ni rrant:n.c:::0:c e'te: inf e t : oart ra 7 5nt utOlnitele garne t år tnuir ti o T i b8Stra: un tn I i rt-e ttmrårtlea: i lvi lilbbbe tri, at at ee nät utbrIng. Två flyktingar. • Dillon och O'Brien, de begge flyk- tade irlåndeke parlamentemedlernmar- ne, ankommo den 2 d:e till Newyork, der de mottog°. med jubel at en mängd irlåndeka föreningar. Guver- nören i staten Nenyork, mr Hill, gjorde dom ett besök etree efter de- ras ankomst och laeleade dem vAl- komn• såsom representanter för Ir- land samt uttryckte sin sympati för deras sak och för den plan, !om fört dem till Amerika. Hela dagen voro de öfverlupna af tidningemAn och politiska meningevAnner. Mayor Grant infann sig liven hos dem, förklarande att mamman at arnerikeneka folket aympatieerade med irlAnderne. Om den befarade hungerritten i Irland yttrade Dillon bl. a : "Den båga lödan måndes ur landet, flera skeppelseter dagligen, och jag avser det derför oklokt, om anierikenerne ögonblickligen Mitts lijelp till Irland i form af penningar, föda och kläder. Sker detta, skall nemligen torgrege- ringen bli i istånd att afpressa folknt penningar till betalning af arrendeaf- giften. Gåfvor från Amerika skulle dessutom ha till följd att torypartiet triumferande kunde förklara, att al- drig fara för hungersnöd funnits. Vi hoppa., att Amerika skall vante med att hjelps tills engelska regeringen proklamerat sin politik. Om arren- deafgiften efterekeinkes, skall man ej begins hjelp från Amerika; blir den icke efterskänkt. skall det alltid bli tillräcklig tid till att afhjelpa hun- gerenöden. I ett nianifeet, som de begge de- puterade utfärdat, beteckna de ån- damålet med resan vara att upp- ana en nationalkassa till bekämpan- de af den engelska regeringen och godeegarne under deras upptradande mot arrendatorerna. Dente mission vore i full förståelse med Partiell. De irlåndeke deputerade Skola be- söka alla större amerikanska stader och der hålla möten. Sedan skola de resa omkring i små n åderna tills alla trakter besökte. liverefter do lA- ra begilva sig till Canada. Franska arnmin. Den ansedda (=eka militårtid- skriften Avenir militeire innehall ny- ligen en intreeeant artikel om de fran- ska böstmanövrerne, hvari Pirekildt tala. om disciplinen inom armur. Un- der det de republikaneka facktidnin- garna sökt framhålla att disciplinen varit mönstergill, anslår Avenir en helt annan ton och berAtter t. o. m. att flere grofva brott mot disciplinen förekommit, ja, kvad vårre år, att far- acciser af detta slag ej blifvit be- etraflade med nödig strAnghet. Olyc- kan Ar netnligen att officerarne sak- nat detinödvändiga stödet hos de hög- sta militära myndigheterna. "Ilinietern heter det — Ar för rnye- ket politiker, ty i det inkallade man- skapet ser han endast valman, och i stoldatetna endast framtida valman. Officerarne betraktar han deremot såsom misshagliga personer, som ej förstå sig på politik, och med ena evionerliga rapporter störa det mini- steriell& lugnet. Så Unge tn, de Frrycinet inskrån• Irer sig till att administrera hären, kan han under vårt nuvarande sy- etern uträtta något god', men, nar han börjar Spela soldat, hålla rev.er och kritisera manövrerna, så laber han ur sin roll, enar han oj kan inse, att god disciplin utgår grundvalen för ett godt harväsende. Haren har han som eagdt intet begrepp. För honom galler det en- dast att 'Uv' den allmtnna opinionen. Bryter en soldat mot disciplinen, heter det, att han ju visserligen burit