4 e - Tillkiinnagifrande. ‘komiker instrumentalist dventriloguists i— SE [EA N srer - rn "på: gonomresa - härstädes "en: q SOIRÉE: COMIQUE : i. “letter följande t | 4 i CT PROGRAM GT E 1. Dansk rysk bymne E. Bögbo.t > 2 Snickaree, (vod Imitation af RN och ' påg). "4 À SUdbudeh I kona : . nace ostra. . 5. Concertföredrag på munkarmon!ka, 7 er 10 msnutare pånsgs | =: | Hr 6. Der Kalsor Ist grosx i kostym. F.. 7, En man comma 11 fante) cc Sek 8. En hkosårleg med blldalng, 1; 9, Dau verschledeno Lachen. | «vo 0 ' (Bkrattvariationer). ch Mimik dlvertissoment: 1 8 kostymer: )4Y «e Odds, (\-Non plas ultra. +,Ober = i 10, Representation ' I, buktalarekonsten. ' och sång.) ' le la (Ola röster Rd Nögaktningsfallt , Joha. Lohmann. . . ORRS Y Dagen för solrdea kommer ; ® niärogpre attillikännagilvas, Söndagen den-'16 Norember ISS kl Temo Y «+ gifcerundertecknad "vs" - med benåget biträde ONSET: A Laholins Stadshotells ; Festivitetssnl,. hyartill biljctter à” 75 öre för Aldre och 25' öre. för: barn, säljas vid in- gången. ot PROGRAM: Entrémarach af Taumbye Wiegenlied at [auser, : (Vio eolo med pinnoaccomp.) U Serennd Axelinacinnzurka - of: Becker, (Violin-solo med piano- "ACCOMP.Å C LS "Fjellsång af Nandel._ (Violinzolo_ med 'ianoaccamp ren Wes Tycolersing ur »Den onde« be- BCNTATUD, ig Tj O IHemlandstoner af ‘Gungl. (Solo med pianoaccomp.) : Die Launenhafte nf [sauser. (Solo ' med pinnonccomp,) Za cc Consert af Beriot. nonccomp.) | N ov bre bt i -— o & dier af Olsen.” (Soto ‘med’ piáno>' accomp.) oc : Slutmarsgeh. NE Om talrikt besök. Ey onkälles ödmjukast. CE 2 “C. Berigren.' i 4 EA . 4 é ia va Voi Urmakare? . Ne Fänbe 5 ze Ar flyttad i Winbergs gård vid Torget. TS att net ov -I konditlon-åstundas.-.-- MI sosSsSsC,.. helst Fonfirmerad “ock som åtnjuter: förlUldra-. vård när i staden, erhål-: ler plats à Laholmstid-. ningens tryckeri. na . “Vit: Ll yrketskickligSkräd-: daregesäll kan genast erbålla varaktig' kondition hos: SS. DP. Svensson, .Laholm & Fridhem, « [td N för Laholm. Wid .bolagssiämma med: Mestersta Hinds" jeruwägs *akficezare : förliden gårdag “terwaldes eniigt "ingånget tele-. fran från Falfkeuberz styrcljen och deß uppleanter för, nåsude fermvigsbelag. *Frägan om öôfwerzäugen af Rioja blef oafgjord. : re C -— Glidsmåda limade fin. dag mellan fl. 8—9 f. m, hes hemmand- egaren Swen Elfadjon" € Trulstorp wid staden3 närhct, hwarwid) manbyguaten, ed) uthuslängor ..blefwo. lägornas! rof. Orfsakeu till eldens utbrott lärer warit elt par-4 ed -T.úrs gamla, barn, tile. Ner Cliasion, hwilfka, med öbverkomna, tåndfridor antände” ew på gården ‘w- ‘rande balmftad, hwarifrän elden spred fig tin bygnaderna, - tajt g2 Kreatur och stôrre delen lêgdrem’bleswo räddade, uen (som--egaren på de fifta.. oc åren af sparsamhetsstál “ej: brytt sig ‘em: att bibehålla sin brandsôrsäfisug, får: han en“ganska fänbar förluft. lan Nti -isweru, aft! rädda,en, wid wiggen, fastspikad byrå, hwari penningar fåra mwarit förmwarade, Höll ezaren pà all oms ”fomma, samt måfte med wild aflizsnae ur den brinnande byganaden.,,.. - > — Sparbank'sräntan wifar benäzenhet alt faba, då sparbanferua ha smart att få 6 procent på de penningar, fom bane | te + I . 