söktet ge sina drag ett adonjukt och hausifvet uttryck. aldemar gaf ej akt sterila eller också låtsades hett ej marka det. lian var allt för mån om an be- hålla presteras vanekap, för att nu på något sått obetenkaamt stöta honom bort. Som aagdt, han låtaado om intet. Och så lutade han sitt öra narmare fader Johannes, för att liksort lyssna till hans vidare farslager. - Liten 1 verkligen på, frågade hen, att eder plan skall lyckas? Mig *veke*, att den år något för djerlt Uppkastad, att få dem både i sitt våld, ?vekel vål lockande, men om . . - Om . . . om . . sade munken i hallt förtretad ton. Sket om gif- yes icke har. Handlen i blott som vi en gång kommit öfverena om, så skall allt nog bli bra. vara, ende Valdemar raskt. - Jag lem:~ allt t era hander. - Och deri gören i klokt, ty jag och kanske endast jag år ekickad att utföra ert uppdrag. - DA Aro vi således ense? - Ja. - Låtom oss då Giga godnatt. - Ja val! Tiden Är långt fram- skrislen och i morgon kommer hand• lingens dag, då det galler att ha Ögon och öron öppna. - Rått så, godnatt: - Godnatt: Preeten gick. Kurt, den gamle knekten, som tro- get varit på sin poet följde fader Jo- hannes genom de långa och slingrande korridorerna. Men i konungens Ögon kom ej pA långe en ölund. Oroligt gick ban af och an, ett rof för dc mest stridiga korslur. Forte. ltrthcs. Tyskland-österrIke. Kejiarniötet i Gastein. Mötet mel- lan kejsarne \Vilhelm och Franz Jo- etph hur egt runt i G:mein i narra- ro af Bismarck och Kalnuky. Att på sarninankomoten förekommit gan- ska vigtiga angelÄgenheter, sluter man sig till deral, att alven grefve Her- bert Ilienearck solande dit från Lon- don 'amt att rikekausleren tillkallude chefen får rikskansliet Ruthenburg ock legationerldet von B(alow. Kejsar \Vilhelm återvantas till Ber- lin en af första dagarne, ',varemot Bismarck en langre tid stannar i Ga- &tein, der han bland annat skall kon- ferera med den ryske utrikesmini- etern, de Giere, och den italienske, grefve Robilant. Irland. Medan det Ännu år tvifvcl under- kestadt Isvilken hållning med hänsyn till irländska frågan (iludstone och hans anhangare skola intaga under det kommande parlamentet, råder e- mellertid intet dylikt tvifvel med han- syn till parnellieternas framtida håll- ning. I onsdags höll nÄmligen det irländska parlamentariska partiet ett möta i Dublin under Pannell, ordlö- raodeektip, och på detta möte antogs enhälligt, att intet home-rule-förelag, som bjuder mindre ån Gladstones, skall accepteras af partiet samt att något oförtolvadt miste göras för att nedsatta arrendesurnenorna, som un- der nuvarande dåliga tider Äro för hag* samt] hindra aveahningare och öl verk orsn :•rt endeiteratodernn. Mot ryktena om me fransk n/4 alli- ans berattar Berliner Tngellut, att förhållandet mellan Petersburg och Paria Ännu ar kyligt, och ser ett sar- »kitin benig derpa demi, att gene- ral Appert tunu ej fått någon efter- tradare i Petersburg och att ryska ambassadören i Paris, baron von ?dolm- renheim, i följd deraf sid slutet rit sin permission ej återvänder till Pa- ris, utan tills vidare slår sig ned i Linet n. Lord Aberdeen, den algående lord- löjtnanten af Irland, var vid sin och ein frus streta från Dublin i tisdags f. v. fören-ål för en utomordentlig