SN Y + alton, 4 | Gent Inlemnade annonser.) f). Marwschen à; doktorinnan Flygares vid' torget belägna 'gård är ti Igänglig i morgon söndag den I Nov, från kl. 4—8 på I. P. Rasmusson. q: = FSaholm. E lot Trafiken tid härwarande jernwägs« | station war i onödags (mänadötorgdagen) | fausta -liflig. Under dagens lopp an= | lánde 305 06'afaingo 479 resande, 86 ' nôlkreatur-'o< 22 får: afsändes tid Hel- , fingborg od Landskrona. Y , Herr I. E. Nordftröms soirs i går : afton war befölt af endast ett 20:tal per- a foner. Att herr N. ej kunde wara glad i dswer en sä ringa uppmuntran föger sig - salt. Publiken deremot war fom wane , R mydet belåten med herr N: prestar oh ‘Palmftads affårer. - Staddsullmäg- .tige beslôto i onsdags att { oc för dea nya hamnen upptaga ett län pà 900,000 Ironor mot stadens garanti, samt att fladen all tedna får 200,000 fronor aftier i Halmstad—Bolnieus jernwäg. | Dlodsfallshjeld åt byggnadsarbe- |" tare. Bit 06 lo ha på nare tider, + T synnerhet i huswudstaden, byggnads= “i ft. förarna rafat, hwarwid menniskolif pe | | | | | | ——- 1 "> fattare. "+ logen. ‘“ \pilts. Med avledning häraf har bugg- . nadsarbetares oida Sra fring hwil- ' Ten yrlesllaß drager de högfta premlerna, | fommit pi tal, Naturligast är att ars betögifmarne betala dedsa premier eller och ljelfwe gålda skadan wid elydafall. + Detta har man odjå — säger Götes « borgs: Handelstidning — börjat uppmårls ¡samma oc bedjerta I Gflebory, oc det torde wara upplysande äfwen för andra orter att meddela något om hwad fom âtgjoris i detta offeende. . © 2" Kort efter oly>ohändelsen à "Walands" «hus, sammanträdde decstädes ätskilliga ; ftadend byggmästare, efter anmodan af en utaf stadens artitekter, för att rádslá om. bildande af en ömsesidighets-föreniug för fådana olydsfall, hwarigenom utgif- terna för erfättning åt skadade arbetare sulle funna fördelad pá flere Händer ch I dermed warda mindre betungatide. Härle ;' genom ffufle oci sakttagande af nådiga förfigligbetömått, fåfom ifråga om ställ- ningar, m. m., ligga i hwar och ens eget tntrebje. y - Sör detta föôrstag haswa de fleste af fladens aftade byggmästare warit mydet benâgne, och [tadgar haswa blifvit upp= _ satle och godlände för den åfyftade före- . ningen, hwilfen torde femma att snart neg utfe fin styrelse. Om grundlagen oh folket skrifwer Björnftjerne Björuson i Verldens Gang följande: *Hwad menas egentligen med en grundlag? Ar det något fom Mal billa ett folk bundet, eler skulle det hän- , delsewis wara folfet, för hwars full grundlagen år tid? "Det är nog det senare, Det lefwande jolket är ofantilgt mydet mera än grund Om det wore sant, att grund- fagen förbjöde parlamentarismen, i fall folfet8 flertal år ense om, att nu beböf: tva wi den, oh fungen till följd deraf - år med om den, oh till på föpet mot- partiet sluter sig till den » . « då kunna „wi ändra grundlagen, om tof wilja; an- «’nars funna wi låta bli Det senare gåra engelsmånnen. Deh engelömännen áro ‘ej fända för brist på laglydnad. "Hela frågan är i fielfwa werket endast den, om mi funna betrakta hwar anda : [eo ett par fullt jsemngeda partier med ' lífa rätt. til mogten. Göra wi bara det, följer det of fi fjelf, att det parti innehar regeringen, sum är i majoritet, , och det ‘ej törs taga den, fom år t mi- noritet. Och se'n fan grundlagen få ‘vara i fred. - + Den nya ordboken öfwer swenska sprâfet har rôut en mindre wanlig upp- márlsamhet inom pressen och