j h II on a Es Gde i E E A Lt AIE i ==> AD i Linköpings län“ >> ' Giftas. brufar wara dagens. lêsen I *plzslvitningen", helst om skörden warlt villig få alt. brådet bliswit inian hwar- fårutan få lâtt bänder att tjenilefamray ter. af ‘elifa fön, HO följe af förèefom- ,/Mmaude orfaker, t. ex. fårlet, wadra gâng- lider, en (parad styswer i bofen m, n fom ej få uoga spècificeras kan, kommil ? på taufen att gifta. förts | à pro pos fowmer midt { weswan åtalet mot here, Striudbergd "Giltas", bwitlet enligt fnart sagt hela tidningd- presseus omdöme, tydes wara tilfommnilt af. owist nit samt trångt tislämpnlug al den i,mänga fall få frångliga tryd« « fribetdlörerdnivgen. ” Emellertid kunde err Strindberg fnappost få någon båttre reflam för fin af hwars tnnehåll mt ‘fuappast tro att någon föratftag, .” ee "j HOT nes ett . — Dimfigurer -åro hår fom annor- flådeå dagend IMen under den I. k. fri- wedan vå hade man sedan I når til- âlle att fe en c< annan förpost, fom å' tifisägandes tagit "dagen i näbbet", tagla fram på ”winglig strät". "Det går nog för sig när någon fom tafwerar blett för sig Hjelf "tager är för ärende”, men detänkligare fan det fålla fig, om, fåfom £ går afton, då en famitj bestäcude af ar, mor oh flera fmå barn, hwilfkeu fn. afhemtas från en plats tid annan med: "pid- od) pad", de wärnlöfa blefwo - flålda under redlèsas wård. En faravan, som scdan mörfret inträdt I går, padse- rade -staden, war, fom ofwan angiswes, + förjedd med till redlödhet berufade förare 05 skulle om ej en tillstädeskommen pere sou, fom ”tydades anskaffa-rediga förare | trädt emehan, resan antagligen för de fmå blifvit riskakcl, heist genom fyll- bulltarnes bråt hustrun redan: hår: blifs wit åhverkörd; doc, som det tydtes, utan widare skada än skrubbsär på benet, Sfwer hwilfket lasset tog fin wäg. — God matmor. Från . Woyxtorp rifwes. till Sm. P:n Fröken Mathilda tidderborg, fom eger I mantal Stocfars» ad med 3 forplägenheter i Woxtorpd eden, har åt fina 5 åboar utfärdat nya, billiga arrendekontralt pá 10 år och sante tidigt dermed ffånft 20 barn en fpar- banksboek hwardera med 'inncftående 5 frouer samt fêrorduat, att áboarne. ester hennes Död î ett ârs lid ola afzistôsritt bebo fina lâgenheter, ,Widare har fröken Nidderborg förordnat, aîlt- efter henued dåd får egendomen ej fäljas utan bort- arteuderas, c< arrendet jrall tilfalla fremma. ftiftelser. eve Nidderborgska H kardhult omtring 60 år. Frôfeu N- bor på egendomen. Falla i Torpa joden a — Landsortspressen.… Korresponden- ten, Landökroua Tioning, fom för når- mwarande: utkommér 3 gånger Emedan, lår med! nåfta år blifion daglig tidutug. — Det fêrljudes att Göteborgs Han- bdelatidning e< Göôöteborzs-Posten skela utfomma två gånger: om dagen utan böjning i priset. .— I lördags utfom fêrsta profuum- ret of den nya menguntidningen Göte- borgo Dagblad, : a : =- Ett rädduingshem för driukare tänfte swenske goodtemplarue af engelska renen gruuda, o<- hade för ändamålet inbjudit landets inwänare till tedning af bidrag. Hittils ha cudast 3,000 fr. insamlats, vo OS i MES Sd el : " — På apotefswarorna wilja weder- „börande ha Högre pria, Mediciniatfty- relfeu har till f, nit înlemnat ett förflag till ny ftadga får nämda warvrs taxeriuzg 08 fommer detta förflag, om det gods « fäunes, ott medfôra en höjning of pri- a fet för warorua till omfring 9 procent, för recepturgöromálen till omfring 4 precent' och 7 preccut. O Fre ÄN II ' N ‘ — Baâttre wilkor. för amorteringolän à stadöfastizheter. Härom läses i