ara på beta uniform: l ie b ben farliga- ten minn farliga. Tå af fel- tuta Kitta i ten 13fterrififfa blågr,i uni- formen !tuta tt, fråbeer brun uniform a j jamma antal 6, grht 7 edj rh uni- form 12 procent. SIonfitn på 313tnne. SD:r alityer, frfattareit till en Wire( ont Prettellerita i titutremetne nebuleta, bar tketagit en fbljt nj unterfanitignr ecb jcinfiheljer rrattbe jelfLiefarne, net-riff- :1< n på svår jett ecb te matta ljnofi■ re. teoljor, tont ide tåhu tenta natten wita fig ist planfet Oettuo. .Datt hat ter- tutt begeignnt vret. Gbafartto fr något; tiD jehu% 1 Drag offentliggjorts inrett- Dri ttli om tota fenomen på Q3rnue ed) jantmanftålt t em, broar betriffar liten torso upptratante fåteal tom teras inteifitet, met t c betalda ioftematifta iafttagelice • atigaente polarljuiet fem ,1881 utg,iftee. at prof. fritå i Sitrieb. fiib Unna jamtunuttållning wiinte fig ett beftåtttb taintibightt mellan te begge fenomenen. Sit alla tillf.illrn tå titta nattliga motta ljud från Ocitu° Intinnt iafttagao båt på jutet', ba ecffå neri/e:tett tnydet ofta eefj met jettner- lig flytta upprått i be t3fre lagren nf Ilitter 150 år, från jertatmooteren. 1721 till 1871, tom bena matta !ju° roitat fig pa 52.3enuo, lan långe bar jam- titighten mellan Delta ed? norrffenet tbroulinit°. Ztniereneft,imineljen war jyanerligen fler unter ben issafts ftern notiftenoperieten 1870, och juft mit tentin lit iafttoge en mångt °hellener 1,116- lig! Ulla lingtiffa ljus pi ulandet 23enuo. (1)et thjwanti stor, tå norrftenett på war jat blefwe obetyDligare. Då wi met nu itiftuntattbe winter åter Kulna oh en marintiperieb fi'7r telfiådar ed) bir te at taloa mångt betedunbe ftarfa norr- (Tall bett fårat myclen uppmårf- tambet tomma att egnas baja begge fenomen. J:t Meyer bettduor tet em. nåmesa tjutet på Settuo bitetn tetunn pla- ucta norrffen. 4)a grunt rit feleno Orre itnocrfan på tet u ta planet måtte Def3 nem lInt--Kara långt mera lntante edj långt finare ån Ut tent upptruts på war jorD. mellan 23ettuo eiv jerten år hårige:tom ntterligne betråttan. ed) D:r mon asjet tet mara etwifwelaftigt, au Denna planet år lifaient jerDen te- bett. edobv‹. entanligt. 'åborätt. 4)antlattben i Bara i '13etter3ManD, (inta 91nterejett, 5 .1. bott, ehuru blott 24 ar gammal, någon :it titan att ban milt att Det Rulle vara allmånt betslit, begagnat (ht:utber, en raD of 4 buden. pan !mutat( ettrig lik ban gitt till fånge taga baja från gratinen. ;lit hatt gått tydligt ocb inål, ed, tninft anat< han ?jett att Denna Pr- lummelje Rulle rista bane lit. Cu mitt några basar ,Gert titotallet trattratt hatt triD Platt intårta i hallen. get olucf- itvåljt lUtån- lige babe unter tern, lem af någon anlebning torrnit ban forn en [bin fin platO. bre ballem f irr tillfåtlet hette polfen tete uppreda Linbana, men tålångt; tåtars efteriår.teo, men befatiO ej bemma utan i (5råeterp, bit ';litterotett uret Kr. fia tåg refte. galarop riDDc bonen att genajt begibna fig till 2iWpinge tala- ren. Dit entlåttb untertaftabeo Vintere- jon en operation, btuariaencat Linbana toga bort ur halten från yttre fibrin, men ben olueflige ngn bod ten 17 D:0, fent tet fågee titt kljb at blettbrgift- ning. Cfwanftåenbe ir en nttcrligarc påtnitt. trift tiU alla bett tom begagna liktån. be ritt aldrig thiumnin taga beein, från grinmen når te Ligga fig att jetlus. wall Norbenfelte unbmpatteadat. Ff U. ffett i ?atiblifxrita °Mulatt° i frebogå mcb en latinottltralien i intakt. terwit ttitterwattenObåten g jorbe en cinfallölh- flitig fritt 3,000 !littera ("inb, lutter bwilfen båten ad lieb 5 gånAer est avanceraDe mot målet blya* gång ben war nere. shunta offlutaba på ett tifilretO- ftåtlnnbe lått ten bel nf programmet, lom be f6regieubc bagartte ide metbunnite. Te ebb lånteritaO reprefentanter åt- [filta efter thinettO flut. Ranenbåten Ubbn återfhte be tåetta ullånbffdeftiet- Törna till ,Vrenbamn: generell fir ittrew (-ylade ocb några officerare nfrefte met) furirnattågct till 2tocfbelm. åtapten (Samt, befalbaftpareit gletbcntellt5 nntertuallenobåt, år en ma. ger, teacfer matt me" beftåntba nufigt4- uttrycf. ,tutt år Inett i 3tinitt ocb ,ir jii,ntatt. allt bana tal om icglingen nteb hetta ebjur tukta en blnittiting af full tillit till båten parat met en trift aning om att bet linea' en gång fan gå galet. 3 många år bar ban isrit i glortenfelto tjenft, ed) ett bufteuntaa boa benen, ir fynbarlige att ban ej g mycfet wAfen at fig. kltfrilliga gånger bar ban rusrit i fritiffa fituationer met lifnante båtar, ty Detta år ten trebjc ft3rbåttrnte upplagan. Can gång på slfa. lamt iånfte ban fartyget net, till bott- nen, fem war lerig; fartyget !bbc !tet, bett eda falt fatt genom watlentrytlet °fina:dirk'. 'the« tåga tri genest ruterna tjutet från luften, men bunt Rulle tvi foninta upp igen?' fatt ban. funne te p5 att bada met full ma- tbit, propeller!! unDatir4te Då bottnen unDer fartyget ed) pWteligt lyfte tet fig. Cu annan gång fprångtell ett åttgri)r„ ocb bet war enbart met flor finneeitår- waro fem ban Ref rUct tillift; en man biet liftpål flykt Willat och på fapttnen bålfrun benen bukt mataråns. errerimenten i tiabage tålifte ban båten net till bottnen, ter ten 011e taft cif fång och fPgr,io tom btotte fig i Pro- pellrarne, något fem ide witnre befinn. ratt bolott, ty getlett att gå fram ed) tilltuta lt3ogjorte ten fig igen. ,Datt troDDe fig alltiD funna få ont bort) ja mudd fot f ban :ville; "Det fina fullt uPP nf tent fem Will baftua mit plats", tate hatt. • 6f it ffugga blott. Rrån buftrutfta- ben ftrifterr en forrejpentent: 2tf en Kgt ftåente pajen bar jaa tålt ett par mettelanten cm tett pfurelegifta gåta jotat fållad grefwc ,tenning ,ijan bot, meb fin gemål, fortfetranbe i ec6 Ca° 4.!yreneo, p,i grånien mellan %rantrite ocb epattien. .tana atiblign !raft ir Snutt långt från fUjanuttten; af ben letamliaa åleriAen bunta fnavynft :tåget atuar. 45an liter af fftlantnina, bwilten bed ej år fullftåttria; allt fta bukighet fan hatt fLipa fig fram 15f. wer golfwet i fin Limmare. ')tir ban iitiffar femma ut, måtte ban biras. matnit fent ett barn. 'Mit Detta, utter bet att tett åttnn werfiantrun bjernatt minan nå Ligor ljuter forntircit ed) nu! .twilfa timmar af qtval'. Men fatt man ej bår fe en 9lesnefie: (getwc 4:)entlin3 .tamiltoit Icf teer nior fin Remål, jeinte ett par !knarr, på Den Petition ban erbållcr från utrifeateparte- modet. Den råder entellertiD ej till fi,r uppehållet, karitrr brerionen, greftee 93a Her ,Damilten — ull biva ra tia ni n förfalltated — tutterfther bonen' eltet emfring ett rar tufen fronor ont året. 12t) »lim — jr'ig finner ej heller några skål, som skolk kunnat beveka min kassör dertill.» «Sktil?» svnrade Rudolf rnskt. eDe Aro smitt fittinn. Ni skall erinra er, att „ jag ej kunnat varje mig för en personlig motvilja för Borel. Nå, denna motvilja var ömsesidig, och katt- soren visste ganska vål, att jag gnf akt på linnotil och inims- trodde honom. livad var naturligare, An att han i hemlighet nitrit spetsen på de vapen jag knitske kunde firma emot ho- nom? Herr \Vender införes i ert Itu., i er familj. lian