7 | Penston;åt afsatt em-' : tillgrepp af . Antållande-mot ver l - Golnge och’ Villands bärade domsaga ML betsman. =... + 1 anledning art kms remin nied infordrande al fullmägtiges för givit: statens pensionsiorättning yttrande öf- förre -häradshölfdiogen i Öatta . mbergs (afoatt i fjor för ; Si hart sigillata) ansökan om pension; beslöto follmagtige, ges nom - vorketkld omröstnivg, att hem- atälle,:,.att: Strömberg, hvilken erlagt pennionsafgifter förj25 ür och 7 m 5 vader” eller till ‘och med: slutet a Avgusti 1885+ samt sedermera betalt ‘asgiftor intill utgången af år 1886 för bibehållande al pensionarätt för euka “ -ach--barn, måtto. förklaras berättigad -dela att rotroaktivt erlägga bristen i 30 åra, afgifter, med rätt för honom “ait dervid rökna'sig till godo de are " giftebelopp,. hvilka af honom inbetalta för bibehållande af pensionsrätten för enka och baro, dels ock att åtnjuta för sin återstående! lifmid pension från denna inrättnings tjenstemaonatond i första klassen : till årligt belopp "af 2.400‘ kr., 'ntt beräknoa från oc i med 'månaden Ynäst : ofter, den," i: hvilken ban erlade, fylloaden i tretio års af- gifter. RE MS . Detta är en den horligasto illustra- tion till det gamla ordepråket «de små tjufvarne "hänger | man, do store få gå» Personen, som under. loppet al åratal bestúlit ataion och allmänheten på?! tusentals Kronor på ett formligt raffineradt, sätt samt innelsde en'sam- bällsställning, och ett erisbete; för brott mot hvilket lagens, don sanna rätt- visans, hammare] borde” oli till .eå hårdt som -möjligt, har genom det så- Junda gisna beslutet fått pre, udikat, att, blott: man: som ordinarie’ härads- höfding” stulit. tillräckligt länge och mycket," det ‘val |kan hända att:han icke vidare får döma sin medmenni- ska för stöld, om t. ex. en stackars ‘huogrando: varelso lagt till sig med en. beta bröd att mätta hustrun.och _barnflocken . med.'. men deremot. han får sig årligt underhåll af 2,400 kro- vor under sin lifatid samt sedan"den tagit slut åt efterlefvande familj, ien- lighet med. gAllande pensionsregle- |, mento, . Det är den gräsligaste höjd af moralisk ruttenhet ochiförnedring "inom eit statens verk att så vilja ar- beta på att få uadergraft grundrnlen och tro’ på: vår! styrelsea sätt i all- mänhet att rätt handhasva’ saker och ting. . ES AT ASF Hur. är; det ; mäjligt att åt;en för tjusnud alsatt embetsman, som likväl icke 'bestraffades.i likhet. med en an- nan tjuf:och för, resten, bura han nu skiljdes från sitt: embete, icke längre tillhör "kåren, bevilja. pension eller årligt. underhåll af, vi kunna gerna såga, allmänna ‘medel? : Sätt karlen på en arbetsinrättning,; om han: ej an försörja sig, men lägg icke hy- ende under lasten på ett sådant sätt; hvilket utgör en bjert skrikande illu- atratión ‘till "det! så' mycket och med störatsa ''rätt;- klandrade latitudsyste- met.”Att nfentte domhatranden Ström» berg hade nog djerf pannn att'våga framkomma med en dylik oblyg be- gäran förvåna 018 alle icke, men att det ‘gafs, en möjlighet, då ingen, den . minsta” förmildrande: omständighet fö- religgor, att inom styrelsen I civil ' etatensa pensionsinrättning någon röst skulle kunna höjas för beviljande der- al år till den grad förvånande att vi aldrig tänkt 023 något |, Alter Ego. Faholin, ' Riksdagämannuawalet i Stockholm. Samtllige -walsedlarne. med gsutaren O. Larósons