Anmaiart. Laholms Tidning aumäles larmad vördsamt till pre- numeration för det snart stundan- de nya året.. I allmanhet år med en prenu- merationsanuialan samma förhål- lande som med ett trontal. Ju lie- ra blommor, ju vackrare! Dertör hinder alven, att man vid genom- läsande af en och annan kolle- gas prenumerationsanmälan ej kun- nat undgå att tanka: Har du verk- ligen varit så duktig under årets literära allan, som af hela den- na tirad synes framgår? Den som deremot taktiskt har både ratt och skyldighet att påpeka egna förtjen- ster för att derigenom bland all- mänheten göra sig an mera känd, den göra det med godt eainvetel För egen del hafva vi af meriter, föga, om ens någo t till godo, och skulle derför detta 'lockbete e- gentligen ej hafva inkommit i tid- ningen. Men en "anmälan" är ju blott en anmälan! Vi skola emellertid, så vidt möj- ligt, söka medfölja den offentliga diskussionen af tidens spörjsmåt i skilda hänseenden, meddela artik- lar at mera allmänt intresse samt, såsom förut, låta skizzer, poemer kåserier o. a., som kan raknas till den lattans stilen, få din beskärda del af vår tidnings utrymme. No- tisområdet, tåval från in- som ut- landet, skola vi behandla med lämp- lig urskiljning. Åt följetongsafdel- ningen skola vi agna all möjlig omsorg, och vilja vi htrmed nam- na, att på nyåret en större, särde- les spannande roman kommer att i denna aldelning taga sin början. Och härmed ett ödmjukt och hjartligt tack till alla våra läsare under 92:an, ocb önska vi gerna dessa jemte än flera vid det nya årsskiftet valkomna såsom prenu- meranter å Laholms nya ThininK, som alven under nästkommande år utgifves hvarje helgfri Tisdag, Tors- dag och Lördag. Prenumerattonspriserna äro: kr. 0-.3o för 1 månad " 1:33 " 1 qvartal ...... n 2:60 " hallår... " 3:80 r tre qvartal " 4:30. 13 helår Vid prenumeration å posten till- kommer stadgad postbefordingsaf- gift, hvilken utgör en femtedel af tidningens har ofrom nämda pris. All prenumeration bör ske an- tingen å tidningens expeditim eller ock å närmaste postanstalt. Annonspriset ar 10 örepr kor- pusrad; minsta annonsalgiften ar (30 Öre. Annonsen införande i alla sven- ska Kivensom i ntlandska tidningar ombesörjes. Laholm i December 1892. Reduktionen. Strikts. Fritt Park. 1 P.tris har årsskiftet gått förbi urnu utt hyn öfverraskningar kommit tnroneaffsren, Numera i dagen i skall mun, etter bygd det vill Synas, med ny ilver återupptaga kemi:so- p :n, Till den 10 Januari Ar, som be- kant, företa terminen i rättegången Mot Charles Lesteps och hans kol- leger teenit. •Geuloie• vet berått.' — naktadt underoökningedomaren Pranqueville icke ar steltrAngds och de bakterie adminietratorerna i Pa- nernalmlaget hållas i .trångaste för- var — att Cntru och Fontane knap- trast blifvit Inrhnrda, men att hela bördan af den hittills försiggångna undersökningen hvilat på Charles Leeeepe. Denne hide *tratt i börjso tagit hela ansvaret på sig. 1 det han förklarade, alt hans båda medankle- gade blott handlat efter hane •nvie- ningar. Tillfrågad af under:tekning/t- elna:aren ow den roll, som de ankla- gade spelat gent emot dc bestuckna, ler Charles Leasepe kort halva lör- kletat att han icke ville gir.a någon upplysning. Det handlade Hkr om Pa- nam•bolagete helige sonder. En mi- nister timer icke nar man stallet' ho- nom till 'vare kir anrik:Aningen al 'le hemlig.. !vetter e om IllartfOlte it honom. Om det lene bestuckna, vet lag icke, di jag icke .jelf var nå. get: bestucken. Det föreIkrao att Leatepe' och hane medanklegades advokater ingalunda henna framkalla någon 'kendel eller något uppsaandavaukande alsiöjande intös hpeildornetoien den 10 Januari utan hålla nig strikte till saken. Om mutande af parlamentsmedlemmar skall icke bli tal inför domstolen . Villeboie-Mnreuil, medlem al kam- Menens undereökningeutekott, har ytt- ratt, att enligt hane isigt blott 200 millioner