taflatebe 2.ine Xrebåårbefeirening hall t lutoas; å hotell ,Marteitaton t ealisatio En stamtrupp för Hallands ba- taljon önskar regering en, enligt statsverkepropoeitionen, uppeAtte ef- ter mönstret n1 dem rar Vt:etyl-tm- lande och Blekin g e bataljoner. Den nya truppen skalle dostå af 300 vo- lontårer, deri iube gripet det antal eom enligt 1886 åtal riktule gebeslut redan får vid hatnljonen anatallas. För uppeåttningen beg ares på inlett, års stat 40,000 kronor. Motioner ha väckte i företa kam- maren af: trih. Klinckowetrörn: om förhaj- ning af tullargifter pi åtskilliga lyx- och öfverfladeartiklar, handelstrakta- ternas uppså gning samt lindring i tulltaxans uppstanning m. m. I andrn kammaren af: hr liedelius: farela g till lindring i den ecklesiastiska bostAlleordningen på grundval af by ggnadeekyldighe- tette Ofverflyttande från lursamlingen till kyrkoherden; hr Odell: om inrättande of aldel- ningskontor af riksbanken i Örebro lan; hr II. Andersson i Nabbelöf: om afekrifning af grundskatterna; hr Lise 0. Larsson: angående far- lindring i förordningen om tillslutan- de af kyrko- och skolråd på landet; den/min:tie in. fl,: angende faran- dring i förordning en om vin och Maltdrycker; friherre Bonde: an gående visan än- dring ar i stadg an om skjutväsendet. gaboInt. Veklig RiksdaArem, 4).ilmflab filt farna oceinatie jammatt- tråDe för året. ;rlf bcflerelfett rörtIle ae unetbnanDet at en Ita0aareetilltållititt a mina haft, liten bå IantatatilråDet mar fåtaligt belött. uppgöte afgeranttel al Denna fråga till slåtta orDinarie möte. Zeäbgiecditt.iftate 3ac.Criclon i.Dalet- ftao pilt lucern ont tråDi pietean141.. t-COJil hatt i fottöet betett tråDgåtbilattlåagningetonfient upptomft o(1) Deg införa:tbc i mått laab Samt De glira !klar, Okt biotite trålsårDar an- lägaat, uppehöll han fig färstillm toto Der. j. t. ettgelfta eller naturliga fliten, hfoiltett numera Mb aulåaattinaar men af såvitt Damkappor som Kappdofflar från och mad i ung, till ?verkliga inklipspriser och derunder. ifrågarentmer. HattaDtautret i Denna Försäljningon sker en- råast mot kontant betalning til dessa priser. den 2 Januari 1890. lo deltaga i striden mellan Frenkri- ke och Tyrkland, i lm vilken Spanien förklarat si g neutralt, accepterade prinsen Prims anbud. Marskalk Prima ord ufgjorde på den tiden allting i Spanien, och trots adelns miesnajel med "pari:nye:la, deom dc kallade prinsen, valde cor. tes honom den 17 November 1870 filt konung. Rösterna voro emeller- tid starkt splittrade. Röster tillföll() Andra kammarens nykterhets- både ■ Iontpeneier och andre kandi- vanner hade i lurdags afton möte t dater, Alven republiken, och blott 191 al 311 cortesmedlemtnar röstade hushållsskolan vid Jakobsbergegatan. Doktor \V retlind. som utfärdat kal- på Amadeus. Den 30 December lelsen, öppnade saminantridet och landsteg den nye konungen i Spa- föreslog hr Waldenström till ordfö- nien under olyckliga förebud: sam- rande. Under den derpå faljende me dag dog marskalk Prim, tunt diskussionen visade sig full enighet hvilken den 27 farrafvats ett attentat. råda om att motion bör väckas rö- då han for från cortes till sitt hem. rande maltdryckehtendeln, hvilken an- Den nye konungen måg sig strax ses å visrea orter numera framfar allt sund ensam och öfver gifven i ett frAmja dryckenskapen. Olika försla g frAmtnande land, svars adel så föga framkonimo, men det mest kännbara sökte dölja sin ovilja mot honom, att behofvet, hvarom ock många riks- någon etuntlige gränder protesterade dagsman erhållit ekrifvelser och peti- mot hane val, och byars hår han tioner, syntets vara att vin- och malt- knappt kunde lita på — i Februari dryeksha. ndeln helt och hållet skiljes 1871 vAg rade ett stort antal officern • från vanlig a handelsråttigheter. Det te att atlAgga