aRaja Det ena fioltet etter bet artbro. Vitt titta något Rott mot tabun trågate ball ej, men figtate bod 14 nåra Denne, a tt fina [fettet ttåffabe interna etta atm. 3.)åt6ljante tag mat ben onaturligt cd) btottMic;e jonen Pritrunnen. gambinnett tå inbetala band många lan r t De, lent lånat mannen penningar utan jsifctket, få jutet. lit- tunft officer i CtIgier. flinga ta SiDerAte ;Ilgertenne knuta§ en Rabbla at en militårmanher, jom Nbc tum i Rlgeriet ten 8 januari ed, ölrad alla till ftatettå garnilen hhan- te trupper betog°. ter uppniårtiambet tinbcog Irer titningtn, blont tet afcitonita ja- varegementeta officerare en uniform inart oth gult. Men tig uniformen bb- mitt loften war prutt, mab floarta ftrajante plymer. Mettna uniform bad of ett ung iråmmante officer, lom ir unterl4tnant nåt, "handla Dragonerna' et fen letalt någon lit tjeuffgjort mitt femte oftifattfla jagareregementet. Den imenRe orfiicct, lom bår 61014 år untetkjtuantett mit [tåotta Dragon- realet 3. ej8crona, hwilten ben 2 De- cember 1887 of t. m:t tilltelatd ett unterftbb of 300 fr. i månsten urtet ten ht ban år agtak i uttånbft tjelift. Zrap i Upfota. Cn tejante ba- eriarbetare Yunnerftr6m, !cm mg! f ig baftra !matt trarit anftålt i Unf6- ping ocb tom kr att bedåra rcOhjelp af fina yrteetainroter, blef i måntage på morgonen inne å ileithrta bageriet8 gått få åtrått mibbantlat, att bon i ffi:tbc titlftånt måtte aera4 till tfatemiRa ijuthujet, ter ban mit 2-tiden på not. ten ogeb. 756röftvarett at båtel, en tutt fbrutttamta bageri atiftålt bagategelåll Carl (8ritDief Carlifen, fent blifwit ba• fat), hatt, jetan grål och flutligen haut- griplighetcr Pretommit mellan bonen ct ;Humlet ftr8m, fattat en frofreet ecb meD lcnna tillbelat giuntterftam turit ett [lag i tuggen ecb jetan ett i buituu- tet, jå att ;Runnerftr8nt bUtante ecb janåffit [turtitt tig marfen. Zat ten ihjålitagnee bemtnift ccb jullltåntiga namn m. m. bar man ennu ide erhål- lit !åtta upnifter. Utrikes. Den politiska situationen I Europa. Kejsar Alexander III:s mycket om- talade reskiipt till generalguvernören i Moskwa lyder ordagrant som föl- jer: 'uret Wladiener Andrejewitsch! Det nr mig angenaint att Alven denna gång få höra Moskwue röst och de från Rysslands hjerta kom- mande goda önekningarne i eder ny- årsgratulation. Jag betvifiar ej upp- rigtigbeten af den ryska kåneln, som dikterat deeea önskningar, och jag Ar öfvertygad om, att hela Ryesland jemte mig skall bedja gud leda våra kraf- ter till befåstaade af den på rattviea och trohet grundlagda ordningen och till ökande af folkete vAletånd. .Alla mina önskningar aro också rigtade på detta mål 1 den lasta förhoppnin- gen, att freden, med hvilken försynen vålsignar oas, älven under det nyes påbörjade liksom under det fraintar- na året skall tillåta osa egna alla ri- kets krafter och alla dess trofasta sö- ners undoreåtligu anetrångningur på den inre utvecklingens etora mkr,. I fredags mottog kejsar Wilhelm i Tyskland preuesieka landtdagens ordförande och vice ordförande. Mo- narkens utseende och helga beakrif- vas som tillfrodsetallande, och från hane eenasto illamående kunde ej ett spar lörtuArkas. Kejsaren talade om landningens arbeten, uttalade ein glid- je Ofver den vaxande inkomsten af jornvAgarno och anmArkto att freden antagligen skulle bli bevarad. Med båtsyn till den nya militårlagen, eom blifvit förelagd riksdagen, sade han, att det kostat på honom alt bifalla den, dels emedan den ingrep i en gammal, bepravad organisation, dels emedan den ökade de vArnpligtigee personliga börder. Men i betraktan- de af den allmänna situationen och do öfriga makternas anetrångningar kunde Tyskland icke undandraga sig ein pligt. Den hos Wilson don 14 dennes företagna