i 1 ' i . + + \ 1 i 1 1 I | | - . : Pp medJ/beggo. församlin | <- förft 568 insalta. medel od) te. :46T: 883 derå' 1 ""Kyrkostämmn. = Som Folkskolcinspektören i ekrisreleo till Pastors-Embetet fö- reslagit, I anseendo till det störa an- talot barn i Nybps hvilka ba on allt för liog vag till stadens folkskola, en ny emåskolas bildanda IN by, "samt; derjemto kaascrat . småskolelo= kalerna i södra och vestra rotarno 1 landaförsamlingon, så blifyer i more “Fon, ¡den * rkostämu gon, | den "15 raalingaro foe as ‘utlätando i förevstande fall. ,,,; : 180‘ "> Pastors-Embetet, i: AEO, —, L => | QWid astonpleunm i euddagsasslog - förfta famniaren: med 75 rôster mot 25 - det begärda fåneunderfiddet à 1,948,000. ‘fe; Ul jernwägeu Warberg—Göêteborg. ' Wid -diêfusfionen I andra lammaren rårande ‘samma ärende förordade hr * “Oléhn u!skottets fêrslag (bifall til mo=- tionen) o friliserade reservationen. |; - Greswe Sparre erinrade, att hwarken blog. eller foftnadsförflag. funnes od Yr Tadejasslag,———-=--— omen | “Hr Lyttkens Staten, har fordral, att Halland“ frulle byggd” okflåndigare äu âmnadt mar...Halland:hade medgifwit © “delta; men“ willé! haswaà lá, Dylikt lar statea. lugnt lemna, ty deu redad fårdiga banhiten bar inbringat éfwer förmåntan. Har erintade om banans nytta för hela . landet. Den allmänna fognationen inom « industrien manade att ej uppskjuta före- taget; yrkade:bifall.- 2 : ‘Hr Lif Olof Lardson: Refervanterne âro ej owiliga mot banan, men anslagd bewsljandet fan: fattöft. uppskjutas .1ill nåfta rilsdag. | Det wore etånkligt att . anstâlla få storartade jermvägsbyggnader : sar tidigt yrfade afflag. - - Hr Carl Ifvarsson: Det wore under. * ligt] om rilddagen ej medgäfwe län, då samna ränta lofwas, fom staten betatar. Lemnas ej ftatstån, mäste man wända i till. utlandet? Banans kommande till taud . wore i statens, ej i euskildes in- lrezse; yrkade bifall. O Hrr Janosen i Krakerud, Bostrôm till Ostanä och Abraham Rundbåd. yrkade afflag. - ‘ - He Nildson i Esweröd: Riködagen bår ej bryta mot förut fatiadt befiut. Att neta wore ett -mißteoendevolum mot re- geringen; yrfade bifall. Hr Wallberg: Hallands läus landsting > bar: tednat -aftier. och fåleded wisat in- treåfe för banan; yrkade bifall. "= cv Hr Hedin: Auläggnsngen wore bety- deljefullz den. borde warit fratsbana, Klandrade refervationen oc) yrkade bifaN. - Lifafå hrr Lundberg och Danielsson. * Kammaren , beslôt med 95 rôster mot - 93) att bewitja anslaget; Mur : | -Framslyttad torgdag. Tin följe af att Mariebedädelsedag inträffar onsdagen den 125 dennes, hålles den sedwanliga - ordinarie mänadötorgdagen härstädes der- . pâföljande torsdag den 26, hwarom wi bliswit, anmodade att på delta sätt un- - derrátta’ den-ärade’alimändeten.- * ' t . I I Herr Lützes. , ck. lonftutställuing förewifag? endast* I ”aften -o< för'fifta ängen i morgon: afton. Den biliga © inträdesofgiften, bör; desta båda aftnar . tillskynda herr L. talrikt besô?, särskildt för ‘att’ betratta ‘den fmatfullt - kládda ormijuserstan Ziuecbia, hwillen fåremifar, fö jetteormar utt” en får ändamålet uhägnad ofdelning-förledd med galer.;- | Ggendomshandel.” Sordbrufaren' - Nils Magnus Jônsson har til torparen Per Jdusjon' Brodd fått / dels man- _ tal’ fronoskattehemman rt 3 Mellby för 2000 fkroner, att tilltrådag wid föpet. | sl Den förfa Halmstadslaxen för året” - fångades | onsdags i fabriför Wallbergs lasjätt något êfter om Nisfans uttepp - > efj fiffarne Pål Hansfon