Oblekt, blekt och färgadt i alla brukliga nyansor. BOnaiinsgarii, Minhs. Furst Bismarck inlade sig i torsdags kl. 4 e. at på vahatallet i en) krets i Berlin för att rasta. Han kom i vagn och steg ur den med latta steg. Han bar kyrae- eieruniform och påg mycket Pink och kraftfull ut. Vid ingÄngen till loka. len täckte en person honour en röst- sedel. Rekekanelern betraktade dcu noga och sade till mannen: "Ar det en konservativ r hvilken fråga be- svarades med ja. 1).1 rikskaneleru in- trådde i lokalen — herrebusets re- reste sig alla de ner• stauration...I varande vordn•tlitullt; alven två go- cialdemokratiska listkulportarer reste sig, uren en tredje blef gittande med en brinnande cigarr i munnen Rike- kanelern helgade vanligt pi alla. gick framtill bordet och frågade hur lan- g. herrarno hade suttit der. -Se- dan kl. 9 pi morgonen", ljöd svaret. "Det år en lång arbetetid", yttrade lumen, hvilken derefter lemnade ein röstsedel. Han ~talade derefter en sund med tjenetemennen och fråga- de, om de voro desamma, gom hade fungerat der för tre år godan. Då frågan besvarades jakande, tillade Bis- marck. "Nästa g ång taffel; vi vål af dem sade: knappt igen!" — "Det skola vi hoppas och önska !", levarpfl rikekanelern tillade; *Fem år tro en lång tid, då man år 753. Han helgade derefter de larmande och leranade lokalen. Utantar den hade f amlats en stor folkmassa, som hel- gade rikskanslern med lifliga hurra- rop! då ban åkte bort. k Jr °frige beråttae i tycka blad åt- skilliga andra "valkuriosa ". Sålunda blef i Berlin en adertonårig yng- ling båktad, emedan ban i Prenzlau- eretaese på lutikskylferne med er. elimpei. i blodröd färg påsmetat upp- maningen: \Valde Albert Anerbech, 'Kandidaten der Socialdemokrati! , Med kvittren ifver socialdemokra- terna deltugo i valet framgår bland annat åfven (leret' att två pojkar i en barstol torde sin giktsjuke fader till valurnan. På !,veur han ekulle rasta, framgick af de ruda bindlar han ha- de på arinarne. Kampen skall dock för socialde- anokraurn• först nu riktigt börje; ty de flesta socialistiska kandidater må- ste underkasta sig omval. Kunde man göra sig förhoppning om att go- eialdemokratern• skulle hållas nere under det antal, livinufs er de förfo- gade i den 1884 valda riksdagen och gom belöpte sig till 24. Men erfa- renheten berättigar. till en preseimi- tisk uppfattning i detta et-eende, och den kosloseale tilltåxt, som de roci- aldemokratiika rösterna fått, blir i hvarje fall det keeekterieka för va- len denna gång. Arbetarekongreaxen. Från Hedin altare*: Sedan den schweiziska Irgetiag en formell åter- tagit gin i•bjudoing till en arbeure- ekyddekonferene eller i hvarje fall uppskjutit den, anges semanautråd•o- det al en sådan konferens i Berlin efter tyskt initiativ redan inemot medlet af Marc månad för viker. England har nernligen redan prin- cipielt förklarat sig villigt att del'''. ge, liksom ockra Frankrikes delta- gande nu år saker, då det konitate- rate, att den i Berlin tilltänkta konfe- ramma icke skall vara , diplomatisk utan teknisk, sid hvilken blott sak- kunnige delegerade skola Moll om tut tekaidts frågor. Förutom denne er Wedt er. göttand fyllor i dag 29 Stril npriarn 3- & 4-trådigt oblekt, blekt samt färgadt. Fiskgarn & Mattvarp i alla nummer och tvåaningar. Lingarn blekt, halfblekt & oblokt. Bernadottegarn ett särdeles mjukt och elastiskt kläduingsgatn. riCtoriagant i alla färger allt till platsens billigaste priser bot Illenriik Larson. k(ljtiSS OfikCARLANDER 60TE OBS! Ilvarje - bundt af Gamlostadens tillverkning är försodd med ofvanettIonde skydds stämpel. prisstegring hvilken sonare, för OBS! Oafsedt både föregående