bada tinder Ill bkåta med ål per- 'Joner, 11 ulk. och 20 avk. Under året löddes 68 barn, duga 47 per- ner, inflyttade 161 och utflyttade 131. — Engelholtns folkmängd, som år 1891 utgjorde 1,956 personer, upk- giok vid 1802 åla olm till 2,049 per- soner, ',ålades en ökning med 93. Goieborys folkmängd vid årsskiftet utgör, enligt pastorsexpeditionernas anteckningar, 107,044 pontoner, mot 106,800 vitt 1601 ara mint. — Helsingborgs stadstbrsamlings folkmängd, soul vid slutet af år 1891 uppgick till 20,351 personer, bar under 169'2 ökats matt. 592 löd- da och 1,426 inflyttade, men doro- mot minskats med 357 döda och 1,708 utflyttade, så att den vid det- ta årsskifte utgör 20,304 personer. Ligges härtill garnisoustörsawlin- gens folkmängd, cirka 560, skulle btadous hela tolkmängd vid 1893 års ingång uppgå till 20,864 per- sonor. Mul- och klöfsjnkan 1 Skåne i duggande. Något n tt fall at mul- och klötsjuka tiar ej inträffat der de senaste tvenne veckorna. Nio stallen inom lånet aro nunu förklarade smittade, men några at dessa torde inom kort blitva fria. 1: Svenskarna på Pasteur-jubileet. En bretskrifvare meddelar St. D. följande ytterligare detaljer från den store vetenskapainaunene 70- års-jubileum: "Jag förbigår de stora talen. Af de narvarande franilingarna lem- nades ordet endast at sir Lister. (Ange. universitet och samfund blef- vo i bukstabtordning upplopade af Bertrand, och deras* representanter framträdde och Olverlemnade sina adresser till jubilaren. För Stock- holm uppropades Karolinska insti- tutet.,Svenska lakaresallskapet. Ve- terenar-institutet på samma gång. Endast en genuesare hade den dn- stigheten att trambära med ytterst dång prononciation sitt universi- tets hyllning. Allt etter sympati- erna utlöllo fransznauuene biteiltl- yttringar vid de olika representan- ternas framträdande. Att ryssarna toge brorslotten, var naturligt; der- nast i styrka och intensitet hagla- de bifallet vid svenskarnes iracn- trådande. Likaså ar sakert, att a- dresserna från Sverige uti sin yttre utstyrsel vida öfverträtrade de an- dra landernas, och Karolinska• in- stitutets praktfulla adress tog otvif- velakrigt dagens pris, enligt hvad jag från here håll hörde. Vår en- voyé Due lOrevisade den också fö- re högtidligheternas öppnande för sina kolleger samt för de torsam- lade medlemmarna at Franska in- stitutet". Till N. D. A. skrifves: "Med stolthet kunde nordbon i- akttaga don allmänna beundran, som väcktes at Karolinska inetitu- tets vackra adress med liron bergs miniaturer, at det ötverdadigt vack- ra skrin 1 oxideradt siltver med genomskinliga emaljöringar, bota MU man kunde vänta, att antalet tångung bias Will ut munnen ra inneelöt den norska adressen, samt med den nuvarande exarnenstre- me i anteroing ftt 'måtten. Me pennin. af Si:idens koloesalinedalj, eine civensen skutta bli minst 184. An- gar, boit fil hin fin titi tamil erre- lommats at danekaine. Sveaeka la- talet läkarstuderande var nämligen rige thsektie månat, oftodates pinne at kameallskapets medalj stod värdigt redan 1891 öiver 100.