ledamot a} rifsdagen redan under det “ gamla boudestáudets sista dagar. "Många sroà undrat, ‘hwad som funnat gôra denne. till det yitre oanseullge man och » ingalunda utomordentlige tatare till bil- ding för elt stort od) måltigt parti. Fdôre * Haringen torde ligga deri, alt Carl 3f- warsfon "utgår. en den meft fulländade | typ of den sweuske bonden, sädau han y af ålder warit, . När talmannen påredar of den lilla böjda gestalten ! hans namn nied den upp till dafan hopfnâppta. må. stead reser sig, dä Modar fig halfwa fäms. >" maren: omfring honom-. Med händerua : riot bänken och fin todo, fmå ågon rif- ‘* tade’râtt fram met talmannen, fär han | der orårlig od håller ide tal, utan talar få entelt fom möjligt, lidelsefritt och, soni "det tyded, a0deles vintreåleradt. Men - det „bor en wilja bafom det der entia | talet, oh denna wllja strä> er fina tôtter «06 rotträdar ât/ alla Håll ned igenom [det samhällelager, bwars förnämfte représ fentant han år. Del fins wäl inom hela 'kämmaren ingen, som under en distudfion år få lugn od kallblodig som Jfwarsson. Kändslosamma wädjanden få wäl fom reifulla anmärkningar od harméêna utfall « | studsa tidbafa från houom fom fulor . A werfligheten. | tolija med { rålningen.' - Pder får fonuna Décors teigifta båfelfer från. en rinceceroshud; ban stär qwar tifa -orubblíg, tifa offtadad. Detta hin- "drar ide, att Han' emellanåt fan ge swar i på fal: han fan fåga elafheter äfwen han, om ham wil, men dä fler” det med den ? allwarligaste nypfyn o< den luznaste min 18 åverfden, oc man målte begagna fifare i; för att funna upptåda en Nymt af lecude li pá hans breda láppar. Hans flera ans "feende gör, att hau någon gång äfwen | tyder sig böra giswa en tislrättawisning » till ed med åt sjelfwe greswe Sparre, lom det fnipcr, men annars är ban jom I' talare o< politiker den förfigtigafte af | Vasta; fêrsigtigheten ty>s hos honom wara | ide en förwáärfwad dygd utan en med- född egenskap. : y i " Om godsegaren I. Lyttkens heter det bland annat: ct ‘Herr Lyttlens år en framstäende talare, ' hans fraftiga råft har en metallisk Nang, bans tal flyter jemt och ledigt utan al- brott. Junehälet är ofta Marpt, bitande; . les: motftåndare behandlar han [koninga- “ lôst. : I : | Swerige o< rysk-engelska kriget. Udder denn ¿fd nn modelar paris. bladet L'Intransigeaut, Henri Recheforts + bekanta tidusûg, | sitt uummer får i » onsdags en forrespondens från Stecfholm, j afi hwars innehåll álskiligt för swenska láfare torde wara både nutt och dswer- rafflande — on) ociå nt ide få tro- wärdigt. Par curiositó återgtima wi emellertid korrespondeusen, få [ydande: "Konungen har'uyß äterwändt till huf- : : mwidftaden. Dä han på fin âterwäg från Konstantinopel, der hau befölt en af sina ngre fåner, som, blifwit angripen af en wir tyfoidfeber,: passerade Berlin, för- flarade Dåcar IE för tyfta regeringen att, I händelse af ett frig mellan Ryße land e< England, hans affigt wore att iakttaga den fträngaste neutralitet. "Denna principiella förklaring år emel- lertid långtifrån öswerensftämmande med 1 . E O N Engzelska regeringen gör för nåvwa- ¡rande Dde'frörfta ' austrängningar för att få SwerigesNorge i sitt fällsfap'ech förmå 4 brodertifena' att ingå på ett förbund, med Finland fom priset. England sulle taga på fin lott alla frigdtoftnaderna. Swerige sulle tillåta: engelska flottan alt få be- gagna ön, Gotland son operatiensbasis 1 e<' förnåmfta folnederlag i Oiterfijön, alldeles fom det gid till 1853—64 un- der Srimfriget, dä de allierades flotta feyssade I Oherijön och dà en expedition under marskatf Baraguay-d'Hilliers ope- e mot ån Aland samt integ Bomare Fund. .