jemte ben1 anlände hit hin Km-Is- berg för att fortgått* regn!' till act i rea haat så ryktbart vordna Gotland. Ett gott antal damer af rilla stånda- och åldersklasser hade infunnit sig vid centralgtationen för att helan hjel- tarne, och följde dctu derifrån troget till Skeppsbron, der embnrkering ingbåtrn Gotland egde ruin. Och foljtle af dc akönts vArmantle blickar otark:e i sitt mod at deras tysta och valgingsönakningnr, som giftet eig tillkittt* uti litlign i iftningar, tingade martiesönernc i vag hAn mot «okända , öden Men det Ar ej nog med nit aveder- buantles rusta af alla krafter; Arven enskilde pergoner taga vålvisa försig- ItAr- tighetsmitt. En ung tjensteinan stAdes har i dagarna, med nniedning af de krigiska ryktena, låtit hit hem- kalla sin förtjusande ffigtniö från Ha- paranda, der hon förut vistats. Fruk- tade han nothånda, att rysearne skulle kunna taga alg gamma nuspråk på fAstnairn som på Warangerfjorden? lår först och frAinst kommit (lans oro sig &rid att Haparanda, trots dess* ofredeag tecken, fortfarande år ek re- Men månne icke nons på milittirer. detta förhållande bort i stallet verka lugnandeY! • • • Tomtköpen tro Annu alltjeint det centrum, kring låtliket vitra geechlftmnicares och in- dustririddares spekulationer helst dr- Inlera. Det solida och redbare i dessa affhter Ar ofta, moln vi tömt på- pekat, at 'en sArdeles tvifvelaktig be- s kaffenhet. Att köpa utan pengar år en konst, 80111 vissa finanagenier vid dylika företag bragt till gin högsta fullandning. Men husen bli vål också derelter, då hela grunden bygges på — ett 'Papper»! Exemplen, som kunua visa den råtta hulten af dessa nu tör tiden gå vanliga, svindlande tonit'affArer, Aro 'legio, ty dc Aro ,„,,gas, men vi vilja blott lägga ett till dem, vi förut någon gång anfört. Et, suickareförmau — i törbigående kunna vi aninarka, att det genie:pli- gag a r «bygginiistares, :ned verklig eller sjeittagen titel, inurareförmån, grundlaghare o. e. v., som exellern uti att .Kurts is tomter — en seicka- reforman frestades i slutet at förra månaden at spekulationslustan, föll för frestelsen och- gick så åstad och «köp- tes en tomt i Villastaden lör 53,000 kronor, med beståmmelse, att grund- lIggningarbetet för det blitvande nya huset skulle vara fåtaligt sist lör- rna något Juli. För it.teckningarnes ekull naturligtvis! 1 handpenning skulle erllggag 1,500 kronor, och vår man, som Pjelf icke lyckats hop- skrapa mera ån 500 kronor, fick ut en 'illvillig smed för detta ttutbuitll låna 1,000 kroner. Så blef då hand- penningen erlagd och saftarena tyck- tes arta sig, ty inom någru dagar hade snickaren lyckats salja sin tomt för 55,000 kronor, alltså 2,000 kronor i törtjenet — i en framtid, :lotta bene, ty några aula kontanter än «hand- penningens synas aldrig till i deltar' affärer. Köpeskillingen eriAgges me- delst inteckningar i tomten, livilka seder:nere förvandlas till inteckningar i det nya hutt, anm knala hinner blifya fårdigt liar An det ar inteck- nadt till sin dubbla höjd. — Snicka- ren betingade sig Ull 3,500 kronor i haudpennnig, för att kunna betala sin sån onteden och Andå halva öken Men öfverskottet blef ej atom, ty den nye köparen, som Arven var af den ratta ullen, kunde ej kontant knuta Welt an 1,500 kronor. 