i (latent • thirbel (kilten; Man raft lin thrnettra) 4b bar strå åltre Nilen, lour inte allt latta fig mata jåttecininett. (36r en balt million frouor8 wåtte tut traltmegearinett tar natmataiirt falliglyttt ince etlittiv telidt t on,_ utcnoeicit .unna ijudpeelonn tt wiljaec intaticr, akelekt leefultrat armn på att ripa fig pue 2:1;16. eenålbettn bebor tviflbetens. (f n iiiiifelatruigeasent t .pettentberg It;dabed lig efteettala cu perlon alt Itfibtlarrea N lit 2,000 tr. ( -Den liffinårcate hatt uted,t1 , . a) tr. ccb Cå ban en tir några nutior yran gulle betala btterligate 14 tt. ut ban afwerfala tig at hunnit att fla ta nue tottalrtitgcli, (titel:lan bel biet- nk 'lel tett t tangent'. Owae hånet, ca tag i entita tvcda — borattar eråne- .paUant - tar mannen offitit, efter- trinnantc helium i ringa ornitånttg- harr. glertifta 4tnuon8byrtin i CMåteberg (2ellaiteet ti `2.13enhottu), tent iuncbaliuce al Olaga! 2NUaiteer ert? ICituatil (Sari Cid 2.t3enhetru, har nu uitaitat 3:01e upplagan at Itu annonstatales. 9Denna utmatta tig tie ititinop Patt ambra la:niga talan« bettgenem, att tiOntit• galna utstintnsebagar ra) utptitinse armenie- ale ullatta, platan i r« at of alka 'tenta nytta. Wien by- tam hat anlita bibulam t at i pil tarat leg lauitnatilUt utailninsitiber ed; an- hunna ler ollen 1,01/0 utlantita uts ilat. timenelaxatt åt laluitta ten Inlåta 1 ewcti u utlammente, tent lan taiga mata en uttal:off tatitlg getaro. trcanitroja i thiroping. mulis g tabb/em al urntusen nyligen t Gtcl ut4itiantes att eclati en badat. tuttat itenialatc, lem enligt bot 'Pillra:ene ut re,t;1 gulle klina ett tar- tad tillnitåt tt t cn clåtats tala utan «ritat ed) utrit !Cuper ute leta name 1 Puta af Vuttnebergisatati t tudeetnik j Rue at anieteutiiscu eclelic tcc. ccu uppipitia alalten ed; latin ettidet tigttgt ten titagawatante hyttan, tent t int mita Udall fisa tunatt em cg boning. Stolan() Inte, betåttar ttlat3ten, war lita utlett pm' bet mitt. Unggen lan tunder ett goniotarcbanr aret magra metting. Inc e pa 212t1wct war aiiete- iia0 cit baluelacC, elever Vi:Alten was hat en finettan. 3 Cr totrii fan() fult titvntitig, og) 1 InItUiba twuttuct talad- tre mattat. 12),rebeu berilflobe all ton betts 9rtle 'arttet :titt acb att han t mana ar tott pa Detta fatt. £111 alt heja met hata ban haft en teja al antag Mater, egent- ligen ett gamitialt madam:spalta, men la 1;aec bu famlat t hop icritennee tegelninar tom ban murat upp fre.ntli:r btatettia. 3 yngre basar bane han Ile. nal lem bohigareCting t 2tiacpuis, men ;tean kan genen Watt lpatt mått ill! letictice han fig tent lopplte- Illa ntatutc. . ( 12:cil «milen gatt van Inte t titt baentoin af latent, tent mot Nate Oste datt inga tant 1 eutalaliD. 'lagting*: I ledet, gd? 8111 basa Dan eleeti3 — ]ålen ont ni tillbår !biten bör ni la alt ut mal tullas la nagon liipper att bo pa tet bar tamt, !dec an. — 3a, nog lutgöt lag Paten, lwata- te han. 3ag bar want rinken bar i 35 k, men ioa bar alblig bål blm om något. Gfulle ni tå inte bellre ?vilja tana pa fattigbufet ån alt bo hår? — grej, jag tartar, lwarabe gubben. 313 tyder on friheten. gru fan jag tomma oår jag till och gå når jag witl. 31a liter inte gånga in mig pa tattig• bukt. 9. 1 1!n haltare oartigt letbe eljeft ide ben gott frotuararni i fin frihet. elb- [LO egbe ban ej, ed> för bet farliga graurrapet till lodarns fortet ban ej en såg be t - plåna tånefticfor eller ljut. ko- tten banal, i bwartaellag af bah och (ill, någon gång ett flade oft, ad; få lwagtrida att Hölja neo maten mete 8fulle ban ha tala; någon gång bab ban en of grannhuftrunta rara boteet litet potatis. 