- | O, ' | Enzgsand- sôfer förmå Dtcar! IL att | mobilisera 100,000 fivenflar, bwilfa sfulle “âstadfomma en betydelfefufl diversion ge- non , en landstiguing i Finland, der de i fule ¡mottagas fem landsmán’ ch be- rlare, och bwarifrån man til lands fule H ¡funua operera mot Peteröburg, +. hh “Sweuska folket êuskar fred. Kenunzen tånfer deremot ; endast vå: att "góra i | storpolitit®, Men hau har o> ott med Holbet taga sitt folts oc siti partaments | tt annat bine 06; som är of flor betydelfe är furft Viss mard>s tvilja, fom wid det ofwannämuda ¡Unfälet blef tydiigt nog uttalad får den oc fwenstke konuun en KE 7° Tyskland önllar bloft en fat: Englands tfårfioagande. genom Rußland till följd ef (en; långwarig oc förbittrande fejd. (Detta | war tydlizen resultatet of mötet meflan de tre fejsarne I Skiernewice, wid per luuna. I n EN tt. Gotländingarnes frigdßtämaing stil-- dras vå följande fält af en korrespondent till Swenska Dagblatet:| SÅ synuerlle en långe hade jag ej hjulit af det praft- fulla. sceneriet, dá en iusêding närmade sig til mig, Jag fåg tydligen af hans nyfikna, \mäslagna utjeende att han bade något pá bjerlat, od my>et riltigt, efter några lofwar. fom fatlen fring grötfatet; foln han få [måningom fram. Med en ödmjuk, näflan êmkligt sorgsen ton, frå gade han om jaz funde. upplysa om *halajns de’ blejr me" kreszä? (huru det går ‘ned !kriget).- "Sedan [jag giswit ho- nom de npplysningar fag funde, fid jag i gengäswa weta att flere bländ allmo— gen redan gräft ner sina "sfatter" och an- dra hålla pá dermed bäst: de hinna. En sêmmerska { Wisby sade sig wara bögst ia utfatt fôr| dessa frigsryfteu. Syflickorna åro' rådda alt flanna i sta- den, o< några nya, wilja , ej flutta' dit in. | . Hwar helst man sä elt par personer famtala och wan fom' i deras närhet, få funde mán afltid wara säfer att famtar let gålde "friget®, alldeled: som det redan utbrutit. Jag sid elt par gänger förti Gotlands Allehandas) try>eri, och båda ängernc flod en måzgd nyfifne, som lår fe de på dörren anslagna try>ta tele- rammen, Och fynd eutröf wid hori- onten, genast är. det ew ôrlogsängare, Det míusta som fler innebär en krigs= fêrflaring, Wärst lär det deck wara fait på Fårö. Då fungåretfer ont kle>cing- ningen utfärdats, wille Färöborna partout ringa genasl, e det; war med yttersta swärighet en uärwarande officer ly>ades ôfwertyga dem att ylterligare order derom ffulle tomma: ' i | Särdeles uppffråmde bleswo de goda inmwänarne i Wisby, dä milttårerna, iom uke till Slite, midt (i natten och något wärdslöst fanffe bultade vå hos eu âfare, Kriget war hår, det war fart fom dagen. Eu ytter glad dag:hade Wisbyborna, när .kanonbäten Astrid i ‘onsdags afton hitfom med de tufen byrorna, ro>arna, fapperna och halsdufarna/ hwarmed re- geringen tänter bekläda den til Ta 8 tuseu man uppgående: nakionalbewärin=- en. Halswa ftaden! skyndade. ner tid bannen, oh ned eu ifwer, som ej lâter besfrifwa fig, profwade de de granna unir formerna, och wederböraude ty>tes ej ha något deremot. i "Det hotande kriget". En af Sm, P:S korrespendenter berättar: En pref= ryttare, som blaud aunat zjorde i "gum= migaloscher” åt en Sto>holmsfirma, tele-, graserade här om dagen til bemälte firma, wid tanken på det stundäude friget oh deu blifwande hämmade ;utförseln från Ryßland, hwarifrän det mesta af denna vödwändsgbelöwara fig förskrifwer: "för all del rádda I tid ât [mig ett par za- loser, ty de jag nu har