“ ekkrar. den! andre, Pn Pyrrhusseger:.. Efter ' flera års ansträvgningar sys nas 'protektionisterna stå: vid målet; Gynnads af lyckan: ha de:vunnit lo: ra rikadageplatecr än do påraknat och ännu flera än svenska folkets ma- Joritet tillämsat dem, Enligt dorns egen tolkning af ott högsta domsto- lens utslag skola de under nästkom- ‘manda’ tro år ega' obertridd ‘majori- tet inom rikeförsamlingen. Den na- turliga konseqvensen häraf, påbjuden lika mycket jaf den vanligasto kon- ‘atitutionella ‘praxis som al sjollva ar- ten. af: deras ”sträfvanden, är. att de . äfven få makten i sina händer, att en regering bildas på deras: program, . Och likväl: just nu, då man från alla håll ropar till dem astig ine draga do. sig förskräckta tillbaka likasom © . Personer, som råkat koacka på orätt « eNcj, vi vilja icke afiösa den fri- handelevänliga regeringens, säger den one. «Nej, ¡(vi ha ingen skyldighet att brioga till :stånd en ny miniatèr!l» för- "stallet för: att genast visa! sig som handlingens män, stoppa de bänderna:i fickorna ‘och börja hvissla, + E Hrad är då orsaken till denna plöte- liga" försagdhet frågar D..N,; devoa utrymning på förhand al en position, |” som ansetts vunnen?: År det brist på lämpliga statsrådsämnen! : Åh, tycker någon det, så länge tullpartiet har att tillgå sådana krafter som en Sunde berg, en af Burén, en Dahl, ‘en Bo- atröm, en' Kilman m, fll I detta hån- :seendo lider partiet snurara af ölver- Bod på: öfverdådiga förmågor An uf motsatsen.| Nej, det Ar on helt an- nan hake vom är i vägen, och det Ar © Nya" Dagligt ' Allehanda som åtagit eig att sjunga nt tollpartieta verkliga betänkligheter. Denna &ärsde tidning yttrar nomligen i sitt torsdaganum- mer: fre oc “ e «Det: är - i högata måtto orätt och inkonstitutionelt af konseljen att nu söka. tilltvinga sig 'ctt afsked, som val svårligen konungen kan gifva den- samma ' utan att på samma gång fö- retaga en total ändring i;de vigtiga- ats delarns. af vår okobomiska lag- stiftniog, ! för hvilken ändring likväl inga giltiga förutsättningar ännu fÅn- n ' "Der ha vi förklaringen!" Efter allt det protektionistiska bråk vi genom- lefvat, efter alla agitationer, som okn- kat affáreverlden, efter. allt puckande A spanmålstullar arodan ionevarande re, eftor, alla gylleno förespeglingar om. frukterna vå en akyndsom reak- tion i tullegetiftningen,' få vi nu af " protektionisternas ' husvudorgan veta, att allt detta tjenat till intot, att en ' förändring icke är möjlig, att derför fianas Konu- «inga giltiga föratsättnin- gars Pf _ Hvad bar då inträffat sedan febru- ari, då tullsträfvarne höjde ott enhal- ligt rop på «tullar eller ruins? Hvad har &ndrat sig sedan N, D, A; strax före senaste” Stockholinsvalet afgaf den om korsfararnes entusinem erin« rande förklaringen; att anu eller al- |: drigs --skulle protektioniemen gripa makten? [ Magistratena nya samman: råkniog skall ja sågs «nu» — hvar- " för då frångå detta alternativ? ' Det enda svar. vi få på dessa frå- gor är, att «inga giltiga förutsättnin- Rar» finnas, d. vy. a; att antingen lan- det icke i dehöfver det: nya systemet, som för blott få' månader scdan an- algo vara trängande nödvändigt, eller ock Ar det praktiskt, omöjligt att in- fria. de vackra löften om skydd för “ olla . Okringar.. — från jernpatronens “Anda till! skomakarnes : — som man slösade” med, så länge Protektionis- men bara var en eeclesia