Nords halland för onsdagen: Kongl. Mas:t har enom beslut dèn 12 nåfitidne September fadtäftar. te: ändringar i Allmänna Hy- potelafaåfavs för. Sweriges fäder, regles mente, bwitfa. af Ne delägare wid Geaom desfa ändringar: bar det -blifwit medgifwel,* att, vdd, ztatefastigheus hus= vudbyggnader äro af atea,o’ aftetalniu- gen fan beftämmas till allenast tre Her- dedels yrecent om Året, i Rälet får en + od en half procent. - IHypoteksföreningen för MWestkustens ståder, hivilfen*förenlug'emfattar famt- lige städerne å Sweriges westra fult med undantag! af Uddewalla, fom tillför We- nersbergs ftadebypotelöförenivg, utlem- nas i följd af denna Ändrade bestänimelse numera: hypo!elelän' mot om aunuitet of 6 e procent-i- elt-od) alll,- det-will fåga H procents ränta, 3/, procents amoriering 0 68 1, procents fôrwaltningobidrag. “A som stadzsastigheter af annat buyggnadefitt lemhas fortfarande fypotelölåu mot en ennuitet ‘af tilhepa 7 procent, del will sága 5:46 ränta. 1, % asbetalnivg e 2/1:%/ förwaltningsbidrag, oc) blifwa 7 *«Lânen på [detta fått fullt inbetalte på 29 2 år, hivaremet, då amorteringen är alle- nast 3/, 6 lånet varar om ring 40 år, Eidaré. upplysningar beträffande hype- x . i famitjen bar egt Stec» påbördar- prostérna en osanning, då ör båda delarne tif omfcing Allmänna! fauimaufoinster deu 7 Zuni. oh 19 Juli? innevarande år besiulat5.- lelösöreningen . meddelad - Laholm as battällarén F. VF. :Lundeberg, i Halm- tad. af herrar ; Gustaf: Sèdetber 0. lexander Perdson, | Falkenderg af råd man N: M. Nodin, i Warberg af råde man .G. Luudberg- e< lamreraren, K. Ctråmberg, | Kougsbada à fårenIngend bufondfonter, i Göteborg af: errar Hag“ fund & C:o, { Kongel[ af stadöfiskalen (XT Zelterldf, i Marstrand af borgmästa» ren K, Dahlstrôm i ft Allved- Lundberg, I Loselil af fonful GB.” I. Sundberg o< I Stråmftad al rådman Sôderbom- samt f êrlg! af hypoteks- föreningens ombudsman, famreraren I. A, Zachrlöson i Kongdbacka, "2, Sin "Om regeringens planer I förswars: frågan tror fig bufudftadsbrefftrifivaren K. R, weta, ott förflag torde bli frams fagdt för nåfta rifsdag om partiell 1îu- dring { grundsfatterna oc {ndelnings- werkcts bördor, uiot wilfor of utmidgad ‘wärnepliglk. Nägot förstag till utwidgad bärorduing på indelningömwerfets grund fune deremot ej wara i fráäga, Pá hwad är då det förftnämda förflaget "bygdt"? — Ett inlägg of betydelse i det Strindbergska try>frihetsmälet göôres i gärdagens ‘nummer-af- Oresunds-Posten af den bekaute kyrkoherden Per Nymans- son. Wi meddela den förta uppfotfen 4 ofdrändrad ferm... 7 * Hräd lärer lutherska kyrkan om "brödet och vinet i nattvarden? Till fromställando aof:denna fråga forauledes jag af det sätt, hvarpa åt- skilliga tidningar omtnlat Au. Strind- bergs bok «Giftas», antagande att han vid sitt tal om bröd och vin äsystade nattvardens sakrament. e Lutherska kyrkan lärer, att i, ined och under det genom inatistelacns ord välsignade brödet och vinot meddelas Kristi lekamen foch blod, Kristi lo- kammen och ' blod Aro såledea enligt kyrkans lära närvarande endast under sjelfva tdelandet och nnam det ‘af brödet och vinet. Bade förut och efteråt år det vanligt bröd och vin. Då Strindberg omtalar det hos handelsmannen | köpta vinet och de hos houom köpta oblaterna, men icko nämner ett ord om välsignadt bröde "och vin, ej heller vidrör utdelandet och annmmandet af dessa håfvor vid nattvardabordety” är tydligt att han icke tular i lutherska kyrknns mening om nattvarden;' nej, icke om natt- varden