oh Jaune Lars» ' son. . Laxen wágde 91; Måtp... “hh MA | H: P. so MED UE . | [Med delegarne i Hishults sparbank __ hôlls den’ 16 dennes ordinarie belags- Nr fimmg, hwarwid full answarefrihet för - förwaltutlsgen blef Ryretfe och räfcuskaps- förare bewil]ad., .Deuna svarbauk, sem den 3 fiftlidne Maj började fin werlfainbet, ‘hade, entigt revifioneberåt- telfen,? wid förtivet åra flut tr. 24,431: tas å « uppfaven ' ränta. - Omfofinaderna . hade belupit fig till fr. 319: 94. Under året hade 29,900 fr. bliswit utlånade... Vans ken ezde 130 delegare och 140 låntagare, Styrelsen. bestär af kyrkoderden.P,; A. NN ius, ordfêrande;- fMolårare - A.- C Kö on Vv. ordförande, Hlodare O. Pehrde fen, råfenffopsförare, tandtbrufaren Jas _ lob Bengttson # Hishult samt hemmans- egarne Olof Alessen i Ramfjön, IJohan- “nes Hansson i Damöbygget, Johan Hans- sen {: Kernhult e< Ja Handstholmen, “7 ben. Mexiko) uttommande tidningen_La- tria beráttkar ati en fru i nämnde , , . - stad hår om dagen nedkom med sju barn; finner Alla barnen dogo, men mederna - ps ester omständlgheterna mål. i Saclismdrct.-; Störde Tr” 2D ampltfende -Landbesoren{ngar" i. Sjæi- » | tor’ af omnämnda varor och al amör; ob Torkelefon V landd- Süift® har tin dansfa rifidagen Inkemnadt en’ skciswelse med bexäran, akt rilsdagen måtte genom lag sátia en bom får ‘de många mihbruk, fom yprai fä wid fabrifatfonen" af touftlmår, des törfåtj- ning 06 utförfel.: Denna skri veise har följande lydelse "3 0 os | y Enoch hvar, aom vill fabriceray sälja - eller, bärifrån landet utföra, konstgjordt smör, af hyal cammun- sittning det vara må, är skyldig att förvara den färdiga varan i kärl, som har eo från do vanliga emdr-fastagen "tydligt afvikando form och som der- :| jomto Aro märkta med ordet Margarin. 2) Uppstår; misstanke; att någon- atâdes, "antingen i voderbörando!fa- brik éller/ hos försäljare! ellor expor- finnes . konstsmör, med ':afscendo' 4 hvilket. ofvan nämnda föreskrifter icke iakttagits: kan polisen eller tullwyn- digheterna låta föranstalta nödig un-. dersökning: härutionan — på veder- börande lagbrytares räkning om miss- tanken * bofinaea rundad, 3 motsatt fall "bestridas - under: kningoomkott-, naderna af’ullmänna medel “1. -.3) Öfverträdelso : af ofvan stående. föreskriftor i straffas: med böter från 200—2,000' kr. : samt konfiskation af de seqvestrerade' varorna. ' <1 :14) Mal med anledning af brott mot föreslagna ‘lag behaudlas såsom all männa poliemál = ie * Böterna tillfalla i Köpenhamn koms munens kassa och på andra ställen fattigkassan” i den socken, der för seclsen begåtts. Konfiskationssum- man tillfaller likaledes nämoda kas- sor,, med .afdrag af halsva beloppet, som betalas till angifvaren såvida han så Askar.. to. . 6) Denna lag träder i kraft den 1 Ma) 1885. |? O “Med antedniug af deuna f?rifwelse har inrifedministern i går til Folfetinget iu- lemnat fa til 133 om fabrifation of fenstsmêr tant deß förjätjaing o< uifôr- sel. Salen har fora fympatier i finans utffottet. | 4 ”IBäår officersbildning lemnar ât- sinigt öfrigt att ênska” är ett pâstäende, fon man ofta hôrt uttalad. En insändare i Swceusk Militärtioning yttrar härom: Jag fänner shelf få oändligt minga offi- cerace, fom ligga och göra raft ingenting, men fom det oaftadt ide taga i en militär bok, ja de ide ens orfa fe i eu militär tidskrift eller tidning, och ide funna desfa flaga öfver för mydet civilt arbete åt- 4 mir.stone.