titt. hifligatt ån befnei- torfkp t Dante, troligen, Utfår att b< ej pjåk någonting. Mala bioteiflttlfer baftva 50-80 balad i månnteaflåning pcb beftutent en fjcnftfilefa feer egen rår. sing. Oamtnalt brott 3 Cingelb. akt ?fik :3 år jetalt upplegi ett 'lir itt ån mit Ugglan° pråm, men trannA bi Wik; någon fiatbet i bututeita tet fåtelåg en olt)&håntelft eller cm ett bult bliltuit begånget. Ciiligt öarab ef; niettelatt bar nu en nyligen ber i trat- ten afliten veden på tåtebåtten omta- l/tt att ban ibjelflagit mannen i fråga eaj truttet fattat !gnom i ån. nnoti- yrt gulle ha merit fteartljura, når bå- ta itgfl om jamma gitta. 9.Virto ren lott 4fteen låtit fårftit att ban allt je- >an brettelå fåråfwante plågata at far- fåtlip famtvetåqmal, cburn ban altrit lom lig for met att gencm tn irrren K- lå:melte tiara fig frie i filt inre. 2-ina unbtrbeifteanbea ffnlber. når- ware 1,010 fr., efterffanfle hturepatron 3.9i.Rtudenberg tvib rn fett, tom ten 2 t:å brotta å Cderåbelm nita ontet- :t alg af att 20 åt fe3tflutit, letan ban . metteg nårtita bruns ed) j an bl eitn u m Båt gnid§ manliga ect■ qtvinliga un- temente, 130 till antalet, babe bt ST. anettnot bem blanb bang eål em uppmuntran untedvtante, bevilta ej babe några Rut- te r tiU bortom,nittio' hr Se. tent 25 rattat aftrag it 1891 åra arrentr. Ugn några år har Setuderlarg i lif- tbotT iogåanftalt injatt får fattiga barn ii actet ernIting e00 tt. rit min i eften Bo l to: unr att till julen fullftåntigt haLir,a fattiga barn. en grånat, tonting 70 år gammal scrpare, tråtts efter minnen fram ccb Satte i ett at totalis Pråglatt tal hit4t- ligt å allaå mågnar tår btvab bt nu fin- ge tamt ctintatc t triente cm, att te re- ka finit "utan bråf cd, bult" etbållit en timma af testning å arbetelittn. Zeit gontinflifen! 3 fornt/at-fiffa- len t sstriftinthanin hånte i onetag6 att te af latjungarna i elementatffelan flider, Utter tal fnefeberten Fintfltåtn, rot let untet en triftunt råtatc teaga trea . åtager fig 'leåbåtten". 3 :uftrutfTålen mata btådt, hiparjtnitc alumn åtffilliga blebtårl flatattee. Siillfbintet år ömgli alltvar;amt. %rån friileningentun'n titt te a tern glit brått em ar ett isig tein tvål me- te Ullait tages, huru nåra tt båta IM- tttnicina ån tncIa6 ligga bivar andra t mångt ett 'nydel. entellertib fann får rågen db teban i 3Onfåning, beråttar 2raålantG 2Illehanta. en "f råleningWit- oart', er irif; br Viitutber, badlien i fina zinn anbil fån platfernicnaletig snittåt omtala att kat en gång merit ffattirt- late ed) tillbårt ett af te rejante tea- tetiårlitaper, men lvdligen blifteit frålft ur lhatiar hntiga nål. giu har bod ht t3. giftvit fråliningfartin på båten etb återtvåntt tiU fin fbrfla fåtler: tea• lm 'Sir) emittfta laliffupet0 urpf6- ner barfaibte i kntogit af 'Ztbutan- trn ccb brants fat" igenfåttbe tvi, jåger litningen, i ten ffåligen lonbfulle lit- ningåttrettlentenå ull mår gamle Mon- te f. b. trålåttingellifnant, brvilfen beef utbot tet något utlåntfft flingante num- att (!;fiatbet mat tet mera htmmagicr- birattagligo 2illSggat bh att bt N. eller 9., flen fent bott mar i fitta nettitaimål, reDte Kl en Hutta båttre på te btåter fent låreftålla turken. från ffitockholin. ( sin verksamhet och hvilka i sårakild grad kritvit ett flitigt, ihardigt och kunsknpsrikt arbete. Det ar af vigt att utveckla dn unges förmåga ute begagna de mora hjul medel soul uppstått i detta århundrade genom jorn viger, telegrafer, ångbåtar, bank- visendets utveckling o. e. v.; dassa haha för alla öppnat möjligheter att komma fram. «En