'teater beta- lades med en vexel, • son; dock ej kunde diskonteras. Nar stiletten fått ritt, hade snickaren alltså ej mera An i början, nemligen 50o kronor — uren dessa skulle anviindus! Han ger sig derför åstad till Kungeholuten och •Itepera der ånyo ett tomt, denna gång lör 69.000 kronor. Der utfäster han mig att betala kontant 2,000 kronor i handpenning, men eon: han Annu ej fått denna dumma al den misslyckade exeluceeptunten, går hut) nu omkring i staden och tager af sina bekanta upp slån. på 10 å 15 kronor stycket ter att få ihop beloppet: Lyckas detta, så blir han förstås återigen i tillfalle att selljus en tomt till någon annan affarskarl at 611111111U kaliber — ech så går det vidare i den viliganta kretsgången, Anda tills tomten stan- nar i ego tios en, Som har tå mycket pengar, att han kan börja lagga grun• den till ett hus. NAr grunden år lagd Aro vanligen pengarne slut och då Lurfar lånet orelatu. Då !inetsa vå- ningen etter otaliga staguntioner andt- ligen rest i höjden, linne pengar tuot inteckning i det blifvande huset, för an kunna betala materiel och arbete; då andra våningen blifcit fattlig, gö- res på samma flått o. e. v. Anda tills bygnatlen Ar fArdig. Huru mycket beiiårens då rår om af densamma kan man lått knata med en tanke på dels dam för byggandet. Att det kan gå, att pengar ierkligen på nå vis kunna så till det yttersta las fram, ar det underligaat o af tilitsamMane. livad trassel och bråk, kvad skul- der val iniudleri, i stallet tOr att med sitt Arlign handtverk i lugn och ro et eldlacement. Kållarmastar AfrIleren har ginas ...neg på kantarne tillkannagetvet förtjena sitt bröd! alt ehennes boghems vål vore anlånd. men Spektaintionalustan gpecielt i id henne» — som andra <divor. förstu - denna «ntrarsgren• — har gripit vida hindrad att sjunga före namnda dag. Kit omkring sig; om rann ej en Om knia faktorn tår dock rata att prinsessan alla Icke %kritvit sitt namn, tror tunn sig vara var i Stockholm utan I Hamburg. trots den listige kallarnitottarens eanslegr, ja man tiar en finn:lejer och knstnr sig Intel snart till och r o dd plst .itt att hon drulle ••r• en- sngdt två tamnia lientler rakt in i de levera.' af en i rik furste och fård till den- vildaste •företag• och den djet tt este nes turatedome, som lår rara at samma stor- k an ve v vigilans, alltid stinne god nf alt man lek som staden Knkaping' — sedan får val bloechacke ha. har allt att %hinn, men intet talt för- — «tinglig» hofrariete•tenter! lora. Dessa fakta Aro i sanning sorg- «Sic hur ad amin, liga. Men med byggnadernseriels nftn- ' gande, som icke gerna kan vara långt borta, afstnnna vill Arven vingler helig (Till Lake!~ eye af dylik art. 1:tilittinntionspunk:en genuin Allmånna A nnunrhy trIn.) Ar nog snart hunnen och ett liten Det är verkligen skada att skris:: skall väl då gvalkn hjernorna parisdi-typer, $0111 mången gång på våre feberhet:x tointspekulatörer! • • skånkt oss ett goth skratt, eter och • mer tyckas vilja försvinna från skit. Trafiken mellan (söders och det Ofriga Stockholm ar deglut-eau. .0he, vitrier!. e Vridit 1. taineur!» och bar i många herrens år varit alldeles för litlig för de otiliracklig• kommunikations- «Voja', le ontreliantl trItubits:• !Kem medel som önnas Persontrafiken har dock har ej hört alla dessa utrop i mer • arit, något aå når tillgodosedd. Under den eller mindre egendomlig betoning på nu gångna vintern har en tlottbro Tant ut- gatorna% Emellettid år slAgten långt lagd mellan Köttorgskajen ocb Ragvaldsuro; då Målaren blef ren från ia, eftertraddes den ifrån utdöd. Ännu stöter tunn fler af en tidig lingslupstraflk. Hissen befordrar och lin ar, ,, yitnerligtiat i de mern dagligen tusentals