alls, såvida man icke vill på- atå att allt vin hos våra handlande Ar Kristi blow och alla derstädec varnnide oblater” firo' Kristi lekamen. Han 1an säger, utt ‘de utgifva det köpta vinet-för att Forn: Kristi blod och de köpta oblaternn för att vara Iristi lekamen; men detta göra de icke och kunna enligt. kyrkans lära icke göra det. Han synes varna så upptagen af tanken på „olficiellu: lögner, att. han framhåller Sven sådana som icke fin- nas. Detta är;icke bra, ty de som finnas äro ulldeles tillräckliga. Möj- ligtvis hor han, framställt åsigter till allmänbetens förvillande och förle- dande, men jag vill icke påstå det, ty det tillhör icke mig att vura åkla- gare, Jog vill blott framatälla saken sådan den år, emedan visso tidningar synas hafva missförstått den och kan- ske bidraga till att om den meddela allmänheten" uriktiga förestfllningnr, Man bör. känna läran om sakra- menterna, inna man skrifver om dem, — Den flora skolkomité us betänkande wäntas utkomma under leppet af inne- warande månad. | Sjelswa betänfandet beråfnad utgöra 25 try>ark, Referva- tionerna komma att upptaga ej få litet, och bilagerna bliswa betydande, särskildt den Keyska, afbandtingen om helsotill= ständet wid froforåa. Denna, som fall utgöra en fammanjatluing af de bekanta frågo-formulåren, | widlyftiga ed under liga i åminnelje, får ännu ej wara får dig, GÅ skrifwves från Steclhelm til "Fyris". . ‘ — Till frågan om auswarigheten för trydt sfrift går N. Werml.„-Tidningen följande inlägg, hwars befogenhet under fi gällande lagbeftämmelser ej tår funna âfwads: 1. : + Hwad beträffar censurerandet, från boftrydarens eller beljörlåggarens sida, ‘af en skcift eller att hou sulle fåtta sig till. doms deröfwer, få lärer wäl ingen fitta i fråga någen Ra alt ôswa en för öfrigt i srydfribetsförordningen förbjuden cenfur. I Men å andra sidan fan man ‘ej gecna fôrestálla fig, att en bokfêrläggare eller boltrydare fte ffulle tapa någon fännedom "om eller ej ens tåla” fgenont ‘en bet eller sfrift som er-- bjudes henom. Sä lät!siunigt fär mål ingen haudla.. Dect borde wil lwärtom wara bwarse samwelszraun förlåggares moralista slyldighet att, få mål i all- mänhet fom specielt beträffande den då liga literaturens alster, taga reda derrå, inuau han I sitt: namn fånder ut fin Reiit. Alt I detta hänsecude mydet syn- dats, derpá har man fett exempel. Man uste fordra att i, delta häuscende âfwen bolförläggarne e<, beltrydarne bôra ega något ajvar, De flulle aunars tomma ilen annow.och fördelaltigåre flålning in eu tidalngöutgifiare fom får an- [u lidning-” R GET "— Prejudilat för fagande: Eulígt aúllante: öôrfaltulng fall. den, som il werllaga! beslut af tyrfoftämma, fyrko=- råd oc folråd, tnom 14 dagar ester bes \wärätidens utgång hos stämans ord- seran Benon piarleutdrag upplysa att lagomäl anförld, ov oss e . $ fenafte numret af Swensk Lärares: fall; ‘dä: uraktlälenhet anfågd hindra målet upptagande tiil prôfss- ning af den myndighet, hos hilfen bes swar ansdörtd., 11 Eu* skelmästare i Eds församling, Bes, stérnorrlauds län, blef. i Jauuari månad. bella år af felrädet ild från fin befait- ning, men fid, af gua att tlenstgdra få omv farle under wår- terminen mot wilkor ait han, få wida *ringaste sät tin puißnöse {drspordes mot hans uppförande" genast skulle bork- 9 ras. - Skelmästaren llagade härdswer hod, domfaplilet i Herusjand, som nekade upp- taga beswären till pråfning, alldenstund ofwan âberopade diarscutdrag rérande bes: \wärens inlemnande en .we>ka för fent fusti selrâdets ordförande. 