- dehanned* Safobsfon och N. P..Johand - son i Knäred. - s Hedrad lärarinna. Til Laholms : Gidning meddelad: Wid början. af låg- nen {-lêrdaas fid târarinnan Ma- te Eaulslrèm i Nyby fåfom dedersgåfe wa mottaga en foffeserwis of. siliwer föån todlamma föräldrar till barn, sem påst under benneå ledning. i Nej, fe sas! Wid uppwalnandet i gr morgse êéswerraskades Laholmis 1,519 inwänare af den: nyplidien, att ater och korg under natten draperat fia med elt tje>t Indtåde. Snd’ både nu ide [abit sedan sista nowembertorgdagen, ed Då ble! den ej längliswad. Det dlet den ej.heller denna gången, tu solen-gi> upp llar oh strálande, c<’ tedan wid micdagstiden' hade matfen aftagt fin wita dermelinsmantel. AN ‘Sá tårfmann den fórsta snôn | La- helm under År 18W., 20 y vita rJuflucusan" kom med posten Igår estertaiddag od) mar adresferad till Vas dolmö nya: Tidulug. ‘Tillággas bör fan: dända, alt det war en liten buoshyr med-uámnda titel, afsánd från univer- sitetatokhandeln i Lund, ed relem- menderated; til ett wålwiligt omnäm- nande. Den innehåller regler cd råd angående farsotens hämmande, Som inslueusanemellertid synes stadd på retgått. anse wi breshyren komma något post festuw, men wilja det oaftadt wid titl= file nármore tedogöra för def innehåll. * Laholms goodtemplarloge, "Hop- pets Bild, fyllde 7 år Jaunma dag fun- yea fyllde 61. Nägon festlighet med ouleduing af ärsdagen har cj egt runt. Telegraskommissarien Toùutin i Halmstad blef wasariddare i tisdaga. Menedsmålet wid Tjerby ting. Utrymuet i tisdagen? nummer medgas ej ett omnämnande bland de öfriga råt- legängtaffärerna af det celebra meneds- målet, som wid Hits häradörálts fena- ste sammanträde wädte få mydet upp- feende, hwadan wi här i sammandrag ed) husroudsalligen etter eu annust tid- ning, återgifwa de förnämsla detaljerna | deisamua. " Wit senaste famnmanträdet med Hôks härads tingslag den 14 d:8 woro eufau _Anua Johansdotter i Nenneslöf samt frenolánzman W. Anderoson decsamma- siádes tilltalade af 1. hemmanoegaren I. P. Swenssoù- à ‘nr 10. Nenneslöf" för *falsk angifwelse sant olaga . háftning?, För ott få ‘detta inom orten mydet uvp- fcendewä>ande“ måt ”targjordt för: sig," måfte wi gå något tilbala I tiden och omtala de olifa tecer hwari def före- gående ter sie, Sommaren 1888 nekade Swensson . 408 I. belbde i Halländ'1ig sin hand 06 förflrilning à en revers à resterande 233 fr. (ursprungligen 833 fr., sáledes (00 Ir: afbetalda) för hwilka han * lagsêltes af. eufan Johansdotter. Sedan målet fåfom twiftigt häuwisats til doms ftot, åtalades Swensson wid Halnstads rådhusrätt för sitt nefande. Dä'*cudast half bewisuing kunde förebringas om rever- sens tiftigbet, enår det ena wittnet, Hans Nilzson i By, ide kunde fåkert erinra sig om Jôns P. Swenöson underskrif= wit den, blcf denne âlagd edgång, och ban gid edjä edeu. Sedan stämde Jo- dansdotter honem för fraswet till Höfs häradérátt, ch då hon med !wä witinen der fiyrft att Swensjon utfärdat revers dá. det upplystes att \wäzetskapet bestod ‘sina "påftäendene, något som dock ide Jom nyligen tilôkats ‘med en ny telning | Now. fyrkoskcifwen I staden. a . fen Mel dan âlagd belalningsftyldt, bet, o< Göta hofritt faststätde utfloget. Ser dan delta munnit foga fråft angaf RIM hanêdolfer Swendfon för mened. på: grund hwaraf länsman AV. Anderöson ; bâftade denne, som sedan uudergi> trans. fafning wid Halmstads rädhusrält. Witt= | f nena mid häradsrätten fastbêllo wid fina förut anzifna berâttelser, men den tid- talade hade iakallat förut nämda witt- nel Hans Nilsson,. fom nu ändrade fin beråttelje derhän, att ide han heller tiss wit sitt ‘namn ä reversen fom wittne,- bwadan fåledeå' odtå' detta ‘tore ?alskt, Tig följd bårat blef. Swendson suikänd“ oc tårfalt på fri fot. Sedermera ultog- han den oswannämda Nåmningen, Läns=- man Anderöson anhôll dålont wittnes-' förbår med Bengt Underdjon från Wä- redtorp, Mot denne anlörde Swensfon sásom jäf att de woro swägrar. Men deri alt -de woro gita med hwar sin svster, tillåta Audersjon att wiltna. Når Swens\on bårde detta fölte han romina nr tingsfalen. men grevå af maltbaf- wande länsmannen 'Seinknecht oh åter-' fördes till sin plats. 