äro ytterft brift- fäntgå”. i - Lar veutealitet. |Frân Wester= götland skrifwes till Sm. P.: De allt mer och mer krigsbädande underrältelser, fom infuvit under de fenare dagarne, hafwa hastigt wådt upp wär regering til werksamhet för bewarandet af landets neulralitet, innan fanonerna dáua rundt om eh öhver land o< haf. En floltaf= delning oh elt detacement vofitionsar- tillerifter äro redan à Bittlando efter på wäg dit. , Men ännu lår, of weterligt; intet regemente ha erhållit uppbrottsor= der, ehuru det jufl ide år alldcles få ha-* ftigt ajordt att famla ett widl spridt re- gemente från roflarne. | Begynnelfen til ett häfdande al wär neutcalitet är ändå gford, ed man fan hoppas ott regerin= gen ej dröjer med fina förswarsätzärder, tid det blir för sent, I l Men har någon-af dem som magten baswa I desfa orcéfusla \dagar täntt på Göteborg? : ‘1 | . Wi meta misserligen ide bestämdt huru därmed fig förhåller, [nien som wi ide erfarit de minha åtgärder i den wägen, må det ide förtänfad of att wi hysa ett. tvifwel. : : Inloppet 110 Gôteborg år fått }ör- \waradt. Wid elfmynusngen finnas de dertill mest lämpliga positioner.-. Man sfusle funna utt de branta och hêga ber- en nedfprånga !nllkomligt bomb- och torinfrla batterier. Murar oh pausar tunna folittrag of nutidens fruttonsmårda projeter, men ej bergeus Uippor, Nu nues -emellertid intet, hende öppet batteri, en fans eller ben unge om man ej dertill Mulle räfua tek ntdêmda fåft- ningen Cilsbora, brottfeå sulkomligt do- mineras från alla omzlfwande båjder cd) fäteellgen ej finfle motstà ett par fådana artllerlpro]ektiler som engelsmännen an=. : DD t i finesiska friget, funna wi ej erinra of alt nâgot franfft fartyg genom minor blifwit fadadty mer än wid ettenda till- fålle, "06 . ánde> lära lineferna dermed warit wäl förfedda. "7 oc a Det wore wäl Mål alt regeringen når. ‘got wände fina blidar áfwen ät wefter. dessa tider fan man ingenting beråfna ed) wärl fands läge mellan de stridaude går att det gauska lätt fan bli ett Asghae usstan- här uppe i Europa, från hwilfen belägenhet wl ej allenast böra bedja Gud bewara. of, utan oc sjelfwa gôra alit hwad wi funna får att wårja cf. Nu år, wisferligen ingen -tid till att ned- fyrånga batterier wid inloppet lit Gi- teborg, men skansar funna uppfôras och besiydas med dugliga pefittonslanonet., - ' «Warnepligtöfrägan. -Lagutffottet har mt fullbordat sammanjemfningen of famrarnes olifa beslut î wärnpligtsfrä- gau. - Härom skrifwes närmare-i Stod- holms Dagblad: * Lagu!skottct beslôt wid sitt fammantråde i torddags föreflå faut» rarne att, med frångående af deras förra bestut rörande lbewäringslagen och uuder -férutsättuing af 30 prec. afsfrisning i grundskatterna samt rustningö- och rotee riugdbeswären, i anfeduiug af den k. pro- positionen om ny wärnpliglslag medzifs wa, att öfuingstiden utsträ>es med 12 dagar esler från 30 till 42 dagar, samt att âlderöflasseria ôfas från 6 til 12, af hwilka de € förfta sulle tillhöra be- wäringen och de öfriga landtftorwen., Om beflutet rörande utsträ>ning af âlderófladserna woro alla utffottsledamö- terna eniga, men deremot lára menin- garna warit mydet delade beträffande öfningstiden! Så yrkade jamtiga tedas möter från andra fammaren med undans tag af en, ‘att öfjutngstiden ide Mune ¿fas med mer än tio dagar, under det fin ‘af sôrsta fammarens tedamöter oh en från den ondra ide wisle gå in pá någen sammanjemkning, uned mindre äu att öfningstiden beständes till 42 dagar. Den förjegtade sedeln afgjorde utgån- gent. ; . förfta fanimaren