- en !Trubba gammat raring, lom fint vid sidan af den, som preglets at Följden doraf blir att en stor ocb tiolo teiötte benne, ed) tålte (mestå Franska institutet, och var jeans del får Ibra en töga behaglig am- Den 'roenit, trdren att till benne tette- denna otvitvelaktigt den vackra- bulatorisk verksamhet eller emi- numera ett art tom bon maatabe *pin ste som framburits. Det var helt grera. I Finland finnes hunn godt eiverigr. sten innan hetta tante tie säkert också at fullaste hjärta., som rum, men senaten har nyligen ne- biet ten ftodart !tvertitanti manfinne Så Pasteur yttrade åt de svenska de- kat två svenska tandlåkare att der larmante, att ben matte föras på b- legerade: 'Jag är djupt rörd, mera utöfva sitt yrke. Konkurrensen lottat. ån jag kan uttrycka det, öiver det medför dessutom prisfall och der- satt, hvarpå Sverige hedrat mig, med ofta undorhaltigt arbete. lamt ftatuR Nia i 'Stannibalieni. samt öiver konung Oscars stor- On or De mobigo quainnor, lom egna: slagna intresse tör Frankrike och Löjtnant Peary, den bekante fra lif dt ten tåga tadlamma ed) nå- fransk vetenskap'." I sin redogörelse för festen i nordamerikanske Grönlandsroman- han allte90 fruttlåta misfionen i be Sorbounes amfiteater på Pasteurs den, håller nu på att förbereda en fwartet werltitet, fru ClalintOlon, bar födelsedag yttrar Le Figaro om ny Grönlandsexpedition för rasta från fin banan Tlutinibugu finlek ett biet till ew. nergonblabet, brrazur tvi de svenska dolegeradena — de en- sommar. Han har skrifvit till S:t da af utlä.ndingarne, som sårskildt John i Newfoundland, att ett far- mettela netantlåenbt, tom ju ej tornar filt tulturbiftorifta intreöte. omnämnas af tidningen — följande: tyg skall iordningställas för hans ',.3ar ruda år boggb af kb) tth hat rakning. Den sveneka delegationen är en tre tbniter på breactera koran, hedar i af dem, som halsas med mest en- 1r04 sn Nutria i 43nria, libanbe et titel, lortgalt, taa.i ingångar tusiastiskt jubel. De delegerade tillerabe låten utan raggmåg. .()on be- religitift wanwett, bar Isatt olntalab äro doktorerna Erik Nordenson, , Partdtibningarne. tålunta berattate gagna§ åtrcen till Rola. «bortom et).- ordförande tbr svenska lakaresäll- otrhtm (20 jag ha ber Mola för amin- V'eclair birom tagen: skapat i Stockholm, och Edvard en egenbomlici urecOrion bron 1 går :ror broar .annan afton fl. balt 8. Det Selander, f. d. lärjunge till Pasteur. mule genom :Rue • • • 3 ipetfen får bar tå nban :varit mörtt i nåra kal De båda sympatiska vetenskaps- timmar, broarfår wi, tå roi gå till svårt en tåt twårrn blid en q -vinua af flor Mik1111011 ötverlemnade till Pasteur arbete, nuifte mettåra lampor. Oår dt Rånbet, en linenR bom meb natna föt- eu guldmedalj och en i vältaliga ter ed) meb rist prättiga Menta bår ej råtligt att efter meritett inbtett gå UDD* ordalag hållen adress. loft. ,ton höll nov ett fort framtitt !två fteg atom hua utan tutta, tu man mängben ocb dång latinffa pfalmer, tunbe lått räta att kampa på en em Tapperhetsmedalj. Amerikansk bmiltad rening upprepate0 i torra. eller annat djur. .t)år om gtnallen flo- tapperhetsmedalj har af förenta Me, kont ide åro trana att helbra tut- go tri ibjel en tylit bett ter nere. Må staternas kongress tilldelats löjt- torna, !nate om ref tången efter egen Rutan Roll börjat, tomma etc:curla in- nanten i armén R T. Ling-Wan- tinat. rulanbe, inknepta i trafiga flugen i narus. Men man finniga, en sam, lom lekt följb of röken. De Rcita och bojta Ut- af fina egna metei, cati lom bittifle