flerstädes + redan erbåflit mydet erfännande Dag. Mud. yttrar bland annat: . On ordbot åfiver swenska spräket år ”målfommen när den fommer, tid och med om den har swenska akademien till för- re. Men \wenska akademin, fom ändå åtnjöt statéanslag hann aldrig med mer än en ordlisto, bwarför wi bliswit ' dänwisade till enskildas wälgörenhet för alt få en ordentlig ordbok. Sádana nas tionella wälgöêrare utan slatsunderstöd ja wi funnit i några leflorer wid We- teräs higre lärower?, hwilfa i desa dae pr ulgiswa förfta hâlften of eit ocd- ":bolsarbete som med hänsyn till fullstän- "bibel, fortfattlighet och arbet ävpfaller alla rimliga onfpråf. Ledare af låretas Vaet år den genom föregående fpråtarbe- ten belante lefktor D. A. Sundén och hans medarbetare ro lektererna I. Jan- zon, A. L, Mofberg och P, G.S. Ja- cobson. A = Bala Allohanda och Avesta Ti med tryckeri ha af boktryc- karen Konstantin Lindgréns dödsbo eålts till folkhögskoleföreståndaron T, Holmberg i Tärna och redaktör Ju- lius Ågren I Sala. Prisot är enligt tesen a Boltrydarfatifil. I Swerige funs nod, enligt en nylfgen företagen berik- ning, wid 1885:åra början 195 boktruc« terlet med til sammans 'omkring 1,900 fåttare 0& elever, fördelade på följande fått:. © 70 tryckerier sysselsatte mellan 1-6 skttars, D D» dds > - 3, 6-10 D, 123 » » » 11-16 > | 10 » > » 16-20 a» | 6 r »> » +21—25 >. j 3 a » y. 26-30 »>'j 3» > 3135 Dy 3 » » » 26—0 >»; 1 »>- > mlost (O D) 1 » > WD 1 D- å > I : . , D 100 Under de fenaste 15 åren har boltryc- ferlernad antal i Swerige Stats med Infsörsel of hästar från Swerige till Danmark, Den bestämmelse i daus ffa inrifesdepartementets fungörelfe af den 26 September 1882 angående tn- förande af hästar från Swerige, enligt hwilfen "djuren ola åtföljas af ett af fåljaren eller. annan med förhållandena befant man utfårdadt es af kompetent myndighet eller dansk fonfut styrkt intyg att hällen under de fenalte 4 månaderna wistats i fåljarend hemort oh att under denna tid intet [vår af rots eller spring orm wisat sig på Nä0et efter på elt as= ständ af 2 swenska mil derifrän®, har nu blifwit upphäfd. | * Ett jordbruk, fom duger och fom erinrar: om det midt berômda belgiska, onitalas från. Hwellinge i Skäne.- Det utgöres af 3 tunnland; och innehaswa- ren, en handtwerkare, (föder pá dem 1 Häft oh 3 lor. Pi stórsta delen af areas len tagas årligen 2 skördar. Nyligen skördadcs t.-ex. en andra skörd, bestäende af forn, fom gått i af. Natucligiwis anwändes en my>enhet kraftfoder tid forna. Mjiôiken jäljes på mejeri. Häri år det olift- ett lifartadt, ehuru ännu mindee jordbruk vi Sceland, som blott föder 2 kor men år förfedt med elt litet, i all sin anspräkslöshet tidsenligt mejeri, hwarifrän smör säljes} efter de hôgsta noteringarna. | so . Vingaren "Malmöhus." — Från Ostarahaun skriswes { D, P:n: "Mal- möhus? kommer redan i bolt att upp- tagas från sjóbotinen, för få widt den begårda dyfkarehjelpen a] Stecholns dy feribolag fan lemnas od den nu rådande mwadra wåderlefen kommer att någon tid fortfara. För ändamålet har töjtnant Roosander med - steppobyggmästaren C, Thorén öfwerendkommit om byggandet af få fallade pontoner, med hwilka far= tyget; sedan det hunnit lyftas från sitt nuwarande läge, kommer att upptagas, *Malmöhus" uppgiswes ligga på 20 fame nars djup, der lerbetten lår wara till- finnandes, hwarföôre antaged att fartygets ileof ej funnat wid elydan tillskyudas några - \wárare fador.” Man jörwåntar