sått, att man medels en jerneting stöter hål eller med en apades upp- gråfver en fåra så långt från stam- men som kronan rAcker och deruti gjuter gödselvattnet i qvantitet efter utdata storlek. Kan detta upprepa. 3 ä 4 gånger under ofvan nåmda tid — så mycket bittre. Den ofta före- kommande dåliga fruktskörden efter ett rikt år torde vanligtvis söka sin grund i, att trädet saknnr tillrAcklig näring att »Luddigt kunna utbilda årets frukt och nåsta års frukttunne. Derför gödselvattna träden! Gatpojken. Den sista lyktan var utelåcat re'n, Blott månen fnatt öfver staden eken, Och rnidnatterinden igenom De tomma gatorna been. Nysa rike mannen till ro alg lagt 1 rum, som glånste i utsökt prakt, Och mångdubbla riglar hölto våd vainediportarne vakt. Trött, arbetsmannen i höstlig grått Insomnat tungt i sitt enkla tjäll. f4oldaten sot i kuernen, Och fången sof i sin cell. Och barnen aofvo så »ött ock'', Tå bitdd af fjåder, på bädd af strå, Och lekte 1 drömmens trollverld Med skinande anglar ernå. /den ute på kall och bård trottoar En liten gosse sitt låger har. Det stiger en sakta klagan Från blekblå* Upper* par. Men nattens timmar så hastigt Och dagen ses uti ester gry. Snart solens eldklot bräcker Den purpurfårgade sky. Man raknar bår och man vaknar der; Snart gatorna tro ej tomma mer. Butikernas fönsterluckor Oth dörrar man öppnas ser. Så lifvet fyller den tomma scen; Men gossen morrar på gatars sten. Ej •icks han at folkets röster, Och ej at morgonens sken. - Han ma och kunde ej väckas opp: Som marken kall var hans spid• kropp. Hans öga' stjerna •ar slocknad, Och stannadt pulsarnas lopp. Man kinds, igen honom. Gatan var Se'n år tillbaka bana bern och försvar; Men ingen det •ar, som visste, Om han hade mor och far. Man lade honom uti en graf, Dock utan att taga hans trasor af . Ej någon en tår eld båren Som tecken till saknad gaf. • • Ditt tars, die rike, jag alger fritt - Du svarar djerft: eicke rar det mitts. Jo, stolte, Menlöse rike, Det arma barnet var ditt. Da eger guld uti öfverflöd, Och de, som sakna båd' hem och bröd, De aro dig gifna af Honom. Som ömmar fös allas nöd. Dn hade ej rum, fast ditt hus år stort: Hår dog ett barn utanför din port; Men stelnade blodet ropar Om hatad på högre ort. —r- B. T. törsigtighetsmatt mot kolera. Efter on tysk läkare, doktor Aufrecht i Magdeburg, meddela vi följande förhållningeregler för så vål friska och af skenbara kolera.ymptom be- håftade som för diarr4atienter och sådana hos hvilka koleran redan kom- mit till utbrott. Den friske bör hålla regelbunden diet och ej öfverskrida måttan livar- ken i mat eller dryck eatne i allmän- het undvika sådana fadollumen, sons kunna orsaka oordning i magen. En hvar känner i allmänhet till Isvad han mår gode eller illa af, eå att någon särskild föreskrift kan med afseende härpå ej giftas. Dc fleeta läkare förbjuda emellertid frukt, sallad, kål och skidfrukter. Då man år törstig, bör man helst dricka kokt vatten med tilleats af några droppar rödvin, eller ock @where- och sodaratten. Betråffande sjukdomens vållande af dietfel harva meningarna bland vetenekapemånnen varit mycket de- lade. Dietfel framkalla ej koleran, men halva obestridligen ett väsentligt inflytande på sjukdomens utveckling. Då ejukdomegiftets inträngande i or- ganismen eker omärkbart och dess framtrAdande i sjukdomssymptom kan fördröjas flere dagar, så vet natur- ligtvis ingen, ~ han bår emittstofftet inom sig eller ej, hvarför en och hvar som zipphåller isig i on koleraemittad ort hör hålla diet. För ifrigt Aro sjukdomsanelag och hygienisk oför- eistighet, såsom förtårandet af dåligt duckeeveitten, dietfel, förkylning eller dylikt, do vigtigaste orsakerna till ejukdomens utbrott. Medfödda