Journal. öfversigt öfver Vinskörden 1891 x af J. C. Teilmann & Co. Nr. 7. Köpenhamn, i December. *--- ret 1891 har varit ett mycket märkligt år for de franska ving årdarne. Kölden var Dembgen 1 Januari så öfverväldigando sträng, ism man icke haft make till sedan 1870. Detta förskräckte alla vingårdsegare, emedan man fraktade, att det skulle gå på samma sätt som DiEllnda år, då hela vinskörden förstördes af frosten. Det visade sig emellertid, huru mycket den rstionela behandling, som man do senare åren hade underkastat de franska vingårdarne, hade styrkt vinstockarna, ty hvarken den stränga slu tens, eller de omvexlande temperatur- förhållanden första delen af sommaren, hafva Denne v arit i stand att ödelägga skörden. risar sig tvärtom att vara on riktigt god medel- års skörd, hvad qvantiteten beträffar, medan qraliteten knappast lemnar något öfrigt att önska Det är mycket intressant att lägga märke till, att man i de franska underrättelserna angående vinodlingen, blott on enda gång om- talar Phvloxera'n, som är ett säkert bevis på, huru fullständigt man derstiides har blifvit herre öfver denna landsplåga. Nu klagas öfver en larv af „Cochylis-, en af de fjärilar, man kallar för Nattavärmare, hvilka, till följe af det storasutrotningskriget mot larver och insekt- ätande småfoglar,s börja taga öfverhand i en betänklig grad. Ar 1891 är det 5te i ordningen af goda år för Bordeauxvinerna,..son man be- spur äfven att klaga öfver, att köpare ej äro sa angelägna, som förr; producenterna måste nedstämma sina anspråk på höga priser för dessa årens goda viner, till följe af att det kommer för mycket gods vin i handeln, och man ej kan fortsätta med att gömma derpå. De föregående årens Bordeauxviner, årgångarne 1%7— 88-89-90, utveckla sig, som vi .i de Sam vinjournalerna hafra förutsagt. Vinerna bin ha 1887 äro snart utsålda, deremot går det icke så hastigt med vinerna från 1888, så mycket Meta som vinerna från 1889-90, hvilka äro alldeles förtridfiga, utveckla sig så hastigt, att en stor del af dem från 1889 äro färdiga att buteljeras, ja, till och med bland 1890 års viner års några små märken, som utan tvifvel till siren blifva fullt färdiga att tappas på flaskor. s I Spanien och Portugal har man äfven haft en god skörd i år. Oaktadt underrättelserna låta olika från olika håll, måste dock hufvud- sakliga resultatet, hvad Spanien beträffar, kallas tillfyllestgörande och hvad Portugal beträffar förträffligt, Ett vinland, som vi hittills icke hafva om- talat i våra berättelser, är . Ryssland; men det tycke; som om detta landet skall komma att gala en rol på vinmarknaden. Hittills har Ryssland sjelf kunnat konsumera, hvad som derstädes producerades, men do senare åren har produktionen tilltagit i den grad,- att der nu blir en 'betydlig del äfven till export. Det är framförallt bessarabiska viner, sona 'komma att spela en rol, då dessa producerade af franska invandrare, kunna jemföras med Bordeauxvin A hulk Vinicole de la 6ironde skrifver den 23djeMån Januari: kan ännu icke bedöma den verkan, sun sista tidens starka köld har förorsakat På vingårdarna. Då det 'blir töväder, kan man bilda sig en mening derom Man vet, att termometern har sjunkit till lägre grad, an furhållandot var 1870, och detta året gjorde vusodlarne stora förluster. Beskärningen hat egt rum såsom vanligt, men det är först, då saftförokningen begynner, att - man kan se huru många vinstockar som sparats; det är dock sakert, att det i synnerhet vill drabba vinstockarna på höjderna, om 'likväl oj häller de i dalarne blifvit skonade. Under öfverskriften: .Vintorns köld" skriver ni korrespondent från Bourg