att ombord bland annat finna benranglen af flere personer, hwilka wid oly>an woro' under båd eller i försalongens hyttor. Som ländt torde wara har a0tiedan Malmöhus” i Januari 1882 gid under, intet spar funnits of de 15 drunfnade personerna, lifason ej heller någon af asla-dessas liflô]a froppar hittats. Förs sta âterseendet af dettaZfartyg kommer derför saunolift att bliswa mydet dystert e< nedsläende, enär hwarje ben eller fládesplagg giswer en uppilalande på- minnelfe om de biltra qwal matan esllec fadren, den nära auhörige eller wännen fått utstá, lifajsom hos de efterlefwande tde redan läfta fåren skola âänyo upprif- was wid minnet af: denna âfwen för bmarje deltagande medmenniffa få hems fta olydshändelse. LWihlborg-Wetterströmska faken. Från sekreteraren Knut Saudstedt i Stockholm har, enligt Ystads Alleh.,, till stadsfiskal Eisstrêm ingått en skrifwelse, hwari det heter: | Som det warit "Dlurwånnernas nya förenings” affigt att ¡hos eder anhålla om tals anställande! mot den omtalade lôjtnant Wihlborg för djurplågeri, men ni redan låtit åtala bemátde Wihlborg sá får jag à föreningens wäguar på det hjertligalle tada eder för detta edert mo» diga steg. Det wore do för sôrcningen färdeles. angenámt att’ erfara till hwilket resultat ni fommit,! o< will jag endast tilågga att, derest ni mor förmodan ulle förlora i förfla 'instansen, få tror ag att föröningen sulle önfta se målet pröfrvag af högre tätt och wara willi att. bålla er stadelôs fôr foftnaderna | målet, — — — | Swenska stammen utanför SwerÌ- ges gränfer. Ar 1880 befans antalct jwenstfödde, fom åro i utlandet bosatte, wara omfring 275 tusen; deraf i Nords ‘amerika 194 tusen, i ¡Norge 36 tusen, I Danmark 24 tufen (mest qwinnor), i Tyskland 12 tusen och i Finland 4 tusen, + Hårtil fan läggas alla swensktalande hwilla äro utrifes födde samt aldrig wa- rit i Swerige bosatte, I Amerika fin- nes inemot en half million personer: af swenskt uriprung samt i Norge, Dan= mark 06 „Tyskland omfring 100 tusen; widare omfring 300 tufen swensktalande i Finland. ammanráfaas alla degfa siffror, kommer man: HO det resultat, att utom Swerige leswa emkring 900 tufen personer af swenskt |utsprung, få att hela pP " mår stam i närworande stund ful 0'/z millioner wennistor, flu ere | - , Den föreflagna industri-. 0c ane delskammaren. Enligt försslaget Mylle mwalrått; til industri- od) handelskammare tillommaj *hwarje i oflmánna kommu- nala angelägenheter röstberättigad lod inom denikommun, der rôrelsen drifmed, till: bewilniug får minft 1,800 kronors ârlig inkomst af kapital och arbete" tare» rad idläre af industri, handel eller der- med femförlig' närîng", - Och det tikåg- E ait penahanda rått tilfommer boe ag. . H - PE frågan furu många industri-; c< Bbandelöldfare derigenom erhålla” walrätt får man ett fmar i komiténs motivering. Der uppgifwes nemligen att enligt 1882 års farittit uppgid: antalet industriid- fare o< tinduftrieda wer? til 24,861 hwaraf 11,603 I städerna oh 13,253 på landsbygden. Men af desfa "dreswos 21,184 förvarat 8,862 I fäderna | o< 12,322 landébugden) ide i den om- fattning, 'att bewillningen för något af dem -uppgl> til :18. fronor”. ntigt samma statistik utgjorde antalet band- lande 19,773, af hwilfa 10,972 drefwo in rôrelse i städerna och 8,801 à lands« vaden. | Men - af desfa woro 14,048 (deraf 6,083 i städerna „o< ‘/,965 på fandöbygden), för: hwilka bewillningen lifaledes understeg 18 kr. : : . Genom