— - «kommunal rösträtt tillkommer svensk "trea för « kommunalutskylder och hvilka icke ”dvssa sedlar såsom innehållande nawn- " Härmed lår jag ! vördsamt anföra D | | | OP fö 4 a Stockholmsvalet = .. torde med ganska stor säkerhet blif- va upphafdt. Som man tordo erinra sig blef den rena fribandolslistan med 22 representanter den segrande. Men det. har . kommit ett nytt uppslag i frågan. .Det betor, nemligen, sota temligen allmänt kändt tordo vara? undersite som på- grund af borill- niog till ståten ür skattskyldig till kommunen och ej Adftar för oguldna kommunalutskylder.e Således har den som betalt sista årets kommunalat- skylder, men häftar i skuld för före- gående års utskylder, ingen rösträtt och följaktligen ingen valrätt, Fotadt på denna grund her redak- RyaiDagl. Allehanda, Wil- helm Bergstrand, känd uoder mär- ket Afarcellus, till öfverståthållareem- bezot ingilvit en besvärsskrift al Iöl- jande Iydelel erste "Till öfverståthållaroembotot.' besvär öfver;'det den 23 september innevarande Ar förrättade och den 26 samma' månad afslalade rikedageman- narslet för Stockholms stad, och får jag härför anföra följande skål: En- ligt hvad bilagda intyg från opp- bördaverket utvisa, har nomligen ång kökaföreståndaren O. Larsson oguld- na kommunalutekylder tör åren 1881 och 1882, men genom kk, m:ts utslag den 18 norember 1884 (infördt i Nau- manns joridiaka tidskrise 1885, sid. 607) har förklarata att personer, Upp- förde i restlåogd för föregående års kunna vien att desos antingen blifvit inbetalta eller för fattigdom afkor- tade, eller eljest vore styrkt, att de blifrit af vederbörande. kommunal- myndighet cfterskånkta, så att kom- munen icke fidare hos do skattskyl- dige egde någon fordran — oaktadt de ' betalt senaste årets utskylder — likväl måste'|anvtagas ‘halva vid va- let båftat för oguldna dylika utekyl- der och således varit oberättigade att utöfva valrätt. 'Intetdera af dessa fall förekommer, i afseende à hr O, Lars- sons resterande kommunalutskylder för åren 1881 och 1882, hvarför ban ock fortfaraode står upptagen ireat- längdea såsom häftande för oguldns dylika utskylder, och således, jem- likt högsta 'domstolens nämnda ut- slag, måste .anscs halva varit i sak- pad af valsätt.vid nu senast förrkt- tade rikadsgsmannavalet för husvud- staden, hvadan han sålunda, jemlikt fs 14 och 19 riksdagsordniogen, icke eller. varit! till rikedegeman valbar.- Då emollertid hans nan upptagite på „en ator ‘müngd valsedlar, men net på en icke valbar person, måste anses ogiltiga, får jag härmed vörd- samt yrka, si. - Y (att, alla do valsedlar, på « hvilka åogkökalöreståndaren f. ' -d. gjutaren O. Larssons namn .' förekommer, må förklaras ogil< tiga och att efter ny summe- rigg ‘af rösterna de personer, hvilka, efter sedan nyssaämda sedlar blifvit fränräknade, vid riksdagamannavalet — erhållit högsta röstetalet, må förkla: ras ‘vara för 'nästko.nmande treårsperiod lagligen valde oc till rikedagsmän för Stock-: holms stad. - ; . Stockholm den 4 oktober 1887. -, : Wilkelm Bergstrand, | . redaktör af Nya Dagl. Alleh, | : Uti förestående beevAr instänina undertecknade. — : : : " Stockholin som ofran.' - Th. Arciduon, - C, Bengtuon, | kommendör. ' grosshandlare, ; Carl F. J. Lindstömn, S. J. Jahrl, U handlande, ”akräddaremänare, ördskominissarions intyg ly- der Illunda: ' . JE Y: Att enligt bärstädes, förvarade con- ceptråkenskaper : ängkökssörcstända- ren f£. d, gjutaren Olof Larsson, född år 1850 den 19 juli och för inneva- rande dr nnutals- och skuttakrifren inom Kungsholms församling qvarte- ret Deabuoten o:ris 3, 4, 6 med ad reesnummer. 