—Och âfwen om de hafwa få- dant, nog dterstär mål för dem aftlid någon timme att offra pá studier,” men fom nu effrad på nöjen, romaner och fafder Og deßutom en jak: egde de‘lanske ide då de blefwo officerare fånnedom em det läge de sulle komma i, walde de ide Hjelfiwa sitt wite'gerus, cd war det ide saledes intretfet Ta det militära fom dref dem in på denua' banan? Hafwa förhällaudena - ändrats sedan de blifwit officerare? Nes, ingalunda, men militär= lifwet har ide längre uyhetens behog; det är behagligt att wara officer, blont man slipper för mydet studera, oc) deß- utom får -man ju aldrig någon uppmun- tran för att man gör det. Dà slapphet och lojhet | många afseenden sedan lång tid tillbafa hos of wunnit infleg, något fom tywärr áfwen ligger i hela tidéantan, är det werkligen med nöje man läsir i sista häftet af k. frizwetenskapsakademieis tidskrift: "några betrafteljer”.“ Desa å- sufta juft Bread ins, här ofwan pâpckot_ oc de båra egga en hwar till lîtet ad- marligare betralteljer öfwer att militår- liiwet ej är blott en fådan tet, fom mången nu anjer det wata, o< att wi — 1m wi vilja sôrswara wår plats som becål — måfte med mera intresse ochfarta wärt yrke. | . : . Inlösen af skattefrälseräntor. Re- geriugens bebådade [örflag härom f: m- lades för ritsdagen I lördag. Det in- nebåller bland annat: rs att de rånter â slaltefeälichewman hwilfa genom föp, byte eller gáfwa kons mit från fronan i enflild persens eller werks, myndizhets eller inrättuings ego och ide blifwit med jordeganderätter fêree nade, må i, mån som rederbérande egare derom, framställa anbud. sedan bebörig utreduing om utifyldern:& eller beswärens* rätta "natur cd) belcpo egt rum, för statswerkets räfning intålag, sedan deras wärde efter medettalct of .1874—1883 ârens marfegäugs2ris med tiflagd forseNêntersättning af 8 åre fubif- selen för råg. od) forn c< 6 dre fubil- oten för vaste bliseit kopitaliseradt a ter fyra för kundra,*) med det sâlunda erhållna faplfalbeleppetz .. sm att inföfta (räntor frota tif Aatåwerlet utgdrag, för tiden: från -räntornas cd fronotiondens indragning, hwarwid för de samma gåfla enahanda beftinimetfer, fom för: annan lil. staten utgående grundffattz, 7 E: oo! att: ffattefrälsehemman, hwars ränta blifwit “Intöst, till feonau, afl { jorde- boken omförag till flatta' = >. i : att rederbörande," som vill begagna tig af den sålunda bestämda inlösen, 250) DE fbr förflag bliswlt väder om inlösen el EE eder intösringebeloppet warit bestämdt til tarreringowöcdret, hwilfket tant åre -ntgör eudaß 20 gånger den åriga tån. , fåfom bee tan, under det att mu tipcfilingen är defämd ait utgira 28 ginger drögäntam, ns | “ | E ——— 4 1 + Y - so | ÅA “i y! | oe ; I skall, tnom ett år: efter förordningens utfärdande, - derom hos kammarkolle- gium- göra anmälan, hwarefter follegium har att. i hwarse. fall pröfma befogenhe- ten af \det wä>ta anspräket o< beRåms ma beloppet af den tåfefuntina, som ens tigt ofvan stadgade grunder bör utgå, samt statöfonloret federmera på lellegiets ramställuing befårja utbetalning | we- decbörlig ordning af den bestämda föfes suaiman, hörande, dex inlôsen eger rum, räntan| fränträdas med nytt falenderär c< födeftilllngen tid ‘hoiom utbelkalas wid börfan af det år, från och med hwil» tet fråntrådandet eger rum. Id *Motwarande bestämmeiser föreflå8 rå, rande" fronotionde fom åtföljer patronåtss rätt eter mgår tig enflild: person af denne ej tilhdríg ford; åfroentom Ifråga oin - akbetd-. år ofweriskyldlgheten I Skåne - *. - = H | - i; 0H R bo 1 -- MSE O fel Battanda” bäftar - ha” under senasle tiden ¡rônt allt mera uppmärlsamhet och, erkfänuande, fåfom bewis hwarps West- jfuftert \meddelar, att ‘en, skänsk-godsegare À ¿desa dagar genom bemedling' af [dst naut A. O. Muhl 1 Warbérzdorkeit uppe fdpt VI5 "båftar, warlerande i ‘pris från: 600 till 550 fr. Aydets “(jl aA E PED se oc td AV) Josef, Malins ska pr eu rund-' „resa A> Sverige för att bese deh good-, templaUoger fjorton dagar fôre.!werldd- sorlogemötet { Stodhelm.