militans. - I ‘eammanhang härmed och till komplettering af det ofran sagda an- föra vi Sm, A. yttrando i frågan. ' Den politiska :situstionen Ar allt- jemt'" lika , oklar. :. Att döma 'af de . förvirrade uttalandena I bhufvudstads- pressen ach synnerligast i do organ, söm görs anspråk på attatåregerin- gen nära, tyckes det, att den niva- rande minisiärens chef med anledning af stockholmsvalete utgång till en början uttalat sin benägenhet att ge- nast afgå;:men då det mött allvar- samma svårigheter nit med riksdogen "så nära förestående och deraf hopade göromål i och for statsregleringena ordnande lemna. allt vind -för våg och“ låta andra krafter reda trasslet bast. de" kunnn, har han lörmåsts atanon gvar tills' vidare samt möta den. kommande rikalagen, Så vida derma af olika, uttslanden V pressen dragna olutemscr befinnas viktiga, skullo sålunda den Temptanderska mniniatSren ej gifva vika, torr än den af ett misstroenderotum från rikeda< geo dertill nödgades, : | XLäáholm, + Eaergi | o l ne fafloree, lori ära rek dro fene faänglättandet af h " affå , el, om ben flall fanne flå målet ble 4 I flad få - erturå w ait ur Hågen laga elt’ exempel från wär Nf md { ‘om ait / för" 10 år edan - hår: idé fans nâgon sädau tila, om fordras att flåda:den immateriella menniskans‘ tårft, wi mena någon; bok- Handel. , Wloserligen fans här ett! litet. upplag af. dé uddwändsgaste Mrifmates rialerna - fan} en oh ¡annan bof, men ingenting attjnåmna. ‘Och hwad hafwa wet nu { ställe{? Jo, den bålt sorterade bokhandel som gilwes mean Gêlektorg och Helsingborg, förenad med en ‘af. de stôrsta cigarro och tobaltaffårer på fame ma route. samt en galanterie, bijonterl- oc - koriwarußandel ' sóm täflar nied de båfta - inom ¡wida HÄNT Oh detta har af en enda ‘person, med; få godt fon tw tomma händer oll; bôrja med, utförtå pá den förta tiden ôf/6 à 6 är. Ale. månt ecfänuande har:ed grundläggaren af denna offår rônt fålattt. ex. per]oner från fánets främsta stad lemna fina res qwisitioner hit, med. förbigående af plot- sens bokhandel och giswes det äfwen ute omlands - boende, som anwända hr Rådberg fåfom "fin; foucnissôr; Till inspundande julsä ong äro: redan, în- fomna en niagia sárdeles smaksulla, pryd- liga arbeten af wåra! otita industrialster i -\âwäl nyttig som! prydnadswäg, som c< my>et nytt | literaturalster!e< åf- rigt bolhandelönytt. ff Gamla nederlag — nya trigmfer. Som wär stads e< orts innewänare torde erinra . fig, uppträdde härstädes t furfan tår '10 år sedan en "furftinna" Petrowsky-Petrilli fom - konsertgifwerska och ” måcdte? allmänt ‘uppseende “genom dels fin: kolossala figur oh dels fin fôr- färlíga, dånande, dronpinande rôst, som gid 1 upp i de hôgre registren att, mi wilja minnas, detonationen af de ut- flungade rôstbomberna fyrädte tyrke- hwa!fwet. Hon medrörde dä-en ung dotter eller ; fanske nièce fom hade ex ganska behaglig, nått stämma, vå hwile ken de> modren-tanten war ganska ja» loux. : Wi trodde att menniskan —"furs stinnan® efter fn många galanta åf. wentyr. oh: miötydade. konserttournéer dragit - fig: tilldafa -£ lugn oc ro att Rida, strumpor, drida kaffe och förtata fina medmenniskor cd bettaga fig åhver publileng ' otodjambet/ att ej tått funna uppfatta: talangeu,i i ft. för att ritta Sronláfarnes praftif, men wi bleswo store ligen fôrwänade dä wi för någon tid sedan - uti en notis från Amerika fågo henne dyfa upp