellan plantorna. Plantering af frukttråd, båtbuskar tn. tis. fortsatte.. I mellersta och norr.' delacne al landet bör detta ar- bete gerna vars. afslittallt vid medlet och i södra delen (Irrar lid slutet af denna månad. Nyttign rön. Botemedel mot rödsjuka. Följande förfaringssätt har, en- ligt meddelande till »Tidskrift f. Landtm»., visat sig såsom ut- märkt läkemedel för rödsjuka eller blodstallning hos kreatu- ret). Så snart sjukdomen iakttagits, har djuret intagits på stall och erhållit en matsked alun, upp- löst i ett qvarter vatten samt ett halft skålp. glaubersalt, upp- löst i 2 qvarter vatten. (Qvan- titeten beräknad för (vågor och kor): Detta har förnyats efter 24 timmars förlopp alltjomt länge sjukdomen fortgått. Skulle djuret genom glaubersaltets in- verkan för mycket. laxera, är klart att man upphör med in- gifvandet af det samma. Ut- fodringen till djur, son) oj varit så hårdt angripna, har ej varit annan än grönklaver; men till mera angripna djur har gifvits linfröslem 6-8 buteljer den da- gen, mjöldryck så mycket do behaga förtära samt, så snart djuret velat förtära något foder, hafregröpe, lin frökakor och griin- klöfver. tuarichanba. För flyttningstiden. Mellan en byre,,värd och en tilltånkt hyresgAst skull nyligen följande samtal ägt rum. Vtirlien: ,, Ilar Ni barn.? — Gi - «en; «Nejul Vården; «Det år mycket bra, ty å' gltster med barn hyr jag ej ut.. - Gästen: «Ilar ni barns! — Vården (4a fyra». — Gasten: .0, det gör mig ondt, ty ho* vårdar med barn hyr jag ej rums,.„ Från valet. (Sann händelse). 1 en nf Itufvudetadens valkretsar an- mälde sig i går åtta dagar ett ogift fruntimmer att rösta. VnlförrAttatens sliplysning att hon onknntle röstrått bemöttes med misstro. Han stod på min förmenta ratt. liten Ilade icke för- sett sig med någon röstsedel. Detta vållade henne dock intet huf vinibry. — K nn jag inte få råga hvilka jag vill ha? — frågade hon. — Jo, mycket gerna, — avaratee vaIförrAttnre-n. Det drill! bli intres- sant att se. Jag skall skrika. !hilka vill fruntimret ha nu? — Jo, först så vill jag ha Adel( Hedin. — Jaa, Adolf Hedin. Vidare? — Och si grosshandlaren Johan Johansson. — Skrifvet. Mera! — Och så vill jag ha Stackelberg. Staekelberg,ja. Stackelberg år des den etnellertid icke, och man be- hölver derföre i mellersta Sverige icke börja med ntt inhösta vinterfruk- ten förr An i (knort månad vanligast vid medlet deraf beroende dock detta en fruntimmerskarl. Ni, hvilka mer Det skall vara nitton namn. — Ja, får jag de hår be, så år jag belåten. Sagdt och valqvinnan afillgsnade sig med en djup nigning och glad pl viderlekens beskaffenhet. uppsyn. då?
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.