4 i ; 1 sa n, bumorlatisk pat out ii. É (Solo med pia" Fantasi öfvef, Norska. folkmnelosr “| pande fåt I bröftåt.. DA 1 ) bl et 1. | a {fin tar ultåna, od: då bankema terna cÅ fn fr ha mindre "marginal" duka mellan! ins och utläningéräutan). Fråga". fan :ded :wara, om xenninze- anstalter med få enkel 0å f ar festsami rôrelse' fom. sparbanfernas ej slusle luana nåja fla med. blott ‘ent half yrocen!d rån temargiual. Den sukomsten borde funna tåda -deras emfoftnader. christ, cd vi winft åro ju desfa wälgdrenhetsayslaltex ejberålnades sr (1 DÉ ARA … Ett - exempel { den wägen har Norr- ‘kôpings“ sparbank;—-enligt +Norrl,-Z.idn., gifwit genom alt nu-nedsäkta utlirinagsr "räntan på Inledningslån Jill 5 ?/ ros cent, F< dodigihoa 5 procent åt insät- darne, nösaude sig! allsfå med: Skatt en half procents räntemarginal. Wi kinna dok es, meu förmota,, alt b: nlea för andra -län n mel intedningar, fortfa- rande -e< tins widare.,tager ¡ex högre. ránta. ot : … =—-Mord och fjelfmord. . J. en liten ‘lágenyet, "firande" namnet Kosan", I Baurás, Winkergs se>en (Halland), bodde hwar fin fammare- faltlghjonen Hans Cliasfen 08 Olaus Auderoson, få nåra beflägtade med hwarandra alt de wore swägrar. © "Men slägten är wärst", - fom ordjprålet säger, e lämjan de âldersßigne månten emellan har warit allt annet än M . steve KA od. 0 Hände fig"få, ale Olaus Anderson besôlte Falkenberg sistlidne ‘onodag âttas dagar cd tog sig mer ån tillbårligt tf bälta afidet: elycsalizga brämvinet. Sn butelf of denna wara medfördeg på 150 en hem, men funnen | närbeten al Ir fosa" råtade "Han Nå sônder ‘den lira pluntan, os _ Hemkommen, omtalade han mißidet fir fin swäger, fom antagligen fn he in -andel af brämvsuet, hwarfdr han. tanfte I hârda ordalag, förebrott Olaue hans slarf. Emellerlid, om deu fenarc funnit sig fêrnärmad af swägerus ytt- rande, låt hau ide márfa delta om da- en eller aftonen, utan begaf fig till hwila fin fammare. , Meu under natten ba sauneolilt onda lankar_ uppstigit. hos henom, ty omkring US T7: morgonen. derpá (i torsdags) steg han. în hes haus oc frâgade i barsk ton: är du wafen, swäger? Derpá gi> han fram. till fången, for med handen öfwer -avfigtet vå Hand ‘oh tilldelade honom omederbart derefter eli huzz i brêstet med en "tälglnif®, hwars blad hade en längd af ungefär sex tum. Eliasson rusade dä upp för alt före fwara” fig .topade-på hjelp, med anled- ning hwaraf en hos, hènqu fom pasfers ffa iunucboeude* qwiuna wid nanm Augu- Er Katrina Andersdotter, af hwilkev F. erhållit oftvartsanförda detaljfliftrins ar, fyndade til närmafte granngård ör att underrätta„om hwad sou tilldrog sig 06 få någon med lili stället, . __ Grannen,- Johannes Niktasfon, itjde : exaft,;med,, men bjelp sted då ide alt ov :) femmta, enär Haus Tliadion befanns lige "gande dôd à ‘golfwet;med ännu elr ga- Mördaren! ba. e of ägenat fig nedåt ån. 4 3 DäLnâgra personer. fow gått ut för att uppföla henom, fågo honom återrvåns fre, weko de ‘ur wägen, od Olaut fick ostôrd - begifwa sig till flugan. I rr- helen af denna mötte houom ett par pose ‘far, hwilfa på fråga hweni som ‘niêidat Hans erhöllo till hvar, att det wißte han ide och funde ej bjelpa det (att mau mör Få dat honour). it “En -stund derefter Infunno fig några näârbocide persouer för att nårmare Jöra fig underrättade ‘om det'blodiaa diet. De fölte efter Olaus cd fuuno fonem bängon8e död på winden; han hade be- »röhvat sig lifwet, Då wi i fredags kesófte stället oh "Kojan®, fäâger Falfenb. Tidu, låg den mördade i fin färg, till ütscendet fom Nulle han endaft warit förfåntr ica frida flummer, Mördaren e< fjelfmirdaren låg änun ä-wiuden-. .