husundersökningen ledde icke till något resultat. Domaren la- de beslag på tre omfångsrika packor med handlingar, som angingo Le- grand, madame Ratazzi och Blanc. Af dessa framgår att Legrand tagit för 6,000 franc aktier i Moniteur do !'Exposition hos Wilson och att denne ofta begagnat madame Ratazzi till att skaffa abonnenter och nktieegare till La pctite France. Ingen af hand- lingarne antydde dock någon ordens- handel. Tidningen Le XIX:e Sicle omtalar, att Legrands moder betalat 100,000 frans i två poeter för att få sonen dekorerad samt arfvingarne ef- ter hennes död ville subtrahera den- na summa från sonens arfvedel. nara, uppstod en process, som innu oj slut, och i till detta mål hörunde handlingar skall man erhålla bevis för att Wilson fått betalning för att dekorera Legrand. «Det skulle., slu- tar nitmön tidning, «ha varit förnufti- gare att följa detta spår An att före- taga en husundersökning, om !Ivars resultatlöshet en byar på förhand kun- de vara öfvertygad, Wilson hur ju haft tid på sig att undanskaffa alla komprometterande handlingar.. Tidningen Paris bekråltar dessa sakförhållanden och tillägger, att det finnes oomkullkastliga bevis för att Legrand betalat föret 10,000 och ee• dan 16,000, sedan 20,000 och slutligen 60,000 frans till Wilson samt att in- genting år tattare att uppdaga ån detta bevis. Ryssland. Polisen i Aloskwu hur hållit nog- grann uppeigt med studenterna vid universitetet, och flere studentbostå- der ha blilvit undersökta. Detta har haft till följd upptäckten af att nya demonstrationer varit under förbere- delse, och detta har i sin ordning förorsaka!, att universitetens återöpp- nande blifvit uppskjutet på obestånd tid. En sann och rättfärdig framställning af det här landets för- hållanden. (Ur 5m..P:a •f Sigurd.) Mina damer och herrar! Det år egentligen inte min vann att hålla tal, då det fine så ofantligt tnyc- ket annat som det år båttre att shål- — 248 — till ni vara för mild, jag mena för ömhjertad. Om det varit ni, Becky, som han bringa i en sådan olycka, jag skola gjort allt att honom upptäcka, men för den- na madams Lydia jag hafva intet i mitt hjerta. — Hvad tänka ni derom? Hafva ni kanske någon miss- tanke? Eller hafva någon här vid Great Porter Squaro en misstanke? Vår värdinna i n:r 118, kan hon säga något, den goda qvinnan? — Det vara ich blifva en dunkel historia — hemlighetsfull — jag visserligen hafva en tanke — här — dervid slog han sig för pan- nan — skall jag säga den? — Jag ber, vill ni vara så god. - Hvarför skola jag? — det icke angå mig - blott om ni önska, skola jag säga, livad jag tänka. Ser ni, sonen — den der dåliga mouniskan — Frede- rick, som han kallar sig — han är död, säger man - men om han icke död är — hvad då? — Kanske vara odjuret — han i tysthet hafva mördat sin fader — och bedraga oss alla. Jag vände mig bort, ty jag kände, att jag blek- nade; mitt hjorta slog häftigt, ty din fara trädde mig fiffigt för ögonen. Upplyst liksom af on blixt, såg jag för mig, hvad jag eljas föret efter timslång efter- tanke kunnat inse. Tänk också du derpå, gör klar för dig betydelsen af alla föregående händelser, och du skall gifva mig rätt, att ur dom on hel rad af do mest öfvertygande bevis låta sig uppställas mot dig. — Hvarför var ni så upprörd? frågade Richard Maux; vända sig bort — hvarför? las; det år vackrare att hålla löften det Sr förnuftigare att hålla munnen eller Smålandsposten, det ar intres- santare att hålla vackra barn, som hunnit öiver sin våta period, på krater det Ar Ifurvare att hålla qvinnor orn lifvet ; — hvarför skall då meneklig- beten envisas med att hållt. tal? skolimnens fina' hår snarare för lite:hoa någon mera bemedlad 'lagting An för mycket. vid något. airekildt högtidligt tillfalls