2 vid Kungsholinsgatan här i hufrudetaden, nåftar för oguld- na såräl kommunalutekylder för år 1881, som Afven krono- och kommas nalutkylder för år 1882, det varder härmed på begäran iotygadt. Stockholm i Adolf Fredriks och: Kongiholms församlingars uppbörde-' kontor den 4 okt; 1287, Y > U. Geete, | uppbördskommissarie. Det är gonika otvetydigt att un- dor sådana - förhållan cor frihend- larne få stryka på foten för protek- tlonisterna aom ‘i atället fatta posia tion, hvilket år detsamma som majo ritet i rikedagen för tullrannerna Nibju, kan detta leda till något alut- resultat i doo evigt omkäbblade frå. gan, så. kanske (vdr utomordentligt vål genomtänkta |vallag denna gång har gjort någon vytta. Men under alla omständigheter kao man omdj- ligt betrakta det sisom annat än ett alago losteriskoj att, deslör att en pers 4 ” l zon bland tjugotcd hvilk | fenungens befaflningehafmande, på grund n oftor när befinnes ra- mare skodd gransknin unna asuspen- ra icke valbar, skall ! dera Ja öfriga tjugocns|berättigande ‘att qvarstå vid det dem af pluralite- ten gilna mandatet. Detta ären kraf- tig maning och bör blifra en eggel-! 80 för hvarje: rätt tänkando rike-' 'dagsmedlem att söka [inom kort å-, atadkomma en &ändriog I vallagen. Efter allt eundt förnuft att döma bor- do val, vid sådant tillfällo som detta, den i miuhngg valdo vara den ende som uteslutes och.nvytt ral efter ho- nom anställas, men da! andra natur, ligtris qvarstå. Under alla förhåls laudeo &r det dock alt oförstarligt Ikttsinno och slarf atidet parti som uppställt sina kandidater att icke ta- a noga reda på förhand uppå om dessa åro valbars-oller oj. Och dess- likes måste vi allvarligt klandra den: som ser sig uppstäld;som sådan att icke klargöra för valmännon ain ställ-. niog till: samhället, Oföratånd kan man aldrig kalla det, ty den som an- sea vara kompetent omottagn ett dy- likt uppdrag bör äfron ega så pass mycken qvalifikation ait han k&oner till dessa de allra enklasto och, isyn- nerhet på senare tid till allmanbe- tens kännedom komna regler i vår lagstiltning. Det nulskedda bör e- mellertid blifra en alvarsam lexa och en rättvis aga åt våra politici att icke handla hufvudlöst után iakttaga alla: försigtigbetamått, då det gäller att 80- ka genoimdrifsa en principfråga. | i"För summa 11 kronor och 68 öre &r det som pjutare O, Larsson häf- tar i skuld för skatt, 'nemligen 3 kr. 21 öre :för kommunalskatt år 1881 och 8 kr. 37 öre för krono- och kom» monalskatter år 1882. | : oc „Faholn, | Silfwerbröllop tåntker vestämdt Jerne wägöstyrelfeu fira med den der trefliga, pittorefla banten wid bignwirante station, ot fom utgör eu får dzat få färdeles tilltalande andlid. Ester mår uträfning skal âtminstone få läng tid âtgá för jus biléets firande: méd sista skoffan mun från ven "banfhistorsen" om”arbetet”. (det år för veften någontiug ¡soni ide existerar här) utföres ‘med liífa stor raskhet fom Hittide. Det - är ganska 'al!ningwärdt ait styrelsen fkonseqveat [genomför fin princip alt sfyuda lângsamt, Men tån! om den ‘en y ng sulle frångå fina grund fatfer o< Nå werlden med häpnad genom att utföra hwad