-' Umerifanska, grenen har beflutit förena sig! med ma- liniternas wid den blifmande lubelfesten, = Ett gif aft för allwänheten. En. med matten altid. fyld assurandspruta är och förblir det tryggaste och éffeftfule tofte medlet för sláfandet af eu uyß ut- brutey wådeld, säger Swensk adjurans- tidning. + Ett fapitel ur "Giftas". En tor- pare från ‘Elmebeda,. Kronobergs län, fom för 16a 20 år tiflbala fegtade: in i ältenffapshamnen, ledêuade Futligen wid fin fåra hälst, oh man bestêt att fliljag. * Hustrun begaf fig derför til Slâué, hwarest Hon wistades en längre tid, men âterfom I fjol oh skyadade att uppfåfa fin herre oh man, Men fom ‘denne: under tiden låtit lysa efter heune ed året war gånget till ända, sà ausg ban, fig ide ha widare med fin fåra hälst ett flaffa, utan hade tedan tagit fig en annan famt bad gumman nr 1 fara till Tayenue. Hon lydde och gid — Hd en bror i Långafjö. Ester någon tid börjate bed färleten hos deu förfljutga att åter wakna,” hwarfêr hon traskate stad, till Ela ebeda för «att ånnu en gång helsa på i det forna hemmet, Wid sramkomsteu nuottogs hou emellerlld ide af mannen ly van war för tilifältet borta, utan af fia fin nr 2, som, satt helt juga wid ar . a iv slända och spann, Upptänd af firark -Tjufa 'och håmdbegår fattade dä wär wans Prerffa ett wedlrà ech bultade dermed om i riwal på ett få estertry>ligt fått att änghalmen e< hon under 14 dafard tid singe dela wärmen med hwarandra. Detta ble gumman nr 2 för fwårt, hwarför hon wid tillriffnandet tog fin Mals ur flofan och drog til sitt laud igen. Cmels lertid har terparen ingalunda förtorat Ett fmenflt smörexportbolag är på: täntt. Idén härtill har utgått från den för wår mejeripusbåflning Så nitiskt wer- ande" fandidaten Wedin i Upsala. An- gående ‘det eventuela fôretagets natur meddela wi efter Upsala-Poster föfjande: Y Delaget flulle genom att upprätta egna fôrsäljningslofaler I England, fom ärli- gen importerar 300 mill. älpund \mör, bereda wärt land eu betydligt stêrre be= båflning af fmörerporten än f. wår fallet, Jubjudaren . (hr Wedin) önMar helst en sammanshutuing af alla fmår- exportôrer i landet, J få fall ffulle: de 20 nisl. sfälp, fmör, fom årligen erpor- “feras, bereda landet en ytterligare: be- háslluíng af omkring 2 mill, froner. Men fuude cdjâ blott ett stêrre ontal erpor- törer lifwas för faken, få wore ju der- med ide få litet wunnet.. De fördelar, jem skulle wiunas of ett fådant belag, framflåflag af inbjudaren |’ den beråt- telse, han afgifwit lil sandibrussakade- mien öfver fin i fjor fåfom akademiens fifvendiat i Danmark och England före tagna resa får mejeriftåtlefna siuderande. Han anjer dem waraz lj 1) amöret skulle bll kändt hov den engel eka allmånbeten såsom svenskt, komma att vinna efterfrågan som sjelfständig tillverk- ning (det avenska smöret går no ofta I en- getska bandeln såsom danskt, då deremot någon gång ytterst dåligt danskt amör ut- ges för svenskt) | ova 