- , Hans Cliadfori, fêdd 1813, c!terlemuar eu dotter; Olaus Audersson, född 1809, twå föner oh en dotter. Bâda wero cukemän. Deras sawmhällöställning ilif: wet hade intill för några år sedan, från hwilfen tid fattigmården' måft tage hand om dem, warit dagafarlens, oo — Med anledning of de många minnesfefterna i November har "Felk- hêgffeleblade1" upptagit till granskníng betydelsen af historissa miunczfester, -hwilfa på feñare âren Milan des of allt talrifare, efta af en ueg fört antedsing. ‘En realtièn .— fåger tidningen — har M fråga om dylifa Aer fester med 'malt- börjat. gåra > fly gällande både af Nalder od tfdnuiugsmån. Man har vi- pefat \faran- försett. solf att Ränsiat se tillbafa på fäderna, få fort mar "vie föfa upp någet stert och upptyftende, I frälet, för at lida fu i wår egen do "eds tframtidend Man fan lenmo Til; att idfa en slags afgnderi, en bilddorkan, | med-de alsomnades bjellorne, e< irsôr; deras- fierhef, fom; âçeminuenas gans: ofta” mårer out felt fidcre“omfe» 1, än hwad den i werkligheten war, Fanter: man ned I få miftröftan dôfwer .d:t nu tefsvande.f pes liteubet.,. Sá förfwa- gas i st. f. fidrfas fraftea och lifömedet, cc serntiten,-{ fi. s, att bliswa ett hop- "Å veta. fálspräng, warder"ensmara; fom bopflämmer nutidens bröft. Nes, bliden framåt ej tilbala! Tro på dig self od bin ”egen- fraft, all du driswer werden „wäl ‘bâllre framitt än med gapandé Beundran' för flydda tiders-werk o * menniskorl— 5 Uppsalsens. . fôrf., det genomflintfga märket T. H., warnar doc mot för stark *reaflion®, då hau med rätta AN Jag tror, aft det tigger ide sä lilen fan« ning bårt, och ait, realtlonen är nyttig. Emellertid år Jaa "el böjd att lårorda ale flaffandet of historiska minnesfefter, men urskilning oc förständ ned häüsyn Ul del Jag tror,: ait pet: är godt nit: :bewara fänflan tefwande of tidernads o< släglledens inbördens sammanhang, fall man, ffart-.ffönfer den tråd-fom, beppläs der ¿wär Kd ned den förflutna, 1å ‘tt. man: Ha att tad, för den, rifa, edlingdskatt. mar: sem ‘rf från. fördom: mottagit, ed af hilfen“ wi till wåfents tig del leswa, Jag tror-alì Utan minne sf forutideu; ide uppkommer elt fast hopp om framtiden;:men fe-wl i-historieil bex- via för att wärt fol! êfwa} flordid c<_ warit „en. fråftig > sôrkämpe i {ôr-ljufels,- rihetens- oc, sramätskridandels "Tal, få, årftå. och. tro wi, att faming ädla an lag fortfarande ligga i foltet c< funna alitjemt fåtta på det den fanna storhelens prágel. , Och ett folk Mall, tânka stort e< mitja stort. AN forpral, sem ej äme nar bli general", ;f AN och det folf, som ej har fårefatt, fig att erdfea en plats bland dem fom arbeta bår når act årefullt c< härllgtr har redan dômt ig till en nestig frådöd. Det slutac,, om eu fjellfviling, får ingen hederlig begrafniuz och lntet godt eftermäle. Men pá denna flippa all ej tätt det folk lida skeppovrott,. fom på ett. leswande fått minned fina egna och meusklighetens for mån, st : — SRärlliga ränteförhällanden. Mys ligen „berätfades att: Englands bank hôjt disfbulen" från tre tilt föra precent, få att det egendomliga fôrhällandet iuträf- Fade att distenton war: lifa I Stocfholm oc „Loudon, Nu- iugär den märlliga 'auderrättelscu att Englauds bank ytter- "Tigare "höjt disfonton Til fem’proceut, bivadan' den swenska diskouton får lågre. ên den engelska. NRintan i Eugland har flera gånger undergått wexlingar i år.” För en månad fedan war diskonton en-: daft ‘2/4 proc, nen. stigit till dubbelt. : : Iya Dagligt Allehaudas efkonomiske författare tror ide, att den swenska dis- fouten Mall röna iuwerkau af den, en- har fedan baftigt velstas Höjning. °° : — Den nya patentlagen Mal til- tåmpas från nåfta års början: Nege= ringen har uppdragit ät v, häradöhöfding greswe: H. E. G, Hamilton, fom, med (talganslog i somras *gjorde eu ulrikes' resa för. pafeutwäjendets studerande, att före årets slut widtaga fôrbercdande åts gârder för lagens tillämpning, d. w. f. „bland 'annatsinråttonde: of: en särskild ‘asdelning inom lommerskollegium för patent eh warumärken. : - Dagens Nyheter, -som behandlar saken,: har i denna. åtgård .infet att anmärka em det ej înuebär en antydan eu att. det nya werke1s ledning kömmer att öfe ‘werlemnas, HN, en” jurist e< ej til en I duptig e<-praftist fadman; | hwilket fall “den nya faleruag ordning wore förfelad. Den meft.brilfanta ¡examen och den mest -Iyfande” debut på den” administrativa bas nan åro Inga meriter för bedêmande af tefniffa uppfinningar för hwilla’ begâres patentlagend skydd. Od) delta bedömande warder hufwudsak och ärendenas for- mella behaudling bisak. Det saknas ej i wärt sand petfoner som ega både tel: niff bildning cc) administrativ förmåga. "Det. finnes til e< med persener fom fånge under. widsträ>ta refor gjort va- tentwäsendet till sitt specialstudium, Det wore illa om eu ide fadlunnig embetår man sattes till def och de bildade fad- männen asspisades med. underordnade platsere Rs - — Obegränsad trydfrihet i fråga om religioussaker päyrkades wid publi- ciftflubbeng fenafte sammauträde of en del medlemmar. . Härom yttrar Götebergd Handelslid- ning några ord, som förtjena lugnt bee gruudande. . "Man fan, säger tidningen, ha olika meningar hârem, och naturligt år, att det fria ordets mån wilja hafwa få for frihet fom möjligt. Men de borde ide glömma Grankling ofta åberopade ord, att : fêéljden af fulftåndig frroftåsbet, det år obegräusad trydfridet, mäste blif- tva "fäppeng frihe1", d. mm. 1, näsrätten. Det är deck just för att gôra den seuar» ebeböflig, ja, bretidtig, fom man wil och bår haswa ‘lag mot oförrätter, hwilfa funna sramfasla om ej uêdwändigheteu, ded:ten gauska ¡uaturliga påföljden, att personer, som fatta lagens skydd, taga fia orådet förk att föra gêrà fin persens liga handkraft ‘gältande. © Del år då [gud em Pe troppeligt fiwage, ont och andligt. cch muntligt: starke, tidusngsmännen, I synnerh.t om-de derjemte åra dâlige ple ftolskyttar. Detta gåfler om verfonliga fêrolämpningar’— menar. man — meu ide { rellglonsfafer, OO © Jo, det -gäller åfmwéin.om de senare, ed) mer än deltar. här funna fådana ytts tingar lâtt franifallas,' fom Höra till den FOT fyndlogen.” Det är ej sl alt leka med den elden. Båltre då; att låta det finnas en lag, som filmer, den föroråt- tode eler: lil fia ría relszionsdfning