verkligen utgilvits får Pa- namaarbeten under det återstoden förslösats. Ferdinand Lenreps Ar mycket sjuk, Den 31 December latin man om morgonen på huevAggerne i Paris ett plakat enslaget, hvilket innehöll den kategorieke uppmaningen till president Carnot to• inskrida mot •Panistuttlintvarne.. Hen skulle al- lita ett dekret, enligt hvilket all e- gendom, tillhörig dem, SOM riktat osig med mått på Penutirtföretaget, skulle konfi•keras. Vulen, Skulle de hållas inspArrnde Anda till dess nk- tionArer och obligationsinnehafware från Panittn• Aterfått gina penger. Men de skyldige skulle under hela sitt lif varm Arelllea och deras namn under tjugo Ar vara analagns i se- naten och komuraren på en tafin, för- medd ined inskriften •Bedragarere Mångt' nyfikna eatnIndn sig ont des- sa markliga affischer, tills de Andtb- gen bleker nedrifna. I de opportunistiska parisertidnin - gistna lantest redin det ryktet ett underroteringen mot de bekanta tio medlemmarne af perlutneetet blifvit inbtåld, Detta rykte kan knappset betrakta* Poen något annat ån en tim- ligen örverfindigförsökehallong. De- puteraden Delahnye, hvilken med sitt bekneta tal öppnat raden af Pa• nernanfslöjendene hu till en intervie- ware yttrat: «Vi skola ej låta föra nos bakom lju•et. Ont regeringen far- sakt instAlla undersökningen ekola vi åter börje från barjan. Men med de tio utlemnade skola vi ej låta oss nöje; det ir mera An hundra, rom bblvit mutade och vi skola ej hylla förrAn vi haft dem alla före.. Angående adr. Cornelius Ilerz, den man som efter baron Reinachs död Ar den ende. hvilken om han vil- le, kunde bringa fulietAndig upplys- ning om huru nåstee hela den Iran. ska regeringen blifvit bestucken att tolereru Pannmaevindeltelemnar .Pall Mall Gezetle. följaude intressanta meddelunden, hvilka herröra från en honom nAreetående: eCurneline Hertz år född 1847 i Frankfurt och var sedan anståld i en mindre bankefiår i Bukarest. Ilar måtte det emellertid ej ha gått rik- ti g t ratt till, ty pinteligen (161mi:onde hett till A tner;ka fur att studera Md- dicin. 1871-81 tunn man honom rå. som adoktnr. i Paris och senare vid Loirearn. Eter ett andra uppe- 11411 i Amerikn der finn skuffade sig noelbnrgarratt, återvinde han 1876 till Paris. Ilar slog han sig ned på boulevard des Italien strax intill Cr6 dit Lyennnie sPour ett slags agent för patent eller t. o. in. 'om uppfin- nare ejelf, ruin bred han i sielfvu verket bedrel var att grundn aktie- bolag, en konst, rom han i grund och botten Werod, Med sitt ofaotliga ordförråd. några tekniska baner och ungefAr 32,000 mark vann han för- troende hos livar och en ej blott hos allmänheten, utan Arven hos pressen och de mest slipade finansman, fram• för allt hos baron Alphonee Roth- schild. Denna position innehade llcrtz, då 'Pall Melt Gezetters med- delare lärde kanna honom 1882; I Grand Café sågs hets hvarje afton i för:Vitnats eIllekap och vIckte der ej uppseende genom annat An sitt slicka- de yttre. Han redigerade fin•neaf- delningen för Cl&nenceitue •Justiceo och man kan tanka sig huru han har lat alltnanheten dansa efter ein pi - pa. Hur han förstod att vinlie alla för sig visar ock det faktum, att r. o. m. •Daily News. och, betecknan- de nog, aTrute i högsta diskant lof- sjöng° honom. 1 Oktober 1885 hade han hand om det efinanniele arbetet. vid valen i venirferns intresse. Sitt mesta rykte fick .doktorn. genom ett af honom grundad' elektricitetsbolag, hvilket med ett kapital pi 10 millioner francs sökte slå under sig den tekniska si- dan af kraltörverföringen. Det of honom protegerade telefonbolaget bragte honom största vinsten och det var ej långt ifrån att denne Hertz, född tysk och naturaliserad amerika- nare blifvit direktör ler lifetid för det franska telegrafsystemet. Detta år i korthet Cornebue Here' lefnadahietoria. Ni, lår mannen hat. va lemnat London och begiivit sig till Wien, sedan franska regeringen begått hane utlemaande från Eng- land. Drottningen af SandViclhabarne, .