dessa marker, en ökad utvandring skall oupphörligen minska på de ar- betskrafter, vi så väl beltölva i Sve- rige! Denna skildring synes måhända för mången vara målad med vd mörka fArger; men den, som sett sig något om bland dessa trakters befolkning, vet vål att det ligger sanning (tenni, redan nu på många stålfen, Med avart beråkrutde ytvidd af improduktiv ljungmark och skogs- mark skulle 1 det minsta en årlig förlust af nårtuare 3,000,000 (tre millioner!) kronor drabba lånet, en i sanning for våra förhållanden enorm Int6rege på begårån. förlust! Beräkningen år snarare ta- gen för 14 ån för hög. Hår i pro- vinsen skål man under alla förhål- landen kunna piråkna en god och SAkerligen kan man icke för ofta förtlelaktig afsåttning af virke 'AM återkomma till eller erinra om denna inom egna undantåren som i form för tillval Halland som hela vårt land af export till följd af den gynnsam- vigtign fråga, för att få våra jord- ma beltgenheten vid hnfvet. För- egare, nitvill de större som isynner- lus,teiffran Ar 4 hög, att den bor - het dc mindre af dem, att lystern till mann livar och en till att icke det «gif akt«, som ovilkorligen till- skjuta för långe med en både ' ~11- g sak ropa! oss från de stora ödemarker, månt och enskilde vAl så inkon- hvtlka, de må nu vara bevuxna med som skogsodling. Hur .tt jord- ljung och ett tarvligt f:trbete (svalt- segvens ligger ej d,: varje Ar m ed bete!) eller med förkrytntn rester nf bruket går framår -n . att akogemar- en förut varande herrlag skogsvcge- Stora steg, untle• ag förmannen; och tatibu, för den verkligt tankande men- kemi råtta *nyår .a försummelse år- niskun framstå som sorgliga exempel man genosh på de missgrepp i stor skola, som ligen gör ,s .. förluster. Ur sko- ASknpelgens herren begått mot natu- gen ekull .nan, isynnerhet under ren. För vårt lån eger skogsodlings- sådana e ..gal konjunkturer för landt- frågan on stor betydelee; Den Ar en mannaprodakter som de nuvarande. lifstrign för många delar nf detta kunna hafVii att hemta icke obetyd- haftlingedönte: och jag boerns "kf. liga inkomster för att titan det de- tut den för hvarje år skall bana sig ficit, tom uppstår ut: landtbruketa en bredare våg in i folkets medve- konto, livarigenom allentint välstånd tuntle,• att den skall väcka dc likgil- skulle Wik, en säker följd och be:u- tiga ur den förlustbringande dvala, sum" sålunda betydligt låttare kun- som håller dem fångna. Jag vore na håra ile skatter, hvaraf de nu be- nöjd, om blott hår och livar inom tungas. lånet, en efter en rallntlet sig till den • enk, jag och skogsodlingens vänner En bland de 'värsta fiender till fC>rftiktn, och med exempel och ord skogsodlingen, och 11.i!ken gör den- ville «drifvn på» de långsamme och samma mycken afbråck, Ar den gamla cdrertnla de motstrafrige. Inom snart nedåt-fila oseden att afevedja ljungen sagde intet annat område tror jag för erhållande al bete. Någon har företagsamheten sitter så «långt inner, kallat den ajOdkulturens fattigdoms- som då det är fråga om att verkstAlla bevis., heat-uti ligger mycken san- skogsodling Derför behöfves också, ning. Den bevisar, att stor okun- att vi med så mycket mera allvar nighet råder hos allmänheten om och iliårdighet arbeta pi .denna sak, jordens alstringsvilkor. MåliAnda för att slutligen ernå något tillfreds- tvingar ofta fattigdomen dertill. jag mulnande resultat. Intresset för skogs- vet det och me dger det, men ofta ädlingen har dock, tack vare den upp- Ar det obetfluksitinheten och lättsin- offring hushållningssällskapet gjort net som söker en stundens skörd, en derför, hörjnt spira såsom en lof- tillfällig hödnail . på bekostnad af jor- vande planta. Man får icke begära, dens framtida alstringskraft. Detta att en planta på kort tid skall ut- går i rak riktning emot principen våxa till ett fullstammigt träd; hon eljest i vår tids kultur, som år atha- behöfver tid och dessutcm nAring li2het af jordens produktionsförmåga, och omvårdnad, antingen nu men- Afvensom att nuvånda hyst förmån &ekan sjelf eller vår moder naturen till det ändamål som ger högstn