fsåntte en utwåg alt sirafsa gernings- | - hwarmed man ej be + mannen med fommhältett mvndighet fami ester ‘ransaîkning ed: don, ester loga mwårar. sig, när det Ner att werfstálla lyn<lag. «> > ren Vs allt „fall Dade de wermé frihet0- ' wännerna lhâgkomma, alt det Ae är de, fom eza fagstistnlngens malt, hwadan de, om. de wilsa twinne afscende år fina: meningar, ‘ej böra glömma, att fogar ffrisroas’ el blott efter-tåltsteorier,-utan oc med bånfyn till folfkets rättsmedwe-. tandé, hwllfet åter nedskjuter fina rôtter djupt { det nedärsda. . RNevolutioner sopa “hort niydet“nf-det-senare- för-att-gifwa- iner eller mludré ritt, (pet råg epr erna; nen det år ju ‘nn ide fråga dråinlt gêra . revelutten, utan ; alt, fre wa sag under; beftåeuide" förhållanden så Flics I .Wi-laga’ för aliteles gilwel; alt Hari- delstidningen, tå hon pa åberopade Kåt jill ‘ha’ qwar enla fêr'smádliga för- närmelser mot det, iom lroendeimenul- Nor för: sig.sátta-säsom’ det heligaste e< hôgsta, dermed ide rela! förorda bibe-. hållande of nuwaránde lags råa och ofôr- nuftiga straffbestämmelser, Endast under den förulfältningen -fan man utan ore' ‘tänka’ fig'en-bestäende ‘skyddélag I 1ros- angelägenßeter- | Ge O O to — Strindbergs try>frihetsmäl.- Wid komplettering ‘af - juryn { tisdags före- flogos efter leltor-Linder, som afsagî fig af helfoftäl,' af swaranden, herr Aug. Strindberg, lelkor Jäderin och litera1dsz ren Klas Lundin, hwilken fenare wardt utestuten. N | , Om inga ylterligare asságelser infon ma, Mola allisá nedannämde herrar döma ‘om åtalade stállet i Strindbergs "Biftas”: Prescsser E, Edlund, . : Pastor primarins F. Fehr. y y Greßhandlaren O. Höglund. = co ‘Nektor S, ven Frieden, veto ‘Literatôr S.A. Hedin, !- ov ettor E. Jäderin,! * aven fid. juftiticombadsnian N. A. Frêman. -Fabrifdr N.*Almströnr, 5 eiu 8: d/ fuftitierådet Södergren: NV. » — Reglering af folkskollärarues löner "förordad af Steckhelms Dagblad, som tror;'o< det wäl med rätta, att rilsda- gen ide år obenägen för en definitiv tår ning af denna långe swäfwande fråga. ; Dagbladet tror, ‘att | regeringen, från hwilfen förslag här bör funna-motses, tår klokast i att få nåra som möjligt kalla. rilsdaaend redan meddelade bestu! ‘{ fråga om fiffrorna. Det tro wi cedjå. . Sör lårarinnorna, sow guns ofta neg tidigare. tråttag af; det anfträngande Mats. ‘arbetet o< Hl fjulliga cd fmaga, för- Att en sádan fördet ide gerna kan mha nas pårannaän grund än lâgre oflöning: „under tjenftetiden ät lärarinnor ån åt lärare, år. ögonftenligt. Gtlilnaden be- böftwer , derför ide wara förre, än alt lärarlnnan, sem enfamt fruntimmer, res der fig fullt ut lita bra på fin tån fom lâraren,. oftast, med ;famils, på fin. > - Siljansbanan år bredspärig och har ‘en längd af nära ‘37 lilomeler, eller omfring 3,5; mill. Hon har kostat ‘2 millfoner: 50,000. fronor, Mesllan fta< tonerna är offtåndet: Borlinge til Lenuheden 9 kilometer; Lennbeden: till Dufnås 2 lilometer; Dufnås till Djurås 10, kilometer; Djurás till Gagnef 5 kilo- meter 06 Gagnef til: Infjör 11 kile= meter. . . fee Statioushusen äre alla of trä, en wås ning båga med midtparti om twä wä- ningar. Arbetet med taubvggnaden, fom började "år 1883, anförtroddes åt den tände oc erkände serubanebyggaren, in- genfören + oc