NN 7 -— ymaskiner anskaffas fort: och billigt. På förekommen anledning. få vi bärmod meddela , -att-vi: fortfarande försälja - de : så "grund af don låga Delar till 8 Ya ROLE 2 ‘ 7 1) a N i „SINQeEI-DY ga prisor och konditionor, samt, på avanco. vi beräkna, betydligt billigare än“ Singers" Filial i Halmstad hvilkot ür as [såväl dem „. Bom af.do många kunder här; i orton till hvilka vi för- - ” såldt symaskiner, erIilndt och -sålunda faktiskt. . a UT Laholm i Juli 1885. | E » . vs , LJ 1 N - Sujupugad VIVIDGpT | "LONTJAS 7 D, | : *11uv4v2 AJPURISTIINA Vg li 4 fot ! U let |. [| (1 I i | : i ; ! 4 . NV TA ON Pul li ns ; : en. - Till Äinot nigår. ång. Lakolm,nista söndag, med anledning af Arbetaresöreningens“-lustresn, (kl. 1,15 e.,m.,:då passagerare, " utom : föreningen; sjöm$Fäl kunna; medfölja, . samt kl. 3,15 förétages, den ordinario"tnren. till hafvet. : Båten anlöper 0. m. Åmots . brygga "alla" turer under dagön, samt. Snapparps brygga, såvida utrymme” å-båten" för: flora passagerare medgisves. y a a0 BS. Båten o, half de me ND str Daholm den 8.J ul: 1885; 5137 afydr hvarje dag med badgäster till hafvet kl. Va id: ; . i O. E. Hallberg. «0 N | - Xabolw, €. Tredse. klassens telegram är eu uy- het, fom en nederländsk telegraftjenfteman Lindens förelår werldstelezrafféreniuzen att lâta införa. De skulle expidieras, då linlerita ‘woro tediga, efter de wauligà telegrammen; samt- mol en'obefydlig fort. nad (särdeles för stora afsländ) medföra betydligt. stôrre, fnabbbet än: poften. I Förenta staterua äro desfa telegram sedan länge införda och my>et omtydta: de losta der endast hálsten emot de wanliga. +» Arbetareföreniugens lustresa med åggaren, Laholm i morgon, geftattar sig efter alla te>den — sâwida wäderleken ej blifwer- aunorlunda áu_dagons — att blifwa , angenâm, Förberedelser för det beramade, dansudset äro à förluftetje- platsen Amot redan anordnade af arran- Sven. och» har: man fagt of att båten, sem Mall föra deltagarne, bliftver jeuwäl de-ut förfedd med plåttaf, till pasjage- rares skydd för sotregn från skorstenen. . Skilnaden : mellan en fung oc "Sigurd": : ! Smälandspostens- ‘belante trömför ,åfåg: under fin: wistelse i Kö. peålaniu bland annat den ypperlige för wandliugsfonslnären { National-etablis- fnet och gör derôswer följande re- a t- exloner: ab ON . Men når kan wisade de tända, af sprit oh biffar något dásta drogen af ‘herrar *Jeusens og Pedersens, gamle Hederlige Frederik den syvende, då brast det rilligt 1ôst.* Mau före, hurrade, stampade och wásnades wärre än några hundra peu- fionsflidor, fom fått hwar fin leswande, råtta i -undeckjolen. +, n Och få mumtaded något från eit par af salcus hörn, och hwad det war hörde ag inte riltigt, men få mydet fan jag äga, att något nedfallande of himlens ärftilda wälfignelse öfwer Kristian IN 03: hans provijorium mar -det beftämdt e. O<h få flret och hurrade man ånga, fom om alla de punschbuteljer den nn- mera högsisalige under fin jordewandring fntog warit-idel 1yska provinfer? Og lifwäl hade den manuen inte gjort något ‘annat ån drudit något tapprare, Ait nägel mera oc pratat bredwid mun- - ten något oförfigtigare' ån wantigt folk, fant för resien lâtit