skulle trAnga bort mig ur denna familj, och }ivern vet, om lian ej er- nått detta, ifall han ej varit en men :tf heder och karn ktcr. DA kassören upptAckte, att han på denna våg ej nådde sitt mål, sttrkte han er sannolikt i er tro på nötivandiglieten nit skicka mig till Paris eller London. Nötivåndiglieten fans till far honoro; jag måste nflAgsnos ur detta hus. livnrfar? Eme- dan mitt misstroende var rattfardigadt, emedan lian hade grsak att frukta mig. Börshemliglieten har han förrådt, för att erhålla en ~rna penningar, Ilvarför han var i förlAgenhet.a Med alla tecken till vaxande bestörtning hade Remain NN'indheitn förnummit dessa meddelanden. Det var visserligen en beviskedja, hvari ingen lank fattades, men bankiren kunde sch ville trots allt detta ej tro, titt han skulle bedragit sig så djupt pk sin trognaste tjenare. «Om ni blott kunde lemma ou bevis på att Horn ;tår i för- bindelse med denne herr \Vender,. sade han, i det han rullade ihop ein nAeduk och med den torkade den fuktiga pannan. %log kan numera ej tillsluta mitt öra för era grunder, jag måste anordna en revision af kassan. Men kassan var dock i ordning *vid sista mAnadeafelutningenN *Töre jag fråga, om ni riktigt noga öfvertygat er (krom?. Inföll Rudolf. «Riktigt htga?« «Jag menar, ont ni öfvertygat er om de summor, som voro tecknade på penningrullnrnc och packorna, också verkligen fun- ne,s i dessa rullar och packorb Den lille herrn skakade på hufvudet. . 1 'Ten .(Santiltotiffa !Tantalet,' år nu en inf tom en gång %varit Pre, %prat- fir tet trål ej år få egentligt att ;våda upp något minne af tentamina. 4-at ab enieflerlib albrig bliftvit effentliagjorbt — jag bar ben uppgiften från lamma Ull tom jaa bar bet eftvauffziettbe år en !Utflugit:g på 30,000 troner, bwar- mit ett myelet bast namn begagnata. glår wereln pre(enternbed iintelinfwnren at Detta namn, betalate ban jumniatt, bwarefter ban ref bett i bitar, Inbo bon i ett hivat ecb lånte till fibtalffaren. iel jaitbe ert . ntetPljbe: "Del) (Utåt d; måra Rutter, Idiom ed tri flit ita tent of; ffylbige ko." ,lan fbrlåt tett gamle fyllbaren i fMjb af bwat gett Denne i forna bar tuertli• gen uttittat. Caj långt terefter embatO ifiverft3t- hållaren al lIgglaO att eyi till Aliantilten ocb (lift rbra t time alla bana «bilar. (Y It angenåntt årente, i ',minna! DrD- ent na Deo. namne anbsotten. stodo å dagordningen, tycks den, som rör litifvutistadens kr editgifning i bentlaorten, först och fristat tehalva att snarast niöjligt bli ordnad på ett för alla parter tjenligt Ml. Det Ar icke obetyallign betalningrinstallelser, som förekommit på senare tiden, och det Ar ett faktum, nit det ej epeku- leras så litet i provinserna, såvål i aktier som i stora varuposter. Under alla nenstAntliglieter Ar det akut att vrirn larsigtig i nfseende på den af- ver hand tagande långa och stora kredit, mom beviljas, och det ej minst i InntlsorteköpmAnnens eget vål för- stådda intresse. Lyckligtvis stå vi inför en genom- gående g od skird, och om spann:Als- priaermt An :tro låga, skall dock den större qvantiteten och den tillfreds- stönande qvnlitet. n bjelpa landet ut öfeer svårigheter, livilka annara skul- le kimma bli n eleodigree. trådis, A. M. Sibiriakoff, den fr. Vega- poateo meddelar: En tillverkning, som på senare Aren tagit god fart, helst eethor åtskilliga af vunnen erfarenhet föranledda förbittringar tid efter an- nan vidtag its, år den af varmappa- ritter frAnÖrmo bruk. Genom okad fabrikation och rask nusättning ser sig bruket nu i stånd nit i ett for allt (inclusive