tros komma all bis tråda lagu!skottets förflag. Mera owift anfes det wara, om andra fammareng majoritet kommer ait gå în på de telf dagarne, eller om nya prutuingsförjök äro möjtiga. Jefe endast wederlagets storlek och def betudelfe för lommitten- terna, utan framför allt hänsyn till fos serlandskänslans maning i en få oll- warlig lid, som den nu warande är, böra ded wåga tungt i wägskäleu i afgôöran- dets stund. : ' = H Med froenf? furn eller anuak god- fändt wirke skola satorna i Buenos Ay- res, Sydamerlka, belággad, ett ylinuchäll af 150-tufen' qwadratmeter. . Bland faltanens skänker till fo- nung Oscar funnes — ffriswer Et. Dblds korrespoudent — utom de förut omnämda dyrbara mattorna, wapnen m, m. áfwen flera lådor furliska cigarrelter och "Rachat Logueumsé®, ett slags turkisk foufett, som fonungen smakal på i Stams bul cd) fom hau mydet prisat i‘ sultaneus närvaro. > Mängken både of cigarretter och fonfeft war lä betydlig, alt fonungen -utbraft till MNusrat paldja: "Suitanen har flidat mig få mydet cigarretter att det råder för, hela mitt lif och få mydet Nachat Loquoums att jag kan låta hela min armé få smafa,” 7 2Berldens störfta [3k är fålerligen det, som Liebigs föttertraftbolag har i Fray Bentos i Uraguay- Det upplager en gelfyta af ide mindre än 20,000 qwadratfot. I eu stor fêrsal wäges fête tet oh underkaltas i en st fk. digerator ett ångtryc af 75 skälpund pr qwadrats tum, Hwar. ch en af des\a digeratorer, hivilfa ro - tillwerfade af smidt jern, rycimer 12,000 marfer fêit. Genom rår ledes den fålunda utpressade wä!skan till stora flarpannor, i hwilfa en afsêndring af fett åter företaaed. Med (nga pum- pas wätskan upp till elt anuat rum, dwoarest filtreringen oc irängningen för- figg. — 150 personer äro fysfelfatta med ott fönderfivda det erforderliga kêt- tet, o< bolaget flagtar 89 kreatur i tim- men : : Y " ; Owanlig wärtkraft. Från Sêlwed= org sramstäeude sordbrukare har meddelat mig, att han år. 1883 gsorde ett feat ait fåröfa hwete gentem omplantering. Ses dan han | Jant uisätt några dwetekorn { en trädgård, wisade en' af plantorna î Augusti anlag alt utgrena flg, Han upp- teg reten, delade den | 18 delar och om- planterade hwar och en fårflildt. Úswen de nya plantorna fMito fidegrenar och Vv bleswo derför, { slutet af September upp= riswes till Sklänska Posten: En | war: sonen mesllertld "ej tilrädtigt fet, hwadan de femnade bonden anständ tid wären ‘met ‘en fet gris, som han tem- node & ersättulng.! Sonen fik alltfå bes bålfla lifvet en lund längre ån: han bes ráfitat, men uu fins det Ingen hselp wera för den arme gosjen. . Wid en juart Vid ämnad fannibalfest fall han fMlagtas af ett par hundturkar "od serveras selt, Guds. wälfignelfe med fås och helge bagar "råder: i denna” niånad, då på 31 dagar. firas ide mindre än 7 fön- oh helg-dagar, Sannelikt har något dylikt „ice intráffat på en lång, följd af. dr. - + ‘Kyrkoherdebeställnlugen I Maria i Stockholm, (bwillen .inbringar omkring 13,000 fr.) tår enligt en bresskrisware till Orebro Tídn. |wara "på förband bes stämd" för domprosten Björnftråm... ;5 upplysningens tidehwarf. : Som lâsaren behagade eriura fig, har det was rit tal om, alt Ryßland, i fall af frig, möjligen skulle finna för gedt ‘att utru- sta-sjôröfwarsariva cler, fom det finare militära fprålet' heter, "lapare”, som Mulle förföta att fmyga fig på fredliga kêp- mansofarlyg och plundra dem, förmodlis gen; och, cm motftånd gjordes, mosfalrera deras befättningar. : « Det har ociå fagis, alt gentemot en fåran manöver engetomånnen kunde