werlden stôta fig fjetf. Hade jag: eller du, tre lâfare, gjort på det wijet, få hade wi fátt warniugar of: wära mostrar, ewelt af wära láfare ec sprä>ta wästryggsty>en; det hade ma. rit alltsammans, men då en fung går fådant, får han folfets färlet od benn- dran’ hela 21 år efter sin dôd. + . Om jag eder du, låre låfare, & wär . Ungdom korven eb :floldiga ‘tifi någon liten fôrwillelse. { lårtelbwågen, få blef bet ett wäsen wärre än om en ankarste> fommit bort ‘ur’elt bevårlngstöt, men om en fang gjert fådant, e< l‘all syn- nerhet om daa bast den fårfigtigheten att lázga flg ner och dö ett eller annat se- fel, innan den nrwarande nppfåttningen dans - bragd med jubel e< Carl Dawid of. Qirsén foller (c> fr att I tju i" fmåltande: finger desjunga deu höga fel “ lan, (Se Wiriéns lin föl y N) os 4 . afi swenska | atademfenx föddes; 1å helsas || ; ; | Om cn fung ingenting gör. fallas han *sannt ?onstilutlonell"; om jag ingenting gôr, falla jag "en förbannad lathund * + Det är rysligt tätt för en fung att gôra sig angenäm om han will. J bön delse uu jag ille ráfa att fomma pá latas med fuug Osfar, och han toge mi- sie *e< trodde alt jag wore bonde, norr= man esler folportôr od wisade sig lite wänlig mot mig, Mulle jag kfomma upp Í sjunde himlen of pur förtjusning, ec glia mina wänner î åttonde b—t af bara ‘kfundsjuka, ‘men om sag à min sida komme med mitt runschzlas för att flinza med haus majeftåt, sulle hau. belt wißt tilla pá "mig som-om han wille säga: AOwad fan wil becru?® -, : : “Dm fag lägger êfnainn på mina med- mennistor, få får-jag minfaun nez weta hwad nionde oc elfte paragraferna af sextonde fapitlet strafflazen innehälla, ‘men om fungen kallar en greßhandlare för ”barou”, blir großhandiareu förtjuft oc) hela nationen flrattar.: - Om ‘en manllz tadgåft gâr och filar i fruntinimersbagfångerna, anses hau föga .bältre år än” fanalse, men fkronprlusen teg fig en Mida midt i Baden utav att någon menniska sa" ett dugg. * -tWfelt. “dran” beráttar i bref till „Gêtebergspesten bl, a 0, Eu gamnat sjôkapten, hwars närmafte flägtinge, en rif man, ej brydde fig om honom, hade i flera år onisorgöjullt wår ¡dats af en fattig eufa, till: hwilfen han: (festamenterade alerstoden, ett par tusen troner, af fin förmögenhet,! men dä ester hans död teftamentet skulle lewalas, wäge rade det ena \witinet gå eden "af teligidia fåt”. Deu somförmålde arfwingen will ¡ej eltergifwa" edfästelsen och den: fattiga enfan tydte, det wara "få rodtiat härd1" latt mot det tredskande wittuet anwända, tvång: nur. tiden för teftamentets bes Mwafande utlupen ‘o< fjölaptenens rike flägtinge, fom uyligeu blifvit ”mådt”, har gått i författning em att lyfta arswet, nen erbjudit sig att refommendera den stadars eufan till intagning pá — Sabe batóberzs sattighus fängre’ fran.» „ Koleran är iår något oflågsnore rån wärt fädernesland än hon war i fjor, men förfigtigbet och fêrtänfsamhet mot denna | farlige fiende ftadar "aldrig, åfwen om merdengeln, säsom ofta warit fallet, Nulle detta år gå wåra dôrrar förbi. Örebro nio målaremäftare ha får fonmarend arbeten uppgjort en yrislifta, om de förbundet sig ait följa wid vite af 60 fe. för fôrsta öfwertrådetfe och hèjt vite wid dö att fådan., Det fan fu Antresfera' fadnånnen hår vå platsen att få finnedom om listan, som wi ur N° A. lånat e< som upptager pris för fål- jande målerfarbetens” een Limfkrg, hvit med 'slpdränkalng 1 och ett + batft öre per qvadratfot, > co cc Limlärg, kalört, beroende på brytolngsfår- gerna 2 tll 8 öre pr Al Limfårg, marmorering B öre pr qvel. Afallpning och beredolog at våggar för tas t! peter tra fjurdedels öre pr qr.