på nutt. Det skrifwes om henne följande] Sedan hennes förs för fom. sänglärarinna slagit ‘illa ut i Swerige- besiôt fru P. P. derfêre att försôta, sig’ i Amerika, der den \wenska Tången förut sturit i(å mydet lagrar och guld.: D ef ett par qwinliga un- ga elewér-samt- med cn' literatôr P. Lärka som’ impresfario begaf bon fia i början af september öfwer / Atlanten, Enligè från ‘Amerika ingångna under- rättelser har fru P-.P. och hennes ele- ver i Newyork lätit Höra fig til en börs sen på flera ‘priwatkonserter inom den örnåma werlden ‘o< gjort myden lyda. Offentliga» tonferter' förberedas nu oh om desa: Nå wäl iut fommer ev turn genom "Amerikas [fåder ost företagas. urnén år afsedd att råda i vä år. ' Det kall ocfjå wara i humbugzens före sofwade- Tand något fådant Mall funna gå för. fia, n 4 on . Per Larsson i Stackarp, fom få foraligt omfom härföcleden, eit offer för nordens siga gud, war en jernskrotsgub- be fom ide flydde bwarten hin onde ele ler trollen, men jemt od) ständigt täg han i delo med rättmifan. Sä war hun ftämd. för. oloflig \bränwinsförfäljning, oloflig jagt, olaga siske, hade ständíga processer med fina: bröder, Möt en gång med skarpladdadt gewär på några ting. domar,’ fom wålnats något, mål mye! på o< inwid hans gård, men han före sted fig: i wanllza tall ganska wil på att ‘reda! sig från alla sina procedôser. Spältad 'med en massa bidel- od an- dra ordsprä! hade han mydet froårt alt bålla : sig: toft Inför råtta och fid alitid emottaga :en' hop tillrättawisaingar för sin : taltränghet od wana att falla fin motpart i talet; men gamte Pelle låt fig Hanh, dera sôrbluffa.- 3 55 Gundig. oh årflogen af naturen hade en rått'god förmåga uttryda. fig få ktar fom fluift fastán' £ det senare fallet stod han på naturmenniskans ständpunkt, men ur det dunkelt sagda kunde man fram- draga många sunda, pá faken raft gående tanfar af tråfjande art.” De medel får utförande af fus planer och sitt gôrande ed tåtande ‘han anwände war han ide nográfnad ‘med och hade han en gång fått ‘agg till en perjon bar han det för alltid, Under den tid han war triltalad för olofe la bränwinsförsäljning erhöll däwarande._ ällagaren en gång elt anonymt: bre}, bwari denne botades med att bliswa ned- Nuten fom en! hund om. han ide âter- toge åtalet. * Breswet - finnes tid ännu o< witinade både piltur oh slilisering en- omißlänlig lifhet med gamle Pelles, TT A0t'fådont oaftadì fans det ändod I djupet af bang ;bjerta ett oh annat guide orn, „som skimrade „genom - den hårda graniten,. E Pe " Bolt för grislörbudets widmagt- bållande år af wederbörande fronolång- man | Laholms föpderks födra distrikt nifoft mid de meft befarna firálwägarna i s N från. Släne 1 wår prowsns, nemligen GSettergren stationerad' och wid det senare fserdingömannen - Hans“ Jönsson från Édeuberga. > Det ' Fer: odjå ut som om wi frola gå fria från denua farsot som under namnet: swinpest få swärk härjat Skläne c< Sêdermaunland.. «7 oh Janne Nilson. från. Leseby woro i onsdags bemtade: till Tjerby tings- fåne får att swara I mot dem af fifterk "tilfynkngåmannen _ N.