namn bh fwa af ôfwerstäthäla- reembeltet blifmit'tosferade vå grund. af bástande för ozuldua fommunalutskylder och år : magisiraten ålagd. merkitålla ny "fommanråtning, bwarlgenom de 22 ders uäst I rôstetal fommande förklaras :lag- tigen malde. Och sälunda komma :pro- tiftionisterna in| { stället. Men“ ”gjut" ide några. tårar för det att gjutaren Laresen, -stôrtat' .minihåren c< tnfört tultflord: i landet. Det. lanske ide ska- dar, Han „kommer emellertid fom en aunon Herestratus — det war den som anlánde Dianas tempel I Ephesus — gá till’ esteriverlden, men ide:vå fame ma fått to. han slä>er fanfle genom Fila vicarndet frondladlon En. fö alt 3 ben fom den, ga - täten gsorde. | gomle tempeloft$n Åtal mot rådhusrätter, Insiitic- embudamannen ¡dex drorduat em âtals ¡râdhunsrälten [ West får oeifisg tidämpning of firofflagin es Lifatetes bar ‘anbefolts åtot mot råde budråtten i Waxbolm får oriftig tilåmp- ning of lenfurslagen, UT DEA . - Mellersia Hallands folkbank. Kon mas[:1 har foftflållt fårnvad belogen: ning för altlebologet, Mellersta Hallands foltbauk. äv . | RS etta år:den förfla bantinrätt fom bewlljals : oltroj pá gtund ee IBealdet år utfårdade logen angående al a , H » è sù oerhördt, * |f ilebanker vlan, fedetutgilutogdet ba an | ing nom finanßdep OMI ‘faftfällelse lugisn Ue. ordningen hafwa' ur: densanim tits alla sädaua’ bestämmelser, som Tin nas "meddelade: i fjellwa banklagen oh wlifa lde 'ansetid. tämpilat att’‘upprepa bolagsordningen, då'de | allt|fall med antenn al ola fôrestrif er läuda efterråttelfe. Tor oe i j ângd til ou : trejen för ‘banfen år För uin af år. 1907, ds; 1 s.junder 29 år. OÖnskar_ böntbolaget dere}ter forte fåtta fin mwertjambhet, skal fonungens tiftånd. dertill" sôfa®- entiyt 36 5 af bankaltiebolagslazen- | - i + . Útalet ¿mot NVårt Lands agent. Audlidsen ww. häradohösdiug A..W. Runde berg” I: Göteborg, har fdôrordnats att wara auditör wid felgorálten Halmstad mot majoren. Max K [man REEE . Kronoarrendatorerna | inom sôdra Halland“ stola, som annons i tidningen utwvisar, fammantråda för àlt ôfwerlägga om dem törande ‘wigtiga fräger: „Wi tro of “weta ‘att’ det ’gáller anlökning om nedfåttning T'arrendena. o< wåra tryds ta tider fan det nog wara behlertans- wärdt om staten wille ömma för en bil= tig _lâdan’ och det skulle nog: wara med fördel enadtrott lindra tungan c< bårs dan fêr-desfa’ ffattdragande, ly nog fom- ma erfåttning i anuan förm genom yt nerna landet til del. "+ Stadsfiskalstjensten i Laholm fun- gôres genom annons I Posttsdniugen til anfölan ledig. Sökande ha att inom 56 dagar från de 3 deuned tid magi- Rralen i Laholm inlemna fina” til ju- [uittetanslereembetet stálda anjölningar. :MNågow' laxodling eger): (de rum i år wid Hofty staten har nu dragit in anslaget : dertill... Fisket 1 Lagastrômmen kommer nu helt säkert på återgång, men det år ju det’ systemet, som! uu kommit i gång i rârt land, wi mena ide den der gratistidningen "Vårt land" och inte heller "Fäderneslandet"! oh inte "Fo- on SNR Y won “ Den _första fnönd för vår influn- dande ' winter föl. här/i: går morgse .o< eftermiddag, men uppldstes! genast i wat- ten. Under föregående ; dagarne hafwa nafisrosterua warit mydet starka för âr8= tiden ráfnadt. Ända till TI/, grad fallt har företominft fram åt! mörgofidan.” E Den. tärlefen, den färleken.