2) förtroendet för amöret skulle snart Okas, då ett stort allmänt bölsg stoda bakom ex" porten; . ot fo od ' 3) amöret skulle komma att tillbandabållas edgelsmännen färskt och derlgenom Aren betioga bögre pris; . + f. "| ht - 4) de svenska mejariorna blesro I tillfälle att bättre lära käooe engelemäntena tordrin- gar på 2mödr, och berednioger sättader der 5) alla transportkostnader minskades och onöd!ga mellanbänder förstanne; | : © qn båttre reglering af tillverknivgen kunde ake, och bebofret à de ollka orterna båttre bil kändt, samt RR LS d i 7) Vära mejeriprodokter I allmänbet bättre komma In I marknaden. - lent 4 - En rektor, fot har det ‘bra, år den som föreftår elementarlärowerket | Slrémsiad, yttrar Ösigèta Gorrefpon. ; | I a «I . «i | + ti + por ||’ edteftoftitminifermd 7! -modet, -után beslulit att i dagarne ta’ fig en gumma ur 3, churu n:r 1 loswat att. fren uppwakta denna- med eit fet flyt. "| nya: fernbanor, e uva dreta al M Bits en 7 —_— 1 d TS i l 4 | - Y H t : denten, -:Han -har. under [Mere år ide i 1 I ' “Uenstasort wid underwlöningen, utan för billigaste vris- hällit wlkarie, under det ban sci tjenat fom follskeleluspektör och derför uppburit 2,000 kr. årligen." Denna summa, ! lagd" til det med? îuspektörs- befattningen förenade 7 dagtraftamente (troligen 1,000 te.) Ufanfle (1,500) ed. reftorslônen (3,500 kc.) torde haswa fylt tet dagliga behoswet ganfla godt. © Sex tusen sen hundra & fu tusén: ke, mèje ligen med afdrag af. wilariatsarvedel, år Inte få ila, Men detjär illa, att en reltor, - tänt ffrån att’ egua, fin omförg uislutande Åt det lärgwert jom anförtrotts honom, alls icke befattar fig Hed det fame ma = förewånduligen för fårfummelfen lår' hår wara, 'att inspeltörsuppdraget år få maltpäliggande — men Uhwål:npp- fär ldu, “som gjorde: hani dek. Det är. ita { flere offeenden: det Madar lároane stalten Både direkt och indirelt, det för- argar, der det Icke demoraliserar láraree fåren, det uteftångér någon werkligt ski>- lig eo of wertsamhetdbegär, Hvad ol- man hål tillfället ‘att vå; rektorsplalsen tyda upp det lärower? fom,! f likhet med Strêmstadd, - räfat !{ tägenvall eh deg- ligen allt ‘mera ‘ förforar!allmänhetens förtroende sj n | Det år utbetäandct af ‘tseustgöríngs- engar till denne {>e tjerfrgårande reltor om föranledt fkoustikutionsuiskoitet alt inför rifsdagen göra ' ánmárfuing mot I Edesrágans utgårg.i fêrsta fom maren ! beflagas till: o< /med: af: Nya Dagligt Allehanda fà | wäl för sjelswa frågan: som för den omstäudigheten att fammaren framstär "jäsom den der ide wet hwad han will". Det är att märka, att en stor del medlemmar ‘ide war lille städes, då omröstningen om det lungliga förflaget wertftäldeg. - tl |” Ett bryggaremöte får wara i gôrs ningen med anleduing af andre famma» rens beslut rörande inffrånfalngar i han? delu med maltdrycer. Atuinstoue bref wezxlas i dogarne flitigt medan brygge- rihandteringens stórmán i! syste att få ett dy:ift möte tilll sländ,! N Slöjdundermwisningsblad från Nääs blir namnet på dén nya stôjdtiduiug, jom uppftålt ur de båda med fjoråret upphôrda föjotioningarnag: aka. Det nya organet år litet och nått utstyrdt, utfommer en gång | månaden od har. till mål att stadkomma en yttre förbin: delselänk mellan, f. d, lärjungar wid Näs, | | Tidningen lry>ed på Handelstidnin- gens tryderl i Göteborg. | : AWoaruing mot utwandring till vmerifa. SwenskzNorske} konsulu i Newyerk sfriswer: | i Då nu wären åter tillsstundar oh . med