'Åberopade wittnet luivgade deretter att han I de förut af börda vå wittnenad suårivaro fett. sä mål Sina P. Swenöson äsen lâr.tagare som Hans Nilasou fålom ‘wiltne tedaa sina namn under omtwistade revers. Forlfarande. beslridande detta anhöll Sweusson "om upps}kof afôr att slyrka bewiljades, bwaremot läntman Audece- sou à egua och enfan Johansdotters wäg- nar begårde slut samt’ yrkade Arängalte auswar ä Swensson. J sinom tid skola wi återromma till detta mål. Ett egendomligt fattigwårdsmål, hwilket nog ide fatuar fina motfiyden rå andra "Håll hwilar till afgêraude hos fon. befhde i Halmstad, På Rennes någ i Slummeslöte foden |finnes en 53- årig rystare Per Jinsion, fom i 18 år warit I tjenft hor F. GV, Mithaëlsea dersläded, men numera år frymplivg och till arbete osêrmôgen J+| har for far milj, buftru och 7 barn, hwilfa en fid tilbafa bott i Laholms Nybv; sast man- taleftrifna i Skummeslôl.i Nu gå0de det för iederkörande | denna fom- mun alt få familjen att til höra Laholms stad, få att den i en framtid der funde berättigad till fattigunderstôd. "Ctt hus i Nyby inkôptes - jemte" 15 kappl. jord; denza lägenhet bortarrenderades till Per Sönsfon mot’ en i fontratti bestämd 'af= gåld af 40 fr, ! pr år, ‘o (bans familj, inbyfles der samt blef. den I sifilldne Emeller= tid befauns den fattiga ryftarefamiljen, med sina i det " särdeles torftiga hem- met warande fem fmå barn, wara | fort behof af understôd, font grannarne- en tid“ medlidfamt lemnat och hustrun stutligen begårde af Laholms faltigwärdss styrel)e, hwilken genast lemnade henne 10 fr. fontant till Håber åt bornen samt tillerkände famitjen 2 kr. i we>an från den 8 Now. Det uppgafss,| att hr Mic- laëlsen tilifegt benne att ej begåra uns derftåd af någon annav, ntan i fållet wända fig till Nännenås. "Hr M. hade under scaaste året till familjen lemnat fvanmål, potatis, fött och forf samt 52 fr. fontant, allt till ett fammanlagt måcde of 220 kr. . Fatligwärdsöstyrelsen i Laholm som ide utan flâl befarade, att meningen wore att slafsa hela famitjen hemortd- | N I + - - rått der I Agdin. i bedårde un bos fon beshde åläggande för Stummestö's foc- fen att återbetala broad fladen u!lazi oh femme att utlågga i faltigunderliöd ät’ ryftarefamilsen,“ tld dennas hela förförjntog öfwertogils ‘af den- lommun om hä: : were. Noldig. Men den femmunala ‘myndigheten i Slummeelöf våftår, alt fattigwärdöstyrelsen i Laholm rent af lwungit på tamiljen understêd, bwaraî denna ej'warit i behofs för att säsunda bindra deß inmwafion till fladen. "Genom intyg styrfes emebertid, att fa- anilsen werkligen warit i nåd. Den pi- fanta srisiwexlingen hos |, fon. befbde *mellan de resp. lattigwärdslyrelserna är nu slutad, och flut i måtet kan der \narl wäntas. - | UE _—d, ; | Frihandlarnes beridföring. Hår- omdazen lästes { eu skánsk tioning en pá fri hand tilagad fribandelshiftoria, tydligen ämnad att wara mydet "qwid® od för fullskyddawäunerna nedgörande, En protektionistisk landinian från Sd- derflått hade, belle det, kommit tid An- dersldf med fin spanmäl, oh haus tul- lareh]erta fördes af frêjdesullo Tänflor wid den bôga betalning han, tad ware offyddets, fid för sin jád. Hans glädje tog slutligen form af ett beslat att fdpa gumman sin en fotfpis får 100 fronor, fom hon redan i fjol wille ha. (J för- bigäende sagdt en dugtig foljpis, den der, en rigtia "hotellspis”, då ett man, ligt, stort herrgärdshusbäll år