o- vation från den Handske befolknin- gen* sida. Få vicekonungar, seger en Dublintidning, lut tinder sin sly- relasstid gjort sig sa alskade af ir- landska folket. Åts* jtt' te A rårna igen. Di annre knrann hudar, nie'n jn' krog i de * dcrnja, genat et murr i en jyber yt rubb. Ni; 5sköd ja igen. Men I kunnen tro, de' to' taktet. Jor'en A teet, ile 04 ja go' al höjt så. Men si' Irra' de va' får ett jur, de' kunne vi na' g& inte nö'n å vass. Si'n to'e Jen* 1,„r,•e hem A ja' i liv•re ett te ' Jensa. Men I kunnen tro dar ble' en AppstAnnelse i hyen. Alla men- 1)slcor skulle ju titta pi et. Når vi di skulle titta Atte har 1)skatten hade tatt, kurare vi inte hetta nött marko mer ån i den höjra ai'an. De flesta i)sköttet kudde, kan en veda, talt nu'n an'stans. fått veda va' de va' får Si'n ha' ett jur. Skinget å sanna brugn j5- game A' ha te jagtviskor. Namnet kan ja' inte hosa uti, far minget e' dölc't iblann hos we', 1) sk låses hårat. Ho'nt dlin ajuder, som kan mll'et fetta. gittcyings= och poltssaher. Beråttelse på bygdemål. Lahohns rd,Istuferiräll <len J Angugti. För Laboitus nya Tidning at Klansmed K,susset;. öfverdådig fra.mfart. Johan Pet- ter Jönsson var insugits' för det tum någon dag under förliden månad fa- rit öfverdådigt fram på stadens gator. Efter flera krumbugter hit och slit erkÄnde han slutligen ml falska då att böta 10 kronor. Nar nu di två, Palle å Pelle, kalle snackat om hvars en hestoria skulle, kan en reda, ja' kase enacku oro en. Men ja' hadde inte nö'n eö'n A' snacka om, udan ja' grada om en d mina jagtlfventyr, får si' ja brugar de' dcrnja ibland, leodom di store liar- rena i stan. ö'tt yrare å En da' ja' inte hadde n' föra to' ja' min bössa d geck nerad anga'na. llo'nt ja' då geck der å tra- valls, kom ja' te en roager. Inge i dan sto'e tvåltre kara, &unr vöre niob ina' å grafva. Son, ja' rakt inte kun- ne begripa, hvafför di jore så inge i ro'en, geck ja' te' dom. Då sti'e Jens, som rådde om ro'stecket: «De' va' bra, du korn Klanimed, vi lut reset he'tt en raIvaliöln, skulle der då va' Dött ra( deringe, kan du ju sjuda'n, når han kommer sattane ud.. Ja, de' ekulls ja' gerna göra. Men når ja' }ledde eritt å groögat letts sa'e ja' te' Jens, att de' vore sakrast, om ert satte en graob för teölet. Ella kunne de' ju lan hinna, att en inte kunne ra- 'Lin h • Får si eo'na dernja nteckla kan en inte lida på för siken. Ås« q:ar- va vi igen. Lan't ont långe så e vi nött röra ile' inge i kölan. De' skulle justament va'tt te' å sprunget ud, når ja' i ett tlöjane sitter grauben i före. Men hva' de' va' får ett jur kunne vi då rakt inte si. Att de' inte va' nö'n ref, de sån vi ll'iningstone, får de' hadde ett grimlet huds. A va de'. De' baud i gruvben, så de råkrut gnistra atte't. Nu skulle ja' sjuda. Ja' sejte A tröckte på Hanen, men de' emun inte. Nu trodde ja' nara pA, att trall timide vdtt frainme. Men når ja' så titta' inte, så hadde ja ytlutet å ladda. De jore ju' nu de begge }öborna anda. Si'n 1)eköd ja' kraget medt i skallen. Jen., ja som hilde på granben ina' en etage, ramla hånad agern å juret ud. A' de' runde så haltens hånad ageru. A vi IMU', Atte, llo'nt ja' å en Ändå, vi epronge där å 'Ampla så ja gu, ramla vi i en grobb, som va full å rj5dJnga u be' f ja' så