deu emlarationen kommer jatt taga sia början | större „omsattning -än för närwarande, har jag trott mig böra underrätta fommergfollegiwm om ade detomarknadend tiliständ oh usigterua, för att de af wåra landsmän, fom tänta pà att lemna hemlandet | hopp om att förbåttra fin-etonos miffa ställning, kunua få länuedom om förjåden. dena fåtana de nu äro hârute och fåtunda tunna à anledning att detänta hwad de utfärta sa ör innan de taga ett seg, som otwisroelaltigt de slesta fall ide Mall leda till det förwäntade ly>obringande refultatet. ‘ Under loppet af wintern har det flörfa elände herrskat ‘bland alla’ erbetollagfer på grard af det allmänna stillestándet inom ala afsáregrenar, hwilket- har ledt tid en Inffräutving af de förre sadrifernas arbetestyr?a eller nedfättning af afiö- ningarna 06 til mángfatdiga fabrikers, qwar- nats och gruswors nedläggande ide eudast i fig- ten Newyork- utan öswer allt | Förenta Stas terna. Pá grund bird finner erbetsbyrån i Eafile Garden det omöjl zt att alfa \yaselsätt- ning åt alla de anlommande emigranterna, hwil- fas ringa penningeförråd fract är uttämdt, [4 att de äro utfatta för att omfomima af hunger it I tel ' | | 1 | | ' hr ning È emigranterna8, (antaf för Innemsrände. > är Lä i topp att uppdriswa ultosnbringrn or : nedfatt blijetiprlset tid B dollars 14 cents från Liverpool o< Hamburg till Rerogork, pr 4 Under deosa 'omhänbigketer od) då man I4e wägar husa något hopp, om en snar förändring * till det bältre, anser jag mig böra från utwans bring Git asráda arbetsfoll, handtrocttare, in.. enidrer, fontori i för att föra sig en, bättre framtid, tig ljusare tider göra: det möjligt för dem att år. minfone. förtjena det Jôr_ deras [iförppebåne nödmåndiga, bo. . 1 . RN Te o; rd Eit och anat från Stockholm, « (Till Lab. n. Tido. genom Allm, Annontb.) : Stadsfollmägtigeralet 'står' för dörren, — «Herr Btockbolme bar na en långre tid fått vänja alg vidiatt gå i evalet och qralate: - haga Fire KARA EA FAL DAT PÅ AULSga, Erna honom för fbärligt ‘oth athållande traf till ‘- valornorna. Men det/valet Ar ov at bögsta vederbörande ändtligea faststäldt sedan de altton redan I nåra trà månader suttit org. ligt på bänken. '8å hit för den saken kan» ' man vd våra lögn, - Mon som sagdt-— stads. falimkgtigeralet ståriför dörren och hotar med nys bekymmar, | Lon ov Att försa sig med sparsambotsdygdens måls. mån år meningen, men om derrkan till falla :' gonomdrifras Lr gauvka orlat, Man bar | några emå anmärknicgar att göra mot den | fier o< andra, som änna : L H libersla ' valmansföreniogena styrelse, som dels förordat kandidater tagna ifrån det I allmänhet ej ok omtyckta centerpartiet, dels : / ock glifrit: bogg på "e för en amala park. ‘| tiskbet,. I en församllag kar nemligen ea person, bilfvit atruken från 'förslagslistan derför“att ban chandlar med, tomtert — et | yrke som: ngs "Ar rek derande bär — wen | oa'socan församling bar ex Loon €xtörret ¡2otopelnlaat dbUfren tagen fallt UN godo.i 7} Sr > I vårt tycke är dock allt detta klander ej ' | fallt’ befogadt- Granskar man den liberata | ; vallöreningena förslakstlstor, Gnner man gane 0 ska snart att: alla intressen och partier 4 ' dom Aro tepretentermlo — och det af mån 1 a som. veta att hvar och en för sig så sitt part! till godo. "Och ligger bhåroti något | klandervårdt? Näppeligen; ty man måste förotsätta att brarja Olvertygelsa &r derliz { och måsta I så fall respektoras och lemnas , tillfälle att framträda