tomiterades censusfôrslag skulle sôledes walrätt tillfomma endast 3,617 nduftriidfare oh 5,725 handlande eller sammanlagdt 9,402 personer | hela ritet. Med andra ord: ite mindre änjfiv âttondedelar af - industriidkarne och tre fjerdedelar af köpmännen skulle bli ute- flutna . från walrätt till den representa- tion fom" skulle bewala deras intresfen, Tager ‘man förhäsllaudena enbart på landsbygder, gestaltar det sig ännu wärre, ty der ffulle antalet af ide-walberätti- gade utgdêra öfver !9/,, af famtligamå- ringsidfare inom hwardera af de båda Hagjerna. Hela. landsbygden med, deh nu rått anseuliga intuftri och handel skulle wid malen föôreträdas af bortåt 1,800 personer. Man får ej göra fig den islusionen att en nåringsreprejentation med få inffräntt walrätt nägousin blir poputår i wärt" land, anmärker ‘D, N, Oh äfwen om den skulle komma till ständ, skal! den ale drig åtnjuta den auktoritet som erfordras för att flapa intresje för deb förhand- lingar och ge eftertry> åt deh besiut. otatis-jubileum. En. af wära wigtigaste rotfrufter firar i år ett dubbelt IS Det war nemligen år 1585 rang Drale. för fôrsta gängen förde pos tatis från Amerika til Europa. Men odlandet ‘af .denna rotfruft utbredde sig mydet långfamt, och förft i fôrra ärhun- dradet wänn den mer o< mer rotfáste. Den 27 Augzusti- 1785 blef Parmentier, som infört potatitodtingen i Franfrife, befatd til Ludwig XIV i Wersailles, Han öfwerlemnade wid detta tillfälle tid fonungen en of honom fietf uppdragen potatieplanta i blom. Konungen sta> blomman i knapphâlet oh befalde att rotfnôlarne sulle kokas och serveras fom en rått wid tafeln, Från denna stund förjwann den mot potatisen rådande förs domen, oh def odlande utbredde hastigt { Frankrike 08 det êfriga Europa, Eldslä>ningsgranater oh dylika uppfinningar åro mydet förträffliga, men bafmwa ett hufwudfel: deras dyrhet, helst den werkliga fostnaden är jemiöretjewid obetydlig En meddelare til -G. H. T. lemnar nu följande uppgift på huruledes, man sjelf fan för biligt pris tillwerka dyltfa eldslä>ningömedel. Det lyder: ses - l . - . . det hela nari, alt den blyzráa färgen hos» band, och garneringar U år år den långt öfwerwägande..7 PÅ. det. telniska pråtet : kallas färgeu "plumb", - Det är ust ie något synuerligt smalsullt namn, mendeh,groswa klang har dec ide flråmt wåra" damer. 1 e : -Stappor bar: gAtid warlt det kláded= plagg, em NE mesta ‘ motstándet mot modets nyder.. Det är få dyrbart, att: få. åtta, mång och fáders, portemonnäer tyda ‘om, att det oupphörligt Mal före nyas. or _: Vide på fappor es flädningar haswa silkeasammet. o< plylg med stor fram- gång undanträngt alla - fonfurrerande arneringötyg.”] Hwad - färgerna. angår, r allt, fom år mört, det niest moderna. Antingen toger mau-swart, fom onefli- en' år för damer af alla åldrar den lådfammafte, brunt, olivgrènt, eller den rôda fåra, font går under det impone- rande namnet kardinal. . en | _J fråga om ylletyg hafwa två-flag fyfterligt delat marknaden fig emellan och fing fom "jmår { solsken®, haswa en'of Antingen wilja damerna hafwa noppiga tyg, fom på butiksspräfct kalas knut- wåfda, . derför att "nopporna® wid när= mare , esterseende fitna dímínutiva' knus tar, som åro inwäfda i tyget." Eller oc wålja de sláta, enfárgade tyg ‘med breda inwäásda border. Plaggen {ys på fådant sitt att desfa' border komma att fungera om, garnering." Tygfabrikauterna haswa lemnuat finningsförmága, enår allt