Ep VT A EST IE & a or s I | a NR a j i | | | | d | |. | I på hr Bergstrôms förflag en få lydaude eg till lagen: "att wärnpligtôlagen ' | autages, med! wilfor, att hege famarne e * falta ifammanftåmmande beflut rörande =” propositionen om afskrifningen af grund -hatlerna - och [åttande af ruftningg- och | reteringdbeswären®. Denna íngreß an- 1088 ‘ester volering med 60 röfter mot I 48, sem afgáswos för ett [årflag af hr J Bahn, hwilfen wisle lagens antagande "utan några wilkor. 5 "| Sörflagets 1 dd) 27 $$ föranledde i Fôrsta (kammaren fånga förlag Emellertid fegrade utstottets för fei båda fallen; 1 rôster mot 20 och 27 anfogs med 93 utan votering. ‘{ Andra Tammaren deremot förfoftade | ulskottets förflag til $' 1, bwilken i stäl- tet pà br Danielssens förflag efter vo tering med 147 röfter 'met 63 erböll en få förändrad lydelfe att wärupligtsötiden "+ iusfránftes från 21—40 till 21—2ò är. - 4 }Likaletes vå br Danielésons förlag » föråndradeå.27 $ sâ, all wapenöfningss - dagariie från föreflagna 48 uedsâttas till, "= fåfom nu år förhållandet, 30 dagar, hivar= jemte cu fådan redaftionzföräudriug gode ländes, att första årets öfningar ej be- hôfwa bewistas af den, fom wisar sig ' egal samma frjutftidtigbet och färdighet « att föra wapen, som winues under detta fårfta års öfningar. -‘ . I Derjemte âterremitkerade denna kam- mare en stor mängd paragrafer till uts sfottet;-de fedan êswerblifwande ontoges. Ll Ofwertäggnlngarna om denua fråga " rådte i Fôrjta fammaren till halftiotiden ef i Andra kanmaren till 11+tiden på | aftonen. " CAN wa FX Audra fammaren war det huswnd- , fallizast 1 $, fom föranterde distusfien, de djriga paragraferna, med undantag af den 27: om hwilken ett fort menings- . Utbyte „uppstod, autogos eller âterremite terades utan nâmnwärda diokussioner, Om smästäderuas fradtid yttrar E, T.: "De ouera, fom âro en mer eller mindre nêdwändig .fêljd af städernas fdreträdedrättigheter, få alla orubbade qwar-| Dä domaremalktens; pelismaftens, + frenouppbôrdens och låfarewårdeng re- presentauter : fà. lönen för fin embetd- werlsamhet ä landet af staten, åligger det ännu städerna att aslôöna fårana em betåmän. Det egendomligaste häribland torde vara, alt fäderna fela aflèua en särskild! person som} uppbär ftatoftatten . oh ert anuan fom iudrifwer hwad denne möjligen ide å-fin embetsftol fått per- oo sonligen "mottaga. ‘ Oß will det, i för- - - 4 ‘ : bigående fagdt, funas fom "were det teme lígen billigt, att staten sjelf uppbure fix sait af ftadsbon lifa mål som af landte bon, | Detta lunde utan ringaste upp- » offring för staten ffe, åtminftone i rifets mludre städer. Hwarfêr ide uppdraga åt närmast boende lronofegde att npp- bära fronou!skylderua? . De embetdålig- -gånden, fom: vå; landet tillfomma kronos ogdarne, tilllomma för öfrigt i stâderna magiftraten o< stadofiskalen, Hwarför sola ide dessa mnyndizheter funsa hugs nas med förtroendet at! uppbära skatten till :fronan; -dereft staten ide will gêra fig beswär med denna sin uppbörd? Pi nu nämnda: fått hafwa städerna qwar ätsfiliza, delwis oförnuftiga onera, sedan de, förlorat motswaraude fördelar. . [Ett annat, hârdt flag, fom städerna uu ha att med frukton motfe, är en får- ändring i bränwisnsfagstistuingen. Skulle denna'; lagstistning fomma-alt gä I den torde Sdet: för ätskistiza af wåra smästä= dec; blifva en bjudande nêdwändlghet att med det