årf kr. %clintMenn b abe ide fautmanraffab bop of Oft fett, utan en alf ebba k,crIetter. spå bågig af :varit beRtia af um hat< ett få ftert miint4c i'fwer rifO- baaenå waffambet gjort fig gållanbe, att många rifåtagen,itt ide ledat tabun fig N ten fh att ide bira fina femmittcus Uti banta. Cntaft i fem lån i hela jut have folftuMett t r uttalaatte af Mig. t tana ont armticrganifatienet ide Pre- Utflutit. 18S4 10c0 ej minbre,in 106 tolt- a:Men cm Unna fraga, ett af beafa mi- be n len uttalab fig ej !flinta. 46 61 f6r bi_ ed) 7 hit,thållanDe, inbclta arntiitO j. f. NuittbådfTa Prflaget. thitte ur tne intelningwerfct fhenate thtetttae, afbitante babe ålukas en mångt: tclfinMen uttalat fia; 52 mact l, att teåfa bitbor fTulle babe uttalat fi a bfirertapå at !talen. %oltinMetta babe nb t f lentnat ett bft 193 in l ta waarrm e&m bete o une« åren 1883— ttllatbtrn 140 outtalat uttalat fiq jr tet; bi- st hatt ed; entaft 33 frcrhat 1883 bbillattec tirflag mab eller utan mobibfationer. årb af Pcf från 'åiksbagskretsarne. (For Laholms nya Tidning_) ModAsisi den 3 Febr. 1883. Rundbackarnas bebådade :örtlager ba6a i portlösningen af inotiourniden jrno tridt. Vål kan det ligga något r i dem, såsom man sågar, men au de föga sannolikt. kunna vål r3 redan ar bkAAdned ti,a r ut Dc gl,gesno°t:in fCia ;å ett all jord ekull rote ras I •a rt rotenunnuer skall ) i s tat. I, att i% ocilit ba 50 kr. i kontant eller i 1:Lu:dti ju rd samt 5 it 10 kr. till trumui i• • af rotehållaren och resten sårat lott tons tjorittgöringspennincevar,föda, klå- 111 11). ekull bekostas of stetsver- der ket, att extra roterad eller priviligie- Tid jord ger , ett Ar,ligt bidrag till staten at 50 kr., rott e. k. almen fa- tt i gbet i stad och på land årligen 5 ör e i er 100 kr. taxeringsvårde och ett ft -Si n inkomst af kapital och arbet skall i starrskatt erlåggas ler Ini! .t °,„ :000 kr, upp,kattad :.f den s kattandes Intalning efter an- öt artikeln. Dessutom finnes förelag elas tuantkaps anskaffande och 'termin- uering om tiden och eattet tör regle- ringen., genutnförande. Såsom Im- thedervisdont och tankeexperiment år förslaget bla nog. hade . i mytiner- tet varit det för 50 år sedan, då lan- det nyss slutat ett krig, men nu fram- branter det icke ene bifogadt af nå- gon som helst utredning om kvarken kostnader i min helhet eller ungelAr- liga antalet soldater, ryttare, artille- rister trångtrupper och hårsmån som i freds- och krtgttid deraf skulle b4 disponible, ej heller några berAknin- ger &iver erforderligt beläte- och matetieleokniog m, tie Det är mallut med bredaste pensel och Regeringen får deruti det valvilliga rådet att göra alla erforderliga utredningar. Särål harigenom bOU1 genom försla- gets egen svåfvarde form, och genom rde sawhålleförbättrande. ntotknä- rernns personliga uppträdande, får förtlaget en lått inredd knruktår af kil lör att drifva ut eller förtränga nu framlagda Regerings och tidigare gjorda artneorguntsutionsförslag. Om detta lyckas år tnnöjligt att ',Aga, men det Ar xnappast troligt, emedan dc aproximativa kostnadsberåkningar, eter nytt åro gjorda at andra An Ruadbacknine, lila lönt på så ofantliga summor, ött dylika förr aldrig nurit itrågatatta, men utsigten till fortsatta trakasserier af soldntesken (genom busssyner o. d.) qvarstår, tosigten till att fa nya embetsmån i långa rader och krångliga öfverltiggningnr både t. i ht:tillningsberedningar, taxerings- och inötningenAmder samt i marke- gårvrttämnderna Aro mycket stolte Imulorutatt landet smf lningone men 'åkeri skulle glida in under en ny fornt af tryck eller militarismens, och härtill åro visst helt fa benAgna. Etter alla tecken nit döma komma tulltragurua att spela en vida större 1011 val pågående rikedng ån artn6- och grundekunefrågor, och under- tecknad har t. ö. in. hört en betånk- sant lendtman eåga, ett det vore bast att i år afslå alla framställningar om arme- och grundskutter för att icke dessa inom riksdagen skola kopplas ihop med och kompromissas med tul- larne, hvarigenom alla 3 frågorna kunna alldeles förryckas och lialfför- derka vårt förut svaga nåringelif, anus: m. ni. Det utvecklar sig tyd- ligtvis åfven till att bli en tullrike- dag — godt ont detta å ena sidan eker med måtta, och å den andra in- skrinker sig till att borttaga uppen- bara ut- utvisat, i :utbaxar). 