köpman borde veta allt och företå allt, i det lian skall vara mel- lanhand mellan producenter af all- ting och konsumenter af allting och ekatt förstå att uppfatta andan hos både de förra och de senare. Vi se ock köpmannen bryta våg för civili- station och kolonisation lika vål som för konst och vetenskap. Det Ar det eåregna mod do förmögenheter som tarva:41'am genom handel att, trots det att handelns förmenta synliga mål år vinningen, dessa förmögen- hetero egare gallonglömma att an- vånda en stor del till gagn för de- ras land eller stad. Den Krockeka handelsakolane mål år att gilva han- delsståndet tillfalle att fervatrlva de egenskaper som en köpman be- hö iver.« Skolan som år bel&gen vid S:t Anmeplate, år en praktbyggnad i renasennestil. En naoeletetalateriflra. Far ett par år sedan vackte det ett visst uppseende, att en ung och förmögen baron med ett lysande namn och na- ra eke med flera nf våra högst upp. natta, gifte sig med en fattig flicka, mycket bekant från olika cigarrbodar och skjutbanor i Stockholm och Up- sala der hon haft anetallning. Naturligtvis vnrdt den högförnetna elegten mycket indignerad, men den unge baronen bu sig ej bekomma, han valde sin brud ejelf, oberoende af allt livad eho och annat folk kunde ha att säga. Och det unga paret lår !dyn myc- ket lyckligt. Att slitningar nied elakten icke saknats er klart. I/et unga paret uteslöts från somontetetene. 1)å fann, skrifver !mån Stockholm on korrespondent till Skånska Afton- bladet, den unge baronen på ett hur. tigt sått att .betalas mina högmögen- de anförvaudter och förra umgån- geovånner. Han gaf efor feet i ein eleganta våning. Till festen inbjöde helg ba- En uppoffrande äkta man. En ronens *ilagt och många andra be- Banek tidning berattar; I Silkeburk, kanta — men också den unga fri- Jutland, vistas i dagern() en akareli- herrinnans hela mora auspråkelösa pare med co stor dragvagn. Man- 'lågt och en hel rad af deras (islagt nen, 'Ivars namn ar Geer, har en med elagten., vinner och bekanta. historia. Han arbetade på sin tid Alla dessa *enat e komme., så att på erorna & Goldechmidts fabriker do tina ealoogerna snart vindade af i Hornens. Han var en plpaeslig mitadmibud och etadsbudsfruar, hötorgs• och flitig arbetare och hade kommit matlarver och åkare, alla i "full aön- så långt, att han skaffat sig eget hus. dagsetaee«. Så kom olyckan öiver honom. Hans Af den förnäma elågten konono hustru blef sinnessjuk och kom på några lör ekarna skull eller af nyfi • en derhusanatalt, och han stod en- kenhet eller kanske af vanlighet. sam med flera små barn. Hon blef Men huru de trifdee kan man rakna omsider utekrilven, men frisk var ut. hon icke. Då hon var tilleanunans Den unga friherrinnan gjorde emel- med munnen, tycktes hon vara fullt lertid les honoturs på ett.vtrdigt eau redig, men så snart han var borta, och gagerna hade roligt — en del fick hon åter sina anfall. Hun för- af dem åtminstone. sökte di taga linne med på den fa- Sedan denna företa lyckade feet brik, der loin arbetade, på att hon — eom naturligtvis gick 'nåder och alltid kunde vara i bane narhet, men råder« djupt till sinnet. — har den • detta tillåtit icke. Geer såg mig der. unge baronen livarje ar gifvit en el- för nödsakad att uppsäga sin plats ler flera dyliku ufatniljebjudningars, på fabriken. Men föreetållde honom till stor förargelse tör unförvand- att han borde sunda ein hustru till- terna, hvilka nuttoligtvis betrakta baka till anstalten, men derpå ville den fördometrie och rauframme slag- tingen eom ett original, om inte nå- han ej gå in. Det var intet tel med hustrun, når hon var hos honom, och got varrel derför skulle hon också trots allt bli elvar. Så slog han sig på ekarelipa- reyrket och förfårdigade vagnen, hvari han kunde bo och arbeta mint tara med sig hustrun elvor allt. Mon Invigning af handelsskola i ej heller detta kunde tillåtas honom. Köpenhamn. 