menniskor till och ifrån laganare stedstlelarne, på 11m-sen- Katarinatrakten o. s. v. — så att, som segdt, tanter af densamma, och blund alla persontrafiken år d!, om ej vål, så dock Pariscr-11111der. hattre tillgodosedd an den Ohåga trafiken, son: ovilkorligen måste tränga sig fram ut- Ter en at de båda sluilbroarne, af hvilka dessutom, då nian kommer dit. den man vill öiver alltid plågar rara uppdragen for altino ning. 1 dessa tldt och titt åtekommande fall ar trangseln olidlig på den land,* bron. Fur att konstatera huru ofantligt mycket en bro mellan staden och det vestligare no- der år af nöden, låt i vintras det bolag. som bygger den s. k. Mariabinrn, under några dagar rakna allt tolk 90in passerade den till- fälliga Rattbron. Man kona till en ofantli g hug siffra pr dag. Angoluparne kunna alls icke, ej ena för persontrafiken. å denna trade enåtta en bro. Del. låta dr ibland ranta på sig och dels år afgiften om ockaå ett ula:nådigt onus för allmänheten. Skola den nya hissen och den nya uppfartsvågen uppfylla sina andamål ar det elltvå nödvan- digt att en bro från staden till Maria Strand- gata kommer till stånd; och tor naturligt vis denna bro Rårna så, att den arven kan he- tjena åkdonvtretiken. Den vid Sinnen otta,t nidliga trångseln skulle då kommit att gitta sig. Måtte stadsfullmåktige med all kraft ute deritödjit det («steg on, ert Råden bro, non styrelsen for Maria loss och megannaaktie. bolag inom kort kommer att framlägga! Vårqvällarne, de ljumma, veckla vår(' vallarne, nom nu 6.,r lang, tedan kommit fur att frOpla våra sin• nen, kro svåra konkurrenter fur våra teatrar och andra offentli ga nöjen. Men foredrager g erna under dessa vie ra 'dinar en prome- nad på Djurgården eller ai torgets, framfor att aitta instoppad på en teater eller cirkus. — Orännattorne grönska, knoppar:le ,vålla och allt tyder på att man i år, redan så ti- digt som nu, hunnit ett så stort steg fram mut den vackra årstidens. Från konstverlden. dytet niensklightuens atithillatori.ka yålgörnre intager de murcharad tniabitse, eller «dian trlinbits», såstunn huri sjelf på sin kritin itAstlialekt hög- ljutt plågar ge sin affårtiverksandiet tillkanua, onekligen hedersrummet, ty han är och förblir ett komiskt fe- nomen af rennste vetten. N Avåt, låt oss tlerfure dentin gång' vålja honom till ämne för våra betraktelser! Stadd på promenad i tivartier In- duo har om dagen, muttve jag nf en bild, tillhörande tlåntittle kategori. Det Ar just i ntimnde qvatter som inediemmerne af detta sållskap göra sina bitets affårer. Ungdom och fat- tigt folk äro deras bäeta kunder; och dit jag återsåg denna bild kom jag -ovilkorligen att tanke på ett litet sce- neri just i detta gyro-ter, till liviiket jag för några år nedan Itatitleleevis kom nit blit va vittne. Naval, en kringvandrande nflårsinan nf tiårtintlit slag hade gjort halt utan- for ett hus, der en student bodde, och tindernandlingerne hade redan börjat. En liten näpen soubrette, förmodli- gen atodenteete «N! Pinsothe stod upptuArksaint och hörde på. Stilett geseatle. Det var ett härligt våriii- der. -- Tjugufem francs, min herre, bjuder jag er för paletån, bitet en centime mera. — Tjugufem francs! Ni mkiltritnr. Den hur kostat två itundre francs hos far mins skrAddare. — Mycket Nlen vii bala livad nued flaskur både fram och hak! — 3Ionsietir vill da inte ta mina tjugofem francs? Ni Nya teatern har g jort ett godt val genom att upptag a den 'blind omtyckta, natta och tina