° Fr. -Swenonlus auhänglggjort ‘âtal om - olofligt laxfiske, men de woro naturligtwls oskyidiga som en pensionsfli>a med byxholkar, hwilken ännu ide lást Strindbergs "Gifta" eller Jæzers "Albertine", Twenne a} wakt- betjeniugen, Bylander oh S.' PP. Jons= fon "fntygade emellertid att de felt de tilltalade under Nowember 1886 med få falad bhuggfrok fiffla far sirax nedanför Karseforsfallen, -Mälet - öfwerlemnades till: pråfnlug o< ule uslag asfunna3 wid, blifwande- u!slagslösen. > *Käslsarmäfstaren med eget tillständ" Pelle Simonsfon: i Hôgaholma hade i onddags wid- exira tingsfammanträde med Hôls härad fätt fri Mjuts på kro- naus befostnad- till : Tjerby alt der få til (mars för fina många lönfrôgeribe- mid föregående rättegängstillsällen uppe lästes de mot honom afgifna graverande mwiltnesmålen, - men Pelle bara bondne- fade frådt, oáftadt allt jom fåöretom emot honom, . Kronolänsman -- Anderssou be- gârde 'fåfom åtlagare slut ¡| målet och asfunnas-uislag wid tingets'fut. En för af blandade mand oh dams rôftec fommer att i morgon, föndag, förs sta & adventet, utfôra toflången Hofianna od dermed bidraga till böjandet of det nya fyrfoåreis högtidliga ingång. Tillförselu '& härwarande salukorg bar. under. gårdagen warit slôrre ån på länge oh“ artade fig nåftan till något torgwulet. “Sil, tött och fläsk samt wed representerade hufwndsakligast marknaden; och stálde priserna sig gar.ska billigt. + Manuskriptet til - fôrsla delen af den här förnt bebådade "Hallands histo- ria i text och bilder" lárer i dagarne bliswit utlemnad:för sättning. Panoramaförewisning kommer att, sâsom af i annonsafdelningen synes, toga fin början | hotellets nedre salong från och . med morgondagen hwarwid ganska många feavårda tittor i gluggen bjudas de Mådelyftnad bag > Videikommiß I Halland finnas en- daft tre. Desse- bestá af 188, mans tal’ (deraf 24 3/,; fomma pá Stijerrarp, 55/,- på Wapnò och 563, vå Gâse- wadholm) och woro 1885 uppskattade til arp för 775,400, Wapnd 1,549,400 och Gâäsewadholm 923,700 ke. Stjernarps egor âro belägna inom 2, Wapudôs inom 5 o< Gâäjewadholins.inom 12 särskilda fodnar. © 1° Y Lindrigt men rättwiß sra}. Fän- gelsedireftören fapten -P./ L,- Lagerberg dömdes toródags af Malmò Râdhus=- rått enligt 25 fap. 17 paragrafen för frenfion samt att ersátta kronan med af, henom -orâtt tilgodoråfuade medel. Waktmästare Rekström frifändes, . Herr & fôrjattes genast vå fel fot. pr - Ruskigt. På: ett för sedligheten fårande 8 har, skcifwes från Bjuf, en- ligt hwad ryktet fedan någon tid til bafa metal: berâtta, skoläraren derstädes IJ, Theorell länge Tehandlat fina skol- flidor. -Beklogliziwis har det forgliga ryftet talat sanning, eniigt hwad af skole råd och polismyndighet anstälda under- söfningar, mot Theorells bestämda be- ftridande, gifwit wid handen. Enligt hwad wid polssförhöret med honom den 12 d:3 belråftades, lår det ba fortgâtt i ända til 4 à 6 år. Ej mindre än 21 ffotfildor woro wld fårböret nåriwarans de och wiitnade enflåmmigt mot sin lä- rare. - : - Salen har wådt få mydet Nårre både förvåning och tedsnad fom Theorell bite tis : gjort sig fänd fem en nítisk oh duglig lárare, mot hwilfens handel eller wandel eldrig förut någon anmärkning företommit. Pi grund af de-nu gjorda upptäterna ‘har Theorell' på uppmaning inlemnat sin afskedoansôkan oc beylswit sig á stad tid Amerika, elterlemnande en ung husteru oh två barns 1 4 i ! Represfalier. Chelen får sedlig= betapolifen i Krisilania | sait en dag I början of månaden oh funderade. Det âlde . ett: nytt "Owerzreb®" från swensk siva. Lättfotade damer: från Swerlge ade fommit till. Kristlansa. Delta máste stásjas, annars öswerhopades herr sedilghetschefen med klagomäl, ;" > “En