9. 1461I och inlåt antåg han wara tålig ritat oc far renett all- Dela fåt tbc får ben lom år fattig. — temat tvål på 25 öre om ta- gen? fortfatte6 teuttalet. — nej, tet går inte. -- Wien 50 öre? — 3a, 37 öre går bet allt till, får maten år inte ji billig. en fauna joagbrida ont hata rollar 10 öre ert. tala Utter bröt 12 eirc. — wlcr. bur betet ni er ont ni blir ulan pettgatI - 9å råper jag mat nå trebit. -- har rutit Safi? — 31 lär all bel, n:.irre år Det inte. Stretit bar jag åttver allt, bitininftene bår uppe. 9e meta alt jag inte lånar mig i Detre gått ån jag ratt betala. Cd? rutit:14o war tett beediga Ile- mataren ingatunba met? tilltvaron. patt war 65 at gammal ed) rce fant ett win• fann, myrfet renare in be lom ligga ad; hija i vårmat. 3 minier babe ban einalerttb, ban ism ankra, bettvårata af 3c1; bu war inte nöjt tutt ten Ina! nuinaranbe iv,iDerletett. ')lej, em tet bara tvina bli rant'. Lite' fula mår matt inte illa af. gen hår ruinteve åt för trårig, tu långrlå barna bli Ii futtiga i ett tibant air oelbabt ruin. 2ct war ban; alba lietytniner, lydfe; Del; får bfrigt "babe bu ingenting att vara teblek tör." .tian fatt ter ii stab i filt taUa, Daltia ria runt, ber tet trog från alla lpringer, ed? mittenta vm Den gamla janningeu att förnbilanthet år men:fiffa:te tttafte gall. tniteoonien ech bfwerflact babe intet att crbjuta totoni. grin ,Stockholm. Från Ii ofvet. Signaturen K. R. ekritter frau Stockholm till N. A. Det hemtas, att krouprintitunian at Danmark uttryckt glädje öfeer att .term, mu i..tittut:mad; men det, hon tyskar, att teetlighetarna aro tör wauga. Som bekant, år kronprisessan ut- pragladt religiot; hon finner sig bittre vid andaketitituingur An vid lysande baler och andra tilletallningar. Un- der sin vistelse hat etädee hur hon gjort °urladda bettök hus, livad ekall jag nu saga, treefrander. Till de enskilde, ej offentligen out- talade, besökeu utå afveu rattutte det mest gripande, ett basun i det Ber- trailuttek• Matkoret. Under tårar stud huu framför sin fader., Karl den femtonde., kista. töland de många, långe sedan vissnade kraularue tog hon i eirekiltlt betraktando en med Alskrift å kvitt siden: *Från barnet vid Ulrikedala. 'Barnet« var det emeknarnn, K4r1 den femtonde alltid :invande, nå. hin tilltuta till 11114 aleminna, som n,t Ar e:I stor och snart fyrtioårig. Ulrik.- dal var, aont letade år, denne konungs Ilsklingsstålle. skulle, enligt fadrens önskan, farit bli ejöoffieer, men (metod ej profvet. Planen miste uppgirvas och han biet i stället konotntr. Minda ypperliga benor af Blods ha vi svenska Kapenhininshesökure haft tillfalln beundra t. ex. Sitnlon, dragande qvsrtien åt lilittearna, Juiti dotter OCO Prometeus. bete lad af Ilerkulee, hvilken aietnanade falla af En ovanligt vacker glira har många anses tar Blochs basta. drottning Sofia fått af danska kron- Hane altar-taftur till danska och prinsessan. 