sig oriktigt åt. men oflicerarne bro ju också ii fordrande, och så många förmildrade omatendigheter förekom- ma. Det Ar derför blot att under- trycka hela saken, så att den ej kommer fram för allmanheten. Med ett sådant system undergrifves na- turligtvis helt och hållet disciplinen; det ar möjligt att hrr politici bafve ett sådant mål för ögonen. då de ständigt Önska se rn. de Freyciuet i spetsen för krigeminietetiet." Ett dylikt sprak i ett framstående militärt organ, elen om det hör till oppositionen, tyder på att !erhållen- dena lianeka armen, livad discipli- nen bstratfar, fortfarande lunes trve• het ettrigt att önska. IMI•Memmesuni.prinner-- •••■■••■• S s aga nerver I 9 i " Tiden år nervös af öfveranotrang- sing, men otta endaet af pur Minan). hel. Nersoaiteten Sr en nymodern sjukdom, och på modet år den 'feet,. Liksom det i Kitta och Siam anses som ett utenirkande lannetecken pi hög börd att halva lilla naglar, kbeillint till giga så avokat .4)93, alt Henrik Larson 4 :t k:f (Ilenrikssons hus, 4 :k 1 a to tri bon ben rekommenderar sitt välsorterade lager, rör Hösten och 4 :t 230nben i faren. Ct'n lottat i u rb et bana råg ftob ute i år, all en bl te . t •rfahaiåbu Prirvann nattetib. Ylftbrn fe. bientt6orbtröirtalabbeallicibieligåurtfpirlaibtatil Blaj om inf 01 bhaT,tråiettett. be tZ.iotrti a g t i be an tam orgon Vintern af ramkappor M deriblaud ett vackert urval af: MODELLSAPPOR IDE från J. A. Wettergren & C:o, Göteborg. att bloda fram en af ftna to,ilberiat t tetchållare ur — en råttor, forn figh- ten !toppat in i eelp gjort lort blont bd. et. -59rebtria rotebonben, bruna armar fot_ not i faren, låg ett tomt bollterektt jon, ben gången ide hatt bit! fet; %må t t. otn måne bonben latta på ben fåra plån- botett ide få obethbligt, beråttar lanbaToften. Cku förfommen fobelftbagegkhat. llttbet Denna tubrit berått« en anitt- late från fbtabis till Ib:. Z. att ca- fefru 3ohattna Peterefon bettlåtel (ca inom hela fanthållet högt aftab ohm) troligen, urbet natten till fin 83:e fåbel. bfwerraffabed af att terfet ritt Valet, lom unber en låset tib !varit ',ton. e. Beställningar å alla slags Dam- & Barnkappor aftnerfte ect ctif för 2:13cftg6tabett8 tegetnente bar utnårnnti öfroerftelöjtnanten ed, Utbe majoren ink, (ilfaborga regemente (Sart Zitat linea emot tagas och ni röras på dagen. Profiling sker en half timme efter måt tagning. De som fästa utseende vid en proper och välgjord Kappa torde observera att samma skickliga tillskärerska som löregclende säson- ger varit anstäld hos mig, fortfarande förestar Kappsyeriet. Ett rikhaltigt urval af Kapptyger & BeSättllill (rar släta, randiga och fasonerafie i flera färger, iifvensom alla slags besattningar 3« till platsens billigaste priser, hos x-Ini\TRIK ARS0111. _3;k3y4yegxt,:,1yo..4,4»,«Cgit.gMetlY35 I X8'fl:~Xf3:8:8›.40.4tfkak'gf4-39Y04 dessa naglars egare aldrig bowla sig med något arbete, likaså gäller det hos oss eon) ett bevis i förnåtn- het att halva svaga nerver. För att blifva rAknad bland fint tolk måste man ega icke endast titlar och för- mögenhet utan ålven sitt stånde sjuk- domar. Många qvinnor hyckla en nervositet, hvartned de alls icke aro behåftnde. Icke så tå man klaga li- kaledes öfver nervositet och inbilla sig på petunia gång ep do stora ta- langer, som utmårka så mång,a ner- vösa. Och dock, se vi nårmare på saken - - etager Paolo Montegozza, nr byars uppsatser i åmnet denna artikel år sammandragen — eå existerar