—=- -Lindstrôm... = a me — ———————— —— — Fre «Kr Vs SET = ug | 7 lt \ er ‘ , , av abolm. ; 2 Kouiung Delar skildras af en wen- ster-forrespendent "tid Norrkivings lid- ningar fålundar O, “ Konung Oskars sêrsta kärlek, hans vå samma gång både ftarfa oc swaga sida, ”år fjöförkwarets : vä : Han har nuen gäng deu heroiska idén att Gwerige fan bll en Tjömagt. Derför desfa. sändigt äterkommande "äskningar" af ‘pansar-7 Ll derför - desfa' idliga dfningsexperimenter; derfår ¿ dessa — nehor till jämtniftrart . Stungen 'år. Swérlges, fföminifter — han ‘o ingen annan! - n ' Under de flora. komitéeruas, tid war det aDmänt befant, att kungen egnade, "fin. drugafte uppmårfjambet, ät fjôfôr- [oárdfemilén. a 4 he Sr Otfar IL religiès, i delta ords mans „liga betydelse?, frågar mången. Man talar ju alltid: om wärt gudfruftiga lo- “nung O va rltrydet' religiös i fig sanesluter ’pletièm, år han det inte, : Han Hyler en - orubblig, stark tro på wär feklergaila kyrka, med den friare blid, som nutidens "teologer ha,, men gudsnådligheten fänner han ej lil vger ers n! das rhe rôner hon ef fullt gifande af de personer, mån o< qwinuor, af hågre, "06 några af medelllassen, hwilka ell par - dagar Å wedan utgöra drottningens relis "giöla astoucirklar cd der andlig manna, ntdelad af den älsklige och fridfulle Wad- * sirêôm, den affekterade Beskow, den triviale = Den som tlappar händerna åt "Sabine ‘ flornag bortråöfwande", ja, åt "Téblomma", tan aldrig rålnag bland pietisterna! | , *J lilhet med alla Bernadotter — med. undantag: af ‘Kaul den femtonde — är konungeu god efocem. Han har fêrsáfrat - sitt lif för öfwer en half, mistion; man wet att ; han är intresferad i âlskisliga ifwande företag, fåfom fk. er. i flere banker, Stockholms spärwägdbolag m. fl, Nya teatern war han för några år fedan nåra att inföpa — för att fórwandla til ?,° dramatisk scen) — genom fin dâwa= rände homme d'affaires, norske Hofmar- sfalken Helterman. = - Men på samma gång utmärker fig kun- gen för stor frifostighet. se ! ungen eger. en mängsidig bildning, som emcllerlid — i följd af hans naturel — är meft estetisk. En uppzgist, jag fett, att han skulle wara en fridtlg matema- tiler, torde il wara fann, I musiken är ja en framstäende utåfmande konstnär, a, i någon mån åfwen skapande, De efwande Julturspräfen talar han flytande o< med stor elegans, Att han bibehåflit fn grunbliga flassiska bilduing wisar dew' \wersättniug ur Horatind, han förra Året infände till Sweufka akademien. Att han deremot ej år synnerligt be- wandrad i sta18- oh nat torde bland annat wisas deraf alt hau, når, rilsdagômännen i wäras kallades upp Hl honom i statäminijtern Themptanders närwaro, gjorde hes denne ej få få får frågningar säwäl angäende grundflatts- fom indelningåwerlöproblemet. Kungen är berömd fom framstäeunde talare, 06 det med tål 0 a * Men ej år han imprevisatôr. . Hans tantefulla ed) formelt nmästerliga tal ha förberedts med myden -iswer. Ja, man will weta , att;de inôswas, med ord och gester, fom en framftående flådefpelare, > öfwer iy fingo NO | Stockholms dagliga tidningar, jemte elt par medoblad, läler Enugen.; Ahven sand8orlstidningar finnas 'ofta Hå hans bord; når något