godt bjetpt med en fofivia till 50 à 70 fr.) Jern- Sån find DA _handlanden 'beföltes, ' spisen ufwaldes, od wår landsman rådte handelöpatronen i liquid. en -bundrafrona, eller just det pris denne en gång i den tydliga fri- bandeletiden begärt för en slik matför- âdlingsapparat. Men dä sa* bandlanden:' oNe-hes, I är softar spisen 170 fronor; waran har frigit jemt 70 procent genom de der fårdåmda tullarne, ty sä mydet bar tulle fatfen ôkats pà spiseu». Derester skildras fortfarande mydet aqvidt» od hånfullt, huru wär tullskydds- wänlige landtman slogs af förfäran öf- wer denna gråfliga upptådt och huru fribaudelng wäua englar begynte med hwita wingar flålta tróft och upplyfuing fi hans swarta, sôrfressade proteftionift- jäl. - Snfeende, att äswen sädana der ”aDe- goriska” framställningar hos de fäfun- ‘nige och ofritifte unna fóranleda falska 'Nutledningar eller âlminstone litet bi- fallagrin, har’ en infändare till’ Maimö- tidningen Morgonbladet" " wälwiltigt gjort fig beswär med följande wederlägg- ning af ofwan relaterade prof på fri- haudeles-dififoustz =>. . " oNär jap läst det der, fôcwänade det mig, - att det merkligen kan finnas få paß godlroget folk bland Séderflátts landibrukare c< få paß sälmakiiga jern- handlare i Anderolôf. För att emeller- tid förmisfa mig, huru mydet den skäl= men uppflörtat den godtrogne landtbru- karen, gid jag allra först och fôpte mig senaste tulltaxan, "DÅ bår: låfte fog: «Spisar, ugnar och taminer etc., tullaf- 'gift 2 öre pr 1 lilogrämn'— d. m. f. tullen å nämnda avtillar år nu precis 'densamma fom under det gamla tulfy- stemet. Wisserlizen wil jag minnas att tiledagen à fpiiar. ugnar etc. beflutat en tulfatg af 4 öre pr 1 !g4 men det beflutet har ännu ide wunnit k. mts sanftion. Nu at jag till en fodman för att få tested pá huru mydet en jernspis wäger, uppgående i wätde til 100 fr. Swai: Omkring 200 kg. Så i H : , fedes: Aswei ont hela lulsaisen, 4 den lôpta-spiscu tilagtå förfätjuingdfumman, flute denna endaft utafort 104 tr. — i Rånet; för 170. Och ¡den der landibrn<- karen skulle rättetlgen ide betalt ett dre mer nu än förut fordrata.? : | "Tull på Gud3 ord”, Under denna Undrizast fagdt witietedande rubrik med- delar tièningen "Kalmar", och flera ans dra efter henne, eu notis, att á Kalmar tulllammare “en “bibel, fom fMidata ti en der i Maden: boende äldre, fattig qwinna srs en hennes dotter i Ame- rifa, måfte fôrtullas med omfring 10 frouor. Y"Natucliztwisa,. tilägger tid- ningen, "war befen buuden, oh den foenfle botbindaren måfte syddas." Tid- ningen konstaterae ' su sätedes fjelf — anmärfer ganska riftizt «Wirt Lauds — ‘all den‘ fêcfasiliza rubrifen ide war ôf- wereusstämmande med fanningen. Hwar- för Man ide detta áswen funna få wara ' Löjliga slutledniagar. Under ru- beifen "it aPmänhetens (mar vå reli- gionsförlötjelferna? resonnerar Dagens Nobeter on följer: oe "En funna. of 1,623 fr. 80 åre blef resultatet af den infamling för hwiiken Föreningens för vreligionsfridet styrelse tatt fig I spetsen, i affigt all bereda herr Victor . Lenustrand de lättnader lagen. medzifwer under den tid ban sitter i fängelie för få falladt retigionsbrott. Detta resultat uppnåddes bufmwudjalti- galt i Etodbolm under de 9 dagar listorna woro utlagda här. bwarför få- dana ej bleswo fånda till landsorten. "Bidrag lemnades as personer som till hôrdt widt sfilda samhäls!laëjer, och detta torde wál kunua anjes wara en wältalig protest från ollmänbetens {ida mot lislämpningen i wär tid af mwiafa azfändt föråldrade lagparagrafer”. Om en handful fcitánfkare m, fl. af Leunstrands meningstränder i Stodbolm lydats flrapa ibop omfting sextonhun- dra fronor åt fin protogé, bwillet för öfrigt bort funna fle genom medwerkfan af endast eu tafendel af Stodbholwa in- mwånareantat, sä är det