fana pá den idén, att behandla laparfarivgens besättningar fem fjöröfwore, cc, ifall de finge tog I dem; helt eutelt hänga upp dem under rârna,| z, Mo Men, menar en brefskrisware från Pes fersburg, :engelemånnen fMola noz akta sig för att frôfa' ett hår pà de ryfte fjördimarneå hufwndeu, ty "bår i Nvß- land lefwer en mångd engelfta unterfär tar, af hwilka många under fitt wistante bår fêrwärfwat betydande fêrmögtuhet" oc) "om frig sulle utbryta mellan Enge land e< of, år det ide esannolift, att mån, kommer att aumoda desie engelske unterfåtar, som då fågag ba för offiat att lemna fn få Tort fom måjllgt, att uppskjuta fin afresa till def England afgiswit fullt tilfredsftålande förflarine ‘gar och ställt all önsklig säkerhet för att de ruse faparne ide Eli behandlade fom torfarer". } ro. e Huwilken belyfande bild här lemnas til den | nutida felkrättens . historia! Man fänner fig nåfton frestad, att begagna det utrop, Strindberg låt undfalla fig, då ban' med! ens fåg fig försvandfad til "Hjelte", menar NW Sigurd teaterdirektör. Til Kal- mar skriswes från Weriö: Apropå Sigurd (herr Alfred Hedeustjerna),. sä kau fog om honom emtala en måbånda fôrwä- nande nyhet. ” Alt sedan Sigurd eguade ig År den literära werksamheten, har han tâdse warit en warm wän ech beundrare af den dramatiska lousten, Så tånter han att senimaren 1886 taga sig. en fer we>ors semester, hwarunder han ämnar fåtta sig i fvetfen för cn ellikär of ar- tifter, från sáwäl de stadigwarande fom de ambulèrande traterfällffapen. Han har redan fått lôfte om flera framstäende artisters medwerfan och turnéer göres ineny Swerige, dérwid talyfefer utcslus tande komma att giswas, Afwen fom- ner (han fanfle att ffelf bidraga med ett efter: annat humotististt fåredrag. För att: ded tranfilisera hans många beun- drare, må påpelag, att han ingalunda ärnar lemna sin Hiteråra werl}amhet, utan: år delta endast ‘att betrakta sâsem ex rekreation efter det mådofamma ars betet wid frrifbordets =, 0 * : Sommáren 1886 war det, ja, Men fanske Sigurd ångrar fig til deß och ans. wänder sin 6 we>ors ledighet på ett för hans êswerrétade ‘nervsystem nyttigare - sätt,¡menar Ner. Alleh. as . öralt of nyfterhet, För cirka ett år fedon ifugtt forporaten 2. i Hwct= landa foden uti derwarande goedtemplar» foge,! och [har bay under gängna året hwatje tisdag aflagt lifa fkontant belopp om | han ¡fêrut. förflåfade til drydjem; Den! besparade summan’ utgår; nu en summa af; 120 fr, hwilfen £:8 buftra fi sia födelledag fi> emottaga som pres ent zf pidanen. iù De H ostportot t anmark war, som“ befant, fêre lila med wärt inrikes uden När ¡detta| sänkies Ti 10 åre; skedde In. gen ändring famtidlat I brefportot til anmark,!hwadan! detta förblet 12 dre, ânda Hill den 1 fifl. April, då åhven det uedsalles till 10 dre, Umelerild glöms de man: all pi samma gång åa rekom- mendationbafgilten| från 18 til 20 bre, sásom sett i Swerige, och derigeneimn har det egendomliza förfäonbe npphått att refommenderade brelö befordran mellan Swerlge od Danmark ferlfarande år 2 åre. billigare ån fådana brefs befordran: inom landet, figer| Halandspofen. * personager, som 'vilja. köra eig be- , 1 | i ston | : : ! ; i 1, 2 «T7 ' >, + ! : Y , : ORIE | | el! åle N t erkållit sull hand-! {wä nte. mel Alerandría, der en. enda af | ruta, delade och emplanterade.. Pd della | | | Om frimureriet skrifwes från Ståne 4 ' a Æaholm. E Brottet, mêle Suftout: erbäl I b ___} dessa ofanllîga fêrstérelsemaskiner under | fått ‘hade mau nu erbållit 67 plauter, | lil Swenska! Dagbludetz 