11årtned råttas en uppgift i förra brefvet med alseende på uppliårvande af Riksdagemannat alet i Stockholm, eller att det 'skulle eke efter 1884 ars vallängd. Det kunde det icke göra emedan 1884 Are prölniugsnAmnd i Stockholm icke hölls förr ån i med- let af December 1844, hvarföre denna taxeringelangd icke var laga kraft- vunnen före sista valet eller 9 Jan. 1885 egde rum, hvarförutan den var öfverklagad af långt öfver 1000 skatt- skyldige; derföte var 1883 Are val- l/Inga den etuin gallrande oelt valet kan icke gerna uppltAfrart, och vål Ar det. Åke. •■•■■■■• giksbagen,. Båda kamrarne hafva i onsdags haft plenum. Motioner. Första kammaren: Nr 20), af frile Bnrnekow: om för- ändring i anslag å 6:e hufvudtiteln. Nr 21), nf hr P. Pettersson: ont förAndring i kyrkolagens 9:e kap. ang. personer som önska uttrAda ur etate- kyrkan. Nr 22), af hr Stjernepetz: angående åndring i k. förordn. af den 10 Fe- bruari 1876 om betesratt på oltAgnnd mark. Nr 23), af hr Bexell: ang. inför- sebun på sparmål. Nr 24), af den attintun: ang. tull på låder. Motionstiden, som synes vara i stadigt stigande år frau år. utgick i torsdags. Då voro 50 motioner vAckta i förete och 142 i andre kammaren. År 1883 väcktes 23 motioner i förete och 89 i andre kammaren och i fjor voro motsvarande siffror 44 «h 133. Folkskollärarelönerna. Ntissione- skoleforeståndaren Ekman har vAckt m')tion om att fastställa minimum för follskollårnres aflöning till 6 1 )0 kr., deraf eter en tillelupper två tredjedelar, samt koroderlösen, husrum och ved- brand. Efter femårig, vål vitsordnd tjenstgöring tillskjuter geten 100, och efter tioårig 200 kr., då lönen blir 800 kr. 7-- t ( 0[111. Stockholms riksdagsmannaval eretät ha Ila reembetet har med ogil- lande af redaktör Jåderins besvär faetställt riksdagsmanutivalet i Stock- holm. Gripen rymmare. 1 Sigtuna- mor(lbroildsmalet int ecklade gross- handlaren Carl Nordstrotie sedan mån- dagen föll. veskit eltereparind, hå k- tatles i fredags på' Lienguritii. finn hade antagit rimmet Nyström. bortbitna stycket SOM var stort som en sfeniöresslantr. Pigyns fArtman !Ar hafvtt dragit sig tillbaka. Vattenbristen Ar På stor i Boll- nåe att inuti måst emälta enö till lo- kontotiven. Hemgång ooh rån begingos nat- ten till den 17 .lan. i en gammal soldats bus i Bara, Skåne, nf två eller tre okAnda karlar, De uttog° fönstren, inkaetnde sten och tvungo derigenom det åldrign paret att utletnna Fin kassa, 3 kr., och litet brunvin, hear- efter de aflågsnade sig under ytter- ligare hotelser. Slafhandol egdc runt i slutet nf förta Aret i Klirrtorp, Skåne, i det entreprentalanktton hölls på fyra sock- nen tinhörign fattighjon. £tt blind gubbe, som inropades för 100 kr., ville ej flytta ifrån sitt gamla snille. En medlidsam mennielcn uppoffrude då en tia för att han skulle få bli qvar. 6rattnla11ben Sin första qvinliga läkare har Danmark nu fått, i det en fröken Nielsen aflagt en glånsande likare- examen. gtrikes. En häst, som går på lina före- visas i internationella cirkus i Lon- don. Blondin — set beter den fyllo- tnde lindanenren — år en ung full- blodshingst, sten, föl d af sin upplost- rnre sign.r Gorradini, bestiger den 20 fot öfver marken spåndra linan, samt går med förbundna ögon från den ena Andan till den nitdrn och tillbaka igen.' Dennn förevisning' år ensam i sitt slag och framkallar städse sto:len:ide bitull. En dverg. Dcn 29 December sistlidet år födde fru C. Tracy i Kings- bridge, Förenta 'omenet, en liten gosse sorti vigde precis 11 uns och var 6 tunt låt.g, men fullkomligt lit.