den 27. April: Det har hittills varit alldeles omöjligt att gifva en fullkomligt noggrann upplysning om den odelaggning, som förorsakats i vingårdarna till följe af denna vinters starka köld, derföre har jag dröjt tills knoppningen har satt mig i stånd att gifva Er en fullständigt noggrann underrättelse om denna sak. Det är onekligt, att Cabernet-drufvan har lidit mest. 1 de vingårdar, som äro planterade med dessa drufvor och som blifvit beskurna efter frosten, är det ett betydligt antal plantor, hvarest ett eller flera ögon äro fullkomligt bortfrusna - räddningslöst förlorade. I do andra, hvarest saften tyckes cirkulera temligen fritt, hafva äfven många knoppar gått förlorade. Men det är dessutom en annan olycka, som hotar oss, hvilken är mycket betydlig, och som Pro- fessor .3/. Wassiliere först har uppmärksammat, nemligen den, att äfven i de vinstockar, hvarest saftstigningen tyckes hafva föregått på bästa vis, är do unga rankornas ved, i synnerhet vid bladögonen, så svag, att den svårligen skall kunna tåla att producera on god drufva. Jag vill hoppas, att olyckan ej är så stor som Herr Wassiliere säger, men onekligt är, att våra vingårdar hafva lidit betydligt af denna stritnga vintern, och att, hvad resultatet än må blifva, detta dock vill öfva ett stort tryck på vår blifvande skörd. Bordeaux, d. 21. Maj: Fullkomligt opartiska, vilja vi fortfarande meddela våra korrespondenters underrättelser angående vingårdarne. De äro utan tvifvel lemnade alla i god tro, men stå icke desto mindre ofta i stor strid med livarann, och huru skulle annat kunna vara möjligt, ty för det första inverkar livade korrespondents böjelse för optimism eller pessimism på hans berättelser, och dessutom äro de orter, livar- ifrån do skrifva, mycket olika i temperatur oeh jordmånsförhållande; några skrifva från bergen, andra från dalarne, några tala om sandjord, andra om fruktbar jord, några om gamla, andra om nya vinodlingar, några om krypande, andra om uppbundna vinrankor. Alla dessa olika förhållanden, kunna byar för sig hafva stor betydelse, men icke desto mindre skulle det vara barnsligt att förneka, att skada har egt rum. Det har visserligen under vinterns lopp varit en häftig kamp mellan elementerna och träväxten, och det är ingen brist på döda och sårade, men huru stort antalet är, kan först framtiden utvisa. Bordeaux, d. 18. Juni': Nu ändtligen i flere dagar hafva vi haft sommarvader. Regn och köld tyckes hafva lemnat rum för en temperatur, som bebådar sommarens ankomst. Nu åter upptages arbetet 1 vingårdarne mod full kraft; de försigtighets- mått, som den alltid förutseende vinodlaren måste iakttaga för att förbereda försvara trnot de kryptogamiska sjukdomarna, drifvas nu med kraft utan att förlora en minut, så att vi våga hoppas, att vingårdarne skola för- skonas från dem, det vill säga, att sjukdomen alls icke skall komma till utbrott. Men detta är säkert för mycket att begära, ty utom att mjöldryga och flere andra snyltsvampar hafva visat sig d. 18. Juni i Lot et Garonne, finnas de äfven på många andra stallen, men vi kunna dock påstå, at dessa exempel höra till undantagen, och . att på do stallen, hvarest man brukar producera godt vin, t. ex. hos oss, betvifia vi ej ett ögonblick, att vin- gårdarne skola motsvara den förväntan, vi haft. Blomningen, som började för 8 dagar sedan, i do längst framkomna vingårdarne, vinner nu mer och mer framgång, till följe af det lysande vädret, som, om det blott vill fortfara, bör vara i stånd att förminska verkan af den ogynnsarna temperaturen, som vi hade före blomningen, men utvecklingen står mycket tillbaka, och vi kunna knappast