utföras,bör I rätt och taga tid, Nog blelwe del elt uppseeude- wådande evénémeut || def ånuv ide Nrifna historia. För att! nu ide wädja till werlställaude direltårerna, skulle wi wilja förelå fousul P, ‘Dlsson, fom i Rögle har sin station! oh sitt tegelbruk, utbyta def stationsomräde med fsärskilda plattformer för den [höge herrens egen person oh audra beqwåmligbeter mot Ladolms I def närwarandz fa. Man fan börja med att flämta åfwer en fås dan fal, nen det år, swärt undgå blif- wa bilter, når man! befinnar hurudan manuamén fom ôswas, [Att felet myc- let bilar: på -mwertjtållande direktören för Halländska bandelen begciper ju hwar o< en, men obegripligt år att han få åfidofåtter fina pligter. |" Sådant inger åtminftone ide altning | och förtroende, hwilfet, man: borde fordra af en i mer ån elt hänseende läget och landet stäl= föôrelrädande person. ‘Wättendroppen urs bollar ide flenen med wäld men genom ständigt fallande säger ett-gammalt la- tinftt ordspräk, oh är det en måjlighet att genom upprepade päminnelser få we- derbôrande 'att. fullgöra sin - skyldighet stola wi Ide spara på dem od wi skola. breda temligen bjerta fårger vå ollon om ide flå fomma att fakna stafsage o< belysningar ien fårgton, fom åt- minstone ide skall bliswa Iyfande. La- ‘holms fambålle Har fåwål { kommunalt jr ais : häuseende effrat ds myet ernwägen a et har rått fordra biiswa rättwist behandladt, ! | Útalet mot major |Kilman. Til allmán âllagare i det mol masor Max Kilman anbefalda ätalel |susdr Torátt, för det ban anmodar| bewärlng8äynglin- sar á Sfedala hed alt utflelfwa adres- er på breffoti; InnebåNande uppmaning alt prenumerera på "Wirt £ and", har af jus1ltlekandlerns förfrågan, föreflaogit lánbnotarien, v. hâradeh. G. Z. N. An- dersson. Kelgörätten [torde komma alt fommantråda î Halaistad, | . KTN Lönnkrögerlet i Hishult. Wi jake wa upprepade gänger omtalat hurutom \myafrôzaten Per Simensson dag- dotma på ett djerft 03 hänsynttöst fått börjat 0& fortsätteri med fina lagbrott mot brånwinsfårordnivgen famt att crd- ningsmaften ofta Införidit,för "alt fålja ofoget foft utan : något resultat, Tig fommunalftyrellen | onen | hade fronce tånsman W, Andersson för någon tid sedan wädjat, med anfålen|om biftånd ett få det onda upprydt med rätterna eler Atminfione någon Håmfro lagd på I dan någan lid tHäbala "ha Per Sîimond- on { Högaholma (wid Smälandsgrän- ses o& hans hustru Mathilda Swens- dotter vedriswit oloflig handel med brän- win, tutar alt det ánnu ly>ats bämma della tiltag.. Närmoste orjaken härtil år att sôîfa ide: aslenast deri, alt Per Slmonsfon o< hans hustru ega slägtin- gar od befanta, fom understôdja dem i deras tilltag oc fêrwara bránwiuet, få aft detsamma-endast £ mindre qwanlum foråla8 til sôrsällalnztrnmmen hwilket om$jliggår âtgärder för def tagande É beflag, utan åfmen {den omftåndigbeten att förfäl fat ngen sfer-genom en | wåg- en til berörde- personers boftad gjord lida, fästad i ramar, få att den fan ôpp- nas o< tilstutas, hwillet går alt föpa- ren ej ser den person, sou utlemnar bráns wlnet. «Dä ifrägawarande bråmvindföre säljning fler i få stor omfattning, att det för fåljarne år lånade att fortsátta dermed, äswen om. säsom Hittils en oh ag (anna; besatt fan, ie i, i eslag. tagas,-âr ‘ej hopp a rfäljnin- gen utes, ulan in frastiga átgárder mot . dem funna ‘widlagas. Flerfals diga resor för beflag o< spaning efter wittnen haswa af mig ja den 2!