märfligt | dem förefoms mer, förvridag det af tjenstgörande ta-: bineltölammarbercen, E Det war wid ett tilfåle, berättas det, han hade’ läst eu djerf; sedande uppsats , | Dagens Nyheter, Han sprang wredgad > upp oh utropade; "De der herrarne tro wißt, att de ska? regera ed ‘inte. jag!" > ov | tor ! a "" Kungens lynne är omwexlande. Mycs ket ; ofta lugu o< förbindlig, blir han någon gång glad o< hunoristisk i tal ed swar; men c> ej få fållan häftig o< bitter, Wid sädana tilfällen. behandlar han — den i regel få humana perfon- ligheten — fina närmaste underlvdande med en. firänghet, fom månde wåda för: wäning.- At tr er h 2 oo Bil. Bernadotterua i allmänhet, har fungen bra aptit. Til middag8mältiderna drider ‘han-en god qvantitet bourgogne, Aptitsupen tar. han når ban: få anser __ nôdigt; det har han felf offentligen fagt. "Gör att fluta teduingen: fung Oskar - år en'bjertlig, nobel man; en persen med talanger I många: rigtningar. : Han är en sedligt ha person, en öm, âlskad, lyc>- | me ljefader.” Mex statsman år han [CH e + SPOT a KO «Om Skläne—Hallands jernwäg ytts rar” en “bre!skciswzre (Jacob ‘B.?) till Slänska Aftonbladet följande beaftans- I Wårda ordr 7 spe fi e 4 Telegrafledningen år ide färdig,. Stol- : parne âro wis!erligen utester banans hela. fångad uppfatta, men frådarne ånnn ie Ten » nppifeerade:” Underligt förefaller det; ottil f | “1 - PE , | 1 ide’ slyrelsen fött ä éninfartyz e< annat mer; | onôlefonomi ]- adfommna kombinerad telegraf= ‘och . felefonförbindelse, hwlikel en, - enligt fenare uppssualugar ‘emráde, tår wara látt alt ‘ájladkèmrd, ‘oH’ få: bade wi derigenóm- hast dirett, telcsonsörbindelse med. Malmd; Helsing= borg, Landélrona, EMI Trelleborg, Lund nt. fl. plotter, hwilket fir skulle wart til: LRA nytta oh fördel. Men det 1: ) gång. -En dudring fan. kommer wäl en ju alltid widtagas!. …… Jernwägsmöte, + Til Sm. Pun Nciswes: Sistlidue torsdag hôns ett jeru- mwägsmåte i, Lidhult, stad, rilddagsfuRnrägtigen Lyit!ens, Ste- dala, ingenlören ‘Jehander, Helfin borg samt omtring 40 personer från Lid o< Odensjs fodnar. Från Wrä hade | ingen infunnit fig, emedan Tungdrelsen ide anländt dit. trätt tid. * " | Mötet: öppnades af landshöfding Nor- denfalk, tom tudligt och klart redogjorde för” anlednsngen till, att frågan: om en jernwägslinfe, - utgående från Halmstad oc) förenande denna stad oh des hamn med Bolntens: fation på: Bislanda—- Volmenshanan, nu åter wä>ts til lif. En orsak Hårtid war för det första, att fustbanan nu redan flår: fårdig för tras ” fitering, hwarfôre det wore a ¡behoswet, pâkaltadf att ofwannämnda punkter blefwo rambhåla att wid, en kommande ritsdag statélän kfomimé ‘alt: utlemnás till dylika dretag, bwarföre det wore af wigt för de fommuner font önita anlägga någon jeruwág, att de Urättan tid åre fårdiga med fina ‘förslaz, fôr-alt fomnia äte njutande “af énämnda ‘län. © Sedeémera kommer; det att dröja en‘tid innan dy- lifa lån bewilsas, - Widare.erinrades; att: affigten med detta möte i>e war att före- fyegta kommunerna: "guld ch gröna sko- gar”, utan äudamälet med detsamma war att hôra‘értens inwänare, angående ben. fanuvertan för förflagets utförande som fan inom densamma’ páräluas, hwarfêre hwar oh ‘en uppmanades att-tilfänna- gifva fîu tanke. om nåmnda fêrslag_ Nämndemannen FJoh:s Petersson I Boe bult uppträdde då och förklarade, att kom- munen i fin delhet wore mydet för att den ifrägawarande jernwägen fogune till ständ, och trodde derfôre att dej inwå- nare wore wiliga att göra få fora uppe ‘offringar, fom de, utan allt för myden "möda, förmå att. bâra.