1 ett presaude läderband sveo.ka kyrkor aro mångfaldiga, och med eillverbeelag äro inbundna 56 bland bane arbeten :narkos ock de pergainenteblad i civartforma., å hvilka 23 inillniugarne till länstolen i Fred- en med dekorativ taktik i femtonde rikeborge slottskyrka, hvilka kastal- århundradet. stil aro upptecknade des af mecenaten. bryggaren Jacob- utdrag af bibelstallen i gainlit och sen, och betaldes med omkring 32,000 nya testamentet, som ttär.kildt intres- kronor tillsammans. cora drottningen. Sjelfvu läderbandet, Arven porträtt och genretetlor hvari svenska konungaltulets vapen efterlenanar !Doch i respektabel och kronor äro inpreeeade, ar lika- mängd. Motiven till de senare äro ledes tecknade, komponerade och betittade frita Italien och Köpenhamn. pressade al kronprinsessan. Professor Blod' var en man af lin belelveehet och nobel karakter. Han 1 utomordentlig beskickning bo• var högt skattad och mycket afhillen. finner sin i Stockholm den vid hor- vet i Wien ackrediterade general- konsuln Carl 111 ezenauer , som har i uppdrag sitt från regeringen i Vent- zulue förenta stater till konung Oscar Ett markligt ärekrankningsmitl öfverleinna insignierna. af Bolivar- vacker i Norrland stort uppseende. -ordens företa klass. Konurgen Till kyrkoherden Norberg i Sparr- har mottagit honom i enskild au- sAtra i Norrland kom t januari från diens. lieutmaulegareu Jutr. Johansson i liesselby t Sparrextra ett brel in. Adelatnötet. Vid inotions tidens nehallnude smadeleer och beskyll- utgång i fredags voro in alles väckts ningar mot kyrkoherdens predikohi- 2 motioner, af hvilka den ena istletn- tråde, Studeranden A. Forsberg. now erhöll kunskap om bret- na.les af hr 0. V. von Frureken lir med liegåran ox) pension at 1,500 kr. vet term af Mumlande personer och till usilveren al Sverige. Adelska- sedan af kyrkoherde Norberg Dien' lender hr Gabriel Anrep, att utgå hade med anledning af slet samma från och med det år då denne fyller ou instämt breleirrifvaren (en, I pa- rantats end?, Samum wyCket religiös 70 åf. • ■••■ MENEM ansedd pareont, till tinget, yrkande ansvar a honom lur einadlig skrift och för utspridande al neetigt rykte. Karandeu tuleumadu till ratten det I ■ofvad post. Personpoeten från ifrågavarande breivet, som upplåstes. tiondeburg till Flentiburg Idel i fra - Debe på et: °bytande eprrIk uträttade dags alton ritvad vid liravenstein innehall var, i korthet framstått: att 1{4varne hade ep:Irrat laudevågen karauden torde cu ogudaktig och genom träd, dödade petitiouen och vanhedrande vandel; att huu om net- uppbröt° lörvariegeruininet lör vår- terua eutte och bläddrade i djefvu- detörsaudeleer, al kvillra senare du lens bibel"; han fåretord° tarmludd,- tillegnaile sig för omkring 10,000 kr. gen 0. d. V. Meta brehokrilvaren skul- Gendarmeriet ur i lull verksamhet lör le komma att «satta en nog i Miami» på kyikoh•rdeus bitrade; han skulle att få, tag i röfvarue. unirka honom 1 tidninguine och hus lijOrnstjerne Itjörnson skull domkapitlet, ty han hade qvåst »så- hatve kritvit iörklarat sig icke vidaste vilja dants der. lötut. Kyrituheideu kun- deltaga i några allmänna möten. Han de gulna lata sitt bitiatle lit del at känner sig tiött och lår lida ut diet, bretvet, ty brefskiilvairen vore ej förmenta förfoljelee, för hvilken Lon rodd: Klarande:i anförde att han vore for Ar utsatt. Val om den tid vore inne, då vadden finge glömma dan polito fullföljaude al gipa studier hauvisad ske agitatorn och evenekfieudeu att medels predikokunditiou ekaffa sig medel. De i bratvet framkastade 11j ö r n eu beskylluingarue, dom genuin ryktet Hundskatt har blifv it införd i spriddes, i allt vidare kretsar, vore Arewark i :lurige för att kunn• an- af eatt•u nit att det uudvaudigt ma- ekatn orgel At kyrkan. Ju flera lne skada hans anseende eåd0111 Gude hundar desto förr far kyrkan orgel. orda förkunuaru och utofva ett men- ligt inflytande på hane hela framtid Qvinlig björnjägare 1 