- kraftig och t. 0. ras. astrastöd med jentförelsevis kraftiga lungor. Ett fjortonårigt barn kön onnattn dver- gens kropp med tummen och pek- fingret. Den lilles föråldrat. och tre Alt t re syekon gro fullt normalt utveck- lade menniskor. giitte4ng.: och pofis5alar. anb5oden. Fyra hustrur hur en ,arrendator i Att två frantlingar nedskjutits i norra Lnppland hur nit bek Altars; trå at mördnine äro håk tutte. tocken förlorad inom lop- pet af 20 år. Måtte han få båttre tur t• sitt lernte åktenskap. Ett "himlabref" gör Din rund ge- nom en del af Småland och föl-setter sinnena i epånning. Brefeet, som egentligen hur sitt tareprit ng trän Danmark, ekan vara öfverleintnalt uf en — enget och Ar skrifvit 'ned guld- 1nuehållet utgöres af bokståt ver. verldsligt och andligt sammelsurium. Försöka duger. S111(12,fig knItjen- sten i Nortelje hur lockat ej mindre än 19 sökunde, bland dessa, egendom- ligt nog, afeatte stadrfiskalen J. F. Blomgren. Ny uppbyggelsebok. Vid Sunde- vtillssoctiddernoki etiska nrbetarklubbs ennimantråden upplås:te för hvarje gin efter diskussionens slut :aågra kapital af pli Mord 1 Hernösand. Ogifta 75- åriga Anna Dubbis st, förealjereka uf rifingdn kinder, fans i tur stinga morse mördad i sin bostad i norra ettelede- litifvudet var krossndt, sanno- likt genuin hatuntarsIng. Kuesatt, emu vid månadenet slut plågnr uppgå till omkring 80 kr., Ar borta. Man kän- ner intet ont mördaren. På balans har afl. rektor Björn lund i Luleå befunnits i de kassor han halt em hand; bristeu uppgår till 3,000 kr. i ettidens slint bank oe:t ett pur tusen i läroverkets knesor. En vildsint mejeriplga. Å en gård i närheten at Ilurfva ötvas i mor ekaga epareatithetens dygd, be- rAttar Eel. Tidn. Det går till och !med eå långt att pigorna sjelfve måste i park och trådgård skuffa uppeld- ningeved till såvAl kök nom mejeri. Att pigorna, dA det lider ut åt vin- tern, harva svårt att förse sig; med nitrunde ved, är helt naturligt, byar- för en och byar år rådd om em pinne. I tledage f. v. tog gården. mejerska sig det orådet för att annektera några pinnar från en af mejeripigorna, för att uppvårma någon mjölk. Då pi- gan unirkte tilltaget, varmt hon ölver- mattan ilsken; rusade pA mejeralcan, som, då hon försökte vArna sig, biet ek illa biten i handen af pigan, att tillfrågad .åkare fruktar blodförgift- ning. Att dekan varit stor .visar det Att Yvt- tiu:a — rön. skilja konstgjordt från na- turligt ~ör tillgår enligt uppgift af en sinethandlute i Newyork på följnede sått: 31au stryker med ett knifblad öfver satinet. År detta teredt iif Oleomnr- gatan blir den del af smöret livarof- ver ulan fört knifbladet britt och vitt- tendt appnr visa sig på ytan. Är det naturligt smör, förändrar det icke fårg, och vuttendroppnr visa sig ej heller. Ett prålvadt sårmedel. En gnm- mal skollArn: e från Gottsvalde (Mott- ringen) förordar titt till laknnde stf yttre rår nnvåndu endast ren trAnska livar:ned han ',tiger sig haft n lAkt Af- ven ganska svåra sår, orsnkatle af vxa och lic. Det hilka såret öfversirös blott genast tjockt med ren neka gång på gång, tills blodet blifrit stillnät, !kval- etter såret med påliggitrole riska lått outbintbee Det likes då inom mycket kort tid. — 'Medlet år enkelt och torde utan fara pröfvns, Bål i guntmlgainscher, orsakade genom trnmpning på ett stycke gins eller dylikt, kan mun ejelf laga på följande vis: tvAttar forst galoscher] med varmt vatten och torkar den derpå. Sedermera penslar man hvnrje