| > > te Herr Lyttkens erinrade om de många och ftora fördelar, sem komma en ort HA godo genom lätta kommunikationer. De ofantliga skogar, som bår i orten finnas, funde. då genem en förständig oh planmesfig. afwerfning, lemua fiua egare en gauska god infkomstkälla, Wi- dare pâpelades, hwilfa fora strä>or af odlingsbara :modjar, som nu ligga oupp- odlade. Korume en jeruwäz genom ors ten, funde gêdningoämnen till betydligt lägre pris crhâllas och sáledes jordbruket i betydlig mån håjad. |. ”. Widare påpekades, att i Hallands ‘äs har man nylfgen funnit mergelsand “af utmärkt beftaftenbet. |J den händelse, att denna sernwäg komwe til ständ, "fulle uyßnämnda mergel funua för bil- ligt pris erhâllas, =. Herr Jekander wisade, hwilfken belyd- ligt fortare wäg man; skulle erhåfla för „trandportering af slogseffelter m. m., -hwarföre man härigenom funde för fina " produkter erhålla betydligt stôrre netto- -behäuning. i +. Slutligen inwaldes en fomité för frå- gans framtida behandling, hwarefter mds tet afflöta. | . "Dagen efter." Tidn. Lund berät- tar följ. epijod från fråteningsarmång senaste måte i Lund: [En gammal, törfe tigt Nädd farl med Ma drag arm- bigade sig fram tísl-en af "löjtnanterna” .0& tadade får del wadra han hört, ine terfolierande bibeljpråöt | oändlighet, På ”(öjtnantens" fråga, om han war ett Guds barn, swarade han under ett jefui- tiftt, himtande fmit "ja, jag år werkli- gen, [ofiwad ware Herten, ett Guds barn, e< jag blef det, dà jag fi> böra fråls- ningsbåren pá Ladugårdsgärdet i Stok- holm,” Då ropar en röft LT hans åra: *Se goddag du! Hund år det du stär oh fyritart Sä Ipråfade, du ej I går qwåll, då war du full fom ett swin, Allmänt skratt, Karlen lomade fno-' | pen af bort frän hopen. _ Binftött kasse refommenderas i ut-. ländsta’ blad fåfom ett utmärkt antifep= tiflt medel wid förbindningar.. Upp- tädten år gjord af stabödswerläkaren dr Oppler i Straßburg och rekommenderas fårflitdt för den första förbindningen af fårade. i fålt.” Jemte laffet anwändes âswen lítet mylla, och det pålagda bifdar i förening med sarsekretsonen en florva, som suliständigt skyddar fåret mot för- orening. : doo SRidnattsemånens land. Soni! en hwar säkerligen obserwerat stär fullmånen fommartiden lägre på himlahwalfwet än wlntferns fullmåne. ¡Mänend ftå0ning til folen “är sälunda | det närmaste bes åndigt den “samma ch sullmänen stär, ålanda bög! på hlmlen wild den årstid då solen går lågt, och den årstid då fos: fen gâr êt stdr fullmånen lågt. Då fullmånen? stär hs ti faträffar ‘det od witsa år ait man i polarcitkelns {rafter får se månen ide gâ-ned, +. ¿7 1 " a H I ' 1 1 0 4 delta, fom bewistades af. tandshöfdingen A, Nordenfoll från Halms- ults ammantnutsa .med hwgrandra.. Sedan) “Delta kommer all {ntrássa_wid mid. wiuntern