en björn- l'a grund derat yrkade han det strån- jagi i Allint) tiariti, Finland, deltog gasta ansvar å dVatilliddil da:ut ska- ny ligen afvett ett Ituutitntnor, köken deersåttaing med 2,000 kr. Svarendeouibudet orkande att hona Foreatröni från hlantyliarju. Itutvudivan ekritvit bre,vet, men be- Dödsfall. Den celebre dataeke stred kårandene yrkande. lirefeet målaren, profetia« Carl Block, kontot- vice staldt till kyrieuhardeu Norberg aksdiinieut viss direktor, utled ii och det vore samtida, enligt ombu- loddags alm, i Köpenhamn, 56 år dets förmanande, han sona utspridt gammal, al kratta i stageu. Han det årekrankande ryktet. ()anbudet äätteån.gs,-- och potbsalltr. Orannlanbca, — 370 — — 373 — aig till bageriarbetarens värdshus vid Itu. de Seine. Med anledning af nattens uppträde hack, emeller- tid, vederbörande låtit atänga lokalen, och Lon klapp Bålodes icke iu. Några vinuor stodo utanför under lifligt samtal. Lucia vänd", sig till dom och frågade, hvarför värds- huset var stäng,dt. >Dat åar ha varit något spektakel der i går afton>, svarade den ena. >En förklädd karl påstås bu sökt förgifta mor Mina, brödinadamen. Af någon anled- Ling skulle hon sjelf häktas till siat; men då hjelpte man henne undan. Vården och hans fru äro nu/upp- kallade till polisen. Lucie skyndade sin väg, full af ångest öfvor mor Måtta öde. livem skulle hon vända sig till för att få råd och bistånd? Omsider kom hon att tänka på Georg Darier och begaf sig till honom. Den unge advokaten satt just och studerade Landlingarna i ett mål, bom han skulle utföra åt Artnatt. Ett bref från denne låg bredvid honom på skriftordet. Vid Lucian inträde steg han upp och gick henne till mötes. Den unga flickan såg så medtagen ut, att han hastigt sköt fram en stol åt henne och frågade deltagande, livad hon önskade. Lucia berättade under snyftningar, att hon hade to äldre vituninna, som var henne i moders ställe. D agen förut gåfvo don utmärkta qvinnad'a yrkeskam- rater en fest för henne, och sedan does hade hon ick4 ra:iden att anhålla de måtte ta- gas till protokollet, emedan han gul- nade f yra talen mot ombudet. livad man kan processa om. Vid t:1111314,r4 WiratIn- Ill hade en hustru indldmt ro annan hustru för årekrankning. Enligt ett hörde vitt• ne skulle led/id:almen lim bestått deri att svaranden skulle ha sagde att kå- randen :artrollat en svaranden tillhö. rigko. Ratten fann emellertid ej kna- kande deri och ogillade kik- omålat, livadan utsigten att få till stånd ett hexerimål i nittonde århundradet der gick om intet, beaktar Nor:lånt:tingen. ■ •• Pråla. allmanheten. Hallands inusentu. Ett kanna- tecknande drag för vik tid ar den synnerliga ifver, med hvilken man från glömska och förgångelse söker att rådda allt, som kan påminna osa om och låta oas kunna åldra tider och deras f.irliållenden. Sedan långe har man Ifven ansett det dorn ett Onskningsimil att i livar- je rieidenestad kurnia anordna ett landskapsmuseum, i frameka rummet • feedt lör insamling, förvarig och of- fentlig utställning at landskapets eg- na fornsaker och andra föremål, som kunna lampa sig för ett museum. För detta itaidamål bildade. 