af- gifver henne de j , för att vinna full kastningen. Men då sådant hår ej mognad. SA. Ar et ock 'med elcogs- sker, utan den kala skogs- och ljung- odlingenn etik. Den är J sådati na- marken år för år genom svedjningten tur, att den 'endast ;d enulaingom vin- sjunker i kratt, då må enan såga, nit ner terräng, beroende på; de svårig- sådan kultur tillhör ej vår tid, vi heter, som i vårt land hämma hen- borde skärvaras öfver en så gammal nes raska fortgång: en nåstan allinån lapp på klädet och med all tungt söka Okunnighet om plantornas uppdra- utrota den från våra landamitren. gande och eltogsodlingentt utförande, Ljungbrånningen fick under sed- ovana vid dessa arbeten ; 'de uppoff- nare delen af förra århundradet del- ringar som delvis Aro förknippade vis laglig tillåtelse i följd af det ar- dertned och lana kånntis mera för mod, som krigen förde med sig då en fattig befolkning; den SOM obe- så många lifskraftiga armar rycktes nägenheten derför, 'snedan skörden bet från spaden oeh plogen, kvad- ligger i odet fördolda. och man ej genom regeringen manades till efter- alltid sjelf får nytta deraf; svårighe- gifter. Dock tillits sidan avetljning ten nu hålla fred om sin, plantering at ljung först efter stirekildt syn och till 'följd af en del tumnrkers belä- landshöfdinge-embetets tillstånd, hall- genhet långt från gården; evåriglic- ket lagstadgande urnu • tiger gätlitadc ten att IAmpligen förena akogskultn- kraft. Men då nu ej längre de or- ren *och betning af nötkreatur och. saker existera som framtvingade en framför allt nf får och 'getter; jn, sådan lajelpIngstifating, år det snn- mycket mera att förtiga. ! Under så- nerligen på tid att något allvarligt dana förhållanden kan man icke pocka göres för att sätta en gräns för denna uppå, att skogsodlingen skall gå jordutsugnnde 'osed, hvilken till sist. framåt med stormsteg; det är mycket når en gång folket kommit ur sin vunnet, ont hon banar tsi / väg framåt dvala och till insigt om skogskultu- med jemnu , om ån sakta st g. Skogs- rens nytta och nödvändighet, .näste odlingens vänner få derf0 icke miss- i hög grad försvåra uppdrag:nidet af trösta ont des, framgång. utan göra skog. allt lör att vara henne en uppmun- Skulle meningen vara . att afevelljn trande och understödjande lilvakt tin- ljungen för skogsodlingtna skuil, då der hennes våg. medgifver jag densammas ändamåls- Under de år jag vistats inom lå- enlighet under dessa dikar; ljungbrati- net har jag haft tillfålle ntt till nå- ningen skall ego runt en lugn dug den alla delar genomresa dels:in:tun nåder behörig tillsyn af tillräcklig: och derigenom vunnit en erfarenhet manskap; grAnserna nf det för elevedj- om skogoodlingens stora betydelse ningen bestå:tida fältet *skola upp- derstAdee. Efter en granskning nt hackas i ett halte och tortvorna så lipets. karta med ledning af den ge- godt sig göra låter bortföras. Dess- nom resorna inhemtade • kånnedotnen utom höra om möjligt löfruskor hop- af landsknpet har jag till omkring föras i grupper för att vid företal- 350,000 tunnland uppokannt den areal landa behof vara till hands att dimp jord, son: nu, i större eller mindre eldens framfart. Lårnplignete tiden grupper, bildar öde ljungtnarker och för ljtinghrfinting Ar på våren, då kalvorden skogsmark, liggande rånte- marken Annu ursur, hvarigenom mat- lös eller :lagun oproduktiv. jorden icke förfaret,. Om ljungen Ar Förutom den sorgliga auldicken synnerligen långvuxen och snärjig, ni dessa marker för det yttre ögnt, verkar en sådan afavedjning förmån= verkar detta intryck ytterst nedslå- ligt för efterföljande skogskultar; men ende på den verkligt tänkrunle men- medelstor och kort ljung bör icke nf- niekuns sinne och förstånd. Ty destin svedjas, enar densamma utgör ett vål- markers befolkning miste, om hon behöfligt och, verksamt skydd för de fortgent ingiver sig i likgiltighet spada plantorna. lör denna provinsens lifsfråga, hund Vill man uppdrngn björkskog, Ar skogen rör, ovilkorligen gå tillbaka det i de flesta full förmånligare att och år ifrån år göra förluster, men törst aret-tilja, ljungen, blott nian till- omarkligu för stunden, det ikr v:t] vAgagår wed noggrannhet htirutinnan, nannt, Inert folkled efter folkled får såsom förut «må:mu" Marken af- vidkånnas 'dem allt tyngre otalt skull svedjaspå våren, och efterföljande allt mera narina sig ekonomisk ruin: höet bredsås bjarkftoet öfver den a!