2: cs Oswer detta domkapitlets utsiag an- drde sfelmästaren beswär hos; t. mit, om genom utsiag af 26 September förs [larade, alt — då ingen annan påföljd finnes statgad för underlåtenhet att i rått. tid aflemna diariebewie, än den, att det öswerklagade- besiutet må funna gå i werk- ställighet ac) då här, få widt handlsugarna upplysa, inga-átgärder widtagits med ans ledning af skelrätets besiut — klagandens förummelje ide utgjordt laglig auledning får demkapillet att lemna beswären utan asscende, hwadan domfapittet förftåndi- gades att upplaga merberårda beswär till pröfning. , Faslet år, fom man ser; något imved- ladt, och bår derför ide tetraftad fåfom allmänt prejudikat för Mifa beswärsfrägor. Rädligast är derför, att den klagaude i alla hândelser styrker bejwärendingifiwande genom diarieutdragets aflemnande i rätt tid, d. w. f inom fjorton dagar efter bee swärdtidens utgång. — Strindberg inför rätta. Trydfris detsmålet företogå I tisdagg till behand: ling] af Stockholms .rädhusrätt under ofoptligt tillopp af åhörare, Allagaren återkallade åtatet mot för- läggaren Bonnier od wände det met Strindberg. Strindberg war sjelf till- ftådeå och war genast beredd att vara. Han hade ej hidat Gud. Hansdyttrande om sakiamenten wore ej gäckeri, utan re naste allwar. Uttrycfets lämplighet fölle inom fmallagarned område, Quwarfôr demftolar blefwe sinakdoware oc) fomnie att döma i en tectogift ütridofräga. Han inflade målets asgôrande genast. Allas garen begårde sex we>ers anständ GStrinde och mer stole rn . Strindkergs swäromäl tyder i sin Hel: het fålunda: - Enligt auklagelsen sulle jag giort mig flyfdig till brott mot trydfrihersförordningens $ 3 mon. 1 of följande lydelse: "Hädelse mot Gad eler gäderi of Euds ord eller sakramenten", Häre- mot will jag invända, alt Jag ide fhädat Gud, få my mindre som jag fielf är deist oc) nyligen lidit ett Mage nä let derför att jag begabbat ateismen, Sklulle Skulle med Gud menas Kristus, mdste sag an- mårta, att förnetelle af Kristi gudom e} ansetts hittills fom hädelse met Gud. Sä ansdág äte minhone ej den fomniun, som både tillfatt denna donisiol och den proseefor i fulturhistoria, hwars jörnamista merit warit den berömda firiften Vibelus lära om Kristus“, Gädert ned Guds ord kan jag ej hâfler finna mig fryldig till, då jag anfer mig tunna döma om, hwad om är meuniskors eller Guds ord. Atcersiär gäderi ined falramenten, som i detta fall afl wara altarris saframeut, Hr will jag genast fria mig från bessyllniugen för gäderi “genom att öppet förklara och widhálla, att mitt yttrande, hiwiiket font brottëligt auses, ide alls är gäderi utan twärtom mitt uppriftigasie alvar oc font sásnuda, för att anföra inledningsorden till try>frißetäförordningen, ide sirider mot tyd lig lag, ”gifrven att bervara ollmänt lugn, utan ait återkalla alimdn upplysning”. Fornetellen af sakramentet kan säsunda lde anses fom brott mot anförda stadgande, då ju lensórelsewis mosaiske troobekännare ega rätt att söruefa både de-futherska sakramenten, och til e< med deu af lagen erkända baptiß[eîten ertältit rättighet att ide aflenasi förneta döpel- sens sakcament, utan dswen det samma omre- ewiljades Häller ide af dom- granna fristue nårmar fig wäl mydet gåderi. Då fålonda mitt npplår warit att uppiyfa o< lagen förfiarat fig ide wilja âterhälla allan upplydning, nå: mal ide heller domstoleu anse mitt uppfår breottsligt, heist det är uttrudfigen i $ 3 mom. 7 díagdt domaren ef se pà firifteng t dsvstriug. . säsunda