'lal- lande • museiförening, som genom en- skild offervillighet blitvit satt i stånd att på ett tidsenligt eau ordna en Itimplig lokal lör ett 'lallande muse- um. Flere iöremål af varde aro ock skankta till neueeet, och det år mu- eeitöreningone syftemål att till mu- ecet utrita och der från förstörelse bevara de fornsaker från provinsen, room kunna finna. i behåll. För att kunna åstadkomma detta, år dat dock fritineta ruintnet nödvändigt att pro- vinsens lieån botolkning med valvil- ja och intresse omfattar saken. Det Sr i detta afreende museiföre- niogens styrelse vågar vånda sig till befolkningeu inom Halland med en anhållan att hvar i ein mån bidraga till, förverkligande af det nämnda ett Hallairdskt museum. Ateigten med detta museum år att der samla och utståtts: 1) Föremål från äldsta till sena- ste tider såsom redskap, vapen och andra föremät från sten-, brons-, och jarnalderu afvensorn husgeråd, Mg- ter en. m, från seuare tideåidrar; 21 litteratur fritt äldre och nyare tider, eaidelea sådan som handlar om piovineen eller livar' författare hår- at:amma derifiin; 3) llandekrilter, portritter, teflor, etnogratiele• och naturhietorieka fa- :smal; med ett ord, allt ism kan an- ses lOrtjdut att bevarar, å ett muse- um. . Styrelsen vill darrar anmoda en Ivar, som i sin ego bar något före- mål, *frau det allra minsta, som kan liaatörae till otvan nattdi , att som gifv4 öfverlenana detsamma till Hel- tänd. museum. För gifvorna kom- m• att offentligen redovisas. Arven kontanta bidrag mottagas tacksamt då styrelsen derigenom gittes i till- fall. att inköpa för museer värdeful- la föremål. Pentongebidrag torde becaget a- dresseras till hr Aug. Lyttkens Nydala ech öfriga gåta« till hr A W. Wallberg i Halmstad. Hallikadeka tidningar torde benå- get för den goda sakens skull någ- ra gånger meder året. lopp meddela sina lisar* förestående upprop. Insel-styreleen. Målaren tog upp den lilla leksaken, som var ohjelpligt förstörd. Tygbitar och hopkramade pap- perslappar stuckö fram ur bukett. 'Den trojanska hästen var icke mera fullproppad än dt n här", tänkte han. >Allt detta har väl Georg sjelf stoppat in.. 1 detsamma 'spärrade han upp ögonen och blek- nade. Ett namn Lade dragit till sig hane uppmärksam - het. >Ernst Garaud!' utbrast han. 'En skrifvelse från honom till Johanna Fortierl Tänk, om det vore det brefvel• XI,111. Uastel läste brefvet under den största spänning. •Ja, det var verkligen detsamma, som Johanna trodde vara uppbrändt. Det var på detta bevis, hon oupphörligt åberopade sig.. Underliga äro herrans vägar. 1 samma stund Georg Darier får veta, att han är Johaana Fortiers son, blir han äfven i tillfälle att ådagalägga hennes okauld. Nu kan också Edmund gifta sig mod sin älskade och ...) Det knackade på dörren; och när denna gick upp, visade sig Ducemin på tröskeln. Mo4ertUri411 tät under målets behandling undfal- la e-g yttrandet', som föranledde kå- 91 Om allt möjligt (och åtskilligt annat) 00keti en fridstörare. Valdagen i Barbu atlopp mycket lugnt. Den ende, 110113 t nåmuvård grad störde ordniugeo, var — kejsar \Vilhelm, Indium und' under liti.gaste valow- nlarD0 all•renerade garnisonen och företog en trupprevy å Tempelhofer Feld, den stora exercieplataeu. De genom gatorna framilande trupper- na framkallade naturligtvis i förstone mycken bestörtning, då man trodde nagut halva passerat. Passande gåfra. — Kan du saga mig hvad jag skall go ruin gamle onkel till födelsepresent? Gubben Ar så snål, att kvad han nu får, så an- våndor ban det i alla fall inte. — slå då vatten på ti buteljer, korka dem vål ock lacka ivra dem och satt etiketter med lömskt 17b0 på dem. 1 tomt åstundas en piga sona Ar vand vid alla före- fallaade göromål i ett stilla bus på landet till den 24 April. TIdningakontoret anvisar.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.