“ Det ån sedan i går en álskogsfrank narr wille taga lifwet af sig med alt inmundiga mecrgelgrafäwallen ff, alltför" stor myc- fenhet, Men-— skriswer wär meddelare från Nenneflöf — enär den färlekätörstan- de, fom wille låda cen' der inte glöden med det falfhaltsga fluidét, på samaia äng "fann "på: att taza sig |watten öfver fufnudet, „wä>tie detta uppinärksamheten bos ‘en annan 'ungerfiwen! som “gi> cc "höstplösde" i nårbeten, ‘när han fis den färlelisjuke ‘godsen sä der| taga : fig ett kallbad midt : i hösifglan jedy utan til all taga af-sig fostymeu, rnsade han till o< fid fe fin gode wän, något druden titta i djupet litet för ofta. : Då han emeNertid..tydte att larsci fått.nog af taflfupar fattade han en båtobate, fom wid upptagande: af en mergelpump bån- delsewis blifwit qwarglömd cd ured den na: Iydades han hala den tôrstige fjälen i land.’ Ryozgen fd sig wisjertizgen „elt ra nyp, men sedan man jvändt upp o< ner på Nisse några gänger och fått ur ? NN det der falla; rara [wattnet samt | ått i honom "lite ftart”-få war han be- lâten med hugget och wid profetens skägg fwor han att, om hau sfulle/en gång till je åt någon fjol, sulle den, fom wille, gerna fä ”matademilera” honom {| trappsftorlet. Han mente wißt någonting annat, fom mei brufar gôra med 6|weors-smd&= grisa cor : Y wF , . | E . . - «4 De fungliges jagtrefor. I lördags 1 >» agades à. Stullaberg.j. EA: emvis otur dljde. fonungen under“ jägterna i fre- dags ed) lórdags, I Wid jagten à Kulla- Gunnarstorp lossade | fonungen ide ett sott-c< à Kullaberg blott ett enda, som fálde en hare. | et J ons2ags ;woro konungen och fronr priufen , Inbjudna ti0 galamiddag hos danfle fonungen och hans |gäster, Kung Kristian ‘ utbragte en - Mår för fkouung Osfar, 'bwilten ätfêljdes af "Ur swenska bjertans djup" od) den \wenske-monar- fen ladade med en Mål för danska fon- ungaparet oh lonungahusel --‘ | måndags. jagades | närheten af Helsingdr i det 1. k, Nyrup Hen. Dar, gen gynnades af god! wäder; ‘Votet blef) ett duofin' rådjur, ett" par ráfwar och! barar samt} = en hund, en stôfware,! fom foenfle: frunprinfen [hade den otu-! ren att träffa. : on På eftermiddagen fledde återfården tin: Helsingborg: I } DS > Konungen anländer till hufswudstaden' nåfta lôrdags förmiddag med extratág. | «Stil Sötionhad tl à få byar; I i Nosaby o< Nedo,“ som I administrar ; tiwt och fudiciett hänseende, hêra till stas den, men &:fråga om rifédagêmannawal terligare förbättrad: brufuiîng af domä- sterlandef", utan wärt gamla Swithiod, war ‘en, gång, od):bet ivar. inte längre Hill nâgorsiádes. De Irå-. gawarand ‘ byamännen Da es fått rôfia "od. walet har ej fungsorts I deras fyrfa, De! ha föôrgäswes frân flera HåN begärt. uppsvdnlugar. Jusilledepartementet har e] end beswarat derad sfriswelse, + I UWtfagslöfen. i Halmstads härads böftettng är ‘sal till tördagen den! 24 dennes fl Ul ft Sc | För. rätt. till" metning ; i Attran’ under: en > tid. af ytterligare b är har friherre - Oscar "Didjon erbjudit fia att betala ‘elt belopp. af 1,000: fr. pr âr; meddelar F.TO n | Rynmlingar, : Gårom dagen rymde 7 frouoarbetófarlar från Borghamn, tros uoarbelastation - wid Wadstena. : Tw fasttogos genast, men de öfriga ly>ades tomma öfwer 1 en båt och rodde åt wefigdtland- till." De estersattes af eu fanjunfere ' oc: några “grenadlerer, men dessa senare målte tid Ttjo af fiöjlula återwånda, hwarefter fanjunkaren med mera 'fiödugtiat ‘folk ‘estersatte rymlin- garna,' fom nu fött en timmes får vrång. po de blifwit fasttagna "år änun ej etant..” Men 7 y ef tbdad Håra dö Den;"granna" marknadskonfekten. Giftig - konfekt säldes à senaste markna= den Rå "Småland. Landibrukaren SF. Samuelsfon från Stridult, Wrä seden,' bade från marfnaden hemköpt lárgad fonfeft till fina barn... Tre of dem Infjulnade genajt dåftigt odh-ctt aj. dem -afled efter ett par timmars plågor berättar" Sm; Pages cor bo 1 säl | " En'märxklig twist har uppflått nel san soerrasfinaderlet i Ystad och kull- werfet angående en so>erlast. Denna angass — meddelar ‘en. bresskrisware til Dagens Nyheter — af foderräffinaderiets arrendator, hr - Lahman, wara räâse>er, men: of. handelöfeniisten I; Stocholm förffarades fasten wara raffueradt, socker, som blifwitz färgadt, få att det lifnode råfeder..: font: drager .mydet lägre tull. Hr Lachman har emellertid beftridt fe- mistens . utlåtande sam! ‘rest upp, till Stockholm med profiven för att êfwer- tyga wederbörande.- I Ystad har. falen mådt oerhört uppseeude, Skulle tufl- werket och handelafemifien få rätt; fome ‘me det ‘att drabba tmportören : dyrt Han finge då böta warans dubbla wärde eller 100,000 fr. : i i - Af ffadan blir man — ide wis i Lules. * Luleå brandfår sulle i måndags eftermiddag :famla8 för minfiring och) öfning ”ocdy- braudbefälet en halstimme' derförinnan för” ôswerläggning ‘om (ôf- níngens orduaÿde, Då nu fö kort tid förflutit; sedan ?staden > hemsôftes ‘af en förhärjande etdsolyda, skulle man wäl förmoda "att brandfären genom denna elyda ' flulle: wara’‘belyligt upprydt, och man flude. taga denna mônstring och åf ning' på fult allwar, men få war ide förbåflandet i den goda staden Luleå. Til brandbetåldmötet fom ingen, och: tin möånfiringen'; wid. ivrutbufer bögft få of befålet oc) nått och femt få my>et. folk, alt fpruforna funde uttagas och: befigti-. gas. De: flefta af befälet hade - inga bandrultor med sig. Jungen war ifklädd brida elleri befåloteden.. Oreda och hands falleuhet - rådde pä olla. háll, Ej ens .branddjeferna' fåra: förut sôft få fyrut- besälet | samladt- får : att få brifter, wid redskapen utredda, . men utan alt mera än några. flyden tillomnio. , Man kan med . flåt fråga: målte "det komma en eldôwáda till för ati wåda luleälîerna ur deras lifnöjdhe1? - : ! Om jagten fref för hundra år fe ‘dan dem ädle täntaren C.- G: af Leopold "den. blinde. flaren" följande, tom, eger synnerlig tillämpning pá nutidens © - "Och nu, pá: det låfarern må rigtigt fôrstá: min: mening, will jag här tillfäne nagiswa, ‘att. det. ide är jagtens bchof, som sag nekar, ide deß brut, jag tadlar, utan det onaturliga nôje, man derwid finer, ett nöje, fom glort, alt det warit alta, tider ansedd för det yppersta och ådlafte tidsfördrif od derför på många fråtlen förbehälen envaft fonungar, prius far cd de fôrnámsta [landegas: 4 . Ati : slagtaren med tectio gånger om dagen uppböjd yrhammare frosfar tretio bedornade. pannor, lifasom att. jägaren, hivars fall det blifmwit, flitigt riktar wä- ra bord ‘med skogarnes- fårråd, derwid är ef att päminua. Derás mwerkligt grym- ma förråttulug är ett uddwändigt ondt e< det år ef nöjet, som fyr: derad slag, det år: behoswet O Men: kunde de osà wara nog bare barista ‘att finna deri ett wildt udfe, blir do> den grymdet, dwartill de wän- Jas, - derigenom af ringa fuflyrande på de. allmänna