upprättning, der utstån- den ej Aro nllt för stora) festnu varm- apparater, tillräckliga lör upprArin- rotig af Afven dc störmtn kyrkor, som på landabygden förekomma, för ett pris af 450 kr. pr st. Sådnna apparater ha leinnats till bl. a. Saraliv, W. Thor. ås, Wackel- sångs och Tingrels försrunlingars kyr- kor, och från alla dessa socknar har belåtenhet med desamma uttalats. färden kände :mecenaten, (ortsåttor sisu bemödanden titt finna en lAmplig våg för handeln mellan Europa och Sibirien. Omkring den 20 Juli be- get* han sig med sin ångare Norden- skiöld till Kariska linfvet, men etötte på ogenotturfingliga isfält och måste vanda orn, lians andra ångare Ob Itnr afgått till Petschortis mynning. lir S. följde sistlidet Ar personligen Med nrbetenn vid floderna Ob och Petmchorn, livilka han funnit lAmpa mig för transport af varor från södra Sibirien. För nurvarande låter han rensa upp några grunda stållen i Pet- sebora, så långt att skepp fr. Europa kunna befara den ramma !bida till 140 verst från denna flods mynning. Derifrån åmtn.r han bygga en lia-t- jertibitita, sunt skall förmedla trafiken med det inre af landet. anisutvandringen från Skåne till Datonut k vacker bekymmer hos nod- mahonia, som gerna 'jettre vilja tita upp gåsson. Det Per ut r om ont dan- skarne hade många gass oplockade med oss, påstår 3loje i Nutit t ; nya Allehanda. ~iftcq lags= ocp, polissaker. Småländsk industri. Sin:damig- Ett unikt språk. En meddelare skrifver till N orrbottenskuriren: 1 Barjelsbyn finnas två barn, en gosse 0111 10 :Sr och en flicka om 8 år, livilka mins emellan tala ett språk, som in- gen sannål ferstår. Deretnot kan ill- gettdern af :lem tala sitt modersmål, så att någon begriper det. Man an- ser att det Ar gossen som börjat med detta egendomliga «Tråk', eller sått titt görn . sig förstådd och att han se- dan lort flickan det intima. Föråt- drarne haka af lAktire hlifvit tillråd- da att hålla barnen skilda från livar- andrit. Fadermördarens I Ugglarp, sko- makaren Per Perssole Petterssons dom :ffi:unnades vid Oxie och Skytte Itåradsrått den 26 dennes. Sedan åklagnren ötverlernmit målet till rättens prafning. och efter hållen öfverlai;grting döindes Per Persson Pettersson att, för det han i berAdt mod, med upp,åt att döda, mördat sinn två bnrn, jetdikt 14 kap. 1 och 46 §§ strafflagen för mord hållas till lifstida straffarbete samt att för alltid vnrn medborgerligt förti oende för- lustig. Med domen, hvilken skall under- stallas hofrattens öfeer Skåne och Blekinge rörning, förklarade sig det: dömde nöjd. 1:allblodig som han kommit, åter- vande lian till sitt låtagelae. 6ratutlanben. Afftirstillståndet i Danmark tycks likueoin fallet år hår i Sverige, fem- ni mycket öfrigt att önska, etter livad det si:rifves i danska Dagbladet, som sågsy: ,, S0111ningen bland köptnAnnen i landsorten ger i det hela taget myc- ken anledning till bekytnradt omta- lande på börden. Stoppningar och ackordsanbud framkoiroon återigen mycket ofta, och nf de frågor, mom på det nyligen hållna handelemötet Nyt t iu:a r ön. Ont tapeter, sedan de :tro upp- satta ii våggarna, bestrykas med fer- nissa af netlanakrifun sammansittning, kunna de vid förefallande beh o f t u nn titt tagit skada rengöras :ned vatten. Fernissan består at O. kg. rektifiee- rad sprit, 125 grum mastix, 70 grain terpentinolja, 70 grant torr terpentin, hvilka ingredienser sammanblandas och koka,. Goda råd. 1. Intag nåringemedien lång- samt och tugga dem val. Den, som har en dålig mage, bör framför andr, tugga malen vål. Ju långro man ben: betar födan I mun- nen. desto snarare kat, den stalltae, och 1ö- dana uppehåll i m'agen blifver kort. 2. Undvik att dricka något till måltiderna. Om maten år aårdelea torr, kan man, asdurk, man intagit den, taga några klunkar varna dryck. 