{ • halmatlets , har allt id varit angelägen att bira kunna något om sin affidne mans edågtiogar och har alltid gitvit hvarje ne.errikidc kapten, rom be- sökt hentres hulvudstarl, i uppdrag att antiilla efterfotekningar etter hen- ne, mene .lagringar och derelter med- dela henne upplysningar. Nu hal- vt, till sist offieerarne å det ö•terri- aieka krigsskeppet Fastna i nInela terforekningar haft bittre tur, än sina föregångare.. Bland den afittl- nee ellgtiegar halva de funnit en an- den hustru eller kanske rAttere hvilken, rå :matt hon fick höra hur sakerna otodo, förklarade, att hon ämnade etAtittna enkedrottuingen, tör att af denna erhålla ein förlupne mans genom giftermålet lörvartrade förmö- genhet. Aftonen före kriguriitt. Jag her ribb ig förr An i detta ö- gonblick vetet hum innerligt (len, rum Ar nildged att såga ålsyns farvAl, kannor hello( att öppna sin ejal lör en annan menniska, vore denna ock- så utan medkAnela. Innan rolen går upp, skall jag vara död. Flickan, som jag Alektir, skall aldrig bli tuin. Krigsratten Paturnantrider i tunreon, Jag her arrest på mitt rum. GellAn- get hAnger eleopt sabeln år frAn- tegen mig, Revolvern Sr laddad. Jag vill utan omsvep nialskrifve hela sanningen otn mitt brott. Jag undrar, om hon mins den bjud- ning, på hvillren vi företa gången möttes — den lyckligaste aftonen i ötitt lif. Jag var ung och !Utlopp- ningefull. Vi gåfvo hvarendra löften — en dumhet, ty mina utsigter voro ernå och henne, Baråldrar emot för. motetrIfYigt de bindel•en. Det inedgåtvo. att vi vekulle skulle fA gifte or., då ing fått ett kompani att föra - ett* afilgoef mål, då jag ej hade råd utt köpa mig befordran. ,11g Ar enratt och skall knappt bli Ingen hår vid Hellåten 1rAe. störtå ner mig och skulle väl knappt vilja det. DI 'nio kellaktor bragte mig middagen. sade jag att jag ej behölde hane hjfilp på morgonen. Huru underligt att hon dock blif- vit mig trogen hela den tid jag varit lorta från regetnentet. Att jag blef henne trogen år ej att undra pA. Mina närmaste PlAgtingar vore döda och en man måste be något att klinga sig fast vid. Jag var en natt pk veknjenea i Gibraltar och hade last genom ett bref från henne, klagande öiver min fattigdom, rom stod rom ert ekrnnk mellan oes. :Ing kände mig farlig till hvilken handling !OM helst, blott för ett få pengar. Bart jag gick der på fAstningsval- len i hallmörkret, stannade ing stir- rande på en kanon. Jag stod långe rel, tills plö, iligt en rört ljöd: .11r timgletonl Hal barrnhertighet med mig och tillkalla ej vakten. Jag ser, ett ni upptäckt mig, och bönfaller om er nåd.e Jag förstår ej hvnrför jag ej grep mannen och gjorde allarm, oakt•dt jag visste att han var desertör. Han hette Taylor, mitt häktad och vånta- de kriget/mens dom. Det var som en osynlig makt band mig, och jag — gal mig i samtal med honom. . Huru har ni sluppit ut?« 'Genom lAngeleefönitreta, svarade han. .0, om ni visste hvilket gråna- löst arbete det kostat mig, den van- vettiga gladje, SOM grep mig, då jag kende mig fri, ifall jag undgått er. Hal barmhertighet:. • Hvad tjenar det till att be. Ni vet min skyldighet,. •Det år en hård skyldighet . . . Jag kannor er, vet livad som tryc- ker er, Jag kunde skaffa er medel att slippa krigstjeneten. Jag har en skatt gömd. . . Nej, gör ej allarm — jag ser, att jag kritiker er, isen jag år halis vanvettig. Hör: En mil på andra sidan Algericas på vågen till Tarifa ligger ett litet värdehus vid sidan id landsvågen, Bakom det- tu år en orangelund med en liten park i mitten . . . En aflopperanna, som nu ii torr , .11 Hans böner och mitt dröjsmål toga hastigt slut vid hastiga steg ocb lör- viftade ord. •Inte der!. — Bort!. eJeaes, elring och sig det åt löjtnanten!. — eSkildtvnkt, en arrestant har sluppit lös.. Taylor hoppade 'alver