-f, Klistring af ;maknletur 1 och ett fjerdedola * öra pr qr, - : .Tapetopysältaing pr rulle full pris À 1 kr.) iTapetuppsättol lle (till r | N SPP tolog pr rolle (till pris 4 3 kr.) Uppsåttalng äl bårder pr löpande fot I0re, DM j - i . . , 4 Arbetalån À pappspänning ach maskinpapper 1 ockett famn öre pr aret. Ucktistringen beroende al rummen storlek. À e Oljetarg, fin, gröndning, 4 gänger spacklad -och 5 gånger struken Ll till 2 tonfärxer 10 öre pr ge. ” Sö Oljelårg. fn, Eronduing. spsckling och 2 gån ger sirnken R öre på vel. ved Oijefärg, fin, 6 k. perfärg, spackling och 3 . gånger stenken 9 äre pr queef. 00 e en Otjefärg. fin, À gammalt pppekrapailt, på . grondadt, spackladt och 3 gånger otruket > 8 bro pe Ar. - " : Oljelårg. fin, å gammalt nppskrapadt, pågtuns © dadt, spaokladt och en gång stroket 4 öre rq, : ‘ oiferäre. fin, utvändigt grundadt, kittadt och . 2 gånger stroket 6 öre pr. qv, Upplåggning al later och faser pr Aträckfot 2 dre, . Bi Fönsterbågar, målade trån nytt, omkring T fot böga utvändigt 1: 60 pr loft, . Fönaterbägar, ytterbågar Invändigt, 1: 60 pr © lof. . - Fönsterbågar, fnnanbkgar 2 skdor 2 kronur pe luft, PEE O Ådring af ek, med underarbete och 1 gång fernizening 15 dre pr qr.-f. ov driog af valudt, med fernisaning från 16 öre pr qr.f, till högre pris, y Oljefårg à mar, Allt pring. oljedrånknIng och 3 gånger struken 8 öre pr qr. ve Oljefårg à mur, afallpning, oljedränkning och 3 gånger atraken 10 öre pr qr... : Oljefärg à mur, oljeåränkning,2 gånger spack- lad och 3 gånger struken 16 öre pr qv.f. Oele À mur, oljedränkning, 3 gänger spack- ad och 3 gånger stroken 18 öre pr qv. Olsefärg À mar, oljodränkning, 3 gånger mar- ” mboterlag och feroissolng 23 öre pr qv.cl ‘ Åkdon och möbler: a , (Något höjda pris) sar os.” ! Droskor. 60 kr. Iandåer 80 kr, trillor 30 kr., giggar 20 kr. lapongelkdar 20 kr. rye- alddar 12 kry gongstolar 104 sängar mana imperlal 10 kr., 1 mans Imporlal 7 kr. och ”göstaftlanska 4: 20, soffor 5 kr, acbiffonierer kr, byråar med klaff D: (0, byräar vanliga :. 50, salsskänk 15 kr. köksakänk 4: 50, kom- moler Z 50, allt por styck. | ; Mis + Krinolinen, som, nu åter med oe- motständlig malt börjat: fin wandring öfver, Curopa,. har redan nätt Köpeu- hamn, ‘der den bastigt wärer både i om- fång oc popularitet, I Odense fåg man den förfta trinolinen- i tiodags. Med anledning deraf hemnäller en injändare i Odenscblädet till myndigheterna, huru wida ide de pätinfta nya gatorna borde läggag något bredare. . 