förmodligen yt- terst fôrhastadt att wilja råna detta som en "wältalig proteft från allmänhe- tens sida" mot de domar, sow fälts ôt- wer Lenustrand, Den ftora allmände- ten torde nemligen uppskatta Lenustrand till hwad han werfligen är: en wettwil- ling, fom tror fig wara fånd till refor- mator eh föckunnandet af förborgade Jing, lom han ensam inbillar sig huswa reda på. i : - Någon religtonförfötjelfe torde man, Rrängt - toget, ide fnuna tala om i Gmwecige, om ide möjligiwls den, fom tilftåNes af Lennstrand och konsorter. Apropos Lennstrand, fårmila tid- ningarne, att han häromdagen I weder- börlig ordning begårt sitt utträde ur statskyrkan; till bwillet annat fyrkesam- fundomnämnes ide. Detta bôremellertid, om wi ej mißminna of, nppgifwas wid utträdesanfålan, enligt kongl. förord- ningen af den 31 Oktober 1873. Fran Stockholm, En utställning af fotografiorsam- lade under konungens reses pågår för närvarande i gruvyrsalen & Nationals museum, Den owmfatter ett hundra- tal bilder dels af berötnda konstverk — 313 — "Si är nu homma hos mige, afbröt don ungo ad- vokaten, soch jag undanber mig ella .omdömen angå- ondo mitt bandlingssätt! Gä i frid, mor Mina Porriu!» ¡Johanna störtade fram till Georg och förde hans band till sinna läppar, hvarefter hon skyndadade ut med en hatfull blick på fabrikanten. — - Denno stod i begrepp att föllja henne, men för andra gången stälde sig Georg i vägon för honom. "Jag trodde, att ni kommit hit för att tala med mig om affärer", Bade han leendo. "Hur kunde ni låta beune komma undan?” frågado Armant häftigt. — ' Hvad bobösrar ni bry rädd för bonno?" | i Fabrikanten spratt till, bur oförsigtigt ban burit sig åt. Rädd — jag?” | "Det gor verkligon så ut.- or om dot? Ni är väl icke "Dessa ord vittoade om, | Lj Skulle donna qvinna vara Johana Fortior, då är dot ju den mest rörando | : moderskärlek, com fört henne på don tanken, att jag kanske kundo lägga ott godt ord hos or för bennes barn, Och villo ni verkligen låta henne lida för det? ! r hon åter bolt enkelt Mina Porrin; så bado dot varit | Lis västan ännu(härdaro att beroda, henne obebag, för det - 03 ‘bandlat af oegonnyttig. vänskap , för den stackars | fickan. För resten äro vi ioga icke gå deras. äronden.”'. ., MRD teg ‘Armant 'hado, pu átorvunnit väldet öfver mig ejolf, och bau svarade; ses polisagenter och böra . -— 310 — | Dermed fattade han mor [nade dörren. i 1 “XXV, Armant blef !îtot förvånad, Minas band och öpp då han såg advokaten inträda, ledande. vid handen en pvinna ur folket. Hans förvåning ökades, när hon som en. vansinnig kastade sig till hans fötter och sträckte händerna - mot honom. ; sHvem är hon?s frågade han. - Den stackars gvinnan hetor Mina Porrind, svarado. Darier. »Hon hyser on nästan moderlig ömhot för en un flicka, som är nära att dö af förtviflan, och har bedt mig lägga ett godt ord hos er för dot arma barnet» - | ‘Ja, j Estor -tj a, skona henno!s atammado bon snyftande: uguett år ' möttes åtor Ernst Garaud och ‘* Johanna Fortior; mon båda. tycktes vara ända till oigenkänlighet förändrade. Johanna lyfte genom. tårarne.” F På hufvudet och såg på honom abrikantens' bloka;'af nästan' hvitt bår omgifoa ansigte väckte intot minne ' hos henne.” "Vid närmaro granskoiog spårade dock ban i donna’ - gamla" qvinvas altärda ansigto' dragen af den, Moder slårisk | han 7 7 i ' båd hån Italiens. och" Spanlesd museet och kyrkor dels af mårkligaro bygg-" nader, ocencr ur folklilvet eärdelor i ' \ "Afrika m, w, De 'rientmda fotogra- . fierna eller folklitsbilderna Aro af stort ,“ intresse Jikan do stora sfbildaingarna af Murillos och Velasquer; mäster- * verk, till’ största dellen: från Miseo ' del Prado i Mådrid. , Åfven foré- komma en del fotografier fikn Por- tugal af offentliga byggnader och af ett par praktfulla