år ‘1894. . wisar sig i den höga norden pä -famina- fält. fom” midnattssoleu hwarje är. wid midjommaren: den. följer -horlzeuten rundt om. eS Med anledniug af de senaste genem ask- flag orfafade. eldsoly>orna, ‘derwid ladus, árdar uppbrunuit,-. som wäslat. brand- fiedobotagen gauska kännbara förluster, år man nu — berättar Oftg. Corr. — all warligen betåntt. på alt dels upplysa landimanñen om skledares fora nytta, dess. pà något. billigt och praltiskt fått fåfa. anskafffa ch uppsätta sâdana. För detta ändamäl år bet på tal on oh un» derhandliugar med wederbörande äro (ne ledda alt få prof. Edlunds ypperliga ase: |. handling - "om stledare” allmánt Ipridd bland landibefollningen. Och när man, af denna'afbandling fått N huru fålert tyggnader kunna medels dana billiga inrättningar: slyddas, „tlèr/man det ej stan dröja länge, förrån cn oh annan fi allwar. syßnar.till..den lila förifteng örträffliga räd.- «co -,— NV Men ej nog bårmed! Brandstodsbela=, gen borde, oc) osannolikt år ej aît detta, ‘ediá ser, fjetfma gå i-föôrfattulng om dels nödig makerlels anskaffaude får bilie gaste - pris, dels lillhaudahäslande af en lämplig person som, | titbet med hwad, fom" fler "inom": hushällulugssä=skapet,' fostnadsfritt går landibrufaren tillhanda med råd oc upplysningar. Följden bäraf flufle medvall sáferhet blifwa: att säwál brandstoddbolag som . iörsälringstagare wine pâ-affäreu, de förra genom min- sade’ brandsfadcersättuingar-e< den fe- nare genom Ökad trygghet till egendom. I. De erjåttuingar, fom nu fenoft utgingo för af åffeld antända ladugårdar, till- fyndade wedertårande bolag £n_ganska känubar utgift,'en:fumnra, bwaraf blott en fjerdedel wore ‘tillrá>lig för det oms rifa biträdets , engaogerande under flere är. O Safkcn tål allwarlígen att tänta vå. Dråp under ohyggliga omständig- beter. Brin Göteborg fkrifwes: Mäle- riarbetaren Johan Autdersson, boende i huset u:r 133—34, Majernas 5:te rote, hade riatten till föndagen wid tolftiden à Bäckegatan i - Masihuggdöbergen gått förbi några andra der flående: arbetare, of bwilfa Ålardrängen Johan Mattsfon ropat on Undersîon oh bedt henom lomma till fia. Andersjon gjorde detta, då pråtstigt under samtalets gång, An- dersfon med fina naglar fiêste Mattsfon i onfigtet och derefter sprang fin wäy. Anders]on begaf fia nu direkt till fin I huset nr 73 I fogde rote beende hvåger, brådgårdoarbetaren Charles Lilja, der A, förlåg fig med tvenne fotstånga tåte. fniswar, Froarefter A, Åter rusade ut pà gatan till de utanför stäende, intet oudt anande arbetarne, Mid en tuif i hwars dera banden" hêzg un Auderdfon I hd- en til hèger cd wenster, hwarwid hos fäbrifdren Mellgren anstälde 18-årige arbetaren Swen Albert Auderösou trål fades af ett få wåldjamt bugg i halsen, att hela pulsådern oc) fuftftrupen sures al. Den fårade tog ett par, tre steg, bwarefter han föll omlal e< dog. Den lilt ett wilddjur rasande dråpa- ten" hade. ytterligare, innan han hunnit afwäpuas, gifwit äfkardräugen Charles Johan Andersfon, en broder til den dräpte, ett djupt fuifbugg f hôgra fful- dran samt derefter nåra nog afbitit hans ena fumfinger, för hwilka blessyrer han "T af tiffallad lâfkare wardt