/, mil långa mågen. till $ gaholma, o ennlngar haswa ef egna medel fålt ufs etalas tin bitråden. Då det tydligen ynes, alt ständig uppsigt behdfwer egnas afen,.om ett snart fut pá den olosliga bránwlnsfôrsáliningen Mall ernás, lamt pennsngar behèfwas till aflôuiny åt bl- tråden m. m., får jag andålla, att J bes hagaden uilysa och hålla fommunalstäms, ma för att hôra de rôsiberättsgade inom Hidhults fommun, huruivida de äro wil- lige att lemna något bidrag i detta af- seende.” Men Hisborna tudte för myc- fet om fin sup att de wille offra något får att få bort fin "láNarmástare” c< få fid det dli derwid. '” : Men fronolånsman. Anderöson släppte ide lagen utan gi> in til fon, beshde med. anhållan om auslag åt nådigt bi- tråde för att funna taga tuft på Pelle GSimonsfon,” då' hans tid ide tilåt ho- nom att jemt håla ögonen på denne. Oqh ton. belhde êmmade för den gjorda framställningen famt förordnadg lontors: flrilsvaren C. G. Settergren, anstäld hos fronolänsinan Anderoson att warda den fom sulle gôra’t; mot en erfättning af 50 fr. I månaden för resefostnad oc bes swär. ” Det år ju mydel wadert af länge styrelsen att få tilmåresgå anfölningen, men nog blir ‘det’ staten en något dyr lånalrågare, den? der Glmonsfon. Det beter ju wisferlkgen { förordnandet alt den fåluuda” tidfaste extra velismannen Mad "företaga föreftrifna åtgärder för upptä>aude: af Förbrylelser: mot brån- winöförordniugen. i allmänhet samt wit- nens anftaffandes' Men wi skulle -kuap- past tro att något lônnfrôgeri existerar, uámnwärdt ' eller: swärt att stäfja, nu- mera inom diftriftet. Det wärsta ogrä= set bade" nog förut blifwit med rôtterna uppry>t och det-war futet owanlig! att 18 till:20 bränwinsmäl företommo wid bwarle ting under 70+ och senare hälsten of 80:talen, men då beficds ingen er- fåttning för bitråden eller dylikt, oakladt Ieoligtmwis Sfriga : polisgöromål woro både flera od mera ansträngande ån på senare tiden. — Men ‘skulle det nu werkligen wara få noga att färflilta brånmingpo- tlstjenftemån behöswas, hwilket wäl ide fan betwiflas, när wärt sgwälwisa sands» båldingeembete funnit fådant nådigt, få undra wl, om ide det Mulle warit mdj- ligt rangeca den dec bitrådeshiftorien vå ett nâgot mera praftifft oh wmydet bil- ligare fått. För tredjedelen al det be- wilsade arwodet skulle wi åtogit of affa en med foduen och ortens förhållanden fulltomligt fänd person, som, boende, ide 2 1, mil från den egeulliga härden för "eldwattnels® utsändande till de törstiga {sborna, utan under Ögonen på den råde lagbrytkaren, Inom fort sulle ren- fat Augiadstallet. ‘Ty hwar oh en bör mål funna ínse att det är egentligen en- daft Per Simonsion frågan gäller. Wi da fåledes numera en och en half lång. man | Laholms fôgderis fådra diftrikt, ty ‘en exira eller tíllfôrordnad fâdan bar Just det arwode fom år bewiljadt den nu förordnade, som wi tro ide ens år I myndighetsäldern. Mätte emeller- tid - någon nytta blifwa af den gjorda anordningen, få är det åtminftone like belt och bålet bortfaftade penningar, des- sa, fom funde mydet mera äudamälsen- lgt anwándtis på annat fått [år undere lättande af orduingömaftens à landet ofta anfirångante gåromål. Till fmåffollelärarinna NY Wenge | loten wid Oringe smáskela är antagen ohanna Petronella Osterman, hwilken förut tjenfigfort -È Sndötorps