0 ad N A | = | NO Da See. belålet med. Swexlge-Norge en. | bombardeutentet tyftade elt af fástena, | bwlilka bleswo stäeude wintern öfwer. *J | al Helsingborg Ar mureriet i fulle 3 i b. ¡|! Sallåndfe rifsdagsmän. |Signa= | font, går England Ufnäude ansiräng- | Sr det“ wigen fom will hola of e< | April månad tlehwo dessa 67 plantor] flor. * Der finnes en ny loge, som för- (ov - luren Giewanni flildrar vå lêlsande ide | ningar att förmwätfa Yersien, Turliet | fôka tiltwinga sig fördelar eller Dämnad | åter delade och lemnade dá 500 plantor, | lidet Ar invigdes af konkngen iegen |, | N vásna fått någre haslándske rifsdagsmån: e< Statten fom bundesörwandter, Lord | någon förment fördel wi lemuat "mete | hwilfa fåfom fluttig Mård buro 21,000] hög persotr. Inom denna utilelus vis- | | | "| Adrlwaro- e<' grundsfkatte-srägornas I Granwine e< Herr Gladstone hoppas — | parten, kunde hau aldrig dertill wälsa |'ar, af bwilla man. erböQ' 21 fitegram | serligen! Annu blatt tro jgrader, men: |. | ve » behandling efter påflierierna, DÅ manga | 7 littet med Pitt:och Fox. —-alt, tack | lämpligare punkt än Göteborg, En enda | hwete, Rälnadi ester medeltalet af for- dén spelar: en ator rol ipinden, "Det | : ! represeutanter, om de få welat, funnat ware Englands miliarder, mot Nyßlaud, pansarsregalt fan ju uu gå fram moet | nens” mängd I ett filegram fan man an- lår vara en ordentlig running. der, |, | rådfråga fina tommitterter, har erbjudit framfalta en foalition; tilnande den, som |.redden. och, iom hau få will, Sdelågga"] taga, att, denna enda planta, delad och ‘med; receptionor hear åttonile du, ( del basta tillfälte att studera landlman- | 5nade Napelcens fall. i {| fladen oh uppbränná den stera handels- | omdelad, gaf H76,540 kern efter gtt enda. instraktions- och mot-loger allt eme)- | | ' apartietd främße. mese Ene form flere a Nea LET flotas. | N Mi d i intel st 1 “Gn hem historia går fin rund nem tolkning är väta fa puanli e ber. ! : : . -bebåft râdsr u "On : 1 d 4 et fom må I a er 1 ) Nu allt ifrån början haft målet oth, må Spese rUlaud.| Torrile I tindrar en stan Maiale ee Kinda brad, Östergötland. En hem- | god vag att blisra det, [Ueleingborg | | ; dit fart tagande framför fig, är wie. Skosde woro sistlidue lördag hwete 18 | Jo, man fan ju utlägga minor, «| mansegare pes förra femmaren ha fält |-âr cn skosmopolitiek bye: som en | | « ordföranden i flatiutfottet, förre wice frener, tåg 14 dro, forn 14 tio, widere | Ja, det fan man, men be funna och | fin Hon till frimucarne I Lluföping oh | dansk "yttrade till: mig. Der är det | |) Lan + talmannen Carl Ifvarsson, representan hafre 12 e< hafre 9 fronor 50 åre allt | fisas ‘upp. Frán det nu slutade frausk— | lêrbundit: sig att leverera honem Nagtfet | icke“!do tröga pkáningarne som an-. | pt: * för Hôfs bårad I Halland, hwilken war | Falre Is SE SU PTE RE, wid: jultiden, Dä bonden infann fig, | gilva tonen, utan fast mera inflyttade märkta. Man belararar,: att det Arli- | a. mureriet skall förvandlas till char- > troendes ovilja. AL "Fredrik" den andre yttrade vid i som kronprins, blifvit:upptagen i ma- utnregradon —: «Ta, mina” herrar, jag ser skalet, men hvar är kärnan?» De tomma" ceremonierna: tilltalade jeke donne skarpsinnige skeptiker; han | ville se något: mer, något innehåll, Finnes;ett sådant? =. 1 : °° _' Frimureriot har, enligt' alla sam- istämmiga vittnesbörd, ett vackert än- damål: nit, göra godt.;jMen det är så: ofta ‘vom ändamålet;undanskyms ' mes af ceremonierna, och dA dessa utgöra hufvudsak inom såra loger, aå frågar: man aig: Hvartill alla dessa ceremonier, dá ¡det eudnst är fråga om att. utöfva barmhertighe?