och senast derpå följande säkerligen oj lodando till prisförhöjuing i minutnaturer, säl- och öfrigt, jemförelsevis var obetydlig eller till do priser som i fjol jer jag Gamlestadens Garn till platsens billigaste priser voro gällande före nämnde stegringar. som nummer be- OBS.: Platsens mest välsorterade Garnhandel livad såväl färgsortering träffar. Henrik Larson. icke diplomatiska korakter skiljer Berlinerkonferensen sig från det ichweieiika förslaget också derige- nom, att Tyeklaad, gir lAngre ån Schweiz, skall förelagga frågan om en maximal arbetslag till inter- national ferhnodling. Dock må denna maximalarbetedag (på eventuelt 11 timmar) icke för- vexlae med yrkandet på en normal- arbetsdag (på nio timmar), buren) ru ofta ar tal. Frilgan om igternationel urbetedeg skall tyska regeringen icke råtta p3 konfereneeng program, enår det ic- ke år den irilågetraste utsigt till dess antagande, och då det år vaken att England och Frankrike redan nu endast vilja deltaga i konferensen tued visa förbehåll. Om valen i Tyskland gkrifver tidningen Hatet). Nachr. .Ont den föret bekanta delen af va. lene utgång i torgdags ekulle erbjuda en måttstock far rikedegene slutliga eatutnnnsåttning, skulle deuna blitva Dåden. att den :tya riksdagen komme att höra till den eänseta vi någonsin haft. Al de tidigast kånda 85 valen hafts 5 fallit på konservative, 2 på frikoneerutive, 1 på nationalliberal, 17 på centermedlemmar, 2 på tysk- frisinnade, 14 på socialdemokrater, 2 på polacker eell 2 på procentmån från Elsame, 4 konservative, 3 frikon: gervative, 17 nationalliberale, 10 cen- terniedlenimar, 1 sydtysk demokrat, 16 tvskfrieinnade, 23 tocialiernolcra - ter 2 welfer och en eleuisk protest- man skola underkasta. omval. Efter detta resultat finge uran antaga, att till slut skulle komma minst b0-60 socialdemokrater in i riksdagen, och att stora förskjutningar skulle ega rum i de öfriga partiernas styrka. Erfa- renhet.■ ler emellertid, att de kretsa, hån de stora staderna kommande re- eultaten icke äro bestämmande för bedömande af valen i allina] året. Det kan 'skval redan nu icke .vara tväre' ona att lejonpartern af valvinsten gi- vit i Hamburg som i hela riket till- faller socialdemokratien,och det i hö ga re grad ån man hade förutsett. Xaholm. H. K. Il. Hertigen Tre kejsare som faddrar i en och earenna familj kan smeden Schmidt i Brielmw i Brar.denburg skryta med. För hane ejundu gosse stod kejsar Wilhelm I fadder, för hane 8:e kejsar Fredrik och för hane 9.e kejsar Wilhelm II. En konungakrona.. Hoe guldsme- den lioutaleeiri i Milano hur i dee- sa dagar, e fter ritning uf ingeniaren Capucci, lgifyit förfardigad en kro- ms af massivt guld åt konung ?slene- lek al Shoa i (Afrika). Den i bvzmarlek stil hållna kronan väger 5 elialpund, ar besatt med tre rader dyrbara stenar till ett antal af 125 och år prydd med 8 medal- jonger med religlbea linnetå. Fram- till pryde, kronan of en stor rubin, ouigifven af mindre medaljonger. Kro- nan kostar 25,000 kronor. Efter 41 år. Den 10 eietlidne Februari frigåfvoe i Neapel två etritrörvare efter ett, hafs aftje, nat 41 år* strutsarbete. De dömde., 1849 till etrafiarbete för lifstiden på gamma gång gom sin chef, hvilkee dock blef benådad redan 18GO. Han återvände dl till sitt forma yrke, blef åter gripen och dog i langeleet. De nu lrig ifna voro två etorytixta och starka calabrieramin ehuru do grå. uati etuffanetalteuasitörlorat något af sitt vilda mod. De sattes i långelev då de 'oro respektive 29 och 33 år och haft a nu kommit ut mom gub- bar, fullkomligt feature:nide :Gr vår tids lit. De aro utom sig af hapnad, de kunna kuappaet tro lett de aro frie och de