1 nårvaro al konun- Ehuru vagnen ej år större eller bre- gen, ledamöterna af etaterådet, uni- vereitetete rector magnificus, börs- dare ån en vanlig täckvagn, förbjöd kommiterade m. fl. invigdes den 3 borgmåstaren i Hordens honom att domen i linnens, har han nödgats a (yttra. 111=1•11■ •■ gättcon35,- ocb polissaker Laholm, rådhner.itt den P) .Vorern4er. Hemfridsbrottet hes 1111e1104.:1 Sofie Bergström natten till den 23 sietlidne Oktober var i dag föremål tör undersökning vid liervarande råd- husratt. Måleegarinnan var oj sjelf nervgirande, utan upptrådde .allmen- ne åklagaren ensam på kärandesidan. Två af aktörerna i spektaklet den ifrågavarande natten voro emellertid til!ettdes men bestredo pk det he- atet:n(1~o, att de haft någon delak- tighet i hemfridebrottet. De med- glfvo dock att de varit onyktra, och likaledes tillstod den ene, en haodsk- makaregeaill, att han sönderslagit en ruta, emedan han "råkat att knacka for hlrdt på den.. Åklagaren «- markt°, att svaranden under enskilde förhör erkant angifvelsen i ein hel- het, och bogarde uppekot för bevis- nings förebringande htrutinnan. Den- n• begaran villfor. och förekommer målet ånyo något måndag. I ett vexelkrafmiLl mellan stads- kaseör C. M. l'auleson i Halmstad, kikande, och L. A. Arnouff i Hese- löf, svarande, dömdes denne senare att utbetala det otnetimda beloppet 88 kronor 65 öre, jetente ranta och råttegångskostnader, dessa senare beetituda till 24 kronor 62 öre. Fauras hdradenite den 7 November. Stafsingemordet. Med vallac- kareu August Kiudberg, biktad lör mord på sin kusin Johan Holger Kindberg, hölls i fredags ransakrung vid Faurås heraderått. Den haktade, som uppenbart antagit, att de af haus numera afvikne eon Framme aflossede revolvorekotten vållat döden, erkånde att han till ejelfförevar gifvit den mördade högst fem knitstyng, hvaraf likvit intet traffat så högt upp som hjertat sitter. Huru do öfriga fyra. etickeåren tillkommit, vore honom obekant. Ransakrungen uppsköts. Den flyktade unge mördaren har åter blifvit spårad. I Svartrå hade netnligen för några dagar sedan upp- hittats en del saker, som företedde intar ratten, igenkåndee halva tillhört flyktade Frans Gustaf Leonard Kind- berg, hvadan således antages att han uppehåller sig någonetådee å Små- 'trodd eller Vestgötagråneen. 6ranulanben. d:e liandeleskolan, livilken uppbygte for medel som 1796 donerades för Andamålet af köpmannen Niels Brock. Tietgen hull feettalet, framhållande ekolans betydelse lör handeleståndet samt påpekande att af dees atnnes- svenner *kullo komma att kretvas störro flit och mera tid lör utbild- ningen im förut. Ilen framhöll de föråndrade vilkor, under hvilka köpmannen nu deliver __. 8 Ml 17 år senare föll vid Czenstochow; der var Si- gismund Palatin °uh Pjotr Stophanowitcz (nu i Sibirien) ratat slutligen den gamle förslagne (tarnow ocu hans son Stanislaw. De Unges namn hafva fallit mig ur min- i)? f• De gälde alla för goda patrioter, men voro för tillfället icke upplagda för någonting annat än en bastant aftonvard. Kuapt voro de första hälsningarne örveretökade förrän det ljöd i korus: )Låtom oss nu få något att äta); ja, Carol Wysocky, som alltid varit ett svartrisk beundrare af ett godt kök, slog mig på axeln och gaf en tydlig vink ont, att han ej skulle krelnå en vältillagad ragout med thy åttöljaude ch aniPagne >och>, tillade han, «kanhända älven en pa- "8i wed ett glas burgunder, litet dosort och Evad du 4 ,. 