41 Den siste fonung fom abdikerade war Joseph Malins, goedtemplarkungen. Orsaken dertill war hans rexliadet. Han anade nemligen, att når några fonmtifta acedtemplare à sitt nyligen hällua fora möte börjat ifra för att få bort swag- dricfat, sulle turen suart femma tin hväthvattnet, bwitfet onekligen har en ftiftvande” werkan på menniskan, til frufisoppau, enâr denna stundom afredes med win, till brödet, emedan of fiden fan gôras brämvin, till- baufwerlarna, enär deoja ofta fomma’ menniskau att "iôrsora jemnwigten", tif fliforua, all- deuslund de stäudigt gåra of "yra i huf wudet", till stéflarne, derlêr ait de ofta bli ”ineda", och till frjertan, emedan hou wid hwarje twätt *“{ánuer fi dragen". Stort laudtbruksmöte tillustas i GStöfde till 13 e<.14 Juli. Ofwer 400 djur åre anmälde för täflan. Westra Sweriges fonfifårening üutställer famti- diat sina taftor c< andra fådana, sfäufta till Steckhelms hègskolesond, sérewisas. Lunds studen!tkär ger lonsert andra mi tesdagen I. 7 em "Typer från goodtemplarmötet i Stockholm. I bref till Göteborzsvosten täjes: Ej den minsta uppmärksamßeten widte mr Fox, förre premiermiuistern i Nya Zeeland. Det war eu åldrig man med larafterislisktt utfeende, vswigt, grått där, djupt liggande, tänfande ögon. Når han sade nâgoutinz läg det anda och kraft deri; mer än ett hatst ärhundrades wide fträdta erfarenhet. ,. +1 - Den, nye goodtempklar<hefeu Lane må all fympatt eguas. Han år lyrloherde £ Nova Scotia; ger älven intry> af presi. Det ligger någonting fullt af hänförelse. 06 energi“ hes-denue man; det är som om hwad inne glöder wille spränga den Ifwaga froppdbyddan.. Har en öfwerra= ande ytire od inre lifhet med wär pros fester Nudíu. Då har. Malins — den nu asgängne goodlemplarchefen — ingenting af det ime ponerande fom rev. Lane besitter. Man- tien‘är humoristisktt aulagd — hans yltre anger en slipad advokat: en egenskap "bwaraf han-begagnar fig till êéfwerfléd. Att framfasla lôje är hans allt i aflo, Något fom ef hindrar att han fom fyress man fan taga i både med allwar och fraft. J êfrigt träffades många typer af ine tredje wid wer!ldsstorlegemötet.' Sä t. ex. en tidningöredaktris frin Matsachussets; ev enerzisk-\îten warelse, med êrnnäsa, En glâdtig otte, fom har det wälkäuda namnet Hamilton — sade fig wara slägt med wåra ‘frejdade mån af samma namn. Några \rländare, starkt byggda oh nied Gäed utmanande I sitt framtrådande. Ej alt förglåmma, Pasl-Mall-Vazettas 08 Slandards reporter; törlig cd Jnabb uton . life; hade någonting {udiskt i sitt ulseende. . rir "he "Ett folfets palats". Den 23 Juni fresiderote prinsen af Wales wid ett animanträde .{ Manslon heuse får att disfatera "planen ‘til Anråttonde ar elt (CIGU palats för utje ey lefuisk un= derwisulng". Polatfet skulle, lunehla biblsote! och läërum, en wsnferträdgärd, en guninastifksal, bad- o< siminrättulng' m, tl. dek de fattiga, som bo I det tätt befolkade: öftra London, fule funna tie bringa fina fediga flunder på ell uössami_ e6 nvttfat fått os Nn Manu hade beräknat. fostúadeir bärför. zin 187 millioner fö. "Plone baller Nu på alt realiierad, Sir: H. Currie tin» fännagaf. ‘att "Sfräddaregillet? redan, Nänfi 360,000 Ina frn setae: lord Rosebery 45, r, tif en fiman-/ stalt, hertigen af Westminster 18,000 fr. 300,000 fr. behêsdes till upp-! t.om. 300, | fällande af ett bibliotek. och lásrum, och prinfen af Wales uppmanade. tid Infanv' londe af denna summa. > Tallbarranll