suaraste offra den måjl. bes .fintliga fåfångan att räfnas- bland stä- + dernas antal oh på: kiObata till ett au- fyråtetöft bondelif.:. Tora: 08 andra alls mánna- plosfer,' som man: ide sedan är _ “styldig’“ att håla i något bestämdt flid,. torde jfunna upplåtag åt den Ra - dande för att efter eget fritt behag får» foga öfwer. ‘Kanske får man i ei ide aflägsen framtid frêjda sig åt äsynen af ett! båljande fådes- eller potatiofålt, der 1 städerias torg .wero", för |. Sällsguta gäller, .Twenne’ storkar fogo i går'afton fladen i nårmare be- trallande, fom det tydted med spelulation |] titelag I Dal "I att handelns = riftuiúg landsortdrepresentanterna pâyrka,- au fôr8 a 7|fr- pr ftålp. Nu har pris et. nedgäit till 6 a 5 fr,-men — det år twvadert få, säger Haflandepoflen. /. Ett allmänt mejerimöte fan, fom förut nämts, famfas i Stockholm i landte brufsafademiens sessionssal torödagen den 23 April, | Inbjudare til) mêtet är den om mesetihandterirgen gi mydet förtjente disponenten för Linghedd mejes ne, fil. fand. Hugo We- pul de fôrstá dagarne efter fiskets bôr- din ! = Ofwerläggn blifwa. - ‘- : + 1, HMrilka Atgärdor konna från mejerier- nas, husbållningssållskapens och statens sida vidtagas för att! görs amöresporten så vinst- gifrando för lanilet som möjligt? 2. År lag rörande tillverkniti bande} med Konktamör behöllig? 3. Årinförselloll på mejeriprodukter önak- vård? - . 4. Borde ej för de fän, der bushåltninga- sällskapen saknA medel att understödja mej rianlåggningar, $tateanslag I form af län be- viljas för sådanå anläggningar? | + 4 10. År,ej önskvärde att, med don stora vigt och betydelse, som mejeriboshållningen erbållit för vårt land, ca mejerlstförening. omfattande held landet, bildas, [med ända mål att rerka får mejoribasbållniogens bästa i alla riktningar - Många riksdagsmän ha lefwat at! deltaga i m tillägger "Upjala” © Mådjurs inplantcring på Gotland, ill fo m:t ha Wollauds Rarpflulte- och aregille îustmnat "anföfan)om med- fante att kän Engelbolms fronopark Skäne innewarande månad få infånga 5-6 getter dh 2 tedar, hwilfa sulle ulsläppas vå Elinghemsmyr ij Tingstäde vå Gotland, e< bar gillet till djurens infångande, vikt Mer medeld garn, e< deras forolandt till Gotland auslazit 200 toner. | ingdåmnena ‘wid mötet g af samt T i nflaosens ställuing, Om t ôsterrifista werldöbladets Predsed bördforrespoudent följande, fom nog torde wara ett gif alt âfwen för fhvekffa handelskäaren: En svår pröfning föreståg köpman- nakåren, Kåpmännens förvärfskällor utsina allt mer; konsumenterne upp- söka produccaterne; mellanhänder be- traktas såsom skadliga parositväxter. Blott på ett sätt knnnn köpmännen Ater höja sitt anseende: genom att återvända till do enkelhetens och är- lighetens grußfidantser, hyilka icke en- dast bostå deri, att man ej besviker någon, utan'Jätven deri, att man så inrättar sitt lefnadssätt, att man kan uthärda do häftigaste stormar. Miss- förhållandet mellan behot och förvärf, det slöseri, jom vill ställa köpman- nens vinet på samma linie som den kapitaliseradeé förmögenhetens rAnte- inkomst, har försvagnt köpmannens motståndskraft och kommit så många att vackla under motgångens tyngd. Köpmannen jmåsto, bemöda eig att Atervinna det förtroende, han förlo- om bevis på karaktära- a det förtal! som söker bnom, att. genom npp- fasta grundsatsor åter- 'eröfra det v rkaambetsfali, han: för- lorat. - Det är en dAraktig villfarel«c 'utt tro sig kunna widvara köpman- "nnklassen; nien man får ej glömma, ställning och dess a i- | Köpmaun denna uttrar d Neue Freie rat, utt gent fasthet afvä Att svärta ht (rigtighet och 4 id ändrat! sig. Intel ens Ar utan] trisvel en vigtig faktor eri, men knraktärens; redbarhet är ei långt vigtigare, Endast genom «omutlig rättrådighet kan iman hejda den strömning, som, kanhända ctt förebud till fominande;stors éociala gifter för all ombrytilfningar, hotar } köpmännen, -Borgarons hus skall Ater blifva, hvad det en gån allt adelt och ningen finne var: en lugn plats, der skönt frodas, der bild- r sin säkrastö tillflykta- ort, der sedernas renhet ‘och enkel- het är förerdad med bögsinthet, der dén upprigtiga vänskaper Ar umgän- gets grundval, der köpmannatran vä- ger tyngre An: alla andra hänsyn, der välståndet röjer sig Isolid,'anspråksa- 10s enkelhet i dande, motbjudande, på effekt beräke, nade: prålet. | Om köpmannen åtnöjer sig ‘med att * 15 förklarade si ‘atallet sör'det nu rå.) synas: vara! hvad han, ned. och under fig. Detta förfiggär vå fauten af en bade. J hwarandras famn rusla nu båda uifôr basluttuingen, c< dá de fomma uid pá Nåt mark, resa sig båda — eller fanske år det nafle, fom reser fig upp met Jwar-John — och frå bröft mot brêst,|som för att prôswa på en waulig brottnfug.. Nalle tryder Jwars Johu både wafmt och fast in till fig, alldeles fom end han wille riftigt flåm: ma honom sôuber, men Jwar-John är fwår neg att tas!med och ide få tätt att bli quitt, sem nallegubben trodde; ky brott- ningen warar ide länge; blott några mi- miter, och björnen faller ballänges med afffureu strupe,| dragande Jwar-Johu med fig. Der lâzo nalle och Iwar-Icedn Ingn! wid hwarkudras sida, den förre ree dan dêd af flere förfärliga får, som Iwar Jehn under brptiningen giswit honom, den fenare dereittot pustaude oc) stênande af ‘anstränguîng ester den öfwerständna strideu, dfwersprutad af björipns warma, rufande blod: [Jwar:John hade blott fått några obetydliga flråmor och en fön- dertifwen tröja. Makten o T. tåjess Det br allmänt, att, & häradöhöfdiugee af Ostergôtlaud, " answaret. I G, H. ntataded på sin tid râ1t wid tilljättning of ett bete i någen domfaga diwvarande regenten Karl g mwilja utnämna enan- den, hwilfen däwarande justitiemiuistern} tillstyrkt, få hade den feuare wöêrdsamt, men bestämdt uttalat: "Om näget einbete, som, hör till min förcdragniug, tillsalles: med någon au- nan, än deu sag funnit mest behörig, få anser jag mig ej längre eza edero maj:ts sdrireeude®% jj - - Karl 15, sem war mydet tiligänglig får fåt, fann, antaga wi, denna förlla- ring forreft, oc) fattade dâdauefter fina beslut, âtminsione inem detta departe- men, aldrig I sir|d mot rådets råd. :' Och detta årlju alldeles I sin ordning: Den konstilutiencle râdgiswareu bär an: swaret, och det mäste wäl då esä anses berättigadt, att hans förord får gälla rå: rande tillfåttningen af de -embeten, fom böra nuder haus departemeut,. IJannat fall åtnjuter han ju, ie det fôrtroeude hos regeuten, föm utgör ett af.witkoren för haus qwarstannande, . Pi denua punkt har uthämuingen af" höjesteretdadvokgt Dahl i Norge till Hå: tadshöfding (forenskriver) i, Gudbrauds- dalen warit stälv.