sjuk- domeanlag kan men naturligtvis ej varda Tutt, men deremot kan man mycket vål taga sig till vara för by- gienieka oföreigtigheter. Emot mageinårtor, tryckningar och mattighet — under förutsåttning att dessa förnimmelser ej stå i samband med diarrd — skall nian anvinde kamomill- eller fläderte jemte mal- örtadroppar, dc eietnåreda dock med föreigtighet. Den som i en stad der kolera ut- brutit, trots regelbunden diet, fått diarr6 bör en half dag eller något lAugre alldeles afbålln sig ifrån föda. Inträder efter denna tids (utlopp intet nytt anfall af diorre, kan hen Atergk till sin forna diet. Skulle deremot diarrdti fortfara, bör han endast för- tära tunn och val silnd linfregryns- soppa jemte ett franskt bröd, genom- dränkt af rödvin. Waves diurrdn inom loppet af 24 timmar, Ar en så segling diet ej längre nödvändig; isen skulle anfallen förnyas och följa ditt på hvarandra, såsom till exempel hvarje halt eller hel timme, bör pa- tienten gå till sang., intaga opiitlrop- par och försöka komma i svettning. Med afeecnde på denna Aro yttre medel att föredrags framför de vanliga svettdrifvande. Skulle under tiden törst inställa sig, må patienten buttra tunn hafresoppa eller kokade vatten, med eller utan tillsist,. af rödvin; Af- ven seltersvatten, som något utdun- stat, kan anvåndas, men man bör i så fall endast dricka litet i sonder. Skulle dere:not diarnin draga ut på tiden, bör Dikare tillkallas. Har koleran utvecklats med alla dees kända symptom, »som hettiga uttömningar, uppkaetningnr, susnin- ar för öronen, antal af svindel, k ramp, sveda i magen och brännande törst, hvartill kommer nu huden blir liksom vissen., att rösten blir hes, hån- der och fötter kalla, samt att ögonen falla in och patientens hudfärg får ett mörkblått utseende, eå kan endast en skyndsamt tillkallnd !åkare före- skilts' livad sons bör göras. Men bar sjukdomen gått så långt, tir det af vigt att erinra om, utt sådana me- del som kaffe och tt; med eller utan rom samt spritdrycker Aro absolut skadliga. I atvaktan på läkaren kan man lagga små isbitar på patientens tunga och, ifall denne känner sig mycket utmattad, hvarje halftimme gifta honom en matsked ungerskt eller annat fylligt vin') och, om det låter sig göra, champagne i små doser. Under en koleraepidemi bör man med större omsorg An vanligt sköta sin kropp. Man bör derför ofta tagit varma bad. ståndigt byta om under- klåder och allt som oftast vädra gång- och sån kläder. öfverallt bör den största renlighet råda. Ilvarhelet mögelbildningar uppstå, böra dylika nflägsnas. Sångnrne få ej stå långe fuktiga vaggar. 1 gårdarna få ej fin- nas fördjupningar med stillastående vatten. Brunnar, som Aro belägna i närheten af gödeelhögar eller spill- ningsplatser, böra ej begagnas. Af- loppsrör skola dagligen rensas och sköljas med friskt vatten, så att de ej arida skämd och osund lukt. Kolerapatienters uttömningar skola genast bemängas med karbolsyra och bortskaffas, och allt som kommit i beröring med dem skall omsorgsfullt rengöras. Den sjukes linne skall, ef- ter begagnandet. genast nedläggas i ett kArl med karbol- eller sublimat- lösning och behandlas med kokande vatten, innan den egentliga tvåttnin- gen företagas. Alla hjelprnedel, i hvilka patientens uttömningar upp- samlats, kunna ej rensas och d e.io _ ficierns tillräckligt. Det samma ler om golftet i närheten nf sjuksAn- gen hvarifrån man genast måste at- lågans mattorna, då den sjuke intager sången. •) Förf. skiljer, som man finner, mellan espritdryckers och vin. s ka ll ge nom deras Användande fara milt uti, dA de deremot hos stålskon hattre, och landtbrukaren skall ej så harva ordentlig plats; dessutom år stålekon så gjord, att sönilittivudena ofta behöfvet anlita yeteriaårer. IlAr- ej utslitas, hvilket har till följd, att till kommer dessutom, att stålekorn a man vid resor icke behöfver komma äro betydligt billigare an jetnekorne, ut för det obehaget. att !sköten tappar (N. W. T. .