trohetseden. lionungena regering motsvarade erinrades att förslag inom riksdagen härom Duandet på — evagdrickat, de•en förebud. Den 2 Januari 1871 hymlar mång en ville att detta skul- hall han sitt intåg i Madrid. Strax le undantag as, men andra — och dc vill bildandet af [Inne första minieter utgjorde slutligen flertalet — förtne- virade sig svårigheter, och de företa nade att en sådan åtekilnad ekulls valen gåfvo — något eoni år ovanligt stöta på allt för stora praktiska !svå- i Spanien — blott en knapp majori- tet tör regeringen. righeter. Konung Amadeus hade föresatt sig Slutligen uppdrog. åt hrr Walden- ström och Wretlind att utarbeta ett att upptråde helt och hållet i alver- motion i nu angifna syfte, hvilken ensetarumelse med den etrAngaste •id ett nytt eammantrede skulle fu- parlamenteriemene kral. Men haus rrdrayae och underektifrae. teorier rAckto icke till i det af in- Någon annan motion vid denna bardeekrig med kurlisterna och af riksdag rörande maltdrycks- och vin- revolutionata enarkietiska rörelser handeln anså g matet vara icke ekAlig. harjude landet. Till slut insåg ko- Enskilda medlemmar voro emellertid nungen ejelf, att han icke var råtts af annan mening, hvarfar från dem mannen på Spaniens tron och beslöt också andra motioner torde fram- att draga rig tillbaka, ett beslut, som komma. sannolikt börjat utveckla sig redan Mötet var besökt af ett fyrtiotal efter det attentat, som den 19 Juli medlemmar från andra kammaren. 1872 föröfvades mot konungaparet. Den 10 Februari 1873 förklarad, Ännu några, !lom velat vara med, ministerpresident Zerilla i cortes, att hade blilvit förhindrade. konung Amadeu, nedlade kronan. Spanjorerna tyckets icke halva kant någon eorg ötver att se frantlingen lenn• landet, der han endast en kort tid åtnjutit en vies popularitet bland F. d. kolning Amadeo alltnogen genuin sitt Ifria upptrå- af Spanien, sedermera hertig nf An- dunde och vauliga vasen. Sakort Ar sta, utled i lördag. afton hastigt och att prinsen kande sig nöjd, då han ovAntadt i Turin (Italien). åter kom till 'tullen och utbytte ko- S. ont konung al Spanien har her- nungavärdig heten mot ein gamla ti- tig en at Aosta spelet en kort, men tel. betydelsefull roll i Europas nyare hans maka var mycket sjuklig och historia. det hertigliga paret förde sedan ett Prine Amadeu', konun g Victor tillbakadra get Id i San 1t too och Emanuels nAst Aktge eon, var född Turin. Etter sin makas död 1876 den 30 Maj 1845. Redan som 14- förde hertigen af Alma alltjeutt ett årig deltog han i striderna med Ö- obeniårkt tillvaro, fast han af sin sterrike; i ohm krig med 0- broder, konung Umberto af Italien, ittertake blef lian sinad vid Cutozze. totalbilden till artnekirschel. Stort &dement intresoerede han si g ear- uppseende vAckto duck hane gifter- 'kadi ter marinen och titnatnntle, mål år 1888 med prinsessan Luetitia till konteramiral. Prinsen Ilande Bunuparte, hvilken nu år tjugotreå- till dem. på tivilka de spanske stats- rig enkle hertigen iucn var vid sin mannen efter den bourboneka mo- Jod 45 år gumma'. Döden kom hastigt öfver hertigen narkiens tall aloe eine blickar vid sökandet i Almaraich de Godta - ref Aosta. 1 tre ting s utfårdlidee töt- det var nierskelk Prims e gna ord ets bulletinen ut hane 'åkare i Tu- rin, der hertigen for tilliallut vista- -- för att finna en man, aotu kunde rådda Spanien hån anarki. des, och la (Ide 1.1 *en inflamution i biögla lungepetsene, men redan i 10r- Då den hollenzollerneka kandida- turen, som fick al teleedi gra följder daga alton klockan 7 sned exkonun- för Europa, 'trender, inledde war- gett at Spanien. skalk Prut, medan atriderti• mellan de ft•u•ka och tyska hårerne rasade Kejsarinnan Augusta som löjt- som häftig ast krin g Meta. och den i- nant. Da under reeolutioneatet