— Tillfäftningen Mer pá neorska regeriugend auswar, och flats- rådets <hef, jtatdminister Swerdrup, har sâledes hast full rätt att, litjom friherre 8. de Geer läges hafwa gjort, gôra sitt "förord -ad0ande Nåjom tewis pà förtros ende eller idesförtroende. Oswerlräder den ? utnåninde de äligganden, fom tills böra ‘ hans embete, i eller nedsätter Hari def anseende, få fåra neg hôger-ôgon fins nas, som öfwerwafa honom, cd man kan nan man än wara gauska wiß på, att ingenting kall 7 underlâtas, som fan blottftälla "både ho- ”nom- cd) den regering, som tagit hans umämuing på sitt answar. - © Den neutrala sjöfartens folkrätts- liga ställning. I fråga om de mutrala staternas handel och faperiwäsendet för- bundo sig wid fredskengreésen i Paris år 1850 de på den samma reprefenterade magterna . f, en!sárskildt uppsatt akt att antaga följande fyra grundfatier: : | 1) Kaperiwäsendet är afskaffadt; . 2) neutral flagga fMyddar:fiendtiga waror med undantag af keigsfeutra- band; MR rr 1-3) neutrala waror, med tindantag of frigéfontraband,! funna ide tagas i be- flog til od) med under fientlig flaggaz' amt « od rest 4) blokad är ogiltig, då den ide år effettlwa oh FA »Detsa grundsatfer, hwilkas skristliga formuteriug . underteCuaded af keugreß- tuagterna_- den 16: April 1806, erkändes esterdand af alla fjöftater, med undantag af Nordarherisag Förenta statèr, vv; > fär engelsmännen senast woro här: .Bigåro, fom ej. tyder em engelomännen, flildrar på. (dfände fått derad framfart under Keimkridets | Den delen of Krim= ralty® aft man blott från fjån fan nå deósa siskiägen, samt ait hela landet in- nanfôr år en ofantlig gungfly, som om [ommaren ej cus fan betrádas af lan- bets inwänare, lapparne, hur låtta, wiga* och wál lefalifcrade de ân âro, Men de på allt blottade ryska fiskarena hade intet wal. Utan previant oc wäz- ledning måfte de föla fig hem êswer den öde, bettentöfa luudrau. . Blott några få mån Iydades efter cutfägtiga lidan- den slâva fig fram til bebygd ort. 'Dedfa — de flesta blefwo wanfinniga — bâra alla i fin fjäl oh på fin fropp outplän- liga spâr af den beprisade engelska ful- tur, hwarmed de råkat i sorglig beröring. - ESegerdruden dreg Englands flotta fig in i Brita hafwet, Till Arhaugel wä- gode man fig ej, 1y fanske hade man der bunnit kasta upp några lätta jordwer!. Nej, då retades roflylnaden mer af den nifa flosterskatten i Solovjezf, der trom- ma mån uner jekler hopat rita gâfwer från beta Nyßland, ja äfven från Swerige cd) Norge. I ottan gid dit c< uppfor- drace flestret att güîwa fig. Til war aslossades en gammal, i marken nedgräfd fanon utan lavett, Det engelska <efs- fartygetd ängsforsten afskôts tydtigt af Noitet — ryska fyrfans sista stora under — ch sfamseu gid engelska flottan ur Huita hafwet direlt hem.) - PTI 4 Den nya tidsindelningen. Nu, då det arbetas få mydet fêr att införa den nya timbetecsningen efter [12 12 middagen lorde, säger ; Gêt. Nyh., följaude rid tomma till paß: Mau frifiver vå sin urtafla’ talen från 13 till|24 under de remerska sif\corna c< lan dà látt nämna tedflagen til 24. Det år klart att 13 friswes under 1, 14 under 2 o, st. w, Under êfwergängen till den nya tidsbe. tedningen år denna metod beqwämare att anwända ån en urfliwa med 24 fiffertat, | det man städse lan jemföra de nya betedningarne med de gamla tända. ‘Man bör frisiva taten med tusch ec inte med bläd, då detta lâtt flyter ut, under det lush deremet får klart och jemt samt sig bortorfag, om man ledôna lâtt låter fi wid dubbelsiffrerua, I . Kelter i höga nordeu? Vitt brond- älderug folk woro felter, e< att äfven „Sweriges fell ännu bar en liten undan tagdwrå bewarad ät fina fêreträdare på vlatsen, lifojom engelånråunen ha sitt Wales e< fransmännen silt Bretagne, pastär en meddelare till Smitanda-Po- ten. Denna undantagswrá” skulle be- finna Jig på den f. k. Kullen i Skäne, Han skriswer: Wi hemftälta frågan til tåfarend omdöme, men finna det ganf?a "naturligt, att, då den stora firidew ut- fämpades mellan den gamla och den nya stammen, då wåra. götiska förfåder under stäudiga. segrar trängde in i landet röders ifrån, att dà, fåga wi, en qwarlefwa af det fuswade urfolket drefs ut i den kil= fermiga batfön oc) der uder skydd af Kullabergets åjar tappert wärnade om sin oalpängiabet, Än i döma dag ins träffar hög denna tratt ingår âftenskap utem-focs ‘uen, oh en: rejande. fêrwänas öfwer dem lifhet i en säregen anfigtsibp, fom mö ter hans öga. IH äro ide kännare af det , gactifta: fpråfet, men wi wåja Cec stámdt påfrå, att filelegen Hår skulle finna * P'âmnen för lnguistiska forskuingar, ty man får i desfa nejder Höra uttrv> e< wändulngar,! sem oannars (ngenstädes fås refomma.- J allt wisar fig skogsbygdens lifliga oh hurtiga fottlynne, då oc) då paradt med cit-wißt för bergöben egen« dowligt trots i uppträdändet, något jom fauske e>sâ! beror pá Fen här owanligt starft utpräglade Fjcl}fänsfait, + . : Olja fom wägstilare. Enzelska amiralitetet Lit den 6.deunrds wid Mon» trose Forfarshire fêretagaFperiment nied några af mF Gordon fonstruerate rådde ningsbomber. Wädret avarimydet stors mlgt och flön fårdetes swär.“ | Cifwa bon» ber, hwardera innehållande en gallon olsa, utfaftaded efter hand. „Knappt hade bome berua \prängts c< oljan \pridts ut éswer mattuet, ”förrån detta, få tyder rappor- . 2 ned ! 0 | till sitt yttrojden mest vanvåra a Jo "Då OM här flå upp fina bopålar; men en | verkligen Ar) om-han sluter: sig.när- | friget, som omfattar, det få fallade felaet | tens. fåfoni: y dadd oi y i . Cd) mängd. felfande paltar m: fl, Jom bes | mar. sin fog så okall[bon Aterfk | vå Oltceisén ce norra Abhaswet, år den | ‘eh rullat I spegelblante dafi Se | mana AR SÖ tninge08 alla (eu . ådate dem, mátfe warit mindre tresligt | sin gamla kraft, återvinna sin förra | nyore biltosleng widrlgaste blad; Det | nårwarande engelska \\dosficerarne fårklas | gatan och oFatburs tvärgrände ligger". “aj fav, Bmarfre det måtta paret oms, | blomstring SJs öpp ogli mariel trig, ty Hig Trig fordras messtánd; rade enstänimlgt, att Gordors experiment | ett. tegelbruk, omgifvot ‘naturligtris af Ul PP (EE på quälten fortsatte resa, ff 0H Bybland fände dá ej göra något > sult lydalt, © | lorpolac loch. vall ‘annan orcalighein n : öga sl ao CA ON 0 1 i ' word e Un - NO ET i “5 Åt AA - it è . BY r - a NY . : N : it 1 A , ' | ' " er 1 EN ' : ' : vt oo " E ” Å PITT ESE PED 2 : | NA : Å u POSI DREES KVAL JONES EN Ld t fålan, att en person frän- ven :sköllårare motto ett besök ‘af presten i församlingen just under det' han höll på att ut- veckla' skilnaden mellan ordet onatane och påjefvule. RP | re sn ellvad; heter den) personen? (pe- © kande på preston). | P [pe Alla barnen: NN | : + — Hva & han fôr'alag? % — aPnator!s N E _— N förstån I nu — alldeles så - | A de'idjefvulen A hans namn; satan A hans titel: TP ll | ururida nu presten fann aig lika uppbygd, road Leh små, förmäles