rifsdagêmanuen A. T Wallenius, hwilken Hår åter, efter hwad fom säges, med beder fullgjort sitt wärf. Wid haus sida har fått en hel stab af tugenidrer, tom nu med honom dela åran af det lydtiagt fullbordade arbetet. Säsom trafildixttir har det ly>ats bolaget: att. få en rulinerad sernwägd- leusteman, herr N. K. v. Esîen. Nullande materieten år tilmwerkad wid swenska werkstäder. " Lokomotiven wid Nydqwist & Helms werkstad à Trofl- bältan samt perlen- och last-wagnar hos "Atlas" i Steclhelm.. Perjen-waguarne äro 1:fta och 3:dje klassens, alldeles tifa med de à Sêdra Dalarnes fernwåg. 1:ftå llatsend âro kládda med rôdt sagg, breda och beqwämt inredda, : — Allmän tidnin derposition san Sppnad i Nizza wid flutet af näsikom- mande December månad. Hrr tidningds utgifware aumedas af direktionen för denna utstälning, att snarast möjligt fånda 1 ex. af fria resp. tidningar till M. le Directeur S. Czarnewski, Nice, France, Afwen de vinka ch mest spes ciesla tidningar c< tidflrifter mottagas gerua. : — En flildring från det fattiga Småland. En nicddelare från sydèsiza delen af previusen skriswex 1il Små. Alleh.: "Af den bofafta befolkningen birflåded — den, flyttande kallar jag den del, fom tillbringar fommaren { Stod-; an Danmark oh Tyskland eller wid" eruwägsbygzande — är mer än. 90: procent Jord mare. Deras ställuing år , allmänbet få swär, att hwarken rika flördar eller torfligt fefnadafått tunna -djelpa dem, c<< : do> leswa de mindre ordbrukarne tarfligare ån någon ly>ligt «lottad fan föreftåla fi Jorden år på många ftállen få: fydad,” alt dou inte fan föda -fin egare —, Hår finnas till. ch med /12¿ manfal .—; men hennes fande-hlndrar egaren alt lemna beune Jör ait förtjena x annat. Håll. : Netto- ordar bladet en tidigare penficnsålder. i ve at 1 le 31/7 procent af föpeskilingen, då dere mot rántan à boällänen;'omboftnober I | fnberålnade,. silger ¡tin 7 prec, Iregelg' har. fordegaren: fort hypotekslän, def. i utom tån i privatbanlar och rifébanten samt ett stundom} två undantag. Aj desfa senare. ej | ro obelydliga torde! framgå deraf, att osta förer utidantoget ; {wä fer,--unber- det -giswaren - har tee, - efter bet förra föra och den senare sex 0::f. w.- , Meserlerna åro ytterft lå, Dere] of cratne, för föler man” draga winst I-bwilla>-erbåfla--det- båfta fodret både i ladugården och. yå betet. Den lila mellangift; fon oni Höften erhålles medan de feta, exarne och ett par mindre dragare, år bondens enda fonlanta infomft. Meds ten AID bällre förhållande Uand oh äro UC rimligt förbållande..tin affastningen amt undaufagdsystémets afftaffande". l- a TE | .—- PA tändsti>sinduftriens område har lugentdren Oftar Ahlsirôm tagit ett etudligt steg framåt | cd med nypfin- ningen af en- maflin för tilwerkning of ytteraffar,sQwitten wisat fig: mara särdes les praftisk. | : : J-stállet-föôr fatt en" Midlig' arbetare - för hand endast medhinner omkring 3,000 tare med denna. mastin,. underslèdd af en obelydilz ångfraft "för dragningen, tislwerka 2.500 a 3,000 affar i timnian 06 dedsa då fullt fåreiga med finit elifett fom. fabriföniárfe på ajften8 un- dersida, semut och mål llistrade, medan man hiltills för samma mårtens våfit. tande altid beböft tvenne omflåndliga, tid fordraude procedurer. . Y &örfätjningöprifet à maffinen