- fattigdons och en bedröflit, tillvaro i svedjade marken. Efter något åts silad- materielt som andligt !tånge- förlopp år hela murken iswc-lragen ende skall uppliåfva dystra rap ur med ett Unik tet bjötkelj. Ill man Tala, Makade Paula, och säg mig - såg mig, vill ni, ni —s. Nu får du gifta henne två minuter. och i brist pi annan sysselftåttning kan du rAkna sekunder med hjelp af vAgguret; derpå fortfar dn: «Vill ni — år det möjligt att ni vill — jag menar, vill nt verkligen — blifvn min hustru!* Hon skall då sucks, se på klockan och depå, under det hennes hufvud älskligt sänker sig emot din västficka, hviaka: (0. Il. T.) «Ja, jet, rilLs Några ord om skogs- odlingen. uti björkfröet inblanda furu- och graulra, Ar detta önskvårdt, enAr man far framtiden erhåller en fördelaktig blnudning af dessa trådslag. Uti entita fall An de förut nämnde skulle jag icke tillråda afsvedjningen nf ljungen. Denna har sitt stora be- tydelse. Uti anordnandet af denna planta och dess utbredning har för- synen såsom öfvernllt nunorstades nedlagt sin vishets outtömlighet. Huru snart infinner sig icke ljun- gen i stora, ödelagda trakter och dra- ger sig som ett skyddande och vål- slutet tricks öfver marken. Derige- nom bevaras fuktigheten i jorden, som dernf 'ter u ter krafter att sA små- :: i rigoin reparera dc förluster den- samma lidit genom adelaggelsen. Får ljungen ostörde våxn, lemnar den Afven genom det årliga nffallet af bl •t1 och andra vAxtdelar så siniein- r ,tn ett mylltäcke och breder deri- genom denna mark att en gång blifvu mera lämplig för högre vAxter och tråd. Men för hvarje gång som ljung- marken ölvergås nf eld på oriktig tid, fotstören . också en stor elel af det mul bildade kapital, son? ljungen bunt 't samla. H arta långe skall en stor del nf befolkningen i Hallands län nöj, sig med en så låg nfkastning, som det magra, evältfödande ljungbetet gifver dein, en utkastning sota tillika tir ba- serad på jordens iillt, mer och mer tillbukugåentle i kratt och alstrings- förntågn? Når skola an gäng de lik- giltige vakna upp ur sin dvala och öfvergifva den «religion,. som !mr så många bekånnaro; «Jag får ju ej gode af det i min tid?« 1'å detta sått tintlanslcjittes skogsodlingden såsom en ständig .frntntidetankee -- barnen eller andra skola göra det, beter det vatiligenl .1ust derför att lönen kommer sene, borde man i tid, ju förr dess lieldre, begynna med detta företag, om än i liten skala. Min fulla tanke och tro iir, att mången nu ung henuminsegaro eller jordbrukare et: gång i framtiden skulle välsigna de stunder och den uppoffring och möda, Nom han'egnat åt skogsoillingens nyttiga och vackra gsodlingssålleknpet, sam speci- 2iCS:k ell a rått sig uppdraget att verka för dessa intressen och untlerstödjn all- må:du:ten, som önskar skogsodla, har att glädja sig it ett för hvarje år sti gamle antal reqvirenter af skop plan- tor och frö. Under sistförflutna året har Afven insamlats nårmaro 1,000 81cAlpund björkfrö, sota utdelats åt reqvirenter. Plantörens verksamhet har utsträckts för livade år, och elt•da de under si- sta året påbörjade skogsodlingsföre- dragen på landsbygden fortsättets med omkring 12 å 15 st. årligen, livarige- nom säkerligen intresset för skogsod- ljugen i betydlig inån skall höjas. Etisk det visat sig behöfligt ratt tender vårens lopp erhålla ytterligare bitråde vid skogsodlingens utförande, skola några underphintörer anstållne för nit gå allutånlieten inom lånet tilllitInda. Då så mycket som möjligt 'med tillgängliga medel bar gjorts i denna riktning för att vAckti och understödja intresset för skogsodlingen inom lå- net, borde livar och en begagna sig af de förtnåner, som skAnkus dem all- deles kostnadsfritt: frön. och plantor samt bitråde vid planteringen' och