stappla som barn unr du ge, pe deres venetr• ben kan man se tydliga marken af die bojor huii de varit slagna. De !rågade helt oskyl- digt livar do skulle la reda på den- genien till Consenzi ty jeruvag•r och telegrafer hade do ingen aning om, och aeynen at gatorna i Neapel gjorde dem butan rusigt' af hada- tele°. Den ene sade: "Vi tro ju i paradiset" och den andre eude "Jag ar lödd denna morgou." Då direktören tilliclunagaf far dem i fångeleet att de veto fria, föll den ene at dem omkull rom trånad •I blixten, den andre trodde att men endast lockade med honom. arm- Kardinal NI angling, den hjertade, avart a2-årig e katoliks pre- laten, soul i fjor togeå fiffigt part i lur de etrejkantle dockarbetarue t lam_ don, bar till utgilvaten al sDeutrehe Rundeehau" tillåtit följande bre!. alla herre 1 Ni friger efter mit, amin rörande syeke kejsarens (Or- slag till konferens lör arbeturefrågarre lösning och de millioner inenniskore stalluiug, ',vilka i alla Europese land tetra at arbetslöner. Jag muser den- na kejserliga akt för den visaete och värdigaste, som utgått från någon uf vår tids savariner. Det låge, hymn de utlönande subetarne i alla euro- peiska land befinna sig, år en svår lära lur samtliga stater. Den långa au betetideu, barn- cell ovinno- in be- tet, do ernå lönerna, den ()bakut för- tjensten, den atomer konktireneen, rået i följd at dessa och undra orsaker löretordn fainiljelifvet halva gjort det trasten omöjlig t lör dessa Itu hata- re att föra en menniekor värdig till- varo. !lur kan en men, som tingli- gen arbetar 15, 16 timmar, vara en Hur kan en fader lör gina barn hustru Dum på hela dagen icke år hemula, uppfylla sina moder/plikter Familjelievet blir på deum ratt en o- möjlighet. Och lierat hedar på fe- mtiett:vet det menekliga gatuhållets hela etuthordning. Om ejelfva dun år skadad, hud skall då blifea el byggnaden ? Kejsar Wilhelm har deltar visat sig gom en verklig och ekarpsynt stateman." tens utatrickning. Statsutskottet heinetåller om tjugo procents ned- sanning i grundskatter eran rutt- flinga- och roteringsbeevår, oberoen- de af beslut unr åndriag i våra pligte- lagen, utplottets hemetallan herrhatt af 12 röster mot 11. Minoriteten ön- ekar tio procents afikrilning mot ö- kad varuplige Lagutskottet tillstyrker riksdagen att godkanna iikatingetie propo,itton om varnpligtens utstrilekning, så tidt om grandet tteserime propositionen samt rustnings- och ruteringebesvå- rons ytterligare alskrifning godkån- nes. Sex reservatiouer ha tigilvite. Ett kort remissdebatt egde ruin i fredag.; middag i andra kannueren, uir låroverkipropoeitrocen elodes bli det nyes förut beslutade särskilda ut- mkuttsit. lir Welin farin Falun ville tal medgilva ett i alltnanlret dequya furelaget gick i tidsenlig rigtning, men r två puukter hade han duck sina betankligireter. lian hade deri frifångt eökt etter någon minskning i latinets dominerande etallniug vid univereiteten cell fruktade deifer att realliniene lårjungar fortfarande 'kul- le farblitva i en ogyromin etållniug. Vidare ville han, om det our det ock- Prester i kjolar. (vinnorna i' så skulle anses enur pedagogiskt kat - Nuideurenka ha forvarfvet sig en ny teri, uttala gitt tvitvel ona det var gå tanighet, nemligen att utötva pre- klokt att böt t med iudragninger af eterliga funktiuuer. 