gåred. i Sachsen 08 \plunes . med wiß proportion wanlig ul eller bomull samt ‘wäfwes fedan till un- deckläder, fom tår bafwa stor afiåttnivg {- Tyskland, säsom förhindrande rôjma-; tiem c< gilt, eburmde äro dyrare än om de wore af älta inerinçsull.. ;, >> '- Barren togad 6 tråden dá de áro unga på wären "eller: fommaren" — de‘ldre grá duga ej — oh samlas i lador, der de torfas I ex-tuftftröm.” Derefter un- dergä de en rötning ungefår vå famma. fått fom tnet, för av losa fibern från weden. Detta fortiättes med ängkekning, derwid en terpentinlik olja uppstär — tallbarrselja — fom sáljes fåfom medel wet gilt i röjmalioni. Slutliga af= ilsniugen of fibern fer på metaniff wäg åjem wid linbcredning. - Derester fölser tultning, fardning, spluning o. Im. bwarwid blauduinar,cued ul eller bemull [5 . I - Y så + MRågot dir annonsering. | I lwensk- ametitanila tidningen" Hemlandet läjes följande, fom neg fan ega fin tillimp- ning litet Ywarftådegs, , 0 oo Li “Ganska egeudomliza ro, de åfigter, fom bestämda föpmän för att infåtta eller uttaga fina annouser ur tidningarna. Då tiderna ro, sâsom det Valen. goda” vd handel går med fådan fart, att låp- mäunnen cd) haus biträden fuappt hinna betjena de funder, sem trängas wid diften c< nástan slîtas em warorna, dà fyndar merendels den förftnämde alt med få stora tofftåhver fon möjligt t tidnin- garna upplysa allmänbeten om, att han till ytterst låga pris, ja för nâstan In- genting är fårdig att jälja sitt hela la- ger "för alt bereda run för nytt”. ? Men då handelu gär trögt. od) hans Bitråden förre delen as dagen gå fustetöfa, då lâter han heller sitt lager rutna på hyllorna, än ban betalar en dollar för ait genom tidningarna rifta nppmåltjambeten på hwnd han har att fålja. DÅ heter det att "tiderna âro få dåliga, att det ide lönar sig att atmenfera”. . «En imnta eftertante borde ded tätt tunna bringa hwarje mennifta, som bar. nágot att jälja, till den êfwertygelsen, att sust under "dåliga tider” aunonfering måfte wara mesi iubringande e< werl= ligeu oumbärlizg. Dä folk i allmänhet har godt om penningar, sakuas sállan föplust, od) dà händer nog, att föraren utan ledning af en annons fetar fig tid det ställe, der hau fan få fina bedof tills fredftätta. Men dä ebb räder I plånboken och ingen föper annat, än hwad han anser ig ide funna wara förutan, då är det ör föparen af flor wigt att erfara, hwar han fan för billigt pris erhålla, hwad ban, ênskar, och han sêfer i tidnbugarna efter upplysnlugar bårutinnan. DÅ medi för derför en annons fäkrare ån annars den ålyftode werkan, nemligen ait be- fordra ‘affättniugen, _ ot -'MRNaturtigtwis lines Alven: en'cå ans? nan fôpman, font fuser detta, ehurn fås dana eget nog synas böra till undantar gen. Men deu (om gör fig mödan att uppfeta fådana "undantag, Ran fnart blifo wa, ôfwertygad “om, att det år sust: de, fom göra de, bäfta affärerna och hasligast förfosra fig i rifezom: Medan deras medtáflares lazer rosta, mögla eller blife wa? gammalmodiga samt nack förlora allt wärde och endaft ligga i wägen, firyfa , de ¿nnouserande löpmäpnens. lager suart âto< utrymme winnes.i derad buller förinyga o tidsenliga waror, fom undan förs undan -fätfes på:famma får, > tt _Konlsteu att, aunouseta är i c< för fig, ide syunerligen fwår men, att annoufera. med fördel är ide en få enfel fat, soni“ m ingen torde fôrestálla sig. En ged regel tro wi wara att en ‘aunensôr NM hau en gång ly>ats gåra sitt. uamu läudt bland alluänheten, ef bör gifva den tid att åter giêmma detjamma, och ex aunau, alt alt då affärerna \ynas gå fom trågaft böra aunonserna mara de [törfta o< meft i ögonen fallande" ; os . Skarpskyttarnes 25-ärs-fest, till firande af slarpsfytteidêns förha tilläm=- pande i wárt land 1860, kommer, fåfont bekant, att firas i hèst, fåger Steckholms Dagblad. Feften eger rum i Stockholm“ den 1 til e< med den 6 September. * Gilom pris för wlofa antal points ute delas silswermedaljer, hwilka, enllgt mede alfwet lillständ af regeringen, fä af wine nare d bråftet báras HU minne af serdels=- fetelfeften. Ten a nos ' > Birnänvarande pågå Tora förberedelfer till festen. Eu masfa:tält;fomma att anskaffas från förrådet å Ladugäedsgärdet, Festligt flaggprydda stänger fota till ett fort antal plauteras i det previsoriska Hitwäntade [esideltagare. komma att. “Inqwarteras 1. Siewerska fafernen c< | det nya fawallerletablidsefnentet. - i tv Lunds foderfabrik: wid Staffans torp le Stee 1drsta' fodeibrat. [äger sl | Folk. Tin. 'Deuna:{ ‘alla'hävseendé= mydet! storartade anläggning torde om eit paf månaders sôrlepp wara i det uär maste färdlg.. Urbetet bedrifwes synner | ligen ¡raskt, sêrnämlizast under lednin al gokésegaren Warhol, bwars praklista ! dugligbet bär femmer wäl Ul anwänd=, ' ning. | De, 6 eerhèrdt flera Ån pannorna fre filart alla upplagda pá sina plaiser, De. flora ec inga maftindelarne äro alla ad och <ifternerna blifva fnart åfwen|upphRälda. Del, är eerhårda nas. for afj jern de stora byggnaderna foninia alt intymma..'i ; eo ; Efter borrning skjuta nu rifa waîten= Madssor upp ur jordens iv. De | fora” od wadra maskinerna åro tillmerfade i Tyskland af en \wens? wio" namn! Halftröm, brwårs fader som (mede pefåfl [utwandrade till Tyskland. Here Hallsteêm .bedriswer en myuydet stor tit werfusng af se>ecbrulsmastiner. u En faders guldgosse.. Från Marle- holm ii Skáne Meitwes till Gdteborzs Nybeter> ' Hwar oc en bår i orten fänner hononi, ‘han har genom fin egendomliga lefnad-cbliswit ett Lrigluals oh många åre de historier fom ro i omlopp om honom," Hand; namn år Bcugt Orup, härstam= mande från en,-om“jog ef mißtager mig, tyff familj, soru lill sêljd of egendomliga omständi deter * a infivttade på tjugu- talet. !' På pränten melon MNeslåls oh Trullenás skedar. "wid ‘en Mint” strox oswan för Saxán ligger en gammal fnart förfaden fojo,”genom sitt yitre tydligen bänmilande på gångva tiders sträswa ar» litettur.” Y rum, | flugan,: hwars mêblerlny utgöres af ett i drf midt fiende städ, en game mldágs eldstad, nägra ranliga fotar oc en tarflig | bädd:— det är allt. Hår i detta [tum bor cu egendomlig familj, mera tydande pá ett ursprung från zigenarne mn dermer boett civiliseradt Jam- "Orpi" förlörjde fin familj få godt han funde, dels genom flensniedsarbete och dels genom: siste; det feuaste war dod hans hufwudjaftigaste teftvebröd tills för några, dagar fedan, då