soden, Frälsningsarmen lår Inom kor! fem- ma att befåta Halland och til en dåre jan taga fitt tåte i residensstaden, der den fall haswa hyrt lokal hos snare I. F. Bengtssou å Norr. Man har scit uppgiswet att fråga warit om alt den der feigöhâren skulle bogga eget hus I NTA men de få mwål förft under- la fordmånen och fe om det finnes nå. got att flårda får den, debsa rådinfroas de galningar, som’ antingen borde in» deu lagtrotsande Iåantrågaren, Wl dter- gilwa Prisien 4 hela deb lydelsez "Se- spâcras d dérhuset eder risas med befted för att driswa sfendeligheten ur dem, i I è "ven Mellby by flod { onsddgs nåra BHO . å upp i rôk och ned I ofta. : Det trô- fades hos PÅ Nilsson derstädes med buns bolagötrèskwer? oh få fól det mae stinisten in att’ flåmta med en nyfilen ungdom fom gapade pâ- det“ fonfilga maffkineriet, "Han tog till den ándan sig för att snoppa ciddsau of pesfens bustond famt ‘fâtta den pá säkerhetswentilen- Denna sprang ögonbliclligen o ut ru- fade ångan med ett Mitt dn, inhöl- sonde hela. byn i råt. Maskiuisten sôlte med en ôswer den sprungua ventilen tastad fåd stásja upproret I lokemobilen, men trafan flungades högt I himmelens sky. Den. sista resursen anwändes dä alt med rasande fart skysila elden mr hården, och jö full - maftin.., Men dá lolomobilen de war - fôrscdd med êswerbyzgnad, u- tan stod ’ obetådt funde lätteligen en stôrre omfattande eldsmwåda. fntråffat, om ide skyndsam bletp tilkemmit för den utkástadeeldens dâmpande. Treôsk= averfet måte: uaturlígiwis stanra och det blef nådwåndigt. att feta Dag ren of werket, br. Andersjon från Muu- fa Ljungby, fom, når delta skrifwes, fom bást - båller: pá med att reparera ffadan, Det skedda manar til förfig- Ughet att ide få der wårdstöft och lätt- finnigt, lefa med werktyg { menniskans tjeuft, hwilfka“ genom oulfktsg behanoling tunna , förorfata förtufter till lif od) e- gendom i det obegränfade. Nog blir det en dyr historia för maftiniften. _ Difteri har inom en nyligen lil fladen iuflyttad famili för några dagar fedan utbrutit. | GSjuldomsfallet manar till försigtighet för undwikande af fmitta. 14 Y I + Annons afnåget antediluvianskt slag fåretom i torsdoganumret 'enår poftmå- staren & N. Wigandt der figurerade med årtalet 1387, fåjonr angiswande tiden. för anuoasens utfärdande. 500 år, ja, ‘det är ju en rått waer ålder. Men wi få upplysa alt det war en fåt- tare fom gjort honom eller rättare an- nonfen få der åtderftigen. a Mellersta Hallands jernwägsbolag har, sedan fongl. mas:t förklarat att alla wilfor för rättigheten att onlågga deu samma blifwit ordentligt fullgjorda, erhållit tiljtånd att återfå de säjom får ferhet ‘deponerade handlingarne. * Raft och behjertanswärd handliug. I torsdags morgon hade John Swense son c< hans fon Swen Iodnsfon från Mellby strand warit ute och dragit fira | garn & ett ganska fwärt wäder. Då de på. hemwägen, wid. T-tiden woro invid Lagaånd mynningslunde ide båten un- der den rådande Ulästen| med hög j[d ‘flara inloppet utan tvråkte en brottjjd farfofteit bofstafligen dimer äuda, få ott fölen font i wädret. 