operetten eormerilles Pude , som med sin älskligt tilltalande musik sakerligen kom• mer att ringa tilleeentnan■ åtskillig a fulla kommer att ångra Er. Lus. En for lantleurtspubliken från Sand- Med dessa ord återkom:Ide han herg ska, Lincitn•rkska rit. tt. sallskap kand och ,altand skådespelare, herr M. Grånder, .eorpt:s delictiu med den likgiltiga- utforer Gasparits roll, fornt spelad af herr 'te min i verlden och rustade mig till Fritz Artberg. Dat ar ingen (att sak att upptaga herr A:s (talda mantel> med beder; Studenten och hans flamma vexln men bett Oriinder är en sardelek anvandbar attgå ögonkust, i Ityilka det inte var svårt ocb samvetsgrann skådespelare med gud ron och har retat att göra m g omtyckt af hårde att lama, att en liten utfart till Asnit.Sres pubdk och kritik genom att på ett samvets- eller något annat pittoreskt stAlle i g rant — och förtjenstfullt satt lösa de många grannskapet i dag icke skulle Vitra olika uppgifter som under det nu snart g ång na Itel ett ord, det var ett så °Arven. spelåret varit honom anförtrodda. Och sk gor herr 0. ärren i eCorrrevilles klockor». stumt elle' heroin denn emellan, bra- lian kommer har att alternera med ber, ket icke heller undgick schackraretta kirryealt, som besitter goda röstresurser, men vann blick. lian visste af gernmelt, ej år som skådespelare så rutinerad som hr att eMiuti:4 eller «L&mie» eller 11, ad ()Hinder. Älven i de artiga rolern• ekat' al. ternerae. allt de heta, icke tycka om ett vänta «Reales regissören rid ,,,tra teatern, han till en annan dag och derfore mod som der anser sig på ett fullkomligt old- blitt illItIU (Var och iakttog en efrak- bart Nått sköta trådarne till det hela, har tande ställning tinder det han, tör dock g enom att uppsatta program:n..t spr6.;• rad karleks och ellen' licosjoli*. "0 sint flyttade de kIA- SVIls skull, lått44 realyre Thiel sin formliga att ratt bastant de-paltor, han kånkittle 14:1, flin den kunna forplumpa sig. Redan andra gången ena armen till den andra. detta program gick af stapeln risade den — Det blir således ingen affär af i fåtaliga publiken genom sin kallsinnig het att den ej tyckte om att bidra tagen fOr dag? — Utbrister hat lugnt i det han radernas eoudagapublik. — Den foratuaninda letter på hatten och tar några steg pjelen, svenskt original af pseudonymen «Uudrun», under hvilken mamk man gissat 'för att gå. Studenten ruskade på lodet:det. att ingen mindre ån fru Alfhild Agrell döl- jer sig, — ett faktum ar att bon ofaerearit — Men Alfred, han går ju! — stic- en och annan repduon — år ett tesugen kar lians farna i det hon oförinArkt enkelt dramatiskt foster. Dialogen år teui- ligen ledig, åtminstone i början, mot slutet, !täter sin Adonis i niden, alldeles der man tår tiöjut ile ej ndudre an tre för• som om hon hade ett vi-s aning ritt ledning r, faller nastan hela sallskapet in i dennes kassa för nårvarande icke tillåt on garnmalrnodig och bedroffigt onaturlig dylika tittlygter. predikoton. 