- ~1~1111111116~, ~.. ■•■ •■•+~...~3 en eko eller två. Mången gång !hin- - der det, att då en landtbruknre ekor sin hast med jernsker, han till följd af eötnhålens plats se:insticker sitt djur. Han ser då hästen halta något litet; Ilade hon rått? Gamla fru Pep- han bryr sig stundom icke derona parkorn lade tidningen i knut och torkade men då haltningon ej vill gifta sig, omsorgsfullt sina glasögon. reser han till veterinAren, som då — Tidningsskritveri måtto vara ett myck e t öppnar sulan, då var framsprutar ur helsosamt yrke sade hon. — Header tror du det! frågade gamle herr hålet. Detta år nu ett bland de lyck- Pepparkorn. ligaste falleu, ty kronfl.itel, kellbrend — Jo, derf6r att fag ser samma personer, o. d. kunna uppstå. Såsom följden som 'krets° I tidningen då jag var flicka, af sömstick må Arven nåmnas stelkramp larva ennu ocb skrifta nu mons förut; de måtte (tetanus), munlösa (trim:tus), i hvilka vara mycket 'tambi; — fleilk• aro de ? frågade herr Peppar. sjukdomar utgången Ar mycket ogyn- korn. sam. Den som latriner }solven. bygg- — Jo, hår ha vi t. ex. (Vidtas, och spis . nad, vet, att den genom den s. k. hor- senators och .Cox popen» och (Trafikanters benmekanismen förmår utvidga sig, i och många andra. Jag ser somliga af dens hearenda dag, och fag får saga att lay synnerhet i trakterna; för den skull namn nen af dem framkallar minnet •f mina skol• böra söm ej der anbringa., men stun- dagar. dom får man på jernskor se motsatsen. Derpå skådade fru Pepparkorn tankfull in I kakclugnabraaan, och henne' nian gick ut för Alla veta vi, att lasten i sitt na- Hvail blifver följden efter en dylik att taga sig ett litet stilla skratt. turliga tillstånd icke behöfver något skos underläggande? Jo, man "kan Enklare. Hr A.: Det var då en skydd å sina bofvar, emedan horn- göra hästen trånghorvad, bibringa den stengalla m. m., hvilket vi allt för fördömd ekraddare med aino e•iga kraft , rer knpeeln tillvixer, i samma mån som vål kanna till genom den dagliga er- Sannerligen skulle jag inte vilje ta lifvet af kfnötningen eker. Men då ban kom• honom. farenhe:en. Detta iniseförhillatide Ar mit i beroende nf mennisken och lör Hr B.: Livad skalle det tjena till' Låt den skull måste invand» till alle- också nfhjelpt vid stålskor. Ii)e sist- honom gå på och sy åt dej, du, så spalter nämnda, som nu finnas i handeln, äro han ibjel af sig ,jett. henda arbete, måste hofven eller råt• inre bärrandan å något sått skyddas numrerade, så att, om man en gång (ideell (kria 1 en lliokakola). En gris år mot för stark atnötning. Många tas- fått passande ekor, man endast be- tillritar så stor som ett får, men grisens all ferie' till detta skydd harva förr an- haver begåra det eller det numret, Ar icke el god till att sticka strumpor af. våndes. Såsom exempel må nAinnas: och slipper då förargelsen att under En gris rotar och våltrar sig alltid i amoteen Agen till staden hafvn tappat det en gris har fyra ben, ett under h••rje hörn trå, låder samt våra vanligaste me- af kroppen. At grisens fötter lagar man sylt a taller; under medeltiden användes till mått efter hvilket skorna skulle tagas. och svinfötter, dock Icke förrån grisen bar och med guld och silfver. Under en Stålskorna äro nitrit 2 skål!). pr gång upphört med att bruka fötterna. En gris skriker förtkrickligt, når det ar regnvader, senare tid har jcrn utträngt dens alla, lAtutre An de andra. DA man nu hår af det sagda finner, eller när man drar den