'Belittningen tyd fades emellertid flamra fig loft wid re- lingen, men båten tullace oupphörligt rundt få att de båda männen woro ån under ån ofman mwaltnet.' På detta fårt utbårdade de öfver en half timme; då ändiligen hjelp ontånde,: i det tvenne behjertade, oförmågne mån med risk of sitt eget lif oh hwarje êgoubli> i fara alt dela lifa dde som de fôr fitt lif î falla wägen fämpante lydades ná nt med fin båt til de skeppébrutna sant oftadda fåra dem I laud.; Det war lax fistaren Jöns Larsson samt fiämannen Ludvig Jönsson, far cd) fen, från Snapp: arp som -rädvade de bida förolydade med eu ‘sjelfuppoffring, får hwilken man máste ezna dem all beundran cd aktning. John Swensson war få medtagen att han taustès máste forslag till lroncjägar ren Mellstrôms hus samt! der nedbåddag oh uppwármas, mea på eftermiddagen blef han få paß fry att han gående fun | de begiswa sz till hemmet. Båten dref i land på eltermiddagen cd blefvo gar- | nen, som fastnat i dragzea, äswen i bes håll, få att ingen förlutt fledde' | Det år ide törfa gingen Jöns Lars son mifat fig fom en modig, rask "hass wels arbetare", ty för 6 à 7 år sedan bergade han under du swärare omstän- digheter i en stiande iftorm med fin lilla bât’ besättuingen från wid Snapp- arp straudade hollåndfra skeuaren "Hels Iedina Wilkens" e& erhåll dan för detta sitt wälfördältande medal] af delländsta regeringen. = ] t Sedelsörfalskaredandet från Suuds- wall år nu’ gripet. De áro torparen Nils Olof Suudin från Trollewed I Gnarps - [eden af Weslernorrlands lån, fn för utprängling af 6 ft. 60 tron: edfar. E Malmd hältaded, torparen Lars Matias Rolander åhven från Gnarp ec arbetaren Erik Alsred Landin från Nsurunda, hwilka crlänt att de af Sun- din erhållit 060 > falska' b0-fronotosedlar vo för desfa Inköpt den salska postre- mißwexeln | Oskarshamn-á 2,350 tr., samt slutligen (. sjômannen cc 1räsni= Paren Eric Dlof Melander, fom förut undergätt 6 äre sirafsardete för sedelsdr= i falftning | Malmd, Denne fistnämnde Iydes haswa warit ligang huswud= cd) förlagåman. Sundin har ester ett längre nefande erfånt att ban i lôrdags åtta dagar sedan | Sundömal sammanträf- fat med Erik Olof Melander, fom då frågat honom, om ban, som wore-wan wid offårer, wille till utprängling mot- taga några 00-fronordsedlar af Sunds- walldban!en, dä, han stnlle 1 prewisien a) | alt , | ON | erhássa halfwa det utpråkglade belopkbet, | Sundin git ln pd affåren oh meller . af secdelfadrifören 125 |. &2-Trondrys sedlar, | Dagen derpå träffade GS. äsen i Sund3wall slallbrôderna Nolande ch Landin, som vå tilllrågan af S.' gluzo fu ‘pá | fompaulskap om ulpräu barn och befommo för ándaniâlet 50 fi td= far, + Dervå reste alla tre neråt lagdet först lil Westerwik, dec den förfid se- deln utpránglades ¡af S, hos en guld-. smed, ‘af hwillen han löpte några ‘sils= werskedar, m, m, 'Deipå stildes fölfta- pet åt. 4 - Rolander oh Landin begäfwo sit ti Oskarohamn, der de ngt 47. st.'af sed- larne i Offarshamnebanken som: b lôpte en postremhwerel, à 2,350 frener. Sundin tegaf fij åter till Stecolru, : der twá fedlar hos twiclifa butitsyande : lare utpränglades.'" Derifrän bezah tan fig tin Malmö, ‘dit han anlände lmir. ; dags morse. FLE SR LE | idare har han ertånt fig I Kungsg. | fara undangömt; ett förre antal fatta edlar, Detta fledde-i tisdags dà Hen : af. tfdningarne fann, [att faiskhetin of ' de 1 Ostardhamn' utpränglade feNarae ' bliswit upptádt. ¡‘Han hade då befarat upptädt cd inftudit de af honom innes bafda sedlarne ji, en [bufte, inlindade i ett siy>e tiduingspapper. . På hand be sfcisniag af plazien, anftåldes undérjöt- ning, oh mydet rigtigt hittades paketet med sedlar, hwiika