förbunden. “Dráparen Johan Andersfon är eukling oh född den 17 April 1850 & gården Nôra i Stala f:n på Orcuft. Unders- son har endaft omfring ett par års tid uppebilllt sig här i staden och under tis den tillhôrt goodtemplarorden. Wid drås pets fôrêswande war A, fulikomligt nyk= ter oh hade blott, enligt uprgift, Jörtärt ett par glas swagdrida. För öfrigt se er fig A. ingenting minuas af hwad ]om passcrat, . Anderssou fôrwaras i 4:de distriktets poliswaltkontor I afbidan på förberedande polisförhör om faken. Aflidue I: UL. Andersfond döda kropp är tran6porterad til stadens bårhus. * Serawägskomitérade för norra Halland (brr S, B. Bruhn, Aug. An= drén, A. Williamsfou, C. F. O. A berg, A. M. Christensen, P. I. Ekman ed I. A. Satriasor) fammanträdde entigt "Nordhalland*, fifttidne måndag Kongsbacka, och beftåto att till famtlige fommuner | orten utfärda en få lydande uppmaning till flondjam altietedning för jernw gen: Warberg=—Kougdbacka— Gåteborgs 7) Y . - lj CDA Jeruvágen från Holuingborg till Halms stad na fr färdig samt arbetet À dens fort- sättning från Halmstad till Varberg bedrif. ves med sådan kraft, att slotnämnda bande! med stkerbet kan antagas blilfra föllbordad till den bestämda tiden, den I Oktober 1886, sá torde tiden vara inne att med allvar söka bringa till stånd Aton den alata tredjedelen af den Halländska kustbanan eller bandelen från Varberg till Göteborg. De svåtigbeter, som bittilla städse mött vid I fråga satta (upytasöretag inom norra Nalland, och vilka vållat: att 'bandeler Varberg—Qöte-. borg, hvilken bort vara den först färdiga länken 1 den Halländska kustbanan na ty. värre blir den atsta, få icke längre afskräcke. flurn atora dana avårighetor än äro, lider det dock in:et trifrel, att de kunna och skola öfrervinnas genom allvarligt intresse och eusg samtorkan - cEnlgbet gor styrkar ot Máänen närmar Ä3: då horizonken, men går ie. ned, utan! Üsfau och brandförfäfcingöbolagen.- : 4 och hvad som : varit möjligt för södra och meotlersta Halland; lar vällcke rara omöjligt för oss I norra, balt ri med akkerhet kunna påråkna höga! betydligt understöd från O8-: teborg, blott ri sfellra I bandiing visa, att: vl verkligen vilja göra do nppossriogar, såm betingate af företagets stora nytta och ber tydelse för vår ort; och brllka vi ntan nAnns! vård alsakpad kunna bära Landetipgets bögst tan Varberg och Göteborg Icke kommer till atánd ntan motsvarande nytta årligen få be tala, satt det för åtnjatsade af samma nn° slog fästade vilkor, att Jfernvågen Inom en ej särdelos aflägeen tlåpunkt skall vara be: tryggad, gör det till en nödvänidigbot, att arbetet na ntan dröjsmål påbörjas och med’ allvar bedtifres - Undertecknaile, backa och Nyebro den 19 slatlidne Beptem- ber valde komltérade, få bårtmed uppmana: Eder -kommun, såvål som andra kommuner Irom orten att genom aktieteckning bldraga” till en Jernräg mellan Varberg och Göteborg.» " Y ' bokat tet Prejodilat. Binom-Höplla- dom- folens utflag. (elt, wld Norra eh Södra Tiusts båradsrått urspruugligen anhän-- gigglordt'/ ml har uyligen.. prejudikat wunnits på, att omen person har fer- dran hos ex annan, hwilken genom tredje persou säsem aultiousfdirättare mot