göra räkning på, att den for vinstockarna ömtåliga perioden skall sluta före d. lu. Ill 1891. Bordeaux, den 17. September: Efter många varma dagar hafva välgörande regnskurar påskyndat drufvornas mognad. Annu blott 8 dagars godt väder och skörden kan begynnas. Vi kunna nu konstatera, att de första 14 dagarna i denna månaden synligt hafva förbättrat de girondinska vingårdarues beskaffenhet. Vi hafva redan förr omnämnt, att en sortering måste blifva nödvändig under skörden för att förhjelpa den oregelbundna mogenheten, ty då man kan skörda drufvorna af de tidigast mogna slagen, så är frukten långtifrån mogen på de öfriga vinstockarna. Man blir sålunda nödsakad att skörda två gånger på samma ställe, der hvarest man finner Malbec-drufvor blandade rited andra senare mogna sorter. Man har föranstaltat en klappjagt mot cochylis af den andra gene- rationen, som tyvärr snar och mer förminskar det utbyte, som man -hade hoppats att erhålla. der denna glupska gäst har mqvarterat sig, Drufvorna, som angripits. borttagas och brän- nas, och i vissa trakter insamlas dagligen ett my-sket stort antal af dessa drufvor. Bordeaux, den 1. Oktober: Drufskörden är nu påbörjad i de tidigast mogna drnfdistrikerna i Medoc och i ett ypperligt väder. Vi äro mycket glada öfver att kunna konstatera on betydlig förbättring de girondinska vingårdarnas beskaffenhet på grund af det prägtiga vädret_ Värmen har blifvit aflöst af ett niildt regn ocIt detta åter af varma dagar, just ett väder, som vi hafva längtat efter. Drufplockningen blir mer och mer allmän både på bergen och uti dalarne. Om det goda vädret fortfar, skall en massa senare mogna drufvor, hvilka ännu äro mycket gröna, blifva fullkomligt mogna och allt skall gå efter önskan. Margaux, den 28. September: 1 , Vi hafva ett strålande väder och derföre göra drufvorna äfven hastiga framsteg. Vi äro redan nu försäkrade om, efter drufvornas sockerhaltighet och storlek, att kunna pro- ducera ett vin, som blir en god handelsvara. Man begynner skörda i morgon, och innan thorsdagen skall man öfverallt vara i full gäng dermed. De flest© vingårdarna iiro mycket vackra och fulla med frukt, medan andra nog kunde lemna något öfrigt att önska. s Cochylus" har vållat en stor olycka; äfven här har man uppsamlat de många angripna drufvorna, och likväl måste en mycket nog- grann sortering under drufplockningen blifva nödvändig. Rost och injoldrygor hafva ock angripit vinstockarnes blad i talrika vin- gårdar, så att dessa i det hela taget ej äro så vackra som förra året. Hvad qvantiteten be- träffar, skall man ej halva orsak att klaga då det är sannolikt, att uret, utan att vara synnerligt godt, dock blir ett godt medel- måttigt år. På sumpig nii.rk är det godt om drufvor, men de stå langt efter, och man kan ännu ej afgöra, när man der kan begynna skörda, men det blir knappast före d.10 Oktober. Man måste önska,. att det goda vädrat, som vi haft de sista 8 dagarna, må fortfara. Ehuru gårdagen var regnfull, var den dock mycket god. 1 dag är det en varm dag efter stark dagg, och det är just detta vi behörva Bordeaux. d. 15 Oktober: „Enfant d'uno terro ftSconde Je nuis rifs riant et vermeil Des longs baisers, quo le soleil Prodiguo aux fiance de la Girondel' Det är just detta man kan säga om vipet från 1891, och äfven om under detta årets lopp „Girondes kinder först sent hafva kunnat kanna Phebus' glödande kyss', så har verkan deraf icke dessmindre blifvit, ett vin som hvad qvaliteten angår, öfverträffer alla for- väntningar. Ja i sanning, hvem skulle Augusti månad hafva vittrat försäkra, att i
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.