lår wara 000 fr. Hi | Or Ablfräms arbete. I tändstí>siudu Artens tjenft har dec ingalunda inskcänkt fig tif ofmannämde maftin. Han bar derjemte' fonfirnerat en‘ maskin för til- werfusug af innéraskar,' åftvenfom ånna en för askarise3 fyflande med stidor, brits ken maftin swen förjer för att hroarje ask fenmmer alt: innehålla ett bestämdt tifa ‘antol fidor, eu uppfinning deråt mera än en förmåga hittils lår förgäfs wes equal. mångåriga: e< mydet dyr-: bara erperimentex. Härförutem ‘har-hr Uhlsirêm uppfunnit ett särfkildt nyt toxkuingésystem,. fom, efter allt alt döma, fommer alt blifva i hwarje tändsti>s- fabrif tin stor betydelfe. - - ” 1 4 Stockholm. Vår hufvudstads invånar-antal antages f. n. uppgå till den rätt re- epektnbIn siffran of 200,000, Intres- snät torde det. vara, att kasta en blick tillbaka . i «tiden för: att se huru be- folkningssiffran vuxit. Ar "1749 då den första folkräkningen verketäldes utgjordes Stockholms invånar-antal något öfver 53,000, och sedan är 1856. har detsamma "i det allra närmaste fördubblata. i En spelhlstora, som mycket pi- minner om de hårresando berätteler man bört från utländska spelorter men som dess bättre Sr afi várt land säll- synt slag har nyligen pusserat i Stock- holm, berättar D. N, En person från Upssla. som derstådes eger hus och Lon. ligger i underhandling om yt- terligare köp af såd.na, behöfde för några dagar ecdan en penningeför- sträckning till inlösen af en delida- garne försallande vexlar, Han vände sig då till en af honom känd etock- holmskaffärsfinna och erhöll dess ac- cept à två vexlar på 5,000 kr, hvar- dera. Barande dessa vexlar på sig jemte en annan nf honom sjelf ac- cepterad å lika stort belopp råkade ifrågavarande person (som i parentes sagde är känd såsom passionerad spe- lare) i sällskap med en ferstådes i vårt land känd och fruktad storspe- lare, agenten Nathan Wolf, kallad «der blaue Wolle, brilken, enligt po- lierapporten varit i all hemlighet bo: ende hos agenten L.,...inr6 Stora Humlegårdsgatan. Do närma: ' ro omständigheterna vid detta sam- manträffando hos hr L. känner man icko, wen följden blef i, korthet den att ader blaue :Wolfa såsom spelvinst stoppade de tro vexlarno A 15,000 kr. i on ficka och att den beklagavssärde - som förlorat : dem, gripen- af ånger och förtviflan, sjelfmant begal sig ut till hospitalet. à Konradsberg; med anhållan att „Yeratldes bliintagen och tille vidare ‘bli vårdad, bvilken an- hållan också, då mannen syntes vara i behof af sådan bifölls, :;: Hr Wolf hade natarligtvis funnit det med a. fördel" förenligt att ge- nast efter sin lysande saffare aätta sin person 71: såkerbot genom att afvika ur landet, ej ee see = De'två' ulaf ofran antydda firms accepterade: voxlarne batva af hr L. diekonterndo,, den ens i Stockholms handelebank och den andra i Stock- holms enskilda bank.. Emellertid hs vexlarne , ou ;blifyit till, acceptantea Atorstalda 08 0 Se oe e ÍA, ber TR a ov Sandsorken.. > | “Dot välgörando Götoborg. Inemot ett femtiotal I Gäteborgafruntimmer; med fru Jan dehöldingskan Ebrensvärd = offaftiilngen uppgår ¡ej lil mer ån Seh ! - : dersôre endasl: jordbrufswärdets sänfande - i asfars tilwerfalng yr dag, fan en arke» " 1 | | + t 4 | 1 I I 1 1 1 i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.