återfå det Häufquoldfa ute t fule det. M . Ahwven om ej min mening att ntiry>ei saler under: gåflande eler ej nu gällande finallagar fa tagas för godt, har lifwäl samma try>- tihetoförorduing, utgipver entigt egen uppgist att wara, deu osfyldiged lagliga mår oc Ve bb, förnefatt att få twisiga fa fom (nats råger äsrven flute förefommo, och til deu än. dan"bilogat $ 2 ett moment, sem giswer jöôrjat- taren få fea bänder "att för Lroarje ämne sfris- arten af hrwarje författaren eget flott bero”. I Will nu dompolen afftå från fin roll som smakdomare oh dezjemte faja för god’ mia förtlaring att lag ide gåftat falramentet, nian att mitt uppsät mwarit att upplysa, återfår af anklagelsen endaft att jag förfåltet en åfigt, fom as den i Swerige rádande luthersfka selten fått grundlagens \kudd. I detta fall blir domstolen en inqvifition som ra att döma I en teologisk firidosräga oh till 04 med hotar en olifa tänfande med fån else, en Aridöfråga som ännu cj är töf i tris *Penheten, alldenstund masorlteten, del will fåga deu allmänna frifna eller fatolska fyrtan, ide buser de åfigter om altarets falroment, som luiderska selten, utav frarare mina fåfom drotts- tigt arfedta. DÅ will jag til Put fom fifa ata för alli hwad fem stär 4 hans, : idulng : påpekas do> elt: nyligen timadt. fan Ta: wailäten i denua wäg ter oc) nåd lillständ.- berg medgaf blott åtta dagars anständ* digera på ett fött, fom förän de oh sammwct8- - ani Mesa, att I det land der lag fris- uppfgdning medela att 1: etter det reformerade eStmel), alla sanna trifsa äro af min mening eller 4, fi wingli-: o< Calvins „läror, mot nihers, hâlla före att de’ synliga elementen | ee aner endast äro [ymboter oc) ide als undergt någon förwandlivg, 2 = Min flelft, fom sälunda ide war brottslig i menuffript på dawarande pistelseort, har endast nom att trydag I Sierlige blisroit det, och lan fomhelen deraf möjtigen förantedag fina min förbrytelfe wara of mera literärteofogisk natur än absolut fränfande allutäuna | hela frisiendos men gällande rättébegrevp, . tt .— Aogust Strindberg. I den tyfta tidftriften "Deutsche Nundschau®- tomma nom fort två af de 12 âltenskapéhi- florierna ur “Giftad" all fntagas i tyft döfwersätlulng.. Desfa Aro beråltelferna: "Máste®; saint "Fogel Feulx" Hela boe -fen- år. redan” ôfwersatt -pá franska och förberedes till utgifning I Parls. "Undra delen af Strindbergs "Gise fas? med, en ny följd ältenskapdhistorier, fall “— enllgt dantfa Morgenbladet — utfomma nåfta år. ska > oo Strindbergs jarymannaral skulle, efter ylfrande fom han under det korta genomtartsbeföket i Köreudamn, komma att falla på biUiotekarien -Wieselgren, hr S. A. Hedin och profesfor Nordenskôld. Som kckant, måfte swaranden wälja fyra mån, af hwilka motparten utefter en: men denna fjerde man hade hr Strind berg troligen ide fiar för fig. - — Statskyrkorua 04 sanuingen, - På Lutbersdagen i fjor meddelade en Öster- rifisk sellárare wid namn Nohrwet sina reformatorns lif. . Poe fere Neohrwe>k war neg opartisk. att i fin. Mitdring lâta Luthers egenskaper o< framgångar full rältwisa wederfaras. - . E BViskop Nudîger i Linz uppmanade med anltednlug bära herr NRobrwed att gdra bot oc bättring. Meu den lille [olk- selläraren wägrade, skrifwer en meddelare “till Dagbladet, att betråda wägen tid Cae nossa-Viskopen, som till en bårfan waril böjd att láta nåd gå för rått, fåg fig tin fin ledenad nôdfafad att wända fig till ffote rådet. DÅ hände det otroliga, det oer- börda, alt biftopens auklazelse