bröst- varnet och 1011 på toll fota djup. Jug kallade sergeanten och pekade på det etille, der Taylor försvunnit. Sergeanten erinrade att Taylor hade tre ekildtveekter att passera. Medan vi talade, hörde vi en ropa: slIveui de.? Stanna eller jag skju- tet!. Ett skott small, och så hördes flera filmer; &Han föll. Vi höra Kr- hear. aflulne gemål konung Hermann oon) ej längre, men det ar för mtrkt 1 Var Stås dop österrikiska provinsen att bine beanal-a En lykta kont. flyktingen låg aammankrupeo utan att röra en lem. Läkaren eftersändes och brucutnade godmodigt om att arrecanterna ej behöfde skjutas så val. Skottet hade ritt genom både ryggraden och hjAr- im,. Jag förmår ej beskrifva mina mar- ter under piföljende natt. Jag gick srtm i en feberdröm. Jag tinkre blott: tutt Taylor* tel vore sent! Hvad rå? . . . Sinlet goda, blodbe- :nankin skatter. Nu var agraren bor- ta, Hvem kand.' vål honom; . . Och så Rick jag deg efter dag, tills jag med omtöcknad hjärna reatet till Algericn :log tog in på vArdshtieet, fnnn allt sunt Taylor segt ... fann juveler i mAngd och okyndade weil dem till Gibraltar. Der in•joknade jag i en feber, :tem så nara kostat 'nig !gym. Uppkommen från denne tog jag per mireion och rem,' till England, der jag Pilde juvelerna. Nu skulle jag köpa mig befordran! — En af urmun slAgtingar hade nyss dött, och jag sade, att penningarme vuro ett art från honom. betlölynde mitt ~vete med nofiriner och var lycklig. Ty nu 'etui jag vid målet. Nu skulle jig få ett kompani — nu skulle jag IA henne! Vm , erte til! London, hon och ide, för att göts våte uppkep. Samtidigt skulle lag söka %Alia några eroarng- der, som ing förut ej vågat bjuda ut. Jag beide lemnat in dem och skulle alhAmta evar, då ett at bitrAdena bad mig stiga in på kontoret. Med en svag förnirn.nel, at livad' bom skulle handa gjorde jag det också, En äldre nobel man satt der inne. Ilen pre•enteratle sig, frågade mig otn j.e hade sålt en diämnet SOM han höll i handen, till denna firma, hvilket jag bejakade. «Men co hår, en råden egendomlig remmuns den har. Se!. «Med hvad rått gör ni denna frå- ge?« utbrett jag. •11ed en plundred mans rAtt. Ni her till denna firma sAlt en mängd ådeletenar. De Aro slitna ur mina ordnar och min hustru., smycken, hvilka vi blefvo frånstulna al rnfvere p A en resa mellan Sevilla och Citeliz. Ni her lagt, titt ni nrft dem ef- ter e tt kusin. Jag skall be att få vete dennes namn.. •Och om jag ej letnner det?. *Så får t.l finna er i, att jag skic- kar efter polisen.. Han såg etyft på mig och återtog: aller Di flera af dia- manterna i er ego?n hvilket jag be- svarade med att taga frum dem ing hade elvar Vill nri ge mig namnet pi de handlande, sons kopt de andra dia- m:Internt', och ItjAlptt mig nit få dem tilihnitab thIne, flAndade jag. «På dessa betingelser får ni hn er frihet tillsvidare. Emellertid skall jag underrAtta chefen för det reee. mente ni tillhör. Blir hans svar mill. fredemiAllande, fullgör jag maken mot er, ty jag leo ej finna mig i, att min gamle, trogne kumtuartienare döda- de :lien not ni omtalar saken för min öfverete, Ar det slut med mig.. .Jag kan ej handla annorledes, Ni fir bira följderna.. Hane bref till min öfverete malde mig inför krigeråtten. Dess utelag var min dödsdom. Det år min beklenelie. Ljuset bryter fram i öster. Farvil Mary! Farvål för evigt! En knall hörde.. Men det var ej ljudet al ejelfmördarens revolver. Det var vaktrkotten som affyradee, och löjtnant Arthur Singleton rusa- de upp från bordet i vaktrummet, der han suttit och eofvit med hutvu- det i bindarna. Det var blott en dröm, en ohygg- lig drön 1 ;Urin beds han ein heder qvar. Ännu var blar)? hane! Hans öga var fuktigt varmt, medan ban nedekref sin förlarliga dröm i ett bref till benne, och hane tumrea slog öiver i jubel. nar han betalde kal- faktorn att båta det på posten. (B. T.) gir Från och med måsta nummer ändras