111113 bar. Gör blott oj för stora anstalter; vi äro li ta att tillfredsttälla.« ålen hur anspråkslösa de än ville vara fann jag ag likväl manad att protestera mot Carl \Vysockys r edaktion af matsedeln i det jag sade: >Det gör mig ° , Dc! kare vänner, men jag är nu för tiden ovanligt "Ya försedd. Här finnes icke mera kött på slottet i It " ego mer än af mig sjelf och do snäppor jag skjutit i dag. En gammal rökt skinka — det var sin " — den får jag väl räkna med.) — )Men från din afvelsgård kan du väl få kvad du behöfver>, sade en. - )Jag har ingen afvelegård mora.) >Det var f —ni litifva tyskarna tagit den?) >Just d.) hålla stilla med den på gatan. (Iver måste då med ein verkstad begifva sig ut på vandring på landet. Ho- etrun följer honom öfver alle, sitter hos honom, då han arbetar, och hjol- per honom med det lilla hon kan. Geer var till en början så vilburgen att han kunde hålla sig mod hast, men nu har nöden tvingat honom att salja denna och han måste sjelf draga den tunga vagnen. Allt som han egt, till och med den lilla egen- Om allt möjligt (och åtskilligt annat). sitta p4 företa parkett på kgl. operan och röka cigarr och tugga snus efter behag bredvid "kar diplotik' och de endemi damerna, och vill ni ha en stilig adelsfröken eller el kallade stjanges, sl lemnar ni barn henne ett visitkort och alger "rarsgoe. Och a seger hon tickar mjukast, och bjuder dig armen, tid . så tar du en tom ''Marvagn för 10 öre och åker hem till kasern mod henne, der du eupi.seea från Grand bjuder henne hotell och elektriskt ljus, som kro- nan består. Och så bli ni förlofvade, och å' hon on meoniska som företar sin rak, så öppnar hon snart en cigarrbod el. ler en skjutbana och se'n kan du lel. ve lifvete glada dagar och röka ci- garr gratie eller ock ladda bössan åt henne på ekjutbanaa. Så kommer det en vacker dag bud från kungen att, han vill bli presen- terad för dig, och så år du al lull i hunn och tackar. förstår du, si får du kanske svirdeorden att båta pk bröstet och blir bjuden på middag på slottet om söndagarna, då kungen hyllar sig från regeringen. Och år du elangd i att spela bondtollva eller kille, så kan du vara med generalen på Stora nallekapet, och vill du lim dig spela bastrumma, kan du få gå in vid regementsmusiken och ge konserter på Hasielbacken och mu- eikaliaka akademien. Annars hehöf- ver du bara exercera litet, så paus, att du kan sköta gevaret och kom- mendera'bevåringarna pk gårdet.Och vill du inte exercera, så Njukrappors terar du dig och ber doktorn ordine- ra lite champanj åt dig ett par tre dar, eller ock något annat, som du tycker om. I juni, juli, och augusti får du vara på sommarnöje i Vaxholm och •rekrara« dig, som det heter i tidningarna. MU:mågen år viseerli- gen inte så stor; men år du hygglig och håller dig snygg, kan du lå låna pengar i riksbanken mot 4t,', proc- enta rent'', som du får betala, om du har något a:t betala med annars slip- per du, ty så gör jag och det andra högre botalet. A' du !ifred för saken, si såg inte nej, för då förstör du din framtid för he- la lifvet. Om tre år år du tri igen och kan då ha :jenat upp dig till hu- sar vid Dillströms rangregemente. fflanbelsunberrättelser Spanmalt_3priser i Mistad den 3 November 1.490. Håg . . . 12: f,0 n. 12:75, 2/r. Korn luii , 11: ro, G r. Korn 101,, t't 11, Hafre . . 