3. En svag mage kan i •Ilmtkohet bittre måtta torr mat ån den, solo Innehåller mera vataka. 4. Intag Icke för bet eller för kall mat. Maten år passande varm, om ban håller blod- varmene gradtal. Undvik att båltes nteatt får kyla strax efter måltiden. L. pnthrik i synnerhet att spisa för myc- ket. Atnjat Icke mera påring, In hyrd or- ganismen nått ocb Jena behöfver, för att bi- behållas vid norms! lifekraft. Understundom år det nödigt, att man åter mindre, ån man verkligen år 1 behof at, och detta alrdelea når m•tamåltnIngsorganerna kro i ett mycket svagt tillstånd. Kroppskrafterna tro icke be- roende af, huru mycket mar. förtar, men på lura mycket man år 1 stånd att måtta. G. Anstrångning kroppslig etter andlig, bör undrikae sur x före •cb efter det man inta- git sin måltid. sömn 1r Icke •Illgörande etre: efter måltiden, men föret efter omkring lyra timmars förlopp . 7. Åt aldrig oftare ån tre gånger om da- gen, ocb den sitta måltiden på dagen bör vara lett. Åtskilliga personer betes godt af att icke spisa mer ån blott trå gånger om dagern. 8. Åt aldrig mellanmål. 9. Intag icke mat, nar kroppssystemet år utmattade, vare sig det ar af lyriskt eller, andellgt Arbete. lo. Spi.* aldrig uti en nedtryckt eller orolig ainnesatitmning, om det år möjligt att undgå det. 11. Njut endast Råden mat, som år lått- srnålt. Var nöjd med en eller två råteer till kvart mål. 12. Många ej ska personer, som inkfra en 'vag matsmaltn(ng, halva godt af att spisa br6d och skalen anråttad föda at haft-en:01, hafregryn, sammanmalet 1:vetemjöl, hvete- gryn, korngryn och andra eldesslag grott' inalns samt af mogen eller torkad frukt as- råttnd. Slang. Lira -(hålla sig från att illa gransaker och rotfrukter. Landtbruk. Mossodling femtur ofta ett dåligt resultat, Afven om mossintirken tör. ögat ser lika lofrande ut som nar- liggande dylik som fornstyr rik &dietist-. sing. Inuti ett bördigt falt förekomma ej ',illael större eller mindre flIckae• som ej bara tomat ån ogrAs. Tvårt- len händer att ett niosstAlt med föga. loka:ide utseende gifver god utkast- ning. Med liansyn till den oalkerhet som såll/ide behaftar mossodlingafa- retag gYver sen högt aktad medde- lare» J. L. i Göt. Handelstidning föl. juntle, på hans egen erfarenhet grun- dade råd: Befatta er aldrig med odling af mossmarker, som på sin yta litifva mera hvitmossa, ån titt den efter en eller två brAnningar kan untlittirödjas, och icke ens då, om ej ritarken under år af pratvad god beskaffenhet! Gå icke heller till !tåget odlingsföretag utan att förre harva noga undersökt jordens karaktår och bördiglietsför- inåga sann nöjen er Itårvidlag ej med Ilen osakra kemiska analysen, utan tagen upp hår och der pA Nitet vissa rutor, ju Here dess båttre, och på olika stålfen, tör försöks nitet:illande, på egen hand, med sådd och hjelp af artificiella gödnings:b:men! 31arken • -.kall då sjelf, vida sfikrare än genom tr e ulvs af dess beståndsdelar, gifva svar på frågan om dess odlingsvarde. Framför allt tro ej på det myckna talet om odlingens vårds utan !nöt- ven sjelfve, kunskapen om ~s- same> nutur och beskatTenhet samt såtten att på Mata sått tillgodogöra dem Ar Anna så ringa och de veten- skapliga rönen Anna så litet fram- skridna att ee. hög grad nf föraigtig. het ar af nöden vid betrådandet af •' det stora, mifverskAdliga tålte% stle k. slumrande millionernas!» 