federna, titafom Hå andre medborgares åden,- Deras lâgre krels tl dindrar det: nåftan Ingenting of fam= báltets dilmánna wållård beror på dessá enskilde -personers mer eller mindre mil- da lynne. Det -fêrhâller sig deremot delt olifa med de uppdåjtare flasserna. Wta filosofer, wåra uppfoftrare gifva fig all måda att {nplanta hes det upp- wäxande :flågtet den êmma wälwiljsa, jem len göra mennlskor deltagande kh warandras plågor, ädla, medlidande och blelpfamma.”" Man har inrättningar får hjertals e< fånslornag förådling; man - . *medlidande godbet,” , 2 oa famfar - sig lf grâta vå wåra sfädespel om. ie nog. fan lerlat4 vn | wid 'en waer NG grundad på den uppliswas 1 meunisko ‘ it.-fádant e : D nefar det: ef. > Men man borde wara fig något HUT det dfriga.- ‘J dessa seder är detulde att nåfta tîmme, wäpnad med elt mordiskt’ geuwå förfölja i flo- garne ett osty!digt djur, hward bled man aldrig Mulle hafwa nog grywßhet att wid egen husdder fjetf.. uigsuta, FJ: desfa feder år det..>e att se, [nnerst fråfdad, denna :. elydiiga warelse med. ntfirådt tunga och Mällwande bogar sägtas fntil ‘sidrtalag of blodtörstige hundar c& sling- ra sin ângestfulta vlt { bundrade bug- ter,: tifs den omsider, tråffad:af fulan, stupar I sitt blod; flåpar fin séuderslitna tropp ännu några feg unter ohyzgliza rydusngor :0<--blie ändiligen qwarlig- gande I arbetet af en fång dödawinda,” + Gt. offlutadt litterärt företag, Swenska Famils-Joucnalen har hast en ultomordentlig beiydelse för spridandet af funskap och bildning til de djupa leden der. förut deli iry>ta ordet uäftan war ofåndt. ”-.Hon:banade wäg för fn ända c< fårtet till bofen | ort nä wot {n i den: lägaste loja, och den swenska periodiska_ prel, som * nu ser sina alster fä stor fyridning, bar i myet Familj- Journalen alt tada härsêr, . Familj- Journalen war I fitt slag af banbrytande natur ll M ! ‘Den 15 oltober- 1887 år det dalum, fom år satt sista numret laf- medotid- niugeu Zllustrerad Famils-Journal, hwils fen - nu genom föp, som déf uppgiswes för en summa of 16,000 trenor, öfwere gått till förläggaren herr Carl Suneson, 'utgtfware. af "Swea". I : + Med -dekta fifta nummer afflutas ett tjugofemärigt, litterärt sôretag, som i många häaseendeu stär utok life i wär! Ÿ Konkurrensen har blifvit -Tidskristen. började bli gaminal. Man wille hafwa nya former och spridningen blef mindre år för år. UÜppsättuingen "of "Swea® blef: dôdskuäppen, c< det egendemliga är, alt den som gas Familj Journalen def död, anses wara just den fom un gång Mapade företaget, nemligen herr. C, E-- Gernandt, . Det anses all- mäut att’ han stär fom stor intresjent för "Swed." | Bedräglig annonsogent, - Tidniu- gen Praftifens utgliware| boktry>areu » I. Bidman i Kristinehann har hes Steckholms “ deteltiwa polí anmält, att ban” från : annongagenten (Carl :Johan Montbelin. född 1850 1 Solberga för- samling af Jönköpings ' län, fått för. großhandlaren Percy Ludslräkning mot. taga annonser för 600 fr. I Hirför hade agenten. Monthelin af Bidman fontant uppburit sitt arwode fom agent med 20 precent eller 120 fr, Cmellertid har greßhandlaren Luck förklarat, att han ef egde någon fånnedom am isrägawarande ‘annousbeställuingssedel, od Montbetiu bar. infôr- polisen erkänt; ätt han srif- „wit denfamma” samt’ te>nat bemålde ficmans namn. LE , Löfbergiaua. ‘Under | tio ‘ech! ett halft ás tid har jag haft bostad hes enfefen C: Murmanu- i all|sämja, wån- lighet och ärlighet à ômse ssidor, men fe- dau hon slt. fin: gård, här: jag bliswit fångad ien fålla, hwarúr’ jag -fuappt fan reda mfg, ehuru ftok| e térsigtig, men skall nog gå för sig. “Emellertid ênskar jag dura 2 mindre seller ett ftort rum inom tambur, helst gènast eller nä= sta fardag.