verk- ligen en epidemisk nervositet i vårt århundrade, och detta likaval hos den fattige som den rike. llon ur ett barn af vår bevisade vår literatur, politik, produktivitet och våra eanthålledörhållanden. Men e&eom folksjukdom daterar den eu- ropeiska nervositeten sin upprinnelse från den första franska revolutionen, denna maktiga otnlivAlfningeproceee, som kullkastade tron p auktoriteter, proklamerade jemlikheten och mån- dubblade menniskornae pligter och ansvarighet genom att göra dem till liketålda medborgare. Denna frihet och jewlikhet bar förskjutit samfunds- och familjelilvete tyngdpunkt och för- vandlat snart eagdt alla grenar af ar- bete till konst och vetenskap. Till och med kriget har utbildats till en öfvermåtten invecklad konot, och för att rigtigt med eftertryck kunna slå ihjcl sina medwenniskor, måste Inan nu för tiden plåga sin hjerna med fysik, kemi, matematik och andra invecklade vetenskaper. Ingen statistik makter i procenttal mata den förbrukning af 'Om- och och nervkraft, som nutidens arbete, jemfört med forntideneolukar. Fordom Inukutle den ena hulfparten af men- niskoslagtet jorden eller sysselsatte sig methhandtverk,under det deo andra hallparten kämpade med vapen i hand. Blott ett fåtal ("firade låna krafter på studier, ty muskelarbetet utgjorde linfvudeaken. Nu för tiden, då alven qvinnor studera — och röka, har, så att saga, moderlitvet förvandlats till hjer- tia, och barn födas, eliste efter slig- te, allt mera nervösa till verlden. De smala anearne och epeueliga fing- rarne, tom naturen Ont menmskan till hjelp vid arbeten, som karva kalt och uthållighet, tro sig taga skadan igen genom att itlkeligen sud- da ned sig med black eller gralva i kadaver och lagböcker. Nutiden. kulturntennisku födes af en nervös moder och i en luft, mat- tad st nervositet. Heden pi ekolbAn - ken propps. hennes lyern• lull af abstrakta kunskapsbegrepp, och skic- kas sedan. långt innan hon Ar ute vecklad, ut i •n erld, lull al reetlö- as och nervöas 'stiftare. Och efter det skolan redan gjort oss nervösa, söka vi hot för denna upphetsning, som hlifvit vår andra natur, genom att oupphörligen tillgripit nya rete- tnedel, af hvilka kvart och ett galva- niserar våra redan öfveranstrångda nerver. Vi likna härutinnan loko- motivet, som tarfvar desto mera kol, ju hastigare det skall löpa Medelklassen blir nervös till följd af allt för anstrAngande arbete och Ar dessutom allt för ofta vittne till de lefnatletröttee klagoljud. Genom härkomsten dragen till de lAgre sam- hillIslagree och genom fålånga till de högre, lider medelklaseen af en etAndig vånda. Dess barn födas be- vApnele till verlden och draga ge- nom lilvet med vapen i hand lör att eutjerntin motsatsernas, och eedlagga dem sållen förr, An den eviga hvilan stundar, Det nervösa lidandet år eilledee o- skiljaktigt förenadt med nu rådande eatehålleförhållanden. Medel att åt- minstone i . någoo mån råda bot här- för sakvas emellertid icke. Så hal- va våra skolor, för såväl gossar som flickor, åt handarbete och kroppeöf- niLgar beredt allt mera etkadt utrym- me vid niden at den förr rådande ensidiga ejulsdreeevren. Men det o- aktadt Iefvcr ånnti nervoeiteten, det- ta revolutionens barn, och skall ej dö förr An med den. Ty revolutio- nen ar Annu ej ändad; vi !elva allt- jemnt midt upp i denim:mua. Annu Ilar icke menniekohjernan mäktat for- ma sig efter den nya tidens kraf, an- etrångningar och vedervårdigheter. Till följd af denna