jakla areor, å ga' me' helgeke på, att ja skulle gi ct, så de' inte ogagn ett tim mer. Våld. Arbetskarlen P. B. Som- mar hade söndagen den 25 ,kuli uppe vid dansbanan a Tivoli tilldelat rik Statlansson flera slag med knuten hand och var han derfore i dug öll ratten instaind. Ville dock ej erkån- na att Iran förgått sig mot malsagrin- den, utan sökte i stallet göra troligt, att det varit denne, som getvit honom en munfisk så att .bloau lappade., såsom han svårtydligt nog uttryckte Målet ttepskina till måndagen sig. den 23 Augusti. En lektion i sång hade litterata• ren Carl Carlstedt frikostigt :tog ve- lat gitva stadens vaktare, men antin- gen nu deras konstsinne ej var nog odladt eller gratinkonserten stötte dem lör hufvudet, nog af, de hade bedt betnalle hr C. vara lugn, ett råd som också följdes, dock föret sedan gamla vaktureropet exesiverats. Enligt livad upplyst blifvit, larer den misshagliga sången ljudit ungeflr då har: Klockan år tio slagen, Från eld och brand, Från fiendehand Bevare Gud båd' stad och lund: Klockan sir tio slagen, Vinden står ratt upp i Gamleby-gatan. Den der gratiskonserten lör ha g- namne af den nattliga friden i Laholm renderade titultia C. - tio kronors böter. Kral. Sakförare Wuldin i Halni• stad hade till ratten instaint laandsk- runkaren G. Jönsson Imatades med yrkande att af J. utfå ett öfverens- kommet sakfornrearrode; men hade ingen af parterna betingat instÄlla hvarfore målet uppsköts. gituaricpuba. platsligt hans dam låter hörn ett litet rop af smarta. - Min (iud, basta fröken, livad 5r det At er? - Ack, det var en herre, nar vi (Innen''e förbi, sorti trampade mig sd 'Aub på morfin. - Nlen, min nådiga, ni vill val dock icke påstå, att ni med edra oinå fötter kan ha en atonal. Zorn bihang turbfoljtr till tå. ftnbe titt:titta fiborna 37-10 af folirtongrn .51:frt tub be tate: in. clåttgarnr. Ett godt förslag. Hr professorn finner vis' början sif sin första före- låsning, att han endast har en åhörare, och vender sig till denne med frå- gan: - Min herre, skola vi låsa under dessa förhållanden? - Herr professor, svarar studen- ten, livad tanker ni? \'Anta bara en liten muslin - kanske kominer en till och slå kunna vi ju ta oss en liten vira. Rorfliga unberrättc1frr för t ribb. Liknelse. Do, Emmy, når du smeker sköldpaddan, år det precis som om du skulle smeka kupolen på observatoriet för att visa dig vanlig mot professorn. 9RinntAlifta for fötiftab. Vranng erattalu thittoo i tialitild tt !U- ll f. te. oas 5-6 r. m. 8 Oömt,. r. Zref. Clutieticnft t tame n. 9 I. m ; i sot 11 . 1 c. nr. i Cflab: er Ian tia innern 91. eva- tel oSi Manien tusiulta Jonaelon Dra 3o Juli. ZOO t el Vemannar Ctritbittal litcelon fob Dalinleaca, tons entom på IM 5.16 Sunt, 21.) dr, 7 mån., 2 D. gammal. bobb Pstabs 3nnonsafbchung. Knut Tivander gaser Lördagen den 14 Aug. kl. 6 e. in. i barvaritade gooietetssalong Tjenstsökande. Herr X. annon• å Pershög serade etter en betjegt, som icke for- drade mycket frihet och sona varit en på samma malle en langre tiol. En sökande infann sig. Han hade senast varit sex Ar på Långholmen. Vidare genom affischer. Humoristisk EtaxasilicstEloir6e. • (72) Också on presentation. Petter son rakade nyligen lått möta till sto- len för en löjtnant inne