117 «Jag önskar, att herr Scluichard blir (Ivar,» Återtog, Edvard -- lin-kede det, ontedan jag år skyldig jettvål honom, vunnen, ett rattfårdigande. 1:tinske skull ni sign att mitt ratt- fardigande byilar på svaga fötter, ej innehåller några grunder, som kunna tirsakta mig; nå, er ,lom vill och måste jag under- kasta mig, jag ar tillfreds, om jag ej helt och hållet förkom. er aktning. .ing hyste önskan att blifya inföud i er familj, muta ande mig, att denna önskan blott kunde uppfyllas, ont jag kunde. föreligga er tungt vägande rekommendationer. Jag her er att ej fråga efter namn och sårskilda grunder — de förra skulle jag icke nAtitna, de senare ', kulle ni kunna gissa. Det ursAktar :nig ej. att jag följde minn rådgifvare; om jag på en annans råd eller af egen drift tog steget Sr enithandtt, jag var gammal nog ett kunna förutse följderna. Man g et mig rekommenda- tionshrefven, jag lade dein för er; det afr iga vet ni herr Wind- beim, ni vet också, att jag ej gjort något bruk nt kredith: efven. Jag vet icke, om jag efter denna förklaring får göra vidare anspråk på er aktning, ert fortroende och er vAnskap; men hur er dom An må utfalla, svår jag er, att en bedrAglig afeigt varit mig fullkomligt frånimunde.» Den lille herul blickade tigande framför sig, dystra moln besktiggade hans panna, under det Rudolf förtroligt nickade till Pin vAn, som om han velat såga, att bens vAnskap ingen stöt lidit, att felet vore försonade genom den Oppenhjertliga bekönnelsen. Och detsamma sade också bankiren, ehuru visserligen i en något vresig ton, •Att ni förklarar det för mig titan fördöljande och förbehåll mildrar visserligen er skuld,. sade han, «men felet kan ej ur- skuldas. Ni skulle nArmat er på ruka vågar, herr Wander; jag aktar och Arar hvarje mennieka för hennes karakters, ej för hennes förmögenhet/ skull. Jag vill antaga, att en dålig råd- gifvare visst er denna våg i förhoppning att sjelf vinna dervid; jag vill ej gå för strongt till råtta med er och för er öppenhets skull ej heller undandraga er min aktning. Men ing begår tystlåtenhet af er; till lycka för oas båda vet ingen utom Rudolf flo G isladdfflon Fran Kristina Nilssons barndom. om sin barndom unr den titt verlds- frejdade Kingardrottningen en gång för miti vän, den bekante dnnske skrift- stållaren och tenterdirektot en Robert Watt ber:pott tie:twist:levde SHIA epi-. sotler, hvilka torde vara obekanta för den större svenska nIlmåniteten De hålla vånnerna sitta framför qvålls• brusnos glöd i liristina Nilssons va- lung i Paris, och divan beråttar: .Når jag sitter så hår och minn tidigaste barndonisminnen tråda faun så kilande lör enig, forekommer den- na stunden mig som en dröm, som plötsligt kunde }upphöra och Åter måtta mig tillbaka till mitt fosterland bland de mina i kretsen af fattige bönder och många nu öfverståndna mödor, Man draininer ju 801t3 liten ont stora framtidsplaner, af ett lit fullt af akim.. runde öden, men för min del har jag. tlå aldrig i mina (lie/It/ante tankar drömt mig något sådant, som nu blir- vit verklighet för mig. Ston den yng- sta at 7 syskon, 7 år ångro ån min yngste bror, kom jag tidigt att tumla om med barn, som voro åldre ån jag; men den energi, som jag genta kan noga lin följt mig frau min tidigaste barndom, ersatte min ålder. Nlin största Arelystnad bestod i inin tidigaste barndom att bli tagen för en pojke och att få begagna ett plit Mora stötlar, som tillhörde on af ko*
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.