brist på jerunvigt, som utgör hufvudItannemarket på all nervositet, lider nutidens eamhAlle- ordning mer An någonsin förr. Först når livar och en af alla de krafter, som den politiska såväl som industri- ela omstörtningen väckt till lif, fun- nit sin Andamåleenliga plats, furst när århuudratlete stora nivelleringearbete blilvit genomförde, skall jeninvigten i menniekonaturen återvända. Men för detta storverk kommer ej dat nit- tonde seklet att racka till; det Ofver- letnnar det i arf åt det tjugonde. Nabob. u. b, Il. Hertigen af Skåne, kronprinsen. Aldete son, fyller i dag åtta år. Yly mitingeibfate. 4)08 magiftra- ten astmalbt i går bltdflagattn 1. .Vulanttz att ban timnabt båtftåtte trtrtflea bledflantrIvtitt. ett ballong af några 1116dr:uttra runtö, utteantigt flabb nita filfeeparter i 'Da fåtger, upphintre, lem Crebå"t1 mer, i låntog§ alten mit ittntittn å pe- ta lutet båtrlåtti af farulell- cdp ftjut- banttitelthen bar 3tyption ed? Inför en talrit Para uxiboni, jons oanat'( bil ruggiga måttet gått, tå att Liga, man ur butc, rh. alt rile tdIftåtlningen. 2.311- knytt fem war illuminerat met logak framfbilb af fprit, rte3 rall( mol te VS- « tegionerna, öd) ont några minuter tette ben fig jons ett ftjerna af fl3rfta fterlden, btraretter ben i ötiwann i tett mcb tioda moln matraaftratt tomten. 4;)ect 3e0P81ott bar i går pacfat in fina mohenger för att ula tiU ett annan marfnab. Gönbagen0 föreftållningar mo- ro itentligen föga infortiftbringattbe, öron- fet firmotligen får tillfTrifwag bet o- gunfamma måttet. Ren bet unga 2a- holm får trål peppa(; på ett återfeente, om ej förr få till nafta ftortörgbag. ett parforccjagt eabc i tornaga runt å tottorp. 23latta beltagarne mårftea, utuni måsben, gebetgartn bett Vt. von 9.)Uller, tnttmånart Rinner, eeberfttöm och bito Vt. Ära- friberte bielm. C. Zjuftvat tub otur. linbcr natten till i torvbags beljate långfingriga inti- mitet på ett par nallen i Itönninge. bod utan att få något tör filt betroar. %Uri babe be intrångt 1 en fållart i Ztönninge, antagligen i ben tron, att ber tunnes några feta floden efter belt- pagten, men tet utta, fem fållartn in- nehöll, mar rfummjölf, btvilfen be objut- ne nattligt tållargafterna mål anbigo för beftnårlig eller för toåreel80 att trana- parlera bott, broatför be buse bcrifrån utan rof samt trånbe fig till lanbtbru- faren 2lnarea8 21nberåfon8 i IXiarp kan. målamagafitt. ,.DZIn juft fota be brutit fig in bet och Rulle börja bugga Pr fig of fåtaförråten, tom ftållete egne ut met) ert leta för att begitiva fig ttU la- Dugårttn, tet en to infjutuat. Zjumar• ut toge nu genat förfltådte till flotten och atuatlemnabe i btåbfTan en btagfår• ra, på bmilfen be åtunat bortföra be ininterfårrab, tom be unter fin olagliga expebition tunbe uppbringa. Iliten i ten natten bug be intet, flcifwcr cn met- Delare tid ".taUaab". ibningrn Zbuns pristäfting. llt- gånqen af Dcn postaltan, Denna itening 1 mara. föranftaltabe mellan :Mitt:lera• re inom mån tant, år nu fåne. fia ;nikt. WO Ir., tör ten btifta följe- tongen bar tillbelatå 3tima Lagerlöf, lör grillen "(36fta :Berling. laga", en littåtttlit från tet gamla hkermlant. Prator:larma — betr 3. eibtflunb, (»torg 91ottenftran 1,0 thrger ettölb- fttöm — ha era Utta arbete bet ampla mit/oxbet, att beij literåra /intim- itet ftåUa Utfarne:ta "långt (ramlåt, ej blott alla matetflanbt, utan od bet m- ita af hipab inbctrIff literatur på långt ban att bjuba". 