talienske konun g en inritt sökte förmå 1818 folkupploppets vågor Pinbo så högt i Berlin att dåvarande prins sina statsman att hålla hane ord till Napoleon om att delta g a i krigat mot Wilhelm st Preussen, sedermera kej- Pettmen, under h andlingar med Irrin. sar \Vilhelm, måste fly, var det hann gemål prinsessan Augusta som ful- - Amadeus för att ölvertala honom att motta g a Spanien' krona. Men först kladd till man laddade ett antal via - då Napoleonska ilyuastien för långe tiga filipper Iran prinsen. palats lin sedan var etetted och det icke mera det buttre eltyildade kunglig a slottet. hude vara tal otro att Italien eke!• Detta skedde den 19 Mars, och den Henrik Larson åt att tulD focgottanut °uttring boningt- platfen låta anlågåttingen 14 flugitt lont malna! fammanpnalla meD ljcltwa na- turen. Cfta Drilwee tnyctet ofog mo anliggning af gangarne, forn förta meD Uttar och flingrindar åttvett Der bibana alle ide beir3hi3o. tiuftpartiernat an- °aning år en myrtet !mår fat; ocrti/1 behoftoae naturliga anlag, tå att grup- perna tomma pa lämplig plats. Ze böra ',igång få, att wiD ett reanDriaa ge- nom traDaårDen Den ritafte ommerling ter fig ler tegat. Vallen onitting Den hat fört haiku; öppen och luder, men uu börjar utan upphöra Denne°, let att gråjet får måra altven mellan bullarter, af bluilfa numera ofta blott ett enDa fort antuanDea ou hamit bugat, '13telt anteantela utlånDga trå° och bugar, men wi Da få många inpetting, att nuna hatfma antalet bort< ware twentla ar- ter. 3 ert pari diet tråDgårD !peta grad- planettta en mycht flor roi. 2e bara få fin form efter gatta arne, tå att gan- tycka sig hafve goda eka! att betrakta humla sandring som helt tillfallig, dA den hade sin rot i helt person- liga intressen och man vAl borde kunna våm°, att politiska man no- derordunde eine personliga an gelä- Den lille konungen af Spani- enheter under det nlItnannas kraf, en år nu metan återstald. Har om g sÅ Ar det (lock ett faktum, att ännu da gen begärde han flera gånger hard- i denna stund åtminstone situationen kokta agg. anta dr,.:IningrIl dock är i detta alseende nå got oklar. Här- trouble sig barn vågra honom. Ko- till kommer vidare att vid denna rtungen grät och kunde föret lug nas riksdag sannolikt ett nåt-litande kom- då drottningen fareåkrade honom att hönsen i Madrid ej vurpa i jaminti mer ett eg et rum mellan dc båda månad, men att hon skulle ',linda bud lendtmantutpartien. Det beror då på, gen lågata aec bett haat:era. Lytt nytt till Aranjuez för att höra efter om ej hvem af de båda fraktionerna som lått mee graaplatternaa anoroning år att ekan offra det mesta af sina princi- höneen der hade vårpt. tupera marren; betta ar matfett men per, Men bring as An, sAsoui naturlig t Dyrbart. 2.5lontftergruppetna böra helg Vid slottet Laokens brand vore. det allra stanna offret från det låggas tillautfinatte och balt år att Da g amla partiets rada, så är klart i farstardes bland annat konun a Leo- alla fall, att närmandet vål katt hal- rå men tuål götta grupper. 3ormen pa polds utomordentlig t vårde fulle kart- va till följd ett starkare lutioltinan - grupperna får råtta fig efter tycte oth samling. Konungens af Belgien Intar. alråDgarDarne laddad ofta pa naperti, men in g alunda ett starkare lingeetudium Ar geografi, och han !le- öppna Kittel och behörtna eerföre nto protektioniatparti, inom denna kam- de under årens lopp lyckats farvArf- och itthågnab. 