gáler ‘att variera mönster. i desfa border. Alt det i all synuerhet är frandmänuen, som i denna rigtning röja en rif fantasi, är ju ingen ny Jöretetie i modets werld. Áfwen- i dessa tyg äro de mörka fâr- gerna de fôrherskande — fådan är mo- dets wilja; hwarefter alla, fom ivederbör, hafwa sig underdänigst att råtta. > - Spörjer man om flädningarnes suitk, få" gör . det of ‘ondt, att wi ännu ide funná lofwa damerna, att de i en år werskädlig framtid sfola warda fritagna från. att gå och se ut, som om de tagit en: af fina byrâládor med sig och om- sorgsfullt gåmt den under kjortelns bal« måd. Twärtom, Wilja de wara rigtigt moderna, måfte de helst bibringa âskä- daren den illusionen, att de för jáfkerhets stun hafwa studit hela byrån under fjor- teln. i | Om det: egentligen fall tjena til en ytterligare förskêning, att de nu c>jâ fkola hafwa frinoliuer, torde ‘wara en [riga Lydligtmwmis är krinolinen ännu förheppningefullt barn, fEm wisar omib- fänliga teden ' till, att det fnart skal wäxa. Det rolizafte oh nyaste i affeende å klädningöfasou är doc det förnyade förs sôket att hâfda qwinnans likitällighet med manneu. | Moedets fé har altid haft en liten swaghet för qwinnoemancipatio= ner. Om ui twiflar derpå, mäste twif= let föôrstummas, når wi anförtro er, att bon uu stämt fina underlydande att in- nna fig med herrfra>tar på sig. Liswet måfte naturliglwis wara afifuca framtill. "Snunder mäste äswen wara en män. * Afwen de få kallade "Jerfey-taides", en utwidgning oc) förbättring af de nu aflidna Serseytrôjorna, äro my>et ome tydta, Man har fådana i alla färger med de west olika garneringar. Ett lår dant lif har ju den fördelen, att det fan föpas färdigt c< näftan alltid -passar, Brüänrlusmälet I Alfvestad ger Blekinge läns tidninga krönikör Gert anledning till följande skåmtrsmma titkast: . N När en belt vanlig dödlig någon stilla af. Hardengranater och B bomber: Tag ?/4 skälp, koksalt, !/y skålp. salmink, elå desin salter på en balfstopsbutelj, fyll buteljan med ratten och omskaka tills sal terna äro lösta. : å Bombon är nu färdig och kostar inklosive batelj högst 25 öre. . i Haywardgranater: ! Tag 30 ort klorkalciam, 10 ort klormagno» siom, 188 dem i en balfetopabate!j I vatten. Prie pr bomb högat 37 &reo. H Schönbergs aFeuertodr: I Tag $ ort vanlig soda, 20 ort koksalt, stå på en balfstopsbutelj fyll med vatten, om. skaka. Pris pr bomb omkring 20 öre. | A „Den: beryktade seminariebetygshi- ftorien från Upsala år ännu ide afflu- tad. Herr A. Edling Har nemligen hos fk, mit beswärat fia öfmer Upsala doms fapiteld beslut. Sw. Läraretidning yYtts rar med anledning håraf: "Låter k. mit det utan närmare bero wid domkapitlets beslut, är dermed en wäg öppnad får det rena godty>et. Har herr Edling werk+ ligen sjön ffa Myldig til fådan förbrys telse, Tom” enligt seminariereglementet strafsas med nedjatt fedebetyg, fi fan få- wäl E, fjell som-allmäußeten ega rått att Tordra att få weta hwilket detta brott är; har han det ide, bår naturligtwis hans betyg ändrad. * Godty>e o<; heme lighetêmakeri böra ej tálas®, Tidningen framhåller äfwen önskwärdhelen af cens forer för asgäugsexamen wid seminari= erna, |, a _ För damerna. Från Paris ifletfe mwed,.att tidens uppåtlräl maste bölder synas ide bafma warit utan inflytande på hattfabrikanterna. Damernas hattat stola nensligen nu fe ut fom elompöpys ramider ‘eller gamla ltallenska råftvares battar, Blott i e ebelydligt mera \pets= fullfga ‘oh med my>et smala brätten, Halten år af filt och finnes att tilpå i alla möjliga fin Man märket pA | h ; i "1 , : v + | | | tand råkar I a en större qvanti- tet spiritvosa, så blir det ofta en mårktvår digt lifig verktamhet uppe I pannrummet långt In på natten under timmar, som annars eguas åt sömnen och hrilan, och dor infinna alg att slags herrar, som man kallar ekop- parslagares>, och boarbeta den apparat som tjenar att kontrolleras sagde pansruma spirl- tuella Innebållskmed den påföljd att ofrane akrifos Kkontrollnpparat 'blir mer eller mine dre otillförltlig, och detta långt fram på morgonen. 2 Ad m man on sådan der svag morgonste möter an förktladig JAkare o frågar bona till råds, så oXllnerar barr såkerligen ett ba. stant mål med salt sill Ult bafrudrätt, att Intagas I skllskep med någon korkad repte. fontane for Arman Carnegie & komp, och, om det skall vara riktigt bra, ta droppar malörtsbrånvin” , ” "gata nigra - Når de smålkadake brånviosbrännarne börs fado producera enorma mångder splritvosa, où var der också om nätterna så besyaner ligt rörligt och Ufilgt I deras Paonram, late det spiritaolla ttan det spåritnösa, och kup ”dersmån och bearbetade kontrollapparaterna, som efter don betan af sam "och krittokt; folk inte kunde aC norme ag tror inte att bemålte bränvinsbrännar frågade någon till råda för ofraonkmda opus Pgdet, men vit år, att dat fans Omtånk. Sacrocaa och tjenmtrilliga personer som Utgt intressera sig för borrar brännerlegare, trote deras om blygtamhet vittnande Protest och begåran att man inte skulla befatta sig med deras obetydliga personer, Blom restanra. tlonamede! anslga'åfren bär ett grondligt mål Mämpligh men Inte ett frokostmål utan ett ransaknioge och svaro-mål, och der för nämsta rätten var fate all] och Polat!s, utan Allbo båradstätt, serverad I Allvestada tingas das I sällskap med detektiver, tidningsmån; jorister, ingestörer, m, fl, byrlika, i motsats mot repretentanterne för huset Caroegto inte roro alls korkade, ' Malörten fana Dog kel 1 berrar Mprisprodacenters bägare, och tpritkonsamenteri,. ovh E lr okda Å 00. nog fate bellsn ' Y ångrea fattades Osakerhetstilständet- | D Bär fa dagar fedan: anlände til Malmd några anflar, medlemmar af LL fe! à en beundrantwärd upps' å länge endaft liten, men det är ett' Parslagare Infonno alg älven hos desse hes. anses falle normala, oh : \. C | 4 : Di pe i i 1 t { ( i {nsalte e; oud. l'en. derwarande et ‘war en del af föres I Y föreningar t Köpenhamn, 08 drre! summa {$ ankinrättning, | 'nlngarnes kassor,i fom mon' nppfagt,t Köpenhamn oh öswerfört till swensk bots ten." I torsdaps; ha ylilerligare* ett par andra danskar warit der: med ett belopy à iflere tuseu kronor, tillhörande föres ningsfasfor, hwilken summa lifaledes in. salts. i en banfinrättuing { Malmö... Närnast låg: [u til hands att anlaga, att denna_insättning skelt för att winng bågre' ránfa, men detta lár’ej wara fal- let. De. danske [ôreningsombuden hafwa nemligen för, elt par swenske, handiwer- fare, som woro deras ciceroner derfiå- des, förklarat, Att deaf; arbetare, natare ligiwls wenstersinnade -fådana, bildade föreningarne fruktat* för: sina fazsors trygghet under det rädande laglôsa ti- ständet-{ landet. De’ befarade alt en provisorisk lag kunde Tringffära desfa före- níngars dispofitlonsrått: öfver fina kapi: tal, få framt desja woro tnfatta i dans nade: man uppsäga dessa infatta medel och efter hand placera dem. 