pro- vision och - med redowisningsskyldighet låter på auttfon förfålja waror, oh deuna förta person, fordringsegaren,;: inropar waror til. något: belopp, har, bait-ide qwiltnlngörätt för fin fordran hos fål- aren, tan är han Myldig att till auktions- drrättaren . erlågga inropniugsfunnan. Gôta hosrätt och-bdgfta domftelen fast- stälde det. af häradsrätten fálda ulslaget. ZJ häradörätten war ordfêrauden af ilj. aftig mening, i:bofrätten hade málets referent likaledes en annan uppfattusng "änden, fom wann foga kraft, od slut- ligen war: en medlem of nedre ‘justitie- révisionen - af sama mening som’ hof- rätl6referenten O S- —2, SPåtänkt fanatorinm. *: Positidningen berättar ait der Westerlund, fom för når- warande wistas i Jemtland, refer utmed sernwägsliuien för att utse plats för an- äggan?t ‘af ett sauatorium. - Efter hwad som ságes tår tratten mellan Are oh Dufeds statiener wara starkt ifrågafatt säfom ur flera synpunkter synnerligen lämplig för en dylif anstalt, > Lazxsisket wid Elfkarlebyfallén, lil- “som får öfrigt öfwer allt i elfen, har i år warit owanligt gifvande, fkrifwer en medtelare till tidningen Fyr{s. Det bolag, beftående af elt fonsertium af 10 till 12. personer, som arrenderar kronans fisfe, har i år redan fålt lax för ôswer 50,000 fr. De årliga omfoftnaderna uppgå på fin böjo till 20,000. Således en winst på öfwer 30,000. . KSR EN . Hasrepri et i England, Frän Lone dou ‘sfrifswer Stockholms Dagblaos meds delare 16 dennes: Spaumälohandelu går trågt, churu hweteprisen äro nomiuelt ofdrándrade, under det bafre noteras lâgre. Den flora o<-owanlizt wäl ber: gate håfförden inwerkar naturligtwia på bafreprifen. . Folkskollärarnes penflonsinrättning hade wid fjorårets slut en lapitalbehäll- ning af nära 4,458,000 kr, Sparade medel ha platferats i 4!/, procents obli- gåtloner, utgisna af Sweriges allmänna hypoteksbank, Stockholms {nte>ningsga= raufialtiebolag och Linköpings stad famt i astetalningdlän mot 6. procent till sex< ton särskiida. landskommuner. 4 “A Hus i [adustil funna-uppifsas genom — st farglfitemätning, Ci prof iden wägen utföres f. n. på huset n:r 11 wid hôtorget ‘i Stecfhvlm. bus _ Utställning af trädgårdsalfter. Säll- flapet Hortikulturens wänner öppnar nås gon dag under nästkommande Eepteni- ber i Odteborg' en’ utfällning af inom Swerige odlade trädgärdsalster m. ‘ru: delade i 7 llasser, hwarwid ett betydligt antal pris kommer att utdelas. Gör dele agande i denua ulställnîng fordras att ffristlig anmälan. derom gôres owillor- (igen öre 1 September dos fånflapets Telreterare herr. P. Seiurin. vi En fjelfbindande flördemaflin har på landtbrutömöåtet i Helsingborg ådra. git lig myden uppmårkfjambet. Den år utstäld af den wälkäuda firman Andrew Holliugworth & komp. I Örebro. Det lär wara förfta. gången denna maskin wlsas i Swerige, och att dåma af det prof, som anflålts med den samma, ars betar den synnerligen fort c< lâtt. Wid: rofningen drogs den af twå hästar oc) âÎden stars och bands undan för undan om om det gjorts får tätnar att till afmejande af 8 lunnland åtgå 10 timmar. Káärswarne bindag med tåg af Manílla-hampya, hwilka medlårad' { rullar, oa at Mot half ofgift få \wensta, finsta! ‘o< danfta