rår tid- nings utgifrande till kl. 1 e. ni., detta af, för rara 1.renume- rangera, som ri tro, fördel, den orsak, att tidningen då kommer att innehål- la bårskare nyheter da hittills varit fallet. Gl6mrnen ej alt prenumerera på Laholm. n. Tidning/ gabohn. tand•höftlIngeplatiterna. Med anledning at landshedding Berg- ströms urnamning till ordförande Nya lagberedningen yttrarintorr- köpings Tidn. bland annat följande: Hr Bergström kr icke vidare vara att förvänta åter såsom utåt- vare af den landshöfdingebestall- ning i Örebro, hvartill han 11516 vid afgång från civilministerport- fbljen utnamdea. Det varder nu frågan att finna hans stalltöretrada- re. Att döma af det. dröjsmål som uppstått med återbesattandet af landshöfdingeplatsen i Falun, tyc- kes det vara förenadt med en visa svårighet att finna lämpliga ersatt- ningsman på dessa poster. Antag. ligen år förhållandet harvidlag det gamla vanliga, att, de som man vill ha vilja ej sjelfva och de som sjelf- va vilja vill man ej ha. En mängd rykten halva emellertid som bekant varit gängse. Vi antaga, att rege- ringens strafvan är att söka bereda Dalalänet en med dess hufvudin- trossen förtrogen chef, hvilken till- lika är i besittning af egenskaper sam administratör. Tull- och båkmedel. Tullupp- börden under 1892 har utgjort kr, 37,320,087. I båkmedel hafva in- flutit kr. 1,594,817. Siffrorna under- stiga dem för 1891 med resp. kr. 712,454 och 2,075. Riksdagen hade i budgeten beräknat resp kronor 38,000,000 och 1,200,000. 1,004 patentarköknIngar hatvy under år 1892 inkommit till k. pa• tentbyrån, ett antal som betydligt öfverstiger antalet under föregåen- de år. Emigrationen. Under det gång- na året afreste från Sverige 30,440 emigranter. Under år 1891 var an- talet emigranter något större, näm- ligen 30,641. Ölhandeln. Länsstyrelsen i Öre- bro har i afgifvet utlåtande &Styrkt riksdagens skrifvelse beträffande ölhandelns skiljande från annan handel samt gransen mellan svag- dricka. starkare maltdrycker och vin. Utakankningsförbud å fartyg i hamn tillstyrkes. Till predlkoembetet invigdes i går äfven teologie studerande L. G. Weibull från Göteborg utom do förut nämda. Tid Xellerata Hallanda jernvåg kommmer på grind af trafikens ut- veckling den nuvarande rälen -att utbytas mot ral med gröfre dimen- sioner. Arbetet med anlaggniugen torde komma att börja mista som- mar. Nykterhettföredraget i förgår af- ton å rådhuset var ganska talrikt besökt. Mod kraft och vartne skil- drade den åldrige nykterhetskam- pen, fil. d:r Sahlt5n, superiets ttr- banuelse och nykterhetens valsig- nelse. Vid etter föredraget satt loge blet 1 person återurptayen i good- templarorden. Svår snöyra rådde under natten till gårdagen, bvarigenom bygdens vägar å sina stallen blefvo ganska svårtrafikabla innan eniöskottarne hunnit klarera saken. Olyckshändelse. Under oförsig- tigt handteraude at skjutvapen rå- kade i torsdags arton hemmasonen, 16-årige Lars Jönsson från Isby så illa skada sig i venstra pekfing- ret, att det måste å sjukhuset har-, stades amputeras. Gossen ligger der fortfarande under vård. Å Laholm§ sjukhus voro under fjolåret intagna 242 patienter, at hvilka 9 afledo. 6 patienter qvar- lågo till 1893. För närvarande utgöra de å sjukhuset intagna 12 personer. Barnmorskeexamen har nyligen vid Göteborgs barnmorskelaroverk aflagte at blånd andra Johauna Ma- ria Mansdotter från Laholm. På kommunalstluitzta med Elda- bergs socken den 29 Dec. valdes landtbrukaren, inspektor A. Lars- son å Böslid till ordförande i kom- munalnamden. Wein,ge socken har å kommu- nalstamma den 80 Deo. för måsta tyrs år enhalligt återvalt landsbru- kare Nils Petter Hansson i (.ginge till ordförande i kommunalnamden. Folkmangdaatatlatlk. I Falken- berg utgjorde folkmangden vid se- naste årsskiftet 1,878 personer, 8'17 mankön ocl 1,046 9vinkOn samt,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.