galavagnar, Sermt? ' „liga dosa fotografier åro'samlade - under: konungens resa år 188A, - + ata Styrm grätulerae Aes ROS gen den 23 dennes i N l el a t Fota Svin. uppköpas vid Laholms station niün- ' dagen den 27. dennes: kl: '10—2 på dagen och betalas ' 50 à.GL öre pr: ' kilog.. för: grisar vägande, mellan 10—9 og. I : 8, P. Nilsson.' af o Vännerna! Aug! Nilsson, - Om allt möjligt; -: (och åtskilligt annat)" Influensan., Då denna; epidemi tyvärr fortfarande, grasserar, torde, , tet com prof, Weber!i Haile hyser om devons sjukdom vara al ett alle männare intresse: Influensan vbser- verades med säkerhet — anmärker prof. Weber — för företa gången år 1510. Sedan dess ha ionlles 90 in- fluensacpidemier I blifvit | iakttagna, Städso bar, likeom älven denns gång epidemien, som sprider sig enabbaro ån koleran, kopporna och pesten, dragit från öster till vester.) Dåden den blifvit kallad rysk anufra, Sjuk- domen sammanhänger icke med nå- gon plötslig temperaturvexling. Den uppstår sannolikt i stället genom öfverförandet af ett smittämne, som icke fortplantar vg med löltströms marne uten genom sjuke 'och den af - dem utnodade Tuften, Derlör fram- skrider ockaå influensan på de meat "använda trafikvågarno, och derför "hemsöker den Afven först de större städerna, centra för trafiken, innan ‘den sprider sig öfver landsbygden. Under ‘dot denna sjukdom fordom 'behötde ett helt år för att göra re- ‘oan kriog jorden, har den nu till- TyRgelagt denna våg anabba transportmedel: jernvägarve och ångbåterne. Sjukdomen, tyckes bero på en bacilli For nigra år ses dan upptäcktes en sådan i det från! . näsan oflsöndrade slemmet.! Vid be- handlingen har förutom chinin och antipyrin äfven phenacin visat sig gôra god verkan, - aa ' Konstiga kycklingar! tånkto san- nolikt en höna, tillhörig landtbruka- ren Samuel Stone i Meigs, Ohio, då hon häromdagen ur ägg som herr Stone lagt undor henne säg en kull arå ekoldpaddor krypa fram, Hon synes dock vara för atolt att erkån- ng det hon låtit lura sig och vårdar de unga etyfbaraen lika omsorgsfullt sem voro de hennes egen afkomma. Konstiga matsadlar. En resan- de i Koogoländerna bar uppgifvit en matsedel vid en kunglig middagstaf- fel dorstädes, hvilken (matsedelo), oaktadt den innehåller åtskilligt af mera ovanlig , art, koappast torde kunna anses mindre ainrikt uttänkt &n förteckningen på de maträtter, som vid fostliga tilllällex seiveras i civi- liserade länder, = + ee "PDerpå kom gazelikotletter àla pa- pillotte, apstek med letversår, stulvad iguana (ett slags ödla), som var oår- oles guterad, atekta krokodilsgg, rökt elefantkött i akisvor, en motbju- dande rätt bestäendo sf stekta grks- hoppor, landtkrabbor och nägra ans dra olaga kiäftdjur; vidare, maneter (fmåltidens läckraste rått) samt alate igen kokt alligator och flodbätstek, på rätternas beskaffenhet | och ords : ningefåljd just icke liknar en skidan bland - civiliseradt > folk, »å kan väl dock ingen neks,'att den saknade omrvexling. — Lotasnötter utgöra cn af de vanligaste maträitteron bland Barifolket i Centralatrika, Sodan feukteroa samlats, ' genomborrans do, och upptrådas' på | Filmatrån sant. bärgas att torka i solen, kvareft ec. de äro firdiga att anrättas på bor«. det. a - : Vid ötre Nilen bor an anuan folks stam af Barisolket, som hvarje må- nad åderilter sin boskap, hvarpå ble- det, kokas: med mjöl. Detta anses, för en utomordeantli förtäresa under uttryc al det största: välbehag. | va De 4 I ( I ji / [| | de årigter, hvilka" en sådan kopacis 4 gt på AD as O \ kommit till om från Ryssland, har - å ca 3 måna. | er, Oraaken till: sjukdomens hasti-- ' ‘ga utbredoing är att söka i nutidens!-.' 2 «Om An denna middag med afseende ” lickerhet och ,. | i N I 1 I 1 I
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.