14jelfr• bend'ingen In dessutom • Alltnog, vår inan kallas slutligen ii•rdeles torr och foga vriginel tipelet rar tillpuka. Nitet ni skulle im sett ho- godt; iucn icke kunna vi rinna att herr Iforg• strom alltid år må pass mycket ötverlagsen nom - vid detta tillfålle. Det var i de andra att ben som en «gasts af prima mulning pengar vårdt. Att börja med ti valit,t bör på affischerna sarskiltlt utmar• låtsade han icke hörn knlielsen. finn kas sneddat atjern• och fetstil. Ehuru han var nu saker på min sak. Och desto it 1 ropet what., man dock nu en gång ku rattritligan meragitva att tian ar en temligen ifriguro blefvo ile unga två, desto vanlig skådespelare, som i allt firad han ut- högre ropade de. Slutligen vAnder for ar fullkomligt en och densamme. han mig om. Man vinkar, och han Åt abstr Buisjoli's bröllopsåfrentyr -an uttrinar sig. Affären afghans, men det ingen annan hu möjligen en naiv söndags• publik halva nojaarut. Den dir kl :mpigt une• ,går långsamt för köparen att få fram de spelande, allt turlig. IPOr ettrigt göra liqviden. hest de kunna, ful att åtminstone for någon -- Jag har blott 20 och 10 fratic- liten tid rådda stycket. Ht rr Åbjornson år nu på båttringsvagen; stycken, min herre — mumlar hen i tisdags upp:rådde han ånyo, som den och ter på sig en inedlidlion m i n magre barberaren 1 den rolig a pjesen Guld- det han räcker frnin ett nf livardera tinade!". slaget och ber att få fett (rutten till- Vår /friats ven har gjort en god oquisi• yva 1 Beer Mikron«, en son af den frej d ade baka. Eljest, menar han kan det inte kompositören Aug. noder:rom. Herr B. de fås mer An tjugu franc»; och då in- buterade tum iferistofiles i iloitos opera af gendera af de två unga kontrahen- samma namn och tillvann sig genast publi- terna kunde vexlit, höll köpet på att kens odelade bifall tör s'n klan g fulla, sonor• bli om intet. llen «Mimi« hon visste och sårdeles ottlångerika baryton och sitt goda spel. En o.:.‘etiliet er att hans figur råd, hon. Hon springer in i nArine• och utseende ej äro fullt låntplig• för ace- etc bod, vexlar tiofrancs-stycket och nen. klargör affuren. • • • Denna lilla episod rann mig som al>rin eeeee eeg Pninat•lii skall Inrita Mej uppträda på ktoesbasko tiaagultlksis vartette liagdt i minnet. Hur onkel An dcn Af, förråder den en vida grundligare om menniskohjertnt An kånned net ngn tilosofiskn nthandlingnr, uen till och med våra «törsta skådewitelnre skulle lie ft mycket att bira af köpa- ren.. mimik. \len det är kli:. !digit soin eAljtt- ren ropar metanet:rat Denise inisslutider ibluied allt lör ittyckot och (15 liter min honom Nlen Arven tör sådant fall vet man å köparens sida hot. De hållit ihop och ha Af- ven de, hitt skrå. Om en af dess medlemmar bjudit er för ett plagg t. ex. 20 franc., liviiket ni ej antagit, så kan det ilande att ni snart dkref- ter får besök af en annan medlet:5 men dentie bjuder er då endast la francs. 0. P. V. Och för livar nffar, som Påbinda kommer till stånd, beta- lar den «lycklige» köparen den, ston underrattai honom om nffilren, fem procent af köpeskillingen. Ofin nog år en ionnrchand d'habits» en ganska, förmögen man. Att ban är en djup mentuakekilitnere, ha vi redan sett. Men han kan imellanAt Alven vara en stor vionist och ond- riken — KAnn för all del vid efter i fic- korna, mitt herre, i tall ni glömt någr a penningar (Ivar: — yttrade en dylik köpman en gång till en arm sutan, af hvilken han köpt ett pur under- kläder. Och det kan verkligen ibland håndre att vid dylika hastiga transaktioner ett och ntinet oro: intlyantles råkar att följa sned. Est gan.ka framstående författare !tålde sin öfverrock. Och hissad hån- der? Jo, lavarken mer eller ini:alle än att ett manuskript till en pjes, som hen DV-S författat, blir glömd! i fic- kan. Vår man var förty iflud. II vev skulle han få tag på köparen? Hart sprang från den ena ullittratt1111 linbitmo till den tindra, ett nöje so m räckte åtta dagar. Slutligen återfin- ner hatt lyckligtvis den, till hvilken han Kilt rocken. Nlen pjesen? Nej, den kunde kölduren lika litet åter- letunn, hoin ejelfi a pnietån, tv, Namnet date mom han köpt den, Ludd han målt den till etuien yrkesbroder utan att först lin hett efter ont det fanns något i Fickor nie Såltelen fort till den nye cigarett! Dennes adress uppgir- . ves och författaren flyger till honom. 