han blaud grufet i ‘au [fann ande Hopnate I hwilfeu. han utan, betänkande stoppade- i fidan och teg den med. hem fom lelsak ‘ât barnen; * . Slutet- år till'en del-lift dew gamla jag an| ur "Tusen oc en natt”, men bivem pâstâr. wäl ide att ifoger e>jä funna scwis] alt en dag då han levererade en samling fråftoc: till sêrsamlingens prest, emtåla silt fynd,’ hwilfet förantedde att dá han ‘ide behöfde läng tid för att je, atk dar war âfta,\ wärd minst-en tunna guld (ôfwer 16,000 fr.) oa Den’ tydlige 1 inuchaswaren of denna pástág han rest till Köpenhamn) för att utbyta Ten mot reda .kontanter. >. För cirfa tjugu år sedan erbåll samme person efter en i utlandet afliden stäglin eit arf pá flere, milliöter frouor, bara] ded ”endalt : räntan fonimer att. tilfala den ärswaude,- få ‘wlda denne" ide uiflyt- tade eh bosatte sig der teftatorn aflidit. Arfvingen, fom of någon oföôrklarlig ersat (ide unde lufinna (fs: fölte uu att pá engång ut‘à räntan för några år för, hwilfet ‘ändamäl han sófte advokat att föra sin tfalan. Denne mål i besitt- ning ‘af erforderliga papper låt fig feders måhända i någor wrä af merlden' od njuter of en. belittalngs-fom Ide.år hans. > En fmidrande orlofssedel, fom ty- ves 'froenflarte. af .DullyINewd' korre= spondent wid werldsgoodkemplarmötet I Gtodbholm. "Nykterhetördrel}ens utbred- ning! i Swerige, |säger korrespoudeuten, år” mydet märflíg, emedan antagligen intet! felfslag är mättligare-än deh fu: wånare och intet | länd har få firånga- lagar mot fylleri o< dry>enskap, äfven dan -dryde för brot," vv -Dlydabaruet-Biitta Hjort, sorgligt befant från det Wallsträmfta måtet, oms båndertoad, fem man” wet, as ett fint folteti under allerhdzsia protettion. Detta lotterí har inskramilat deu :lilla uâtla suman af: 16,000)fronor till flidan I raga. est TA : ot - i a ; Swenskt mineralwatten till Kongo. Apofelariies minèerálwalten8afilebolag har I desa dagar från en af deltagarne uti Kongo=expeditiouen" erbålit order å bo lage:s-utmáärl{a? minerolwalten. . Sånde ningen afgär om några dogar med ån- sprenMiddlelou. til -Hamburg e< der- från med annan ångare direkt till Kongo Rirer-Banana Point.” Desfa wattentås dor få ej wága mer än 60 skälp, stylet, - ly de skola báras of: negrer iu uti landet. Negvirenten har begärt att cu tåda far effindas I hvarje månada.., . ;> oo, Sn bättre ntdelning. > Tid utved> ulng" of: tonturdboet hes en hemmans- egare I Fibdínge foden, Kalmar län, et- bållo” forbringdeg arne ‘hárem dagen [ull tetalning eller 100 procent, oc debutou & henumandegatens hustru (mannen wi- ad { Umerika) ett sfwerskoit'af ermketaz 6,000 fr, sedan boets alla sfnlder befalid. Där [man ‘nu’ betänker det arvode \yhle- männen, I konfurser plåga 1å, ses of hir omtalade goda -uldelning, att ätminstone Forn 4.04 för fia Metr omfet - DM 1 ' Huse! rynimer blott ett enda” ' bliswa werlligdets "Drpeu tom håndels vifedon är nu ute på fyelulationer (det meraj aldrig ashèra, utan sitter han nu” wärr (de moifwaras af werlligheten'gif- * „om de ide leda’ fill’ corduinz, enudaft me + den fonfurjen kunnat wwara onddlg. *- . denne] sedernera på dagen fid sc perlan,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.