å ett ketft.:. Innan han bad om ursekt, röt den el:1 :1 ev ludl:. rasande och sade tvärt stötli l i höfli g och artig ton: - Smiekrnr mig att veta herrns namn; mitt ['anm ar Petterson. Knut Tivander. Båstads högre folkskola. Undervisningen vid högre folksko- Ian börjar ånyo don 1 nastkoininande September kl. 9 f. nr. Denna skola, som närmast ar utsedd för lärjungar, som Mona egna sig åt landtbruk, han- del, sjöfart eller nunöt praktiskt yrke, meddelar undervisning till det omfång, att lärjunge, som erhåller någon en- skild handledning, bör kunna intagas i (jude klassen af ullmast luroverk. Utom i vanliga skol:tinnen medde- las undervisning i tyska och engel- ska språken, bokföring, talt:nåtning och uppsattande af enskilda ttfl-Åra- På krogen kommer en tiggare in till en herre, som sitter vid ett bord och F:nsi ant. dricker.goa herrn. - Ilar inga pengar! - Gå i go' för mej på en Nipa; herrn har kredit, men slet 5r int e lö- skrifvelser. nande för :nig att bjuda till i den Barn från undra församlingar, U- vågen: ren flickor, ega raffighet att i skolan söka kurade. Terminsargiften utgör Don efter person. Fotografen. för lÄrjunge, som begagnar sig af un- Får jag nu bedja er vända hufvudet dervisniogen i frammaride språk at- åt höger och se riktigt vanlig ut. vensom af en timma, daglig ölverlas- Kunden. Se vanlig ut - kommer ning, 15 kr., hvilka böra erlaggas vid aldrig i fråga! Portratten skall bli en inskrifningen. skÄnk åt ruin svärmor. Antnalningar till intaguing i skolan Familjörverläggning. Mannen: kunna ske antingen förut tios skolans Jag kan inte begripa livarifrån vår 'Imre eller å olvanakrifne dag och Frans fatt alla oarter; från mig har tid. Ilsiatad den 9 Augusti 1886. han da ingenting arft i den vågen. Hustrun: Jag kur ge dej rått, tv så vidt jag vet, hur du alla dina «i behåll. Per Agrup, Ordf. i Bastads ekolöd. (70) Huru länge varar smekmåna- (W. 29) Kungörelse. den? En kenSlofull kistmil frågade sin mor aftonen/töre bröllopet: Församlingens röstberåttigade med- - Huru långe varar minst den s. lemmar kallas harrited till allinati k. stnekinknaden? kommunalstrimma, emu; hållem i Folk- - Tills du begår penningur af din skolans lokal, Onedagen den 18 d:s man, var den praktiska mammans svar. kl. 5 e. ni för att: Besluta öfeer de reparationer, mun En herre trampade på en äldre, kokett dams kladaingsslap. Förtör- erfordras å Fattighuset och beatainura livad slags tak skall Liggas å det- nad utbrast damen: - Ilur otympligt! Nu förstörde samma. Bistnd den 7 Augusti 1886. ni alla mina rynkor bak. David Wesst röm (69) Trösta er, min nådiga! Ni liar till- Alltid gentil. Herr löjtnanten racklig' många ear i unsigtet! biet dansar ft am i eldigt svindlande fart det bitande svaret. genom den öfverfylda balsalen, då Auktion it Vagnar. Vid auktion i Illaed den 12 ilat kl. 10 f. in. å all. snickaren L. Svenssons dödsbo, törsaljee 4 at. nya fjeder- och arbetsvagnar. David Wesström. (W. 28) (71) - 41 - • — 44 — vid åsynen af hatta ansigte. Derefter tillkastade bon sin väninna ett blick och ett egendomligt leende flög öfver hennes läppar niir hon såg dennas själsfrånvaro; dock snart antog iifven hennes friska, blomatrando an- aigte ett allvarsamt uttryck. , — Der ovArtsjukan råder, der är