1 Koluu3ozzo i lagre farovers, innan man hade nå- staten Michigan der en fröken Ca- got anuat att snitta i stallet; uran bor- roltuc Budget blifvit vald till paret i de ha ett alager högre fulkekulur Ii- en protestantisk fereanning och den tet livar:stades i landet och klart hål- 12 Januari sammanvigde hon det la i eigto målet att tillbygga på folk- funna paret. Qviunoemaucipationene skolan, ca att elementeruolane Inre vanner at beta på att favon i andra klaeeer kunle bortfalla. Faktiskt år stader få qvinliga predikanter an- nernligen att laroverkefrågane tyngd- sedda. punkt allt mera sjunker ned mot folkskolan. lår Lundberg in- Jordens minsta ur finne. expo- stående i hulvudeak och fann urskilde nerade hoa en urutakate i Halte, ej giltiga skål för indragning af de Tyskland. Uret år helt obetydligt lagts läroverken vara forebragta. knorra ån en årta. Det Ar flat vid en brosch ()oh skall gå med sådan Flakeriniiringens främjande. Hr eakerbet att den på åtta dagar dra- Kerfatedte, Carlborge, Sven Nilsson. ger sig knappset eu minut. Priset och A. P. Danielssons motioner om på det samma Ar 7,200 kr. anslag till fl rkerivaringeng fromma 1 oallakaps:ifveta virfvol i NV as- hingiuu debile vieter Ar svensk-nor- ske ininisteru en af ds mein fram- stående janeoulig ht ter.m. lian visar sig på eneiturddagirmonagning•r, te- bjuuiring ar, baler uen unddegar ut- tele all :ragun *miau medlings el dr- pluenuieka karen deretadee. Och Al- ver allt ar han valkumusen, ehuru haus namn år Grip (uttalas hår Gry- tet ba okrilver en Was• lang tookurreepoudent till en tuduing Caikrtgu. En tysk socialistledare, Just Lan Hessen, anser det vara alldeles nudvautligt att Frankrike !teilar de rotvads provineerna Elsugs och' Loth- ringen, aura Frankrike t gm ordning "ref vudt." från Tyekland tör ett par liuutli• år eedau. Motivet lör detta altrådande skul- le vara, att fransmåunen hie ojarnlar- ligt hams karaktergegenekaper ån tyskare°, hvarttli komme, att de trean- ske arbetarne tro tia tyske arbetarseg broder och den tycka "bourgeoieseu" deras fiende. 'lurat också skulle framgå, att Frankrike ej har någon "twurgeigio - att tala ont. Riksdagen. nutiskattofrigan och i drup01. - • hade töranledt etateutekottet att hem- stalla om ekrifvelso till regeringen med begåran om utredning och de frametalluingar i ämnet, !kvartil' at- reduingen kunde föranleda. I foret• kammaren framhöll hr Kerfetedt, som bogart ett anslag å 2110,000 kr. i ett 'ångrar anförande det stora behofvet at-att något gjorde. for fisket. uppbjelpande samt visade huru vi i detta afseentle code långt etter våra titkeidkaade grann- baud. luetturde med utskottet, hvil- kt' förslag ()eket bifölls. Andra kammaren bitrådde åfven utskottets bewatAllan, men har ut- apatin sig en stunds debatt med an, lediring al en sate i utskottet. moti- vering; att denna utredning borde kunna ske genom vederbörande em- betensyndigheter utan barnavård* kostuadot och utse tideuttlugt. Ca- vilminigtera förmenade evart um att det nog kunde draga ein tid, och ic - le heller hr A. P. Dauieleen fann denna erinran lantblig. Ilr N. Pta- tertou i Runtorp, Sv. Nihreou i El- veröd, Bei,' och Björkman bollo (termo' på den angirpna punkten och begagnade tillfallet att i altman- het uttala sig mo t elöeeriet med ko- entti:or. Hr Ljung ruau drog fram etatietteka uppgifter, i syfte att viga att fiekerinaringe e gått IfamM, men hemorres al hrr Lasse JOueeon ock Wie:krisa, som påpekade att den på flera håll gått haklapp«. 4tbruaritorgbagen (bitft,leea intid i gå: flugig oj @luftig utta ett fitit gettentrånganet regn, funt mcb ;min_ ante Oken fetter ett gobt Ittgre fram på hagen. Meritta ogunbinima hånaie d af irSeerlefen werfabe naturtidtinii i nå. feutlia gran på marfnabent allmanna atreence, rem rarnabe Ii' arctic, ed) på mattnabeni lenecttler, fem wort, får att begagna en °helium, bäddåden •DenteraltitraDC". ebb!! tregiunfittl- Prick: hatt några mithare bimeafin er att framwila, ad? inom Ulla ;dit babe tommenen teban [totat p,i fårtnittg ar g tagit fatt. 2tagopn vore meft i ettet. !vitvin ed; gina upp ten ett pris af 250 å ode troner patte. Rar jillle8 hu is 126 trean. 