elda af insnittet med terpentinolja och tryc- ker sidorna manunnn med två fingrar. Upprepas detta 2 å 3 gånger under loppet af några timmar, skall ga- !ormbett åter varda tåt. Blodfilickar på linne borttagas genom att pålägga en tjock gröt uf rå storkelse och efter torkningen af- ekrnpa degen. Stundom måste ope- rationen göras. en gång till, Hroppsörningar för fruntimmer förordas numera mycket i Amerika, och ett ung amerikanska tnise Eka B., som ifrigt kämpar för sitt köns höjande i fysiskt som intcllektuelt hänsenttde, etager derom följande: «Jag protesterar på det lifligaete mot den fullkomliga bristen pk kropps• öfningnr hos mina unga landsmarun- nor. Utan hetsa, ingen verklig fram- gång och lycka hår i lifvet, och detta galler i lika hög grad kroppens styrka och valbefinnande, som sinnets elpart- stighet och frihet. På minn resor har jag dagligen mött hundra.nle quinnor, med insjunkna bröst, låga, totala axlar och v förorsakade nf turnktlåtenhet i krop- pens skötsel. 31in egen erfarenhet Alger mig des.utotie att utan kropps- öfningnr skulle jag haft ett svagt bröst. En utmärkt q% inritt och mo- der, turs L., har för mig uttalat en önskan, att alla unga fickor eller mödrar måtte inse nyttan, för att icke såga nödvändigheten af en fortsatt, lagom kroppaöfning: dc kunna då mod mera trygghet för lif och helna möta sina kommande pligter.. Vi hoppas, att mariga svenska flic- kor skolla inetamtnn med mist Elsa. Landtbruk, Ett och annat om stall- och Indugardshyggnader och deras inredning. Ur den af professor Arrhenius redigerade "Landtbrukskalendern", som ut- kommit å Norstedts förlag, till- låta vi osa meddela följande upp- sats: Stallen böra vara rymliga, ljusa och fritt från drag. Man måste äfven bereda tillfälle i dem till riklig luftvexling, emedan ren och frisk luft är för djurens välbefinnande af största vigt. För hästar bör stallrummet hafva en höjd af 10-11 fot och fots t! en vara så högt anbragta, att solen icke faller i hästens ögon. 'Paket i stallet bör vara tätt, helst af spåntade bräder. För en medelstor häst bör spiltan vara 8-9 - fot lång och bredden rätta sig efter hästens höjd öfeer ma...zen samt sålunda vara 5 - 5,5 fot. Spilrorna kunna anordnas så, att hastarne komma att stå i midten af stallet med med .hufvudena emot hvarandra med en fodergång af 4-5 fots bredd emellan dem. Härigenom lättas arbetet. vid utfodringen ganska mycket, men stallet be- höfver vara af något större bredd, än då spiitorna äro atibra'gta mot väggarna. Skola hästarne uppställas emot väggarna, kan man harva en fodergång af 3 fots bredd emellan väggen sch spi:torna, eller och låta split» nå intill väggen samt anbringa krubba och häck omedelbart på stallväggen. Krubban kan vara skålformig och af gjutet jern samt ha ett djup af omkring 1 fot. Den hör ej sitta högre, än att dess botten är 3 fot från spiltgolfvet. Häcken anbringas antingen i bredd med krabban, så att hästen kan fatta stråfod- rot med nedåt riktad mun, eller fästes den ofvan krabban, i hvil- ket senare fall den ej bör sitta högre upp, än att hästen genom att utsträcka hufvtidet kan kom• rna åt fodret. Spiltbalkarne gö- ras 4,5 —5 fot höga. Golfvet i spiltorna kan antingen vara af plank, rullsten, tuktad sten eller hårcit brändt tegel, sattpå kant. Der stengolf finnes, blifver na- turligtvis behofvet af' strö till Inistarne större än då grlfvet är — Spilrgolfvot gifves en lutning af 2 tunn emot gödsel- rännan för att bereda aflopp för urinen. Gödselränna!' bör harva en bredd af 1 fot och ett djup af 3-4 tum, samt stallgolfvet emellan spiltraderna 8-10 fots bredd. Till afvänjila föl och ungliä- star, livilka intill tredje lefnads- året böra gå lösa och endast hållas bundna då de ryktas, an- ordnas kättar af 60-80 qva- dratfots yta, beräknad för en- samt