i avansen. men. nu her denna metall i sin ord- hvilka fördelar stålekorna hnfva fram- ning fått gifte vika för stål. För domstol»: Domaren; Ave ra kort, Vid Eskilstuna förfArdigne nu stål- för dem af jern, kunna vi på de basta hvad hrter ni? Tjutven: Elöga domstol mitt grunder rekommendera dem. Hästen namn år kort, jag heter Lång. haetskor, och torde derför en jemfö- relse mellan dc «gamla» skorna - vanligen smidda på lundet af någon, om man så får såga isförståsigpåare», men vanligen i veterinåryrket okun- nig person — och de nu i handeln utkomna vara på sin plats. Den som år hemmastadd i hofvens byggnad och uppgift, ryser verkligen mången gång då han får se huru illa en hast mun- dont Ar skodd. Ej bör någon inbilla till salu hon sig, att det är likgiltigt huru en sko ser ut och huru hon lägges under hofven. Dc flesta sjukdomar i hofven, såsom pintthof, trånghof och stengalla ni. fl., uppstå vanligen genom felak- tigt beslag, och eåkert Ar, att med mera aktgifinnde på hofvens skoning och skötsel skulle landtbrukaren ej Garanteradt alorfritt. mer An hälften så ofta behöfvn nnlitn Vårt Lutpulver erbjuder en fullstAndlg ersättning för blIsta och rena- läkarevård tör åkommor i lastens ex- ste Asklut. tremiteter. Lägger man nu framför Tillfölje af sina beståndsdelar och sin beredning gifver det fullkomlig sig tvenne skor, en jerneko, sådan OM att kläderna icke skörna. visshet hon finnes i handeln, och en stålsko, Det gör dem blAndande talta och ar mycket begrAmnre och billigare skall man finna många skiljaktigheter. att antända ån asklut. Det första, som tilldrar sig uppmArk- Endnet af Akta oförfalskad qvalltd, når på hvarje paket finnes vårt samhet, år .korans form. «Iernskona inregistrerade fabriksmärke. Bruksanvisning finnes inlagd i hvarje paket. äro ej plissnnde efter hofvens bärrand, Driftiga agenter antagas mot hög provision. utan i de flesta full afpassas vid sko- (G. 9222X8.) 468 ningen hofven efter skon. Resultatet kan man lätt tänka sig; stålskorna Färdigtryckta blanketter till uppfylla i detta nfseende bättre sitt I tjenst åstundas. ändamål. Vidare år det hos stålekon ekilnad mellan högerskor och venster- skor, hvilket saknas hos jernskon. ovanligt billiga, A Laholms Ser man vidare på bärrandsytan och Tidnings Tryckeri. vana vid mjölkning samt föscdda med den skålade ytan af skons hofvta, så goda betyg, erhålla förmånlig plats finnes ingen 'ekiland mellan dessa hos jernskorna, då deremot en tydlig grans 24 Oktober om antnalun göres å Snnp- 511 k tt. dem emellan finnes hos stålskorna, parp hos Olof Andersson. 111 livad vidare sömnhålens platser be- liallandeposten och Allm. Ann.nsbyrkn träffar, så sitta dessa hos jernekon torde observera dedeannonien å torta ride,. Alla dessa sist nårnda förhållnings- regler Aro af stor vigt, emedan de bidragit till nit hemma ajukdottlene utbredning. Alltså föret och sist ren- lighet, ~sorgefull,' spolningar och sköljningar samt användande smf kar- bolevrn, klorkalk och emblimatlösning sisoin desinfektionstnedel A alla fö- retnål som varit i beröring med ko- lerapatienter. Verkningen af dessa medel Ititminnr bakteriers utveckling, liksom hvarje syra i allmänhet i mer eller mindre grad besitter denna egen- skap. Till allmänt bruk kan i främsta rummet karbolsyra begagnas. Till tvättning af föremål, som varit i be- röring med kolerapatienter rekom- menderas 6~ ett kraftigt desinfek- tionsmedel en blandning af 1-2 liter ren karbolsyra bör man rongörn la- triner, i hvilka dagligen bör strös en hall liter sådan karbolsyra. ffituariehnuba. För hästegare. Prima Neweastle YRKOL la. P. Persson. ENEROTH tt C:IS , Göteborg, tutputver Två tjenstepigor, u n o 30 icke blära luIrdhjertad. Nled