tillbifa- wifaded, Follskelläraren bistepen, billopen tappade råttegången ine för ftolrådet od) lärareu hänwisades att wid fin underwisning i historia allt frans gent hålla sig till konstaterade falta. Morgoufri}ke katoliker framstálla nu de frisinuade sfollärarne som "den tatelfta trous dêdgräfware®. : . — Warning. Danska blad warna tide ninggutgifware för effårer med en skejare firma Brachfeld & k:ni I Paris, som utan ett ôres erfättning lätit ätstilliga tidnin- ar anuousera för en "Profesior Albert", fom betar fallandcfot, 06 eu "Dektor Vella”, som botar hemliza ‘ssukdomar. — Tanlkeläsgningen samnanstältes af Gôt, Handelstidning med fådana fenomen som bypnotifir,. animalisk magnetism o. d. Det lan omöjligt fôruekas, säger tids ningen, att su här möta fenomen af Hits tins ofêrflarlig art, hwilfa i öfrigt på- minna om audra lingre fånda feuemen, att särskildt nämna den |. k. "warselu" hwilfa aldrig funnat förklaras. ' Af de berättelser wi hört af uppmärks samma ögemvittnan til hr Bishops kou ster, — ty få må de wäl fallas — synes framgå, att han utôfwar mer eller mins dre oförmärft en animal-magnetijt werke samhet på fig sjelf. Alla de upppifua handlingarna häntyda e>jà på, att mag» netiska tårbindeljer mellan de olika per- sonernas bjärnier bär ega rum, ‘en preceß, hwarunder deu moltagande synes wara försatt i ett särstildt tillständ, som är förenadt med myden ansträugning. Hos många felf framtråda bejyuner= liga yttringar af något lifartadt, t. ex; med de I êlterlandet uppkrädaude dervis scherne, Bwilla genom wäldsamma rörels ser med lroppen bringa fig î ett tilstände nand » funktloner. Den . gamla fantt- Vetidansen oc få- áfwen trolidomswä= sendet under medeltiden, som bragte få många. förfärliga båt til ständ,- hafwa röjt vltrlugor hwilfa tydad berôra sanima område. au „har { Swerige- en of framstäende mån bewiltnad berättelfe om en företeelje från Datarne, i förra år- hundradet, som är äunu märkwärdigare ån hr Bishops tanfetådning. I Stot- laud mdter man sedan läug tid tillbafa den märfwärdiga -egenskap, fom kallas a dt wi förfå, f fin är möta, få widt wl förftå, fysiskt- psyfiska krafter och firåmningar, fom lr áunu cutredda, meu fwilfa det tilthôr den fördomsfric forffaren att med öppen blid undersèfa, Mähäuda Hå wi eis irför upptådten hos meuniskan af ett fjette finne, hwilket man ju trott fig finna hos wisfa djur I wär på märlwärdiga upptä>ter få: rifa tid sulle detta blont warda en ny läuk i kedsan, - - * En franfö författare yltrar: "ingenting antaga utan bewia" —" oc det gå nog wåra wetenflapamån bt på, men han. tiliägger: "ingenting fårfafta utan un- derfölkning", och detta lemna de allisôr ofta ur figte. De äro, månge af dens i sjel[wa werket fångne lita. mydet i gamla förutfättningar och Îdresläliningd- ült — de 20. f, fördomar — fom många andra, . hiwvilfas fördomar de flandra. Men hes dem år fördomen mera flan- “1 derwärd ån hes de clunnige, lärjungar några fpridda drag ur den storé. egrade; öfwer. fom sárstitdt fammanhänger med bjärs |" oh t i - Rikadagavalot i hufvud Öfveratåthållareembetet har i toren ; upphaft / riksdågsvalet . for hufrud. staden. dr j M ; | ‘byggnadskom!tén, . uppgörande ‘nf tie i riksdagshus, riksbank rikaarkiv, ochjetora teatern forelle, enligt Dagens |Nylketor, ait riksdags. havet -förlxgges till Skeppsholmen, att riksbanke; FAL ges: eller för. lägges till Bergatrab ska huscte tomt vid :Riddarhustorget; att riksarkivet stillbyggea'på din nuvarande tomt'och .teaterhuset om> och tillbygges enligt ;öfverintendent;- Zettorvalls förelag, hvarigenom Askådareplatsernas antal “ Den stora Komitén för till platser för ken : eller ock plucera rikedagsl vid Artilleriplanen, goat «od 4. Den dagliga förbrukningen mjölk: häraiädes uppskattas till öfver. ¡19,000 kannor, - 1 enl l> : | "Den nya dagliga morgontidnin- ‘gen i Stockholm. Aftonbladet be- ha ots&äddt nktieteckningaliator, under- tecknade | af bland andra bankdirek- tör A, O. Wallenberg och groashand-' Janden L, O! Smith. Såsom tilltm- ‘nad hutvädredaktör n3mndes docen- ten Tarnld Hjärne, och i redaktio- nen skulle ingå literatören O. E. Norén. Ir Hjarne arbetar nu iFy- ris och hr Norén i Vikingen. tid alla do nämnde, med undantag af hr ' Smith, (fränsagt aig hvarje del i eit sådant: företag, hr Wallenberg likvisst med uttalande afsitt gillande at sjelfva idén, y ì 1 Ny demonstration för hr Strind- berg. «Lycko-Pers rean« uppfördes à Nya teatern i Mándags för fullsatt hus. Hr Strindberg var närvarande vid föreställniogen, som afbröta af oupphörliga bifallsyttringar. Vid'fjer- de aktena alut inropades hr Strind: I högrödt band inkastades på acencn. Vid föreställnirgens slut inropades han fem gånger. | Xandsorien, » En' trikd- | ooh väfnads-fabrik har uppsutts i Karlstad. | En omväg. 150 kr. till »ockrete- rarehjelp«' ha Motala stadsfullintgtige anslagit åt brandschefen.'” : firats af de mosalske trosbekännarne i Malmö, Högtiden slotado med elags- mål i synagogan;'dervid blod flödade och svimningar förekommo. Detta sått att fira -gudetjenst är nu mera tnodernt bland Malmö isracliter, 88- ger en der utkommande tidning. ! - “Ringdanson“ stannar. Söder- telje arbetarering har blifvit upplöst. ng N i Arbetarnes ring i Karlskrona tyc- kea vara på god väg att dö sotdó- den, säger Blekinge läns tidning. Dessa allmänna vammanträde i för- dags afton var: besökt af 11 ledamd- till en fördelningshandel med lotter å 5 kronor att inbetalas på 3 måna- der, men det tyckes vara blott ett ringa fåtal som för saken hyser nå- got intresse. Til Upsala arbetareinstitut ha stadstullmägtige beviljat 1,000 kr, " Flaggastången 4 nya univereitets- huset i Upsala: kostar 638 kr. Högra armen asbrutenunderbrott- ning fick en:9-årig gosso vid Med- åkers skola. | > eGiftas» af Strindberg har genom Jjustitieministorna åtgärd blifvit en ef- tersökt vara. Man stal boken hürum * dagen från en resande i Motala, ; Ett sångarförbund soraöker man bilda i Helsingborg för att kunna åetadkomma en konsert i nästkom- mande Februari på aStenbockadagen», Inkomsten 'akall tillfalla den blifvando- Magnus Stenbocks-minnesstoden.: För dagen. |. Diskuwionsnöte hål- les i dog à Gestrike—Helsinge na- > tion i Upsala rörande frågan: Bör staten 'i' våra' dagar döma till fån- Kelecetraff den! som i' offentlig skrift «laatar eller gäckar Guds beliga ord eller snkramenton?e ) I . ! Otaok är verldens lön, En nu snart 80-ärig inan, som varit husegare i och egentdomaecgare utanför Linkd- pins; får nu med sin sjukliga hustru + o lett; litet [näste utanför ataden. I förhoppning att någon af mågarne skulle draga försorg om honom k Uderdomen bar han gifvit desta allt, | | CE Stockholm; = | nästan fördubblas, - Stark minoriter vill förlägga | till Helgoandsholmen" : ' | lokalerna för riksdagen och rikeban. ' Tåttade häromdagen att man nu rkulle , I tisdagens, Aftonblad ha emeller- berg, hvarvid en etor logerkrnns i 'LöfhyddohögtldX kar i dngarné ter. Styrelsen" har’ frendagt förslag -
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.