finge en afligeen aning om hur Cham- Min trade van och gynnare kam- pagne af någon mycket billig sort marherre Nunnenhjelin tyckte i fjor smakade. Nu bjuda vira *letade sö- under apanagestriden. att vi hade för ner sina bekanta bland pensionefiic- många arfprinsar. Nu år han klo- korna på skummande Itoederer för kare; nu ser han på sina fem oför- våra lånta pengar! Att någon finnu sörjda och beklagar djupt att den Dock, det finnes — varen öfverty- kåre atlidne prins Augusta tktenskap vill låna oss peng ar med sådana Ilsk- gado derom, mina darnar och herrar! var baralbet och att drottning Sofia, vårda barn, det må i sanning, mina -- tillfallen i det menskliga lifvet, som Ar en sådan utmårkt mor, inte damer och herrar, anses som ett ta- då en bjudande pligt uppmanar fa- har minst ett dussin raska söner att lande bevis på rika tillgångar i lan- miljefadern och foeterlandevånne n att det. trycka till sitt hjerta. taga bladet från munnen, t. ex. når Våra flickor tro hurtigare och min- Nej, befolkningssiffran har icke sti- dre pryda ån alla andra tiders flic- den brista kalassoppeldl en ligger i git på långt oår i samma proportion bitar på ealegulfvet eller ett alskadt kor. Vira mormödrar rodnade, dl de flidernesland år i fara. — Fast man eom det allmånna våletåndet. Se vi sign ett pianoben, vira mammor vå- efter i våra portemonnåer, el kan det naturligtvis då af kökeor och stats- gade inte i sallskap uttala namnet på ministrar bara blir ansedd för ogrann- visserligen tyckas som om våra in- det plagg, förutan hvilket byxfickor komster hade minskat., men se vi laga. skulle vara en omöjlighet; men våra återigen på debeteedlen, el finna vi Med soppskålen år det för ögon- att de i .atlet högst betydligt ökats. döttrar kunna naturvetenskapligt föl- blicket val beståldt, men — mina da- Och hvem skulle vi mera tro: en u- ja och otvunget redogöra för sin egen mer och herrar — fosterlandet Ar i sel skinnlapp, som vi köpt för några embryonieka tillvaro före föråldrat- fara! Icke såsom protektionisterna ören i narmaate butik, eller kronans nee forlofningedag. Och så, mitt herrskap, Innu en mena till följd al den stora införseln, och kommunens tryckta Lessebopap- stor upptåckt pA leninanitetsetralvan. inta som frihamnarna mena till följd pet? dels område, co eipptickt som ej al de 22 stockholmarna, inte som ra- Visserligen fins hår bland våra nå- giller Sverige ensamt utan hela den dikalerna mena till följd af herr er- ringeidkare en och annan, som gerna kebiskopen, inte såsom de konserva- skulle vilja kompromissa med kronan, civiliserade verlden: ri hafra snart inga brottslingar mer! Förstår, mig tive mena till följd al herr Palm. kommunen och vördiga preeterskapet rått: brotten fortfara och ökas, men Men faran hotar på grund at den på så gatt, att om han för sin del brotislingarne försvinna. Brotten upp- alldeles falska föreetållningen man finge debetsedlarnas sammanlagda komma nu för tiden genom en sorts fått om det hår landets sociala och belopp, så lite han gerna vederbö- omoralisk ejelffödelee, ett slags gent- ekonomiska förhållanden. Svensken rande sedan ta hela sin årsinkomst. rabo egriroca, ungefår alldeles .om går och tror, att hans fosterland Ar Men detta, mina damer och herrar, =maskar och lo . ja, det år det- ett at klasskilnad och högmod sön- visar ingalunda något ogyneamt eko- samma. Brottslighet blir snart för- dradt, fattigt, öfverbefolkadt, ekono- nomiskt förhållande; det visar blott klarad vara en sjukdom sinom hvar- miskt hotnöt lund. Intet misstag kan att det i alla tider och bland alla folk, je annan; allt tenderar deråt. Fan- vara större! Vi oro en jemnlik, an- Gudnås, skall finnas otacksamma va- geleerna komma att nedrifvae, hospi- språkslös, rik