ärver) kärlek - mumlade hon. — Jag trodde honom icke ont att hysa en sådan passion för den alltid svärmiska flickan. Rosa observerade Helmers beteende och upprörda sinnesstämning, hon betraktade pröfvande Ernestine och väntade att fästmannen skulle göra detsamma. Denne tycktes emellertid alls icke bekymra sig om sin fästmö, icke ens veta att denna satt bredvid honom. Rosa sade do för sig sjelf: — Nej, detta är icke avartsjuka. Det är sjelfva konatnärn, som gör honom så upprörd, förskräckt, vred, nedstämd . . , hos Helmer \Vallroden har detta något att betyda, här sticker något vigtigt under . . livad kan dat vara för on hemlighet? — grubblade hon. Föreställningen var slut, åskådarns len-made cirkus. — Reda, Roda kallar sig denne man! — afbröt plötsligen Helmer tystnaden. — Ja, Pablo Roda från Lissabon — fullständigade Rosa namnet, hvilket hon läst på affischerna. — lim, från Lissabon — sade advokaten. — Tju- gofyra år stod det i tidningarna . . . lim, tjugofyra år! - återupprepade han halfhögt. — Nåväl, vi fil val le, vi få väl sel — slutade han, till hälfter, talande fur alg sjelfo med sin väninna Ernestine, som åtföljdes af sitt n:st- 1ll:11i Helmer \\ - altroder, Dessa tro hade 10g:1)11th:er i närheten af arenan och Ertteutine satt till höger ont sin fästman, under det Rosa var hans granne till vett- 60 mycket 1)11; otit intografier j.mtg• en Moine extrabild et- bitne• möt 1 kr.boore i (riten:ken eller mot po.thartkolt. Gettfrld Brolander, UOtoborg. (67) ALLMÄN DANS stor. Paul Roda satt vid ett stort bord i väntrnminet utanför påklädningsruntinon och garderoberna. Den unge mannen hade atödt hufvudet mot hän- derna och stirrade på bordskifvan; hatt var alltid ten, ordkarg och föga meddelaatn, mon före en före- ställning var han ännu mera otillgänglig än vanligt och tycktes nästan vara i ett drömmande tillatånd. :terå så snart han träck ut .genuin det draperi, som afstängdo dessa hemliga runt för publikens blickar, förvandlade sig plötsligen hela hans vilsen, musklerna spände sirr, hela gestalten tycktes vara elektriserad, han lyfte käckt hufvudet och hans milda rådjursögon skådade djerft och fritt omkring sig. Hans uppträ- dande hade något förnämt; han var växt anm en ung gud, det långa svärta håret kring det bleka, ädla, all- varsamma ansigtot förlänade honom konstnäretta nim- bus. Man hade uppskjutit Paul): färga nummer till midt på aftonen; sedan skulle hatt blott on gång till uppträda mot slutet af föreställningen. Nu ljöd signalen för Paul, hatt reste sig långsamt, nästan släpande, lemnado flöjten åt en af betjenterna och gick, åtföljd af denne, in på arenan. Allt sorgset och allvarsamt försvann ur hane ansigto när don af ålturf mee.t.de Ini fdlås y srar , 11 i Kuhn 'maj° Söndag från kl. 4 till kl. lo c. tn. L. Samoas. (46) Tillkiinw r gifra n den. I Ett stort vålsorteradt lager af li1';11-=. 1.3V11.131.1(13,ait., - e " billignste prim uti E. Nilssons Sten å; Bildhuggeri, Halmstad. (1.4) Landtbruksmötet. Anmälningar till laindibriikant- stallaingen i 41nlinstail eknia fåle den 1 Sept. ingtela. till undertecknad. mom Arven ruin nr alla hegartla upp- lysningar om mötet. Nydula pr Halmstad i Aug. 15aztl. Aug. Lyttkens. (619)
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.