… + : O Oscdr Löfberg. . Många âlar på en gång... Å bems manet. Gammelfjö wid (Gee ra ända bade man bârom nalten nêjet fån- ga 60 fiyden åtar, af hwijla ingen wäg- de mindre än 4 slälpund, Detta war den stôrsta fångft man vålen gång der- Rådes "erhållit Atminftong sedan fjönsd änluing. on | | Y - Snygg konkurs, Cu -uti en af norra -Katuar : láns Tu bofatt per=* son, ‘som ifjol gjorde tdufurs med'en liten nätt stat a wid paß; 70,00 fr:6 stulder, men ringa eller inástan inga tills gängar, har genom sin [affärsstältning tydligen. wisat, hur långt det går att leswa pá gedirogenhet och wingleri, Wid nu ‘| dagarue temnad slatutdetning uti hans loufurs befanns, att dé- opriorite- rade borgenårerna fingo ei utdelning af — 0 procent od de priojiterade hela 5 precent. Ceesionauten, er. äldre f; d. bonde, ‘ hade laborerat filligi’ med were lar od) andra wärdepapper. ‘Han lesde ègt, låg: Ut träwaruoffärer och \wängde ig pá básta fått, Shel har ban aldrig eg nägontîug; utan rôrdt sig blott med lâuta- esler andras pengar. kör bonem ha nu goda wäuner e< hefanta fått förs lora êfwer G0,000 fr. [CH "god :wän® har å pere dar får 12,000 fe. en It- en gård, der dan sar serte famil . leswa fina återfrående odon. ail feams En un tarleförenin åt man’ be=: tänkt Få ‘att vilda i Efí Nk Föreningen: upptager fåfont/-medtemimar- endaft er- fändt noltra perfoner, sqm ålwen wilja sveska, för nylterhetens befrämjande: A= 1 Y år [Tält bra, glordt, Jag af wärt folk” Hon har wät läslusten öfwermåltig.: «| dessutom: 100 kroior åt värn fattiga |; "O i NOA E js tj E ELI IN A I (1 + „1Jernwvägsoly>a, IP Allauticbanan, har den/12 oft. ex tåg. sammanstêtalifg > egt rum, hwarwid 17° padsagerare. dödades oc ‘25; blefwo i’. rade, vn Ck ER DT M SER CURED + 2 D, :; “ Framtideus bref, Fonografen, go na Edisons fuilrita: ibpfinning. fär fom" befant lorde ‘wará af en “isudbz.! | gare", ‘ungesäe lifuandè den fom man: talar’ I pá en-telefon, o< hwars, my>et tunna botten bildar ett) ags trumbinga - | som fålteg i swängulng' af lsudwäzorqa, | då man falar ‘eller’ junger emet den samma, | Medelst eu wid skiswan fast- fsittande metallnál Ingramerasbesjafmångs ningar, hwilfa ro starfaré eller swa-: gare, . längre efter fortäre aft ester ljus dens beskaffenhet, på ett stannielpapper, | Chicazdn | fom år: lindadt, ring ‘eu roterande co. linder; |Gär man nu den moljatta må! ses och tåter: en på detta fått med "Ljud! "Ipår" betädt" cylinder |wända: sig rundt: och deciaenam twinga' stiftet, fom glider dfwer alla fördjupangärne, att’ gåra em! de förra rôrelsetna få bringar den ljud." bågaren8 botten att Återuyprepa olaga ningarna..." Derigenom! framfallag åter samma luftwägor som den talandes röft på sin tid wådte, och wårtsåra uppfän-- gar dem som elt swagt, men tydligt åters ljud af--:de uttalade ocden;! til od med | réstens i Elana tan. igenkännas.