deltagare I 5:e: nordifta stol= mötet famt i 2:a skandinaviska sêndagte' ffatefonferenfen USriftlanla [nnewarande' r fårdag & fiwenfla statshanorna samt’ f zespettive norska jernwägar få wål til: fom- från Kristianfa; "Biljetter [dr resan, D, fatet fån as fedn den 25 Juli! JOr telan från mötet tidi den 20 Auzusil, > + et NQ 04 med, betydliga anslag till koathanan, UH brilket xl {vorra delen af lånet) om jernrägen mel ILSE 4 à Jernvägamötena i Kovgs-, hand. Man be-- f UN T 4 1 : i= Bi FH "år „…. Nordiska flolmöätet ‘i Aulalet * aumälda | ända ‘till 3,000, | Pr taga I fotad. förddagen” E . Deltagarne | samkas föndagar den 9 ' Vugusil kl, De. ms i Vor Frelsers faro, | der mötet, sedan bön förrättats af biskep ! Ezsendrop, lonstltueras. ‘De tre fljande ' dagarne, deu | 10, 11 ed 12, Augusti, an gemenfamnma: möten, möten för | - otfftolan och den: högre gch- oc flid. | ffotan famt' föredrag efter följande plan: | gémensamma : möteu: måndag, flädag cd) onsdag fl. 9—10,,, i frimurarelogena ; flora sal; måndag oc tisdag samtidizti | ” fástuingeus gymnaftitfalg i, 7-1. {:mötea för folfskolan:: m bog, tibdag och 'oustag fl, 12,,,—2,;0 ‘à’ frimurar- , logens fora sal mándag oh tisdag same ' tidigt I fástaingen8-pymnalliksal; F+ ‘1: möten får den högre ffolan: måndag, ! tisdag oh! onsdag. li. .12,,,—2.,,.$ unie: versitetels feftial oh eu; al förelaäntugs. : fatarna enligt goflag i veftlbisténg i föredra 3 måndag, tisdag "oh onsdag ; 110512" entigt! anslag!t vestibulen; +» nöjer: på måndags aftån'famlag mås” -tel8--dellagare-på S:1- Handhougon, der” fomttén bland annat förit för mufif c< upplysning ined fårgade lyktor) :'På tis: dags aftow fler en ‘utflykt: med ångbåt & Kristsaniafsordenu. : Affesbånderna haswa | erbjudit sig alt föra emsdel af môtets "deltagare genom After från Alers station tid Paradigbgcfarne, ch derisxán, tilbafa ! till: fällontn.;' Pá ontdagéqwällen hâlles [utoladaset på fästnfngen, arrangerad ifhet-wed fludevtfeften pä samma Nålle flutet of sextiotalet. De båda utfår- derna lin S:k: Hanvhougeu- oh Paradis. badarne. lerdé erbjuda ett särstildt nöje, dä. man från. desfa: platfer har en ulsizt ôfwer landet som i skönhet lär sôfka fin titer Y Kristia; a deltagare. stiger "nu i i Programmet är fåt- > “as d- | un I | tt. ypperligt piano från S. An- dersjons fabrik i. Stechólm förewijades ‘under laudtbruksmötet, i Sköfde: Pianot war förträffligt i och får fig sjelst, men det fôrträfsligaste af. allt war, att à dete famma war appliceradt en af hr S. An-: dersson uppfunnen och patenterad frau- lopplings- och pianisfimomelanifm, mes delst hwilken instrumentket kan göras all- deles stumt, få att det för tillfället en. daft tjenftgör fom blindllamér, eller ge-— ‘nom utdragande af en rezisterknapp och ’anwändande - af en tredje pedal erhåller en, swagare ”c& msukare* ten, sem: för omgifnlugen ej-ár ftårande, men för den -sig öfvonde tillräctigt birbar. Sä“ut- drages, om man will, hela registerknap- ‘pen och pianot lsuder i hela fin fiyrfa. " Hela den ‘esviliserade menskligheten bör" wara‘ herr Vett emlgt to> flyldig för hans - iniftrita uppfinning. : Ty nu «fan den slippa det ôroupinonde- slamret af