__ Hela detta ceremoniväten har froin- kallat. Arelyatnad; kryperi och andra dåliga ‘ sallenheter, ‘och dertör blisca logerna oftn en tillflykt för bycklare, Iycksöknre och intrigöret, som genom ‘dem önska bereda sig ep eller annan materiel] fördel, en orden o, n. v. Ja, sådan är dea "allmänna meningen, Ilenrik, G:e nf England bppstälde 12 frågor till en“ frimurare" att besvaras. En bland dessa lydde: IvÅio frimu- rarne bättre ‘än andra:menniskor?e Svaret blef:' Några, murare äro vis- serligen 'icko så Uygdiga som andra ménniskor : kunne" vara; nen till stor deljäro de dock; bättre, An de ekulle vara, om do'icke''vore frimurare.v Detta svar är så temligenjuttömmande - i fråga om amurarness mpraliska halt, Murcriet, som, här i landet harden , stora förmånen att bedrifvas under mnjestätets egna ögon, har icke all- tid varit så renhärigt. Derom vittna fordomdaga benämningarna. rosen- kreuzaro, tempelheriar, jesuiter och illuminater. 1: Frankrike håller nnn på, om man, får tro eMande maconi- . . ch, att göre frimurarna till renhd- riga demokrater. Politiken är såle- des ¡icke så helt'och hållet utesluten ur. logen, som sbrödertind sjelfva låta påskina, "I Tyskland hafra betydande män uppträdt mot ceremoniväsendet, och unn vill der återföra frimureriet atancri, och detta -vaäcker'de arätt- + för + ett et -tillfällo — jag. tror att det var då ban till ' dess ursprunglign enkelhet, att - endast erkänna ‘de tro Johanningra- ° derna såsom frimureri — allt det an- dra fr onyttigt pråle, i: la , För sjukliugar, \om. resa nyp tid Clodbolni “för: ol föla Iälarcbjelp hos hufwudstadens "jpecialister* ch fom uns - der tiden ônska en mera privat boftad, blír uu i tilfåle att möåjtigtwis få en fådan femte nådig fjulwård i. bujet 34 uplandögalan, der en lited wäniug för ändamålet ordnats I förening med hems met förfjutftöterflor. .- Upplysningar om pris: m. m,. fs. genoin muntlig eller stcifilig förfrågan hes frôfen VM. Éhren- borg, ijufstêterskehemmets; fåreftånda- rinna, i - ¡Det lår wara drottningen, som gifwit urpflog till upprättande pf detta lilla hem, för resaude sjuke. ' Git och annat frin Stockholm. “(rl Lab. vi Tian) genom ans. Ånnonsb.) > KErigsryktena | Aro för närvarande det allmänna annes talsåmnet härstädes. Man igär «un- > drande och spörjandes. |De allra fle» ' ata hålla naturligtvis före, att ott krig | Ar. så godt .som' asgjordt och att vårs : haninar och handelsförhållanden skola |, komma att; af detsamma fröna en tyde : lig förnimmelse. ' Köpmånnen i all= , mänhet ‘Aro nog'sardoniske att rent: ut önska krigsryktenas förverkligan-' de; de hoppas på on prisstegring, som + i'sål fall genom tillförselna försvåran- de skullo komma att rikta deras kas. sor.| Men folket i'allmänhet önskar naturligtvis af amn och flern skäl, Jugnets — bibehållande. | Emelleftid: kannstöpes och politiseras väldeligen! på gator och torg, på källaro, katter och | öfverallt, ihvarest stvå ellor tre; Aro församlades, Telegrummén alus; kna [med orolig nyfikenhet och sällan! ha’ alla’ våra mänga tidolngar varit e! heghrllga som [nu. ; '| “| Afven det täcka könet i krigafra an mod lil och lust; Damer; na ha hh alltid varit varmt intresses rade ' för allt, | som ‘ror militära förl hållanden.' Ett nytt bevis härpå sig! man slstlidne lördag, då en atyrka af, 85 rann ‘ur Göta artillorirogemontg i 1 | a 1 - M UN a I st diskuterat] :
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.