- Den ' praftiffa : swárigheten "har bestäit tort, - få" fördjupningarna få Marpa c< te slámda,! att orden’ ej bleswo ett otydligt: mummel, : | ee "Na omtalas att en amerifan har lc „fats. fôrbáttra * fonografen jfå betydligt, « aft den snart wäntao | handeln som det básta ‘af ala fått för ‘menuiskor, hwilka âro ‘sfilda: af tid o< ¡rum att meddela fia med fwar andra oh fom en farlig. fonlucrent för ofla stenegrafer c< slrif- fulor. ¡Férbättraten. begagnar i fådet för stannfol tunt ‘prepáteradt warpapper, som efter att haswa riottagit fina ljud= [pär —. varie cylinderêswerdragrym -- mer vugefár 1,000 ord —itan stidas pá posten till den son! ian med fonogra- fen få fom: melauman talat till; Han i eller bon: fåtter : dá eudast papperet på j fin cylinder, weswar| denia "rundt —.. oh den äffade eler ¡allt! anugt ån Î- « sade rôften > Ijuder med fen förtrogen ; Hang, tydligt od högt för hans: åra, Det är det talade ordets föremigande , + Att ett bref eller atnat do?ument sem | framträder i skepuad af fonogram ej fan I sörfalskas 'âr tydligt, det år ju lifjomen , tregen fotoyrafi af den taländes rökt od! återgiftver noggrant dennas klang. Jg billningéförmägan fon fnappast utmåla ; för fig alla de widtgzáende följderna af } alt fonografeu inom, fort’ tid — enligt ' amciifanernas "påftående |— bitr tia; wanlig på flrifbordet fom -blächornet - uu. Mänget ofårfigtigt "ord > fom den ; fösfiatiga pennan” stulle :förkaftat, sal!’ talas af det tunna {waxpapperet. ' Det ' talade o1det kommer att efter en reja è. er. från . Nya Zelaud tid Europa åter i uppstä "alldeles som det utgid från ta.': larens mun. Oh hwad fall man fås. om «tt bortgångna flågten uma: fort-/i sátta alt med sin naturliga rést tala til. fina - estertommande?” Ty att brinna: desfa framtidöbref wore ju en hänsyni-' lês handling. |! | ; . . . Hallprat : 1 al E | ' Calle Glader. ' | Annu lefva de gamld judarnes och; Kalle’ med, fast den sednare med - mycket litet lif, och här är jag, fast. jugs påetda Let, förlänge sedan borde ha varit der, — det vill säga ända in 1 rödaste — trò nu intet att jag kons. mer med en: lång radänga om Bå-; stads drängar; nej långt derifiänz jag har intet att: göra med [aöndras ange-' lägenheter, det Ar min tann godt nan, kau hålla styr på sig sjelt i dessa dåliga tider, således utan att vidröra enskildheter och då kan jag val i Guds hamn"). Jå: lof att prata en smula kuallprat: ändå. jj © Ty hösten är kommen, i Persbög int = Från Finberga riot n) Dente dy tayuh, I] Dock elof deruppe, vi ändå har qrar Det sjunga at hvar bråka med stämma på Lar. ! | Och det har blifvit vår enda för. ströelse, vå ja, äfven) den musiken , har sitt vArdo för don som bar 673 | för” densamma, och uppriktigt sagdt aå förstå vi osa på finfin kråksång och. dara det är intet så illa’ 0 oc c dl Till nyheterna hör vår vattenled- Y ning, aou just nu i dagurna skull på: börjas, en 1 sanniog glädjande nyhet efter en långvarig. vattenbrist, måns gen har redan släckt sin törst vi blotta tanken" härpå, ja: hur dålig tiderna nu' än må ;blifva eå får vi tills flug på vatten — och brödet är bil» igt = skada blott att vi under den "länga kalla vintern ivto ska" kunna gå i kyrkan och'»tacka för nintens „unn att behölva lörkylna 055, ty värnts ledningen — den blof blott en årt fråga. = MR ee or — Grefeo Knut var Andi en he- dersman!. © Drickspengar - till alls som haft att skuffa med honom och 18 10). Har Kalla Gladers blitvit Oude atkll företrädare I Båstad. | © Sätt. anm.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.