0.ictar böra ej fatnav va sig en samling, kartor af alla slag mare. Så snart det blir frå ga om pro- friteg nåden tr.iogare. itU fraiMplan- Anda från Aldsta tider, hvilka på ett teringar 0111P,i110.36 uteD ft5rbel nåra ut- tittnarkt sätt voro ordnade i en af tektioniemene lilsintreesen, ligger hemita !Kaolin, Inörten ich att far- tyngdpunkten sålunda mer än nå- slottets våningar. lIvarje land hade glamma. Ztll truturåDgåro limpar åta sitt eårskilda rum eller afdelnin g, g onsin inom Farsta kammaren, men h• viltet joromån tem Delft, blott bon der medelst sinnrikt anordnade hiss- denna kammare år allt ler litet van ran :Utsade. in bor e j planta tracen apaarater, inventiöse bord och hyllor att randa någon egentlig politisk roll. fk3r Citr a t, Dc zeit:vart Da e j. '?liehan allt för litet daned till att egna och lämplig belysning Itvarje kart- tråDen ruttna fåttaa barbultur, lom ge• verk kom till sin fulla rAtt. Det under en stark och konse a vent led- natt båta. garatratsareen attai i3gea balt viktiga bibliotek, som nu blifvit ning, för att man skulle med nå gon efter Den talltita Ihlen smet rara gång ar; got om dess säkerhet kunna veta nå ra- lå gornas rof, innehöll Arven geog ge bbet beteer bar fi5da. Stal och en gs kris. i handelee af ett ola hållning fieka verk, omfattande öfver 6,000 Det år liArpå man by gger sitt bel a ndra iethljater tyna leta boa på volymer. öppna intet. 3orDmåtten bör helg mara hopp inom friliandelela geet. Man lerblanbab jroarttnylia. gheten af, visserligen möjli tån ker sig Prinsen af Wales 00h spotel- etricfon DaDe utftElt cn lantling skan. Ilar om dagen egde i Lon- att riksdagen fattar beslut om trak- fyittierligen madra tarneltot, intöpta löt don ett stort ealumantråde rum för taternas. eppeagning, men man tanker 2 år jeDan eta nu laUlatta ma (noppar att behandla frågan om hur spatel- ock, att p rotektionisterna i Andra ed? halfutflagna blommor. dör bala kammaren skola vara tör litet eniga ekan skall bekempas. tomt de i Företa kamtuaren för myc- ttUerragbea hottom cn premie af 3 tro- Ordet fördes af prinsen af ltVules ner. :limen haDe ar untållt en ny hvilken höll ett långre, af stor sak- ket lojala' för att med all den e- 23egonta-art Weaonta lioatteete 2ouitc- kainnedom utmärkt tal, Sedan han nergi, som eventuelt behöfdee, ge- (trOi'Dy) mes egenormitat forntior blaD, tittut om pater Durnians fartjenstfulla nouldrifve sin vilja. Under tiden tamt ett grupp Solatitun liendersobt, vAdjar mun till herr sunteministerne verksfinhet, sade han att ulan hade htotIta baDa erhöll° berömligt otintam- ,adatsmannablicke och ett åldrad ko- t att utsånda två Dikare, af för :disig nanbe. 'vinka den ene skulle studera den :tunge — vi hade så når sagt — 23erömligt otuttårtinanDe tiUbelabei aironsånger sjunger hat mhertigliet, fruktansvårda sjukdomen i Europa, odla ett af hr C.13 elever ri5t ett al qe• den andre i Ostindien, Kina och öf- om k. mas «makt öfver traktateruto, n e at lynnerligen kitattulit bullbett trams rig a lAnaer. De epetelskam antal i och pekar hån på den 'folkvilja", af åtta tattanteblatt rnto tameltablemma, !idfiske Ostindien ut gjorde 1881 sem ekan uttala sig — nAr Stock- tö:nunor och Cyclatuen Pereicuw. 131,618, nu uppgår de olyckligas an- holinsbluken ar besatt med radika- skifta lantelantraDe beaatnece tia tal till minst 200,000. Al dessa hade ler. En liten vers om Norge inpas- tönta töntagen i 'Mate fl. 1 e. rat. år 1887 endast 2,000 kunnat finna sas har och der. Och tuvad stiger hr etateministern plats på sjukhus. 1 Ostindien finna. Styttotonferten i afton af opera- dessutom 23 asyler för epeteleku. I till allt detta ? Vill han spekulera lanpkolonien uppgår de apetelskas på oenighet mellan aag•riera och «in- Sångaren (Satt lagman anbefalla ännu antal till 600. Märkligt Ar attagtitalet dustriprotektionietern ? Vill han in- en gång at allmanhetcue måluntliga hag- ef spetelska i Norge, sedan sjukhusö taga eu ståndpunkt, emu söker ein tomt!, aaerr .)agnram, f. D. mattgatts systemet der år 1856 infördes. Sedan styrka i protektion:citera oenighet ? .fjaluntctoobo, ar im tånDt tutbc mata, detta år har de angripnes antal