hvilket barn hade den unge herrn ulltet? likhet?. alled ett barn till en hr \Vender, hos hvilken jag var i tjenst som piga.. Den gamle mannen skrattade högt. «Dat der var utomordentligt slugt., hånade han; »den unge herrn år ju son till denne agent Wander». Guniman skakade på hufvudet. altans eon år han icke., sade hon; jag vet det bättre, och han vet det kanske också». Oskar Walin drog upp ögonbrynen, medan underläppen sänktes allt djupare. Det der var för honom en öfverraskande underråttelee, som han måste efterforska vidare. Kanske skulle han deri upptäcka en guldkfdla — o, ben sökte öfverallt efter dessa källor; der andra blott upptäckte en sandöken, borrade och skoflade han flitigt, och i de flesta fall krönte den t.iintade utgången hans mödosamma arbete. «Icke hans son?. frågade han. oNej, han är ett hittebarn». «Ah — ni vet de näimare omständigheterna? Den gamle mannen anslog en så vanlig och förekommande ton, att hans evågereka förbluffad måste se upp till honom; men hon låste i hans markerade drag blott nyfikenhet. °jag påminner mig dem ännu dunkelt., sade hon funder- samt. .Det Ar nu tjugofyra år sedan — alldeles riktigt, i nästa månad blir det tjugofyra år sedan jag lemnade tjeneten. Ni kan ju också beräkna det — ni gifte er med min syster »minn år jag flyttade, för att likaledes träda i äktenskap. Min brud- gum dog plötsligt, och jag —e «Ursakta, allt det der år mig bekante. «Jaså, alltså hade vår 'nuebonde för tjugofyra år sedan en afton med sig hem ett barn. Det torde varit fyra år, var rtitt vackert och snyggt kladt och förrådde genom sitt uttal, att det ej var födt i vår suid. Herr Wander menade, att det var syd- tysk dialekt, hais hade funnit gossen vid hamnen, ensam, hjelp - . lös och oaflåtligt ropande på nit mom eNAmnde han icke något natunb) 31 sEdvard, annat namn kände han icke>. ...Ss, så., nickade procentaren, under det han raskt gjorde några anteckningar. .1 hvilken månad var det?. .I December». .Vet ni det precis?. «Jag kan till och med angilva dagen, det var tre dager före jul.. — för tjugofyra år sedan: Herr Wander nnstålde naturligtvis efterforskningar?. .Månadelånga men af barnet kunde man ej få veta mer An att det hette Edvard, kommit hit med modern och en yngre syster efter en lång resa och hår . förlorat modren. Offentliga uppmaningar insiltidee i tidningarne, men ingen anmälde stip för att hemta barnet. Vi hade emellertid alla vunnit gossen kår, och han kände sig }iemmastad i vårt hus. Herr NN ander egde intet eget barn, han beslöt att adoptera hittebarnet, och från och med detta ögonblick inmaldes efterforskningarnen. aUnderbart att han aldrig sagt mig något derons!. gen- malde , han tankfullt. «Jag var under de sista åren te:ni:gen noga bekant med agenten, ben anförtrodde mig mångahanda, han talade också enskilde med mig om sin sona framtid, men aldrig kallade han honom sin adoptivson.). eDetta gjorde han med flit icke., svarade den gamla cia' nan; «vi alla, som kande till hemligheten, måste lava honom på hedereord att ej förråda något deral för gossen: han fruk- tade, att han skulle kunna förlora honom igen.. «Men skulle den unge herrn ej veta det? Jag tror det knappast; han skulle talat med mig derom och bedt oas mitt råd. Agenten dog också plötsligt af slag, hade alltså ej tid att på dödsbådden afelöja hemligheten för sin adoptivson.. •Må vara., inföll jungfru Bertrame; «den lilla vårtan .pi venetta kinden föll mig i Ögonen, och derpå igenkände SS honom.. Oskar Wahn vandrade tankfull fram och tillbaka; han sy.- eeleatte sig i tankarna med möjligheten, att förAldrarne all denne man kunde uppletas, 1 hvarje fall var det mödan varlil
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.