ej. | | häromdagen, io: | AE O Ett och aunat frin Stockholm. (TIN Lah. n, Tidn, kenom Allm. Annonsb,) ko En kris” = I tyckes hotn vår nffirsverld. "Tre stora handel«firnor hafva! på de sednaste . ugaroe ainstalle | sinn betolningars, ” som" det heter, och med anspråk À att vara sannspadda kunna vi profe- tern nit det ej dröjer länge förr än | ehuseno komma aft ramla An vidare, Bland annat glunkar ryktet om en känd bankirfinnn; som skulle komma att dragas med i lavinen. i | Herrur Carl Emil Dahl, Otto Dahl ström ‘dd C:o samt slutligen den för | alla aflArsmån A valbekanta ¡firman ‘ Erik Olman bofyn, som bekunt i pi denen dagar gått omkull, — i'sainmn 1 ordning som de här: Aro uppräknade, ‘ Som kändt torde vara, har den sine | .Opplyat, som de d M aA " 7 TTT —r ” VV Te : i : vt Moa y nb anala ' N N i Ti. i | LON a E : | I ed . KA na a : SP 7 eh NG a a ur OR da gt 1 “För förfupha kommer \sukwärd nås {motständ“, HA: sits... Det folla och ride | Premi ebetalning med — fam RIN N ES NT gp | lr A: "I Rå i NN [ridas wid Ble af dolter'| ber odd låt derför på Österssên' |'of. En landibru rett Balle än da toes TN Ti . e MM. 01 Lewertivs (Lewin?) ae ch fin flotta: meft intaga eù afwaltavde fråtle } fer myden' bearbetning att taga eu lif | | - CLT. Y UU M q a ts dare ] ning; till Johaswei/uedlät det fig ej att | fêrsäfring för 16,000 fe; att utbetatag | C I E EL EN | an os ‘tid Af planete guoro wid bar män Tända. ett Urigoflepps 27 mid deso eller falda 65 å?. -‘iJemte || | «vj Fårkapptygeri flora särgoh li 3 cl adan kf alllf <44 -liyden,. 5 Or yar Vn Men “cj få England.’ Det britifta leo, y arent landet Tid jagenkeu, mottaga eit |. I KR fi TÅ SUPL apptuger Frdoga mönst Ve funult. yllerliga e3 styeu.“, _. : ft hate. widr bled ed rof, famt blend anal bitter (Darel deri det | : it 2 neringar, stort urvall-. ( On bis ria. - Från Tannen | Mulle sla fin tèrst efter bådas | e nt fl ra a Ts Va. Ra Elen Luidon och-yllel.. cr hora | Borge bertitadh Lo inmartend Amidti- |: Shem Ollersjèn gik. dét siolla Eng: | Stulle, funna föcmå belagd ort, FL: tf PR fondular från K>A. Amgren, Stockholm; | dente: En. dag| böftas gaf fia fjålape | fands: Metta från den exa obefifta rife | Mjältsejl.” te” err 100 Hang I Ham" de Udda STdencu PSE ERAN Ar Sid pen “Swar=Jeh! älta upp genom Ler= ‘finsla smástaden till den andra es glömde. | .msôlléest, TIGO liopund om året, , NT bl e, ja Klildningstyger,: RIE SE H h poldalen för ati} tjuta fnåripor.: Kom | ingen, sem 'anfågd wårnlåg. -* Ohwerallt. woré „sag py etifadsam.’: Bolagel. fan | Non --värta och: kilörta, till ovanligt: billiga priser pu inkomna I 98 |-men halfannan| mil upp t dalen, stêtte | bombarderade och brandflattades; allt af | BANA e 9° a € genom yrisftegring på MN Pe de Un Ni C -HlAnssomn. dr an plêteligt vå en stor-bjdrnhane, fom] wärde anammades, afriggade handelöfar= ost fant uldel händelfer ananda eslen -- et | “a ES i > Hi S, ul: O fom brummantes[raft emot henom. Jware tug teges elle bränded D detta glare R få in last eh som i ss H — - = —— -besinnade [sig ide långe, fastar ha- | des - med ‘heligt uit, - Ty uti Finlan fn wlast ln natura, ‘Vee io. rp D apel QBädertefen:" Hivarse! dal ekt" rår I ildésan med i it dduineen Ul azeln blomstrande handelsfléa målte ât:usn- swäret [med utdelningen 06) förfändnin- ; SE I E -*Kaholm. H lande selsfen (< hwarse naît flera gra- | o< tryder of