der- Skulle han filma det sig vårdig t att ett uppa4ctibe ltierna af tönta orbningen städes minskute från 2,900 till 1,000. nu satta k. ru:te. förmenta makt ()Iver å :online hotitont och har till ech meD l'å Sandwie bantun' liar ieolerings- traktutcrna för att ow ett år finna utom huftuuOttaDette tottjtuaretoerlD aDra- ått fia en nutdrattet uppmattjarnhet. eystentet visat sig bara goda frukter. stöd far denna makt i ntolkviljaue ? Prinsens tal gjorde ett djupt uttryck, Det borde vara alldeles ötvertiö- ..fSeDatt hane nu pagacnbe tonterttourne De tilrvar•nde tecknade 45, Ou kr. ungt att fråga så. Ty hans excellent; algutate, lat bet mata hane mening att för spetAlskefonden, så att denna nu år ju ejelf protektionist. lian har sjelt företaga en roa till 3talten t och för tuUtonntanDet af fitta ntufitaltga ttubter. jende förut ka nna gåfvor uppg år till efter riksdageupplasningen 1887 va- .tert .agnvan aelifterat, tom roi i ett summa al 140,000 kr. rit med om att underteckna protek- tionisternas program, af "vilket Irak- Dua nuattet outtaktee, af Ditettör unD- tateuppeagningen tränar såsom oaf. gten från 213arberg, en at mäta ineft fra allimes oracltpclare. vislig konecivens; hatt har fjol( ta- 1S90 års riksdag. g it en verksam del i den protektio- liar nu börjat isa sakta och beeked- uietiska rörelseamin tuedförde Themp- Nyheter från StadreD. Zill t e- lig t, sedan den af landets tidnin gs- tandereka mintetarene tull och det bbtid £101ttng mcDoclae: filo tyrto- press blilvi: vederbarligen "ptimetg - nya eyeternete grundlagg ning; hans ftatnuta inc0 Xnatetle forlatuling und" och fått besked out sitt blifvult- e g en minister hyllar ju pa protektio- totebagbeflote byaganDet af ett de skaplynne. Bland alla de 'trade nietisk föruteattnia g, och hau har för- aue inom cutenehulte tott iötc utgått-- kolleger, både med och utan sinne- visso tillracklig "statsmannablick" tar on af ar 1e3U1. :Detta Itolhite, en g ard förmåg a, hvilka mall' dan linkande larmat, tomater att Mimen batnen muns att inse, att utotataud trut riksdags- riksdag ens horoskop, halva vi ear- namnen rote mattga ilat, lom cc fatt majoritetens Cinek•u t denna puukt .1ttldt upinnArkeammat eVårt Land., skulle inoebåra ett attan. som svår- sera förut ttU Det ett tutt arlagina gol. ented•n denna tidnin g, nu som all- lig gula t tagerd, en kunde annat an medtara hatta tid, tycke. se larhillandena i båttre eg et fall. 'hå tommunalatinitna i liabea 6 mcD bela stung ån flertalet ut ulliga *time För vår del vilja vi, med den akt- Samme. lötlemfing multe* till teDatnea tidningar. ning vi hysa för minietareu och dess tet 1 berotUningebeteIntua tu actu mani- Vi hamna ialledee ordet it .Vårt chef, icke uppgilva det hopp, att man Name atitocreten t traineneault !And", eon) oro den nya riksda ge n ytt- ekan lyckaa ötvervinna de hinder, och 3ohatt 43atobeton i gnareD, baca sar följ ande: som talja stalla sig i vå gen för ett fred- nteD 3111 ropet hmatbera. 9tättuaft t Mången finnes, som tror, att de lig t och fruktbart samarbete mellan tOftetal tom hentinanycgaten Statt Dale- tecken till oundring bland Andra riksdag och regerin g, men så under- tett i alitthult nteD 214 taltet. btånt• kammarens protektionister, som un- lig t det katt leta, tinne, de, sam re- Hitler tillföll@ naitibtinatitica 3ohanne4 der förra riksdagen visade sig i alian tala om majlig heten at en mini- en7tnilfn 1 YagcceD, attutnatiecgatite knopp, under denna skola slå ut i eterkris inom en alle icke atIllgeen 3cDan Maneten c 91. (3, Melon full blomma, ooh ehuru rean kunde tid. farkläiluad den blifvandc tveka kej- merinnan valde för utförandet al sitt vågstycke var en artillerilejtnente u- niform. si g båDa hån Zyrborg 191311 haultantcna
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.