nation, der ingenting relser, som aro missnöjda med ein talen och lasaretten att mångdubb- fattas mera An några millioner flera stållning. las, mördaren och lungootspatienten, ntenniskor. Att mensklighoten dock blifvit ad- tjufven och barnet, sunt har skada- All vår jord år uppbruten och od- lar(' och båttre, det bevisas af do kansfeber, komma snart att ha sina lad, alla våra skatter i skog och berg nedsatta fordringarna hos dem, som sangar sida vid sida å våra sjuk vårds- blottade, alla våra vattendrag anvån- tagit på entreprenad att uppfostra anstalter och bli föremål för samt» da. dag har visserligen inte sate det, menskligheten. Fordom dundrade ömma medlidande. •Man rår inte lör iucn det måste vara så, då man nöd- de mot mord, otukt, stöld och bedra- sin natur,. det år hela saken. Sed- gas sått* tjugondedelen af nationens geri; nu skollo vi vara fullkomliga t. lighet ar snart ett tomt ord. Den manfolk i statskomiter, som aldrig o. ni. i de amerikanske godtenn plar- ena fröken skaffar sig en vacker sluta eller göra det ringaste gagn, tias ögon, bara inte det — våleignade brosch, den andra tycker mer om en bara för att skaffa dem sysselsittning. svagdrickat vore. liten gosse. Den ene herrn tar sin Det måste vara så, då många tusen Vetenskapen och do sköna kon- nista" myntsortet med hjelp af apa- ynglingar, som försynen ursprungli- sterna ha blilvit populariserade och derkung, den andre år mera rittfram gen Amnat till koskötsel och dikes- saligheten billigare. Se bara på det och föredrar knifvcn. gråfning, låsa på villan eller genom- astronomiska området! Fordom hög- Mitt hjerta sammansnöres och fa- forska döde författare, som skrifvit på aktades ejellva nordenjernan; nu sitta san kittlar mina stortår, når jag tån- numera döda språk åtskilliga af herr våda filosofie kandidater med sitt ker pk huru man i tusentals år mar- Hedin dödsdömda arbeten. Det må- vattenglas framför sig och kritisera terat och hållet i fångelse stackars ste vara så, då karlar och qvinnor, planeten Mens inför radikala arbeta- menniskor, hvilkas enda fel varit ett dein skaparen tydligen alsett för po- relöreningar. Fordom kostade det medfödt anlag t. ex. för mordbrand. tatiskupning, ekrifva noveller och ro- ett par hundra kronor att få sin far- Kvarfur har man icke lika vål pryg- maner tör nöjes skull och nödgas för mor i olja; nu får man sjelfva herti- lat den kraftsjuke. skyddande af sitt handtvork på det gens af Skåne farmor i vackert olje- Det kommer förmodligen af «ba- beveklignete anropa tidningarna att tryck för sjuttiofem öre. Förr i verl- cillerna« alltsammans. Allt tro ba- inte på spalt omtala livad som den fordrades det att ångra sina syn- cillerna skuld' till; men jag nekar ju står pA deras 400 sidor. der och upphöra att lefva som en inte att det t. ex. för aktieegarne i livad behagas? Skulle detta vittnet skojare, om mata ville hoppas på ett en bank Ar lite otrefligt om verkstäl- om öfverbefolkning? Ingalunda! Se båttro lif efter detta, nu behöfs det lande direktören har spekulationeba- på våra teatrar, konsertsalonger, guld- blott 25 öre och några lifvado skutt cill, kassadirektören tjulbacill, ett par krogar! Der finnes gdd plats. etf- ined thy åtföljande indiantjut å kals- al tjenetemånnen oregelbundenhets- verbefolkningl flår finnes icke hälf- ningsartn&is estrad. bacill och öfriga direktörer sömnba- Statsskicket Ar föreukladt och det cill. Ilar ett bankinspektören den ten så många grosshandlare, som våra unge tjenetledige kontorister önska, politiska bryet rör sig under friare allra ringaste lilla sengångarebacill, och det år sållas vi se en fullsatt former. Under frihetstiden, då hattar så Ar det firdigt. Mco herre Gud, förstaklasskupé å våra jernvågar. 