razzia anstäldes, od om några das gar funde fn pr fond figs fura _— fáger fyra — swenska flidor från Renladta til Stodholm.: > | Man hade rensat landet. - . Når presenten anlände til Stodholm, wid Efcbränna 06 Östra Karup. Wid | i det förra Rådet år extra ländmannen . a r | wänskapen längsi! . Tjoffifrarne. Jéns Peler Niláson |: drifter. Som - han "warit fränwarande ett wärde af 3,248,500 fr. uäml, Stjerus. oförständ i tjenften tin 6. månaders fu- | H fog. wår beskedlige sedllghetökonmisarie Mit e Ohh äfmen han fände ut fina «mån pá en ngar Det blef elt annat resultat. > LE: -J- förra, wedan funde man: nemligen fånda ‘ett -stôrre ‘antal —- 62 eller 60 — jag mas ej fåtert fiffean — "norske piger” från. Stodbolm till Kristiania. Med gâäswor oh gengäfwor bewaras , Men nu filter nog herr fedlighetjde- fen i Keistlania och funderar vå om ide áfwen dessa sto>kholmdpolisens repredfa- lier -möåjtigen funna betraftas som nya a gore ». sfciswer en klorrespondent till oß.-: ” a : + rö + - ”Grannfämfa". Fräu RAA skrifwed: ter Igen föreligger ett bewis på den förföljetfe,, hwilken fwenffa fiskare åro utfatta får från Dansk sida. En stôrre fi- sfe-qwaß,.- swensk, härifrän fiflade i närheten af Bornholm, men, enligt fisk= rarnes- egen f[årfålran, pá föôreskriswet afftånd från land (3/4 mil). - Nattelid fôktes "emellertid: hamn” i MNöånne, åns migtigafte . stad. Hárwid passade någon iflasinnad inbyggare på tilfålet att to- talt. sônderskâra en stôrre f. k. "rusa", i oil fiffer (torsk) fårmaradesilefwande, warwid 'fådan . HA: omfring "150 tr. wärde gi> förlerad'— en ide obetydlig förluft, i fonnerbet då, fåfom i är ma- rit fallet, filet i allmänhet warit min- dre-giswande. co fen H : > Oyrbar hingst, Godsezaren Francke på Binpa i nårbeten af Kalmar har ny ligen från det ryktbara preusfifta stuteriet på. Trafhenen inföpt ‘en unghiugst för ett. pris af 5,400 fr. Detta djur, fom + | tillfört. Smålands, båltftam. en särdeles betydande förftårkning, ‘är en guldfux med hwit balfot och stjern, af elegant oh do frastig byggnad famt med en bippologiftt finfin extraktion. _Hingsten år. fallen efter engelska fullblodéhingsten Cecil Crown och original-Trakhener-stoet IE Hilda; båda med hègst remarkabla ftams tråd... Deu námda fullblodèhingsten kostade, | inkêp ide mindre än trettio sextusen kr.- - hö Nöje framför Kyrkoherden ; pligt. i: Bettna församling 3 A.' Westerlind blef : den 1 december förlidet år faslad till ff. bonden 2 P. Petterfond dêds- bâdd för ait giswa honom nattwarden. J -stället för att hôrsamma denna an- bållan reste ‘han till en granne oc fi- rade. der en' fôdelsedagsfest.- Dä han dageu derpä infann fig hos. Petterssen, war denne redan afliden. = - | För denna uraktlätenhet af hans tjens stepligt dåmde” Strengnäs - domkapilel Westerlind att plifta till Bettna förfan lings fyrfa bâlften af hela filt underhåll under det e>lesiastikär, då domkapitlets utflag'meddetaded. ot - 9 Swea bofrått, har fasistält detta ut- ag. : : + En långwäga fotmandring nådgas des en lappman wid namn Mikael An. derôson Hatta företaga; fäger Hern.