1 utlondet, | at, 1 od 1 UN) R, ij i En Stockho. | | REEE e ll, : Husandakt. | Prinsessan Eugehies * våning à slottet ‘har. genom telefon förenats med Betlehemskyrkan, på , det prinsessan |från sina rum måtte : vara i "tillfälle: att åhöra predikan i nämnda lokal jf lom försnillningar i en härva. rande bankinrättning ha,under veckan - ryktenz.korsat hvarandra, 'men hvem man; än frågat, ha:alla visat sig vara lika. okunniga ! om,' hvarest förenill- viogen egt rum, hura stort beloppet „| varit och hvem som föröfvat densam- ma, Icke. underligt -'derför att man slutligen, birjade ange hela historien hopspunnpa — en yttring af'sällaka. |. pets för onyttiga lögaers utspridande verksamhet, (77-e vo oden | Efter: hvad jag slatligen erfarit, lär : emellertid | ryktet icke vara alldeles ogrundadt,' ehuru det visserligen ej är en bank utono en brandförsäkrings- inrättning, som' frågan gäller LI en sådan .inrättning skall mar hafra, ef- ter ey för ej längesedan afliden tjen- stemans död, upptäckt att han gjort aig skyldig till otillåtliga men vinst- givande peoningetransaktioner, hvil« a ékickligt dolts genom nâgot slags . förfalskning af räkenskaperna, | Men, som: sagdt,: mannen är död och rättvisans gång derigenom bäm-/ mad, skrifver K. R. i sin Veckorap-: | Nya Dagligt Allehahdas snäll-, press fylde i tisdags 25 år. Samme tryckare, ' som för 25 år sedan yar tryckpressens ; ledande princip, står fortfarande på sin' post; |. EE Fandoorten! I ' . Billiga pris à matvaror. I Vim- merby säljes för närvarande fårkött till 3 kr. och färskt fläsk till 4 kr. lispundet. Potatisen kostar blott 2 kr. tunnan, ja, den har soviliga torg- dagar sålts till och med för 1 kr. 50 dre; rågiwjölet betingar 90 öre lisp. (i minut) och ‘alla öfriga Jifsförnödens « heter stå Afven i-låga pris. På 20 års tid:bafva prisen der i orten ej varit vå liga som nu, skrifves till Stockholms Dagblad. . Ett fakrökeri det första iSveri- ge, skall anläggas vid Nyköping. Vid toddybordet sutto häromda- gen i Karlstad 10 gubbar, hvilkas sovimanräknado Nfslängd var 700 år. Borås—Svenljunga jornväg in- ljunga. , Banan öppnas dén I Nov. O Fötterna | förfrosna fick härom natten plåtslagaregesällen A. Vahl- berg på vägen! mellan :Eksjö och Hyetlanda, dor han berusad insomnat. H | :; Omkring 60. disolplinsoldater rymde i måndags från kompaniet i Varberg. ‘¡Alla återvände'dock god- villigt. samma dag på uppmaning bosa ot.j “| ION En åldrig emigrant. För några dagar: sedan passerade ett sällskap. Amgrika-farar "Österby gästgifvares ård i Östergötland på väg till Ekojd- . land. dem var äfven en 85-årig fra ma, dom .var så svag och skröplig att hon (måste sitta! bunden’ på fkdonet för - ät: sj falla lat. Förutom hende beatod laällskopet al hennes 408 = en 60 åre man — och denneshustra : samt deras-3 barn, Anlédaingen till. afresan! uppgafs' vara : att gumman förut” hade två söner i! Amerika, sl hvilka 'dev: ene är ovanligt rik 0 har önskat få se modern. - Dessutosk ** då alla hennes alsgtingar nu lemor de ‘landet och-boa ingen bide 0 vårdade sig: om jhonne här, ville hon : hellre försöka att komma med, På '> fråga om.'hon ej fruktade resans bes - svärlighoter; svarado sonen, att «df fär TM gå, då långt det kann. ct a : I . t H | | 4 H I | . to I da D — x ska penninginrättningar. , Derfêr äm- >» vigdes i går 'med festmiddag i Sven- - + t rA | ———— D -— , an pt nea ten rn
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.