sådden., Enär skogoodlingetallsknpn- pet • disponerar öfeer gnitska stort plant; och frölager, hnr Afven den önskan att • framställa, ntt reqvirenter icke äro för blygsamme i sin be'lrnn; det blifver oftast billigare att på en gång skogsodla en större areal än en mindre. Uti 1885 års almanacka Ar infördt ett eirkulår till Hallands jordbrukare, lavilket !emunr en del upplyeningnr och angående skogsodling, hveirför jag Inger mig friheten påpeka detta för allmänhetens gagn. Mycket annat vore att i donna rak upprepa och' påminna om, men utrymmet medgifver det ej; och skall jag återkomma till :inrost en annan ging, men nfslutar nu mina ord med Ilen uppmaningen ntt icke uppskjuta den skogsodling . som i år kan och bör göran. lInimatad i Januari 1885. Nu hemkommit: lana Danskt Sviiifidt, Amer. FLÄSK . 55 G. P. AHLGREN. hos Hafre uppköper till (lagens högsta pris. G. P. A If IL G R E Tricotvaror. Ett välsorteradt lager för hösten och vintern af: Undertrikjor och k aisonger af Ylle, meritnos och bomull; samt Normalskjortor och halsolizer ligers) till ytterst billiga priser. Larson (5'. Jacobson. Singers Original- Symaskiner med nita, nutidens förbättringar, säljes under full- ständig garanti på fördelaktigaste betalningsvilkor i Laholdi endast hos Larson 'Jacobson. f RANZ PETERSSONS Ellborirra ofr! Af(iticip3-401tri, gt 11—, LAHOLM, rekommenderas i välvilja och haykomst till utförande af alla slags 13oktryrolreriearboten,. större och mindre af ',vad nit och beskaffenhet det vara tak. Den största ordentlighet och noggrannhet vid hvarje, Arven det minstil nrbetes utförande, har Tryckeriet för sig uppställt som en linfvuthippgift. En livar, sona vid Indier nf tryckalster skånker mig e ytt reerrksst tlAålgdt, sitt fortroende kan vara viss ont att erhålla ett kn tlir t ber äknas och i allo vackert arbete. Primen skola ber fullgodt arbete är förenligt. som med ett ontuvetsgratutt och Laholm i Januari j885. Högaktningsfullt a hans Petersson. Sundhetspi or, med giftrensningspatron, som förhindrar nikotin och ful; t iglYt att tränga upp 1 röret, försäljas hos Herm. iiiiiadherg. t47 Ilar in knappast hunnit göra fiasko Annu!, , banbrIminhcrrättelftr. Zrodbohne börs ben 3 ack. emus, iteraff. 1: 05 tt 1: 18. enicttini61,- 1: RO. Stad, raft 97 å 100 kr, Inmalt 92 å 95 brr. 914481 1: 12 pr 20 ITA1P. Ren, Ud). 92 å 97 ört, 6-rob. 93 å 88 ört. eake 88 a 96 Ort pr 20 f1A18. "ister, lob 16 å 17: fr. pr gammal tagna. trantrin 1: 61 pr fauna. a Sikten år värst. Två mkidempe inre stanna utanför ett bokhandels- fönster, beskådande de uthangda fo- to trafibilderna. silvem är det der?a alger den ene. «Kors, vet du icke det«, svarar den andre. «Det år tenorsångaren X.. anta nyss debuterade i den nya ope- ran af 74.5 .Ja så, Ar det han. Det var mig en menu att vara het på gröten. lian eSatörberättrIft från John Johnfott, Kltaltnb Wir firre rordant prima (mör, lånt i entr tant), rebotolfall 991, ött er flak. ",— Göteborgs börs bot 3 Rår. I veterinärexamen. Professorn: «Ni, kan herrn såga mig bästa sättet att hålla fårkött friskt?4 Kandidaten: -Jo, mån låter bli ntt slagna fåret«. Råg och e cte9,7 1: 115 oael: 20. 15intirDattba. „ a Ju M re 85 för. bit, 88 a 92 Inc far (tratt pr IK". /8 rdnivia 1: 61 a 1: CO qua tontalltspr fannc. Palme foorIgnblarri noteringar. Tin h Bår. fint IlturgarbIlmår ört 85-93. gult b.° 78-30. 1:11a 11°5 nujt:11mör „ 84-91. ,bra b:o b:o , 6.'-76. 3: Ittr b:o b:e ,, 57-62. Till salu. Fyrkol. Prima fyrkol säljas billigast hos underteckndo. N. Fredriks«. . 8. P. Larsson. ÖST11 1 BRYGGERIETS tillverkning . nf: Bayerskt öl, PlIsneröl, SOM & Porter finnes till afltemening hott N. FItEDRIKSSON. avta Träpumpar från 75 öre till I kr. pr aln till salt, hos N. P. Gustafsson, emereearinaben. Stasenhama bin 5 g ek. Orobbanbctelocittrune (inkastning. pr mo banft6 tt41puub 1 Nilen 100-103. 2 „ 90-94. 78-82. 3 tf .„ 68-72. „ 511-64. -IS Iliehult. Universal-Metall-Puts- Poinada, Jet baren medel för rengöring och polering af tillta metaller hos liera. Utber/.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.