woro till antalet 202. it | . ) " Lilaledes hittades t!'ontdage i den e- nes af de f Norrland ytterligare hiltade sedelutpránglarne,’| Sjôbloms, logis 162 alska Sundswallssedtar, : nedstopphde i sängen. Sjelfwe; förneta deose utyräng- lare all we!skap om sedlarnes bestáfsen= bet, uppgifmande 'att de erhållit deja mu der båftbandel i Sundéêwalletraltey. Entizt btwad Sundin sjelf uppzisicer sulle han tin) utprángling bafma mettas git oinfring 300 sty>eu femtiokronsedlar, Affären har sälunda' bedrifwits li stor’ flata, då omfring, 600 styden ellèr för: 30,000 fronor woro utlemnade Jög om- fättning.. + to ‘| Dålig recett. Vid den kellekl, fem i föndags' upptogs i ‘Wexrjó doptyrka till förmån iför : behôswande. ftudtrande af Smälands landskapsföreningaz, Iin- flôto summa'— 2 dre ij | Y tj ; väl Vv | Slungkastningen är ide allehaftå- eude för oden Laholmitiska ungdomen, ty från Orebro llagas i Nerikes]| banda âfwen samma ofog. Sä bar'ett par barn tliswit ganfta illa träffade i anfigtet oh I ôgoncu ‘af dylika uttaftade projeftiler. |Tidningeu rekommetderar att hwarje. fådan: wapenbärande uugdom bör anmälad bes fin tårare för wälsêr- tjent nåpft. | | Åtalad länsfigrelse, Justijicon bud8manuen har i Mrifwelje af [den 6 d:8 till abwofotfiftateembetet i} Gêta hofrátt fêrerdnat'om’ åtal mot länesty- relsen i Jönköpings tån, på grand af ingångna flagomát êswer att iträgama- rande embete belagt enfan ing à Le-. 11 aw icomt- wisa Fredrilsons till törjäljningjå sri- willig aufticn :utlyfta egendom med qwarjtad. på anfölan as person, fém $8 heune ide Halt någon fordran. E i : Danska klaßlotteriet. Dä fundér de senaste ren! lotteriets fedtar blifwit allt mer” e< mer begårliga, har Jörflag wädts om: dfandet ‘ af! tetternz från 76,000 till: 85,000. | Öfwerstettzt har under de fem tenafte finantåren kigjor! E genomsuitt 828,982 kroner, hwillea fumma naturligtwis! former’ att] ytter ligare ôfad om den föreflagne ‘nya an- ordningen fommer att widtagas. . Kollektôreruas* prowision har ziert 407,700 froner c< administratiouelest- naderna betingat lu. 81,540. ; Spritfabrikens i Karlshama tidta areal upptager en pla af 195,334 quvas dratfot ‘eller mer ån tre ch et dalt lunland. Näppeligen, torde inom| Swes tige någon fodrilödygnad tädal stèrre vlinnehåll. |K. À, 1 De I 1 Godtemplarbalanscn. Férr templatordendjelrereraren J.. Swus1h bar enligt hwad underfökningstemitefu wid fa Mattia t i Stecsdeim fonnit gjort ged- a styldig til fdistingring af 4,922 le. Beflut om âtals mwådands met deu be- tatd. | : En fleppsbruten på Ishaswek. Grån Londen skeilwes:" Den til Queens- town från Newyork för ett parj dagar sedan antände "Germanic" har råedförk en fjöman, James BV. Wiuceut, fom är den ende dswerleswaude af de 18, dwilla år 1885 afreste med hwalsistfängätskep- pet "Napeleon® Hans lif darjmaril en albruten kedja af måder och oförfate er. iT N 3 30 dagar måfte han uppehälla fis på isen,' under! dwilken tid. alta dans famrater dogo af fåld oc hunger; ' Han blef fluttigen 'råddad af en eskimi, ded ' wilfen han Íbarstannade i tud bela tr. . Bör en tid sedan ly>ades dan bil nppfagen af ‘eu dwalfisksargre.: bc pi ellfa fartyg dar ban åndiligen fommjt tin ‘Newyerk, der han nu berättat fin lorgliga lesnadödistorja i | «| 0 ; , fant ' + Ule- 7 dräglige förtroendemannen har uu fate >
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.