nit i flinten på nalle., | stone en medkáflare Eresfabs: mv vn fw all. jag åtaga glg, få länge sag I N SE “ | ders winter, to förhållanden som mäste | Nalle. tumlar! dfwer ända, od Iwar-" { Öster om. Nordkap for Englands flotta "Mt bol i ide funde! “Ji pb A *]: Waärnpligtolagen: Det ‘af k, mit | figiswa laudibfukaren-berättigade.farhä- | John sitter med (tt wäldigt spräng grenète | fram på samma 1018, men med än wärre I zulia viltoe unde anlagà desfa 3: > … framlagda fogförflageld ide asgiorded 1 | 208 får fommande tid, 'bwarfåce med | på honom e< ifall fult draga. fntfioen pafölid för de ntplunbrades Sin fuften E dios ernte PT ° Wi N I ” enbdaad. bä vt ene ; » - : ; E ¿ : “ . “ $.- ro en- frän ge âge, on aitU ; mai cdj pen od “gdr a fammaren äntegltörslagei i sin ánglan, molse omflag {,wäderleken, ch tet; flidan för aj! gifva bongm banefå för fig afla' förråd, bráude alla hus ec | att lenina fontauter, | | | I Too TT helhck, med de af utfottet gjorda förån-= ton feg. - i mösfan, än olt ban mydet wål mår fäntte. alla båtar. pa grund el at : — | 4 s-dringarima, sees Pl ve > Ida Mdft'Halmstadlax, veritabel fådan, | fer ryttaren, gtiper med-ramen tag & | ofunnlzhet om andra fånders förbållane | - Upplygando. ( En (ald VPL | Mt Ne _ „4 Ester en debalt antog denna fammore : Jwar-Johns och Hen o< drager bonam den, fade mål d "the Lords of Admis undervisningsmetod ej dn | nAmnde en gång förut varit närn | deran. Det var då gänget derhän, - | att en’ bankkassör beordades gronskn >" | hans böcker innan ‘en viag «omsätte | nings kunde nf banken höviljns, Men ' herr Erik Öhman räddade sig genom | ett privatlån på ettipar hundra tvsen och knvadren “tillots uj tista I böcker. na. Denna gång: tyckas ‘ forhällan- dena dock vara vida ogynnanmmare. Merl anledning af det'nu inträffade påminna vi oss en förutgången till dragelse nf slik natur — åtföljd afen , sann liten anekdot * - Y Det -var då en visa, ator bankir härstädes för flera år sedan kom nå- got på fallrepet. — Vår bankir bru- kade mycket ofta använda ekipnge från hyrkusken W—d, Ene dag pns- serade han förbi dennes lokal, der hr" W. stod i portgången och svegete- rades, : i v — Åh, ee goddag herr W.—hel- | * sado bankiren — hur atår det till? Det var länge sedan jag hade najet se hr W. Vi Aro ju gamla bekan- tà sås hvarför inte helsa på mig nä- gon gång? = oc | —; Jag kasta . . « " © —1 Var god ach, titta upp till mig på on liten frukost i morgon +, mycket välkommen + .;, adiö så tän- | ge. hr. W E E Men hr W, började fundera: Hvad ' kunde det komma åt karlen?' Ian som j aldrig i tiden före brukat ens kelea på mig, ‘han! bjuder mig nu på frukost, Ar Zelig och-Jemlike Ves ivadan detta? Skulle det möjligen...» hal svs - 1e ve mY Berge", Herr, W—d varj en rik man, Och en slug man. [an gick genast och esatlo upp» och tog ut alla sina pen- gar i banker och hos bankirfirmor och räddade «allt gods sitte, st > Tro dagar derefter rnmlade banki- ' ren,| och "många med honom. Aen icke! hyrkusken., 1, Men bankiren kom .dock snart på fötter igen. > oe «Bort i Nerran lande _ å Söder — ja, dit aträcker eig sål- an’ våra fullmägtiges omvårdnad om | samhället, ”Midt i hjertnt ‘pA dea olyokliga stadsdel som: kallas, söder, * som itill sitt l4go dock'råkar vara den vackraste, till sin natur den sundaste , ber ber allra ‘emju- Y
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.