genom.en målsman, som kan kämpa [ör densamma, Ingenrzratts | vis skgo alt det ens partiet eller den ena ‘‘ Luigten må träta framlör den andra — den N må heta liberal eller konservativ. ' : Vi tro att Stockbolms valmän skalle gåra klokt uti att till fallo följa den liberala vat- mansföreningens förslag som enligt vårt förs | menande på ett förståndigt och, I ordets Lå: : vta bemärkelse, liberalt patt tillgodosett alla partierna, ' Vi nåmnda att det numera ej ante1 res, kommanseranda ' attf handla med tomter. Detta a? den anledning att så många afa- rer af trilvolaktigt värde i RedMarketen ögon blifrit i den branchep uträttade, anmt möj, ligen älven doraf att tomtprisen blilvit upp- jagade till en så svindlande höjd att inan fria densamma nrârligen kan se det motsraraide ” värdet. Man kommer oritkorligen'.tt tånka - på öfrerspekulatlon och — hbutabug. - H : Och att tomtaffärer £ dessa tider kanna löna sig så' det förstår, det kån följande fall € tomligt sattitta bietciia berisa: - N '> En högro tjonzteman gick I borgen för cen god vhas för ett lån/oeb fick aXsom aikerhet barför À olg traneporteradt ett köpebre! à ‘en atôrre tomtareal på Norr. Bln borgent törbindelse fick han: sedermera Inlösa och måste nälanda bebålla sina tomter. Men bas förstod aig Inte riktigt på €affårere utan ville genast sälja tomterna för 80,000 kr. — en auna 90m tålngeo ville ge, En an: nan god vän som var mera vdurchbdrifrent ' Ao dan, sade då till bonom: €oej, sälj inte dol väntal prlzeroa Aro alltjemt latigandec, Och ban hade rätt; Ester en’ tide förlopp sålde vår <tjenstemane tomterna till utt bo lag för ditakundraiuien kronor. 'Och för ej så långe sedan bhar| na detta bolag slutat utportlonera tomterna, för brilka betalats "den Illa nätta aumman af en million ted Aundra turen kronor! ' '6 «Undrande och spörjande« atár na Jern- tägebetjeningen både har och annorstädes; . ' bos de fera ligger det ock något atförtrö: stan och hopp I den frågande blicken. ‘ Som bekant ür, bafva nemligen brr Adele sköld 1 den förta, Bjöderg och Hedin-I den andra kammaren väckt 'motlon derom, att för erbillande al fall penason for jeravagedatle i ett främmande land, och emig erne degogna fig derför | (nät mått af den dem tnom lag gisna rättigher att frida tillbaka alla förbrytare. utblottade, frymplingar of; fmarcje. person, fom fan antagag tomma att ligga För: enta Staterna til tast, Saluda hemsändes sistlidna år 1,144 dylika emigranter, o< denna lag frall utan twifwel blifva Aunu siräugare ödswerwakad under den lounpande tiden än nd- ontin. E . 8 NI och fattigdom haswa i Newyork kaaske mer ån på något annat fläde tilltagit i oco- wädcande grad, "The Charity Organisation Society of Newnuort“, — en förening, hwars ändamål år att på begárun af tvålgörande pris pata prisoner oc fälffap underszka i Hvad mån personer, fom anbäla,, i understöd, werkligen äro nödlidande och wärda underfidd — berättar att den i fina böder har vamn pà 43,009 fas miller, utgörande 180,000 personer, till största delen europeer eller barn af europeiska föräldrar, om under loppet af de sista tre åren mottagit jety hår i Newyork. "id P3 grund af det under de fika få åren fläns digt tidtagande antalet nödlidande skandinaver i Vrooflyn och Newyork har under ledning af de härwaraude norske presterna o< andra norr- mär: bildats ett sUlsfap för ait råda en hjel- pande hand åt dessa fattiga fandemån; men om n sállskapet understöddes TA wal af norrmännen bär då psatsen (em äfven af flere wälgörande amerifaner; få âro dod deg medet för [må för att ashjelpa annat än ögonblidilig nöd; det om- talar att arbetolödeten är sa for, att många su esdrsdrjare Ide äro I stánd att finna någon nefetfårsning, få” art många samiljer derigenom åro stadda ii den yttersta nöd. i - . - Denna arderokdsdet gådler ide endast Newyork o< de Blige haterna, utan från western fons mer äswen samma flagan dsroer brißt på arbete o<h dagligt bröd. Det Heter t À 0< med, att sere sandibrufkfare, fom cfa mindre egendomar, laga bictert, oaftadt de sistidne BAN kunde glädja g åt en owanligt Ti! gröda, I det att deras are cte dá grund affida ârets låga fidesvris knappt asfastade tradi gt Jör betädande af fostnaderna för grödans fram ringande. 4 - Y Te fora lernmdge! retagen, fom för några år föra gåfvo Va ättning år tusenden, åro nu ullbocdade, för nårmarande byggas Inga } heller Arnes någon ntsigt till „detta flag I din nävnafte fram» tide 4 grund ef desfadatiga tider är dit Usen dngbUelinierns — fem frutta få min i fb / Vv som | 1 Mi iv i : i och «i ”på sammanlagt femton år. tjeningen, at "ej beller för höj "tvärtom med tanke på'att i namnda yrke ologen, komp iviikoren skola Andras från narvarande siffran 90, d. v. a. 30 tjenstekr och 63 lefnadsår, till alffran 80, — 25 tjen- atekr och 55 lefnadskr, En skilnad alttak - "Det år i sanning Onvkligt, att motionen går H igenom. Få af atatens tjenare göra så stort skal för en fyNkepprönntran pom sornragabo rilken många dagligdageriskera både lif och belua I tjonsten. Den föreslagna dskttolngen Ip komp år vivt — tanarare trättom, — ty då exempelvis pe lokbmctivfäratå hunnit DS drs Alder är det sannerligen ej för tidigt att hans (ugufemáriza farliga och mödosamma tjenst belönas med ¡foll penslion., Vi sade högst få ut utt 25 år. Det kunde alltså — om hela ån:latmåleg, s0!9 ja år att betrygga betjenIngene ålderdom, skole fullt vinnas, — H mycket val bafra flrågagatts en arörre Åre förinloskning, , s Ett exempel på buru ständigt och jem | den vid jerarkgetraften tjenande pertonalen. är ntsatt for lifsfara isÅgo vi båromdagen. Statens . jernvägari hafva nyligen blifvit. fournerade med ett jelagz nya godsvagnaf. | afsedda egeatilgen I för boskapstransport. Dera äro bet Mgt bredare hn de forot bes” ' gagnade gamla botkaperagnarne, Under vegnraxling 1 Staösydrdem för några dagar it sedan, då tiget skulle paseers under bron eld gamla vjarnvagene, hade den tjenstg0* rande e, k. förmannen — utan ast tanta pà den ändrade tagnimbdollen, som den dagen , | för resten var alldelze xy på det spåret — hoppat upp på en al dessa dredars vagnar. Bådant är vid vexiing brukligt för att slipps springa efter tåget, 1° "a - à tåget kom upp under bron, befanns * vagnen så bred att'karlen blef lila klåmd. mot en af jernkolonnerna, nom uppbürs bron. Han måste genast afforas till lazarcttot, Att ban alapp undan med lifret är mera ån märkt värdigt. Äryna vittnea påstå att om bas varit en tum gråöfrej bade ban ofelbarligen krostata, — Men måtte ej riksdagen, me fåstadt afseende ‘pA dylika fall, fastbålla , betjoningen I en os och täranda penslona" +: väntan för alt få karlarne amala! : N Våra föreningar. b=, Under denna rubrik | | komms vl att för våra läsaro framlägga ef, sera Interlörer, besktifolcgar, siferoppgit | | 1 Ar 1 I | t + ber mn; från så star delafde EN 7 ! i : . . vr ' “ i | | | | ) i 1 | iv Y, — M —
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.