31veket riktigt, min herre, — - sverer theme. — lijesen låg i högra sitlfickan. Hustru min och jag hålla utt som bast 14:1 att lå4a ert stycke, som vi finna mycket i oligt. — Mycket roligt! — Men bror år det? Ge mig åter tuin pjes, och det genast! — Altje bevnrs, Det kan vål gå an. Men på ett ritkol.. --- Est vilkor! Och detta? -- Jo, titt jug far trå biljetter till första representation. Förf:muren log. — Alltför gentil — avfirade han slutligen, lydkli ; ; ett omsider hu åter- fått sitt förlorade barn. ()rh han höll arven ord. Blund dem på andra galleriet. livilka ursin- nigast applåderade pjesen voro den i frågavarande ,otta.eltand d'imbitso och hans hustru. Det väntade kriget. Ryska mobiliseringsordern un- derskrifven K i.. prutt:tum den 31) April. Till Nationaltidende telegra- ferade:4 i går från Petersburg: Ryss- Innds ultimatum hur nfgått hAritrån, skrifvit efter kejsarens diktamen. Det begår att England oförtofvudt skull förklara otit det antager eller icke antager det första ryske förslaget till en reglering af ;;rånsen. Om Eng- land ej antager förslaget, skola rys- namne genast marschera mot Herat. (Enligt etuins telegram synes denna hotelse redan vara satt i verket.) nfreste en eln- 1 gönclags betsinan i ryska utrikesministeriet med iltåg till London. 1 måndags undersk ref kejsaren mo- biliseringsordern föl satutlign Ryss- lands strid-krafter, och rikshanken tick befallning att far aiplainAlet utlemmt en million rubel. östeusjötlottatt af- går genast, ehuru den sj år fullatiln- digt utrustad, till Finska viken för att kompletterat bemanningen. Det återtilår att se om Afven denn telegrnin Ar upptliktedt i bilrespeku- leringssylte eller om det har verklig grund lör sig. Det senare altertinti- vet synes ha grund för sig, di Na- tionaltitiendes Petersburgkorrespon- dent plAgar vara-vål tinderrAttnd. Otit vissa helgdagars arskaffande har, såsom bekant, hr A. P. Lind väckt motion i andra knmninren. lång. utskottet har tillstyrkt antngande nf en lag denim, nit trettondedagen snutt Maria bebådelsedag skola firas å nar- mast följniule stötning:1r, men att, om den 25 Mars infaller i veckan före påskdagen, Maria bebådelsedag skull firas å nen:muta söndagen före palm- söndag. Waubso t h. Slägtmöte. Tre ber, Pont hår- om dagen efter bing sk ilsmesen Petita möte i sin födeleestntl Oskarshamn, besökte i glAiljen stadens krognr och drueko tappert med det resultat, att alla tre slutligen hamnade i finka!). En dresserad svala egdes för nå- gon tid gedun af en yngling i seatra Skåne, skrifven till Karislintime Alle- 1'A tillropet .Tittia matte sig svalan på den unge marinens axel: Når ordet «Pil» andes, flög ovalen kring vargar och tak, uppfångade den cnn flugan efter den andra och lade denn på bordet framför egaren, i hvilken djuret tycktes vara sarde- les fortju-t; men först når econatime» (tit!) uttelades började djuret förtära sitt jagthyte. PÅ utflykter satt hon på ynglingens axel och höll h verje nitsvia fluga på behörigt nfstånd från hu-bondemim ansigte. — En dag åt en icke dresserad katt upp den förstån• (liga svalan. Demaskerade. Ett herre som