3Dunå tebaltton åma« att i 'ett tamlast kelt' bringa betjam- ma till fin [Mame. Ctlt ertraprill å 7, It. babe «Oblat. tunnan 't}itftbom*, hitre:tt Ibtfattare åsnu el giftvit fia !ta fånna. 8tu ina 2labbti, lätteborg, hor tilltztånlb ett pri$ or 76 tr. för ftiota "Ull par Ont» giftvit 45ii• tblan i mattenglafet. Crn petita i Swebala, (,tant, tom håröm aftoata rånbe fia illamåenbc, Lit !DO tet ben gitt tit: Ongit bara in till fig ett otal malten, i tante ött ban bebbfte brida unber natten. qmetlettit jomnatc hatt in ocb f of gett till ljut an moran. bana blid föll på wattenglajet, applåd- te han Uri en lilla — öda kfiventytöltffitta barn. Cn tclfå- tig [lida rev ett tioårig golf e infunne fig i betaga i (7.^..tedholm å ångaren i )c r !Brahe", jont lTuUe af gå till 38n- 52De fertlaratc att Cc jiuuc till citfuå 231untenfelb i 3inNpina, tet te Rulle utbittaå till tonithentart, ed, till btljetter femte:be flitfan fyra troner. bet ej år ovanligt alt barn, lon- nerhäng af artifttadet, trio enlamms, fann man på ångaren intet befhenerligt bcri, utan te fmå en:bulb/Ca på älg fått unbet tein. 1/4- etatt barnen ml) ante:liften till 38nröping lemnat båten, gulle ftgrmannett å tett gå i labb. ,.11Zen Då han tog fin i en Lita tiårzatate plan- bot, fann bart Unna tvål tunn orb wir efterfeettbe fufnata af inuchallet W fr. fttt nattet thttfinnantt tem man på ben tanten alt barnen (tukt ensamt edb faten anmålte8 tet PCIOtn• mott hatt tuan te trvå Imåttingatra på pe- likvartfenteret, ber be genalt stret tt- fåttte allt. ter iehmtata ed att le- ne namn more ',Una 93/busarna cdp glittret Lantberg (tärt etedbelm, ter muttern, foto år etta efter en lanbtbru- rart, bor. :'If be å "Pet :brak' till- pinna penningarna babe be utruftat fig for amning 14 fr. 'Pengar ttll nia: bott te tbritaffat fig gruvat att metas båten låg i etcdbc:m ur en club bot tillgripa ett Mur, ;pudret panttatte lat 13 ft. ,ved eirfu8 231umentelb blefwo be ide mottagna, ehuru Rida!' metdijrte fttljan- be at bmc f jett unttr mågen grtfaa retommenbationebref: etedlphn ten ' nåtla fru 231umenfelt Inottag mina båta fofterbarn, en flin år. fa em 12 dr oda en galt am Tera6 innerligafte önflan har want ett tilibiira en cirfui,. Dc år° ffidatc of mig, bibana hund). .06gattning8fallt Vikna Valman , oofternoter. e an rpoittua foto lirkat Det hur fra namna i utlaubet åt frifen 'Manne Cagtrberg, en dra) al eterfbelme bbc ttela, tont i baja bagat inför fafultettn Cv" orbonne ('Paria) aflagt liceniiatera - men i be matentatifta tretenftaperna. .pott intog hårtott trelje rummet blåna eramincraet af kvilta entaft 8 geb• ranta. .. wtttgt8 quainnor balwc eeflå i tala taga: t ett amnr, tom ullbåt te- ma egentliga tallrik, etbiUit ampla W- era från utlonbet. (in hr 'Satt 1/4211, lifter, en af tt 'upper 400' i Ilie:evar, DJUR, D4T ertmålbebertbren i ntetett roat fig mcb att ftrifroa en bot ont kal> fIapiltIrtitt och uh åliaaancen. utu tåa !NU Ittda fig, attivo geta mieteg3t tylitt torbc mata af mtnett intttait nåra låtate, men bana bot ar ra 'III hitt en romplimang it De hett la Alen- nor, kvilta på fina titta Uttal tvinna «gällning fem buidglIctrtor Oci ahcnta italtrnais finbits famtlicr. 1.1ics.31. tillit anta reiberltgen att en arrinno Cl' brig fan gå upp mot en man, tå ed 011e: att aneana en fin-tia mitt* men bruttot RonthElet ban att tt ftetn• fta qininnorna utniårta fig Nr omanly italtpkt odi Utta ibifht oll Vro a«
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.