-Pin, Mannen, fom. år Hemma I Norrbottens län, har der dömlta för något brott — renstôld, om wi ej mißminna of — til straffarbete, - fom han börjat aftjena. à kronchäftet i Harparauda. "Som befant nedbrann detta hâfle i somras, hwaref= ter Hatta förvasfaded tid kronodhittet i Sundtwall, od derifrån fändes han til eriösands länsfängelse för att aftjena âtersteden ‘af fin ftrafftid, 4 månader. Han frigafs | onddagd oh bar uu till fots företagit den ide mindre. ån 89 mit fånga ‘hemwägen.. Ej beer stär haus redfassa i förbållande till det dryga afstände!: han hade endaft omkring 12 tr. wid frigifwandet. ” : Sweriges allmänna follkskollärare- föcening bar till ledamöter i centralsty« relsen utsetl: folfskelärarne' Dalin, Hus qwarna, med 1,322 rôster, Berg, Stee holm, (1,109), Söderberg, Lidköping, (710), (den filtnåmnde nymald efter dr Törngren, Göteborg). Suppleanter blef- wo - [kolfôreständaren Nohde, Göteborg, folfskolltärarne Dalftråm; Stockholm och Tysell, - Häglinge. TIN rewisorer âäter- waldes. hrr Lagerblad, Tumba, Wider= båd. Upsala, cd Bergman, Dannemora, med hrr Jonsîon, Gtedbolm, och Ce- säfom fuppleanter. . Religion I höga norden. I Ar- mwidbjaur fårlunnas neg som på andra fråden Guds ord rent och Mart, men det är fde" altid som paRorn fjelf har tid ed) då flidar han kyrkowältaren upp på predifftolen," od) denne preditar wålde- liga, affunnar lysningar’ till äktenskap od). upplåfer-fungårelferna m. m. -Och den ortodoxa förfamlingen får lâta fig nöja med en lekman på en statskyrkans preditftot,, Men det är ide blott pre- difstolen, som på detta fått profanerag; det är föga bättre ftåldt med kle>are- foblan I Unmwidsjaur. - Ordinarie Uodas ren och organisten år tillika lårare ten flyttande follftola, och detta går, att han ej o0tfd Sjelf fan wara tilfNådes, I hroil= fet fan hans fon får Måta orgeln. Men [bland har sonen' | fin tur ej tid eder lust, utan dfwerlemnar HNedaregåromå- len åt någon tredje .mer eller mindre qroâlificerad, fa, stundom mer eller min- dre nyfter person, Nog må man fåga, lauder, Arboga, a + "femte den inwid henne liggande miner fun wil alt de . relíglösa' förhondlingarna tez uppe, i Anv bajar âro helt ensue \ e e ib eg ,, Swériges hela egowidd utom wat- ten utgör: omfring, åtllotå od en ball - „usllsoner «funlaud;’ deraf upptaga träde > årdar, ”humle-"lod' fålgårdar 65,000 unland, ben" odlade -sorden 6,240.000 tunl., naturlig äugêmark 3,650,000 fant fog ! 36,800,000; — Under: perioden 1881—85 hade den odlade jorden must med nåra SN tunnland, : , en odlade. jorden utgår I Malmås hus län nåra 70 procent af tender !Skaraborgs län: 37, procent, Kristfan= sant lån 32 procent, Hallanda län 97 amt Upsala lâri 26 procent, , J tånen * dfrigt omfring- Maälaren ulgör äl | sorden ôswer 20 procent, I Jöntöpingg och Kronobergs ¡län "uppgår den endaft till ¡19 procent samt werlar I de nond- líga lånen från 5 0-1 procent of fela egomidden. ' I | : "+ Inga tâgsammaustötningar mer. En upp nning,- fom afser att omöjlige gôra olydshäntelser på sernwäzar, ssen täzsammanstötningar,- urspäringar o, |. w.,! omtalad f utlándska tidafngar. J.. decent LU Wien; dr' Ernst Leder. Dr Lecher låter medelst elektrisk Trattöfwer- flyttning en lten säferhetêroagn | gå före tåget, Dä lokomoliwet sätter sig i ré- relse, slyrdar i äfmen *fäkerhetöwagnen framåt" vå elt’ wißt beftåmdt: afständ“ från detsamma. :. Storleken cf asstánds« ftrådan. mellan den|framsêr :gårnde får ferhetswagnen ¡ech I det. egentliga tåget fan regleras af Iofomotimföraren, allt efter fom: de’ lokala fôrhállandena det fordra.; Han har säferhetöwagnen & sin hand, alideles | som en fusk har en wäl införd. häst. | Stôter sälerhetswagnen emot något