gående unghäst. Utom dess måste invid eller i närhe- ten af stallet finnas en itilnign: d plats af 1,000 qvadratfois yta, för att i den samma under den tid stallfodringen Nor rum (lag- ligen kunna utsläppa unghii- etarne. Till sto med föl behöfves en kätte af 120-150 qvadratfots yta. Värmen i stallet bör under den kalla årstiden hållas vid 10 —12 gr. C. Der värmegraden är lägre åtgår mera foder för att hålla hästens kropp vid de normala värme af 38 gr. Celsius. Laduydrdarne böra vara 8-10 fot höga, beroende af antalet kreatur, som der skola installas. Ju flere kreatur som der skola inrymmas, dess högre bör ladu- gården vara för att bereda dju- ren tillräcklig tillgång på frisk luft. I ladugårdar af sten, och i synnerhet uti sådana af grå- sten, måste man bereda tillfälle till riklig luftvexling. Skola kreaturen uppställas på ömse sidor om ett i midten af byggnaden befintligt foderbord, så bör ladugården hafva en bredd af omkring 30 fot. Fo- derbordet med de utmed det samma anbragta foder- eller vattenrännorna bör vara af 7 fots bredd, Båsens längd 5 fot, gödselrännan 1 fot, och ladu- gårdsgolfvet på ömse sidor om båsraderna bör tillsammans vara 10 fot bredt. Å båsgolfvot be- räknas en bredd af 3 fot för hvarje kreatur. Foderbordet göres 2 fot högre än båsgolfvet, och foderrännorna 1 fot djupa samt 1 fot breda. Uppatällas deremot kreaturen utmed väggarna och sålunda i enkla rader, kunna foderborden med rännorna vara 4 fot breda och ladugårdsgolfvet emellan gociselrännorna 8 fot bredt. För ett lösgående späd på- liiggskalf erfordras ett utrymme af 16 - 20 qvadratdratfot, för en kalf af 1 2 års ålder 30 qva- dratfot. Värmegraden i ladugården måste man söka att under den årstiden hålla vid 12 gr. och genom ventilation undVika, att värmen under nätterna, då van- ligen alla dörrar äro stängda, stiger något betydligt deröfver. Likasom det vid en lägre vär- megrad åtgår mera foder för att bibehålla nötkreaturens nor- mala kroppsvärme af 39 gr. C., så uppkommer, der värmen öf• verstiger 12 gr. C., en hastigare onimättning af kroppens delar och följakt:igen en större för- brukning af föda för att bibe- hålla djurens hull och afkastning lika med den vid 12 gr. C. 1 fårhuset beräknas ett utrym- me af 10-12 dradratfot för hvarje fullvuxet får, och 3-4 qvadratfot mera för att tacka med läm. Vid häck eller krubba intager hvarje får 1,2 — 1,5 fot af häckens längd. Höjden i fårstallet bör vara 10-12 fot, på det att luften ej trå blifva för qvaf i den mån gödeellagret under vintern blifver högre. Värmen i fårhuset behöfver ej hållas högre än 8-10 gr. C. Svinhuset bör, om lokalen det medgifver, anläggas på en högt belägen plats för att bereda lätt aflopp för vatten och orenlighet. Stiorna böra ej vara för stora eller hysa för många kreatur. Uti en stia af 40 qvadratfots yta harva 3 medelstora gödsvin eller en sugga med grisar till- räcklig plats. För en fargalt erfodras 22 qvadratfots yta, och för hvarje djur af öfriga slag utaf svinkreatur äro 12-14 qva- dratfot tillräckliga, då nemligen flere djur hållas i samma tum. För hvarje fullvuxet svinkrea- tur beräknas 2 3 ktibikfots rymd i fodertrågiut och en plats af 1,a fot af trågets eller boens längd. Värmen i svinhuset hål- les vid 12-16 gr C., allt efter som djuren äro mer eller tnin- dro rikligt försedda med borst. I huset för höna och andra fjä- derfä lir ett 30 qvadratUts yta tillräcklig för 10 höns eller an- kor, eller för 5 gäss. Vårmete i hönshuset hålles vid 16-18 gr. C. För,ördagsqVällelli Nit' J baken g jirt allt det som eder anbefaldt år, nå alger vi Aro onyttlge tjenare. Vi !Asa degen hr- bjertanivårda ord i den text, forn ut- gör andra årgången' predikotext pil sOndaren Sertungeoima. Det ter lett
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.