1 och mössor elstos om våldet, behöf- hvad skall man göra? Bacillerna t- ståderna finnas många outhyrda rum, des det ha många millioner för att ro bestås:1dt för svicka att ta med och man kon knappast få se en ka- livilfva makten öfver från det ena hif och för små att tued fördel an- rusell utan att det fattas folk på ryg- partiet till det andra; nu behöfves det våndaa såsom stall:navare vid lopp- garne på en del af hästarne och ova- bara att inte ha kr. 11,,. cirkusar. Vår ungdom år mera försigkom- norna. Jag har aldrig hört någon Mina damer och herrar! Jag anser galanterihandlande klaga öfver trång- men ån alla andra tiders ungdom. mig knappast flygtigt ha antydt, sel vid disken och Waterburyurens Förr varnade man med att omskapa An mindre uttömt de gladjeaatnen, Etappor sakna våetfickor till allt sitt land och rike, tills man blef etateråd rom Aro egendomliga för vårt land, fabrikat. Af rika flickor, fideikoin - eller åtminstone riksdagsman; nu bör- vårt tolk, vårt århundrade. Men i misearier, luageigtiga, bemedlade onk- jar man derined såsom student. Vi, saknad af förmåga att koncentrera lar och landtfamiljer, som behöfva mina hettar, blefvo stadgade unge mig vid mitt Atnne och svårt angri- alårarinnor i språk, musik och vanliga mån, innan vi på något större kalas pen af öppenhjertlighetebacillen - den ende Ännu brottslige — finner jag, att jag redan uppehållit er allt- för långe. Att långro fortgått* skul- le vara att visa mig anstucken af maktmisebeuksbacillen, hvilken, som bekant, icke blir tillfreds, förrått han — 245 — förderlvat en million. Jag slutar derlöre med ett lefve förkärlek. Först i afton uppfylde han sitt löfte, men för friheten i alla sedliga, moraliska jag genast struten, knakade så snart jag blef ensam, och legala hånleenden, ett perent för som han gifvit mig, i elden. Han berättade mig om statsförmynderskap och föråldraför- tryck! sina förmögenhetsförhållanden och sina utsigter för Och el mina damer och herrar, framtiden. skall den dag snart komma, då för- Jag mycket önska, — sade han, i det han — sigkomne smågossar med sina fick- räckte mig sötsakerna — att detta pappor vara fyldt knifvar skåra nasa och naglar af byar- jo far, som dristat försöka aga dem, med — med ädelstenar — det oder skola göra mera samt derefter gå till dritaelicamrna- nöje, men jag vara mycket fattig man — för nu åt- ren eller kommunalordföranden för är rik, minstone. En das, skola det blifva, att jag erhållande af rofdjurepremier. hvad jag då skola jag återkontna till or och medför, vilja nu redan gifva. — Hvarför skulle ni göra det? — frågade jag. Ni är on förnäm herre, ehuru ni icke har några pen- ningar — — 0, ja! — föll han mig i talet — i det han lade handen på hjertat — ni harva ganska rätt - jag vara on förnäm man. Och jag, — fortfor jag — står djupt under er. — stor bestämd- — 0 nej! — försäkrade han med vara, som jag redan icke vara fall. — Ni het — harva sagt, en dam. På min ära, Becky, ni är on dam. Jag betraktade honom skarpt för att se, om han allvarligt menade detta, men hans ansigte såväl som han on viss falsk klang i rösten öfvortygade mig, att blott sökte bedraga mig. Dor är stor rörelse — fortfor han och pekade — bort på squaron. Tenniskor komma och se sig om - livad söka do väl här? Ur Logiens onremekt. Visserligen. 1 salongen: — Hur många ord talar en men- niska i sekunden? — Det beror på om bon år uppe i examen eller — håller en 'paria- kanelexa. Död: Att Ilerren i dag behagat hå- d•nkalla vår lilla dotter Alma Elisabeth, i en ålder af 1 år, 2 månader och 23 dagar gammal, hvilket endast på detta allt tillkånnagitves. Laholm den rf Januari 1888. Olof Andersson. Lean tias A adenom. /1 ra. 146.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.