hinder, | få sônderbrytes n= got af de I en: rad framför sáferhets- wagnen exponerade: fmå glafen. Dessa glas. innehålla fålerhetelontalter, eh genom afbrottet i strômmen lo8fal antes : matifft. wacnumbromsen til det baker farande tåget. i E E ‘Den finnrite uppfinnaren har alit sä. gjort det möjligt, att två fnålltåg utan -- lofomotiwfêrare funna gå med full fart ! emot hwarandra.. utan att sammanstêta, | ty. säferhetèwagnartnes sammanstötning | : bringar. automatiskt de både tågen att ftanna. börs | © Ert | . Ett räfkneexperiment., Gör berz- ning af den på fin tid grandîêtte mo- nitoru Thordên tilldömdes bergnings- belaget Neptun af Stedlholms rädhus- rått 75,000 fronor It bergarelên femte 5 prec, ränta der; ‘ Swea hofrått dere mot fôrorouade alt ränta ej Mulle bes” ráfnas för mer ån! 45,000 trondr. ' "Nu fule adwokatfiskalen i marinför- ' waltniugen J- A. Nelander llaga big sta domstolen._ Till: den ‘ändan hadr ! bofråtten ' bestämt jatt han’ får tronans ' rålning sulle deponera det 'âdômda sao! debeloppet. Sedan swarandebolaget fått ) ; tufta 30,000 kronor, deponerades "derför | 45,000 'fronor med ränta, | tislsannans 61,256 fr. 25 öre. Men! nu satte fig) boftåtten: att. räfna ut, att räntan bes! ; ráfnats för fågt od att depofitiondbe-; | loppet bort utgåral51,262 tr. 60 ôre—, 1 sâledes 6 fr. 25} öre mera, än he N° | låtit deponera, och derför funde inte bef. | rätten tistäta | br N. att fullfêtja feo nans falan i hôgsta domstelen. Denna wägran har äfwen högfta demstolen fast | håll, cd fronan ‘har Vledes fårtorat all widare talan i målet — blott derfêr alt . ufug, än ádwolatsiskalsembetet, Sk. Ast. ( : - yt ' ."Wäl anwända penningar. "Jung! ”) frun as Guadeloupe”. är Mexikos skytdé« | helgon. Hon ! är en | kopparfärgad .in- | diansk Maria. För omkring 300 år fee: dan 'mifode hou fig på berget Tepeyac, | der hon - gaf blommor ' åt en {nfêding. Hennes bild bewaras i kyrkan i Guade- loupe nära - hufwudstaden, e< kyrlan ralfállan år en omtydt wallfartsort, dit årligen, tusenlals pilgrimer strômma. * ed anledusng af dâlwens subileum ' Nall nu jungfrun iof Guadeloupe "led- nas" Får detta ändamål hade prester- ' ua redan I september bland befolfnin- i gen : fnsamlat - omfrîng 18,000,000 tr, e< summan torde ‘uu bafwa stizit til ' det. dubbla, Det: fattiga folfet betalar sin sista Nárf, som naturliziwis stannar . presternas fior. . Saunspädd?. Som ung priad re-.: ste. fejsar Wilhelm: en gång i Unzern il och lât då dändelsewis (vt sia af en game ;; mal zsgenerska, "som! ej wiste hwem ban |; war", „Hon förklarade ait han efter myc | : ken* nedgång skulle blifwa stor’ od mil |, tig, den förfte i silt| land, Han fule uppnå den höga áldèrn af 96 år, mea pá fina gamla dagar jupptefwa den fere gen att mista fin ende fon. Hand ef , tertrådare skulle waia! en hallkrymplinz, ' men lifwäl styra riket få, att det unter honom | skulle. blifwa! måltigt od ket | som aldrig förut. ¡Märkiigt neg uppee bade den unga refwinnan GSedenyl det: êsterrifisfa sändebude{s nidce, | detalla | närmaste ; samia spîdom får några Åt sedan. ! Pr ns Wilhelm är, som befant, | dén är uppfunnen och utarbetad af en i i bofrätten : warit ftyfwaze I totredferåk- | I am |{ högra 'ormen, men med fin Gere. setraft förflår dan att fåra fia : då, alt fngen'märter) detta kroppilel, om nppmårtfamheten ej [fâstes derpå.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.