kal- lat sig 4:possessioneten Oldenberg» hnr sökt utprångla aktier i ett ej be- fintligt bolag «Uitionen« nota s le kul ego guldgrufvor på Butnmeldön i Norge. «A ffaren» blef emellertid .röjd och kom af sig raden vid ingången. Nu har man uppdagat att hr apnases- sionnten» Ar en u Göteborg bosatt f. d. Småland-diring Abraham Svensson, och bens medhjelpnrinne i föret ag2t, ston kant sig «fru Oblenbergo och 1.4140 tilbotinmens tira honom, Ar hustru till t-n f. d. handlande D. Ole- 14141, som i fjol flyttade från Köping till (l5tehorg och med hvilken hon har : å t ta barn. Fårmjölk till kaffet i stallet för grädde bjöd en };ururna i en socken inom l■ roneberge lan sinn kaffesystrar, berfitter Vexio-bladet. :den nar systrnrne fingo vete detta blefvo ile icke allena4t «ejösjukie: utan, emedan man i den orten plAger vid avArtn- tsingmtiden ge hinn lårmjölk för att skola hlifva frult f ,ninIntie, tro ile liekliigtomArth (vitlimma fullt ock in-t, att — följden skall bli densamma för dem. Silfvergrufva i Småland. Till Si,. landsposten meddela.: Brukspa- tron (;. W. Nyminut) A Pukelterg i 3latie-je) socken at I■ altuar h n har i dagarna, på uppmaning af en 941-årig undantagsmun, låtit undersöka ont nå- gon malmfyndighet kunde förefinnas i ett å egendomen befintligt berg, enar gubben från sin barndom erin- rade 'sig, att tunn då der hittat Lidet metall. ehuru något) bearbetning 'al- drig blifvit if. Hr Nyström lat före- taga sprAngningur, genost brag- te i dagsljuset ett ådra ailtver och nickel, soin red n vid ytan visur mal- men blandad och ganskai ikt inspriingd eller s. k. gnistrig i den ej gå sär- deles hårde stenart, livari den Ar in- mängd. Vidare eprAnguingar skola under ledning nf sakkunnig person företagas, och Ar inmutning å fyndig- heten redan gjord. Skulle denna inmutning, mom Ar helågen endast ' , mil från Nybro jernvågsstation, hålla blid den nu loft ar, torde, sedan nödigt röreiseka• pital anskaffat+, åtskilliga af (tyåra slumrande millinner.: snarliga komma ut i ullmänna rörelsen, liksom ock fyndigheten blifva tull gagn och nytta för orten. Lösnummerförsäljning al tidnin- ger i Göteborg beraktuts ge tidnings- hell:une en årlig inkonst af, lågt tak- :lade 20,000 kr. öraunlauben. En hund. som slitoker eld. Ett sällant fall då man år 1882 l o d, på att int eda kyrkan i eötlra Osett i Norge. Ett del af snickeri- arbetet verkatAbles i en stuga invid kyrkan, och en ting, då tillit vom ute, litek det tagit eld i hylvelspåttorna vid spi•elle Når !nitet:une knutten tillbaka, var en hund, goin under ti- den varit inne, i fullt arbete med att sleeka elden. Han hade krafsat bort ityfvelsielnoina rtindt omkring elden mich hu ll nu på att slå oelt kmiteet med tumesarna i de spånor som brunno. Huset hette troligen icke blifyit råd- dadt, om icke hunden varit inne °rit i tid börjat slAckningen. För några år sedan raddade gamma hund ein husbonde fråu ett björn. Denne hade blifvit sårad at ett skott och kon., såsom han under sådana oniståndig- heter brukar göra, rusande på karlen. Nar hunden märkte detta, grinig han emot björnen och hejdade honom, till dess husbonden brinn ladda tun. Nalle fick derpå sitt banesår. Jakob är död( Detta bud-kap hur Giver hela Danmark framkallat sorg och smärta hos alla f, d, ger- (lister. Deras gamle trogne vån fick elåppa till lifvet toidt jtå kåra Ama- lienborg glada till följd af sin ifver • pit hindra en arbetsvagn att kont
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.