6n rolig flämaingshiffecie. ett petfolt hår:tran Itaoeu Dlcf någon af ta 1,criafte baaarne låna till 9,9eingt för att appWa en arti herr Stranh. forn gallt Del dirre aA en Omutlig för förrainneelte af åtffillida brtalnindmnItighter röran- fe håriferfarinaiipremter. aftonen åternotinbe nått hineninacibuD butter et Itnårjanbe o(D, efter bwab man genat: (nate förna, titel ofeirrattain åm" .Derr Straalk babe ej tunnat :lieb flarn- tein antr,irta6 al bet curla alt Iran för lju år !dan —hånat fig i 2111ateD4 Ni, 1/ 03- lIppbtirben af brotullen nåt, hår- inaraacc bretullbul bortauttioneratice i förråar på nåenitDa platå får en tie af fras år, ech biet af förre arrenDalorn, ben Jarob 3ebanGten, inropat mot ett ,itliat artenac af 175 troner. !s.;:1) jamma tilltalls gate dfrpen tele- gerart ut a)Re bare' forinnuner jam- ma:tider t beotullburft Ur att våtplåga em tabolme hear ech biltOrentic angc• bactibettr. ': ..balunta 'natta retvitorer rör anemi:d af bröfatr!ana ftåUning edh beflutabed reparationer ed? forKittrintlar, fålens upphitta:tut ar en ttöbjeptlatc UnO ben rna at broar:tr. giOranDe krotaatana !Utvattning hage nuan, alt tema Rulle ombetarple en lat :amma gruntcr tein förut, men att run- tam å unatiaet inatt !Låtit adirittaf Iran 6 tall 5 ormat. 2c valna reiviiarerna more gl. 3enelen i Ttellen och 3). 9Itlijott i Inenueelif. 1:511 litet felltioher met) Uffe. före- braj etp duttaumutte foniater nafta for= Up arton Il. 1:1 ö att attarDua6 i 5to- »gunga htect unD flortorsce aF ;me- loner tielbranat bårwaranoc enelition4- tarenina. eldat) andra tomater ez prat- tantPctiction från 'iturrförtua att klatla uppbcdiclicförcarag ed; t locua mab- Luttra parti femma ett paz qtninliga uttagare att nedienetta. 11,t tneedee8- osett af 25 Ur tomater att mpptagai Tor Debil:141M af utieter i odh f6r ni. gaftighteiffiir. `.tallattbi teet ecraila, att Ocettenutaegaren 30ban- ned ticnalelott i tIpla i lortade !inlån titt cganae Ocinntan om 19,75 1,c1tar lora tut D.or trän tfuntenee- törn Mula tör ca lumma af 4,600 fr. att telltraDall Den 25 nafta Une. Mttt till [tålte Obtaallt larrIltrrattlabeen neeD &raggare t Captia fatbrOil låljarca flå nuost lie 10110. Zratifrn pit ?Masten. Gill tabba Zilutag :tumlat. all 31tinaultniena Ondare AStty of (4crlet. [tandem till siZetv-Dörr t tönbsdl. :lat nål embotl gt brett 4)arbtitn —92otbflant. 91å. fia gana we etuier:luta Ml Denna (rit- are Dalaotta, ger tel !hutt:Män ina< rebellen "Zhaticaangl- ert. 4`otteratct' par nemItgen anbaLlet att fonunaciti tefaUninatha!ivante 4).illanita lan matte ficorena aftaaaft turo Comael mot ftabilåtaren lotter . ' .nerzttrinit i .patniltao t aulan:ad a't arbetaren Oaraorinto antn.ilaa Doll me- 04t3Dclut bör badat ttlItållt att fina partåtubn f ratuftålla cr !tyda. Ill 300 fr. bortflutna af råttor. libutaigta 11elata undatlati: 8,5c entrInd 16 år /dan kritvit:0e Ipirtelt 3U0 te. I !Mat för ca lamt:- hatare t 3,31örtbg, täsint,3 Uprata. .p.11 em Dåden, tå eran salt leettlfait nid att aceton faturna bugnia 1 41viLten peuningarne iöiliaunae, thitaff er pil- lett uttummar (sate, DC Ö. t hedt`a, be rödpenna reDlacne i ett ;alibi) matta sekiner, reta 16W:urtida* i bitå titlar. ein euatig tåa föreinitabei roliaen i euitimeau. t5U<Latt, tota blott at 11 inanater gammal, mager 16 tllograin (nåta *38 gate.). aaon åt f; 1,14 hu avarten, mut fullag ta, alt Manad rovjet fruntimmer taa mutad homo tototet. {noa åt Deller Ittl ta atbetatehlita
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.