flalor och elyder oh alla andra èêf= ningar, hwiika uu unna \pelas alldeles fusta eller få ‘att: de i augränsande rum ' "blott hôcas. fom en fatta hwiskuing. > Sjelfmord." :Direttår Carl Sobotla, belant bär I Eohelm,. oc fom någon tid anfört mufifen à Strômeholmen (Norre . köping, har der berdfmat fig liswet genom. att hänga sig i ett tråd & Sylten, nåra staden, Närmaste anledningen: tid sjelfs mordet anses wara ekonomista bekymmer. . , Us senat ; na ärbetet, "> (Meddeladt Lah. n. Tidn.) "Den fora allmänna regeln 1 wära dagar, luder: arbete, återigen arbete och alltid orbete!* föger Léon Gambetta; men jag will gå längre, ty -- det är ide' blott i rara dagar denna regel“ gäller, utan har gällt för alla-tider, allt sedan den Ewiges bjudande röst hördes til den sôrsta oral: “Du fal äta ditt bröd l ditt anletes wetil? E Det är om denna få alldagliga fråga jag nu will yttra nägra ord. - + Man mäåfte arbeta för att HåCa fig uppe. Ar URNA allt ester 0 betet fan mare af olika be som det fallit pà menniskans’lotè att bandiera eri spade eller gågyenna, ringa ei auftiondlloda eller. ffriftva wetenskapiiga ofbandtingar, difa ett dike per redigeta ‘en tidning, bära en "fnafare”» påle eller en fonungakroua, en soldatunieform eller en‘presikrage: " Arbetet fir Ingen fam, fålom en del sprättar och fättingar låta sôrstà, utan tmärtom en heder, en stor Heder, ja t o. m, en större Heder än att wara utan förtjenfi, blott pà grund af rifedom 0 anseende, beprydd med am trafganer eller högwd'borna grefve tar, 1 PL R Af allt arbete är kroppsarbetet det med one frångemde, Men der är eu lifsfraga. Den form - r Mota arbetar hârdast. Sngen ehöswer mar rädd att mörda fin ze a genomnatt arbeta. Are betet ser god matlnst,[öriänar feôtihet och njut ning i sömuens armar samt. morgonens weder? guide t. Tag dara i; ju. fårdarej arbete deå rre fra EE > Jag hac läst nägonstädes och bekrcästat dete samma af den stundliga erfarenheten, att det ises unga män, fom ide arbeta, forn åta i lättjans spann, draget of ett par fömniga apor. © Det fer ut fom" om de lesde af att suga pá tradan af spatserkäppen, 04 att döma af derad utsecute, ega.-de .få paß hinffaper, att de förta hilfen a of ett frimärke fom fal wätas, innan det âstes pá färketedrefrock, - De förfiå att fanta «en halodu? pA elfma.olifa fått utan att lägga en sirynkla pá den od att bdsla Hort flera pen ningar på en dag än jag rler du, min fålast förtlenar på en månad. De nöta gatans sttnar med fina trångbodda stor, hwilka andra borstet Blanfa är dem o< sina med renrakadt’ antete o& domaberade Iodar: ett werk as barberaten. De toitja fyras 'för menniskor, derför öswa dt suliga ater 0 fyanffa fäpphoängningar. Tt igga halsrwa dagen: å en. suggrik grågmalte firddande, ben och armar som en fömni fatt I ttt varmt solsken, | De Una \winet; âta es folma. ‘Men werlden är ej folt d[wre dei - Han länner ej en gång deras namn. Ingen Kisar beta, Ingenthatar dem. Wär flora, flitigt svßiande werld wet ej en gång att de ens åra till, "Cafer 08 ting ha fin gáng lita bra dem. > föraten Ra j H UIT EO i 1 da år ser , ' | I - , À tl HI od a |, i ; | I i Je 4 i I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.