9 a tt 75. Allt, pr 100 kilogram. Modern varfningaoen. Varlva- ren-korporalen till uagra bondpojkar: Ilar ni lust att bli soldater i kgl. tn.te fredliga arme, så seg inte nej Det år allt en smula etylvare det an att gå på bondlandet och koli:nasa i all sin dar eller att gå och slå dank i det fria Amerika, så att de tomma tarmarne skramla i en, som når åskan går. En kgl. maj:te octi kronans karl år det harligaete Gud har skapat, se på mig bara ! Och etockholtuelifvet år det mest lifvade på hela jorden. Når ni får uniformen på er, lir ni - hos mina hufvudkreditoror, köpmannen Schmallfeldt i kretsstaden och godsegare von Bergen i Bienonau. Jag blef oupphörligt hotad med exekution och en gång verkligen utpantad för resterande räntor. Vid samma tillfälle lade jag icke tillräckligt band på min tunga och ådrog mig följaktligen en injurieprocess, som gjorde tomheten i min ficka ännu käubarare än förut. Audtligon — det var en dag i slutet af Septem- ber — fann nian det klokast att göra on bråd ände på min kritiska belägenhet. Jag erhöll ett bref, hvari jag utan omsvep undin- rattades om, att min egendom var satt under administration, och att jag skulle hatva den godheten att frånträda den om några dagar. Katten hade alltså ledsnat på att leka med råttan. Jag skulle hafva nådastöten. På denna ovälkomna underrättelse idielade min tankegång ett par timmars tid, utan att något ljus ville gå upp för mig. Jag gick fördouskuil ut på snäppejagt för att klara mina tankar och tog brefvet med som förladdning. Jag blef ute hela dagen och tick ett helt duvin snäppor men inga goda ideer, och i skymningen styrde jag kosan hemåt, °fler för det bittraste misshumör. Upptagen som jag var af djupa tankar, kunde jag lätt hafva kört pannan mot min egen husknut, om ej hunden i detsamma börjat att skälla mot on flock hästar, som etodo inne på garden. >livad kan det vara för stallbröder), tänkte jag; >mi- ns egna hästar kan det ju icke vara, alldonitund jag Taokle tio, 1, ffituariekanba. Dit nyligen ett bröllop firade. i Helsingborg ofverraskailes brudparet af följande telegram från Göteborg: Må korleken adderas, Sorgerna subtraheras, Akomaterna multipliceras, tgifterna divideras. Brudparet gratuleras! Under smekmånaden bjuder en tjeneteman sin dyrkade hållt på en promenad i vagn. Frun, vid åsynen af det eleganta hyrkuskekipaget; ' Men, Carl, livartöre just ett hyr- kuskekipage? En onkel droska med en hålet hade varit nog.. Herrn: »Omöjligt! En hast hade icke kunnat draga så mycken lyckas Bismarck - som spåman. De för Bismarck obehagliga referat, som en del honom besökande tidningsmin kunnat at' sina samtal mad den for- dom el mågtige mannen, ha gjort honom beta:Again, så att ban nu ai- go. åm» mottaga endast sådana pu• blicister, som tivilk• han på förhand vet., och att do skola återgifva hans ord rigtigt. Hur han bar sig åt. ,Den hit Pettergynit, som gitte sig barsim da- gen, år on rasande bra karl.. . Ä, kan just inte platå det. Jag har sett honom bara sig åt mot sin Imata u på ett sitt, som jag icke skul- le vilja göra emot min hund.' "År det möjligt? Och bon som år så söt! livad har ban då gjort hen- ne?" Vo, han kysste henne." Julies Jantn, den franska tidnin- gen thI•ts. berömde teaterkritiker, gick en gång för att se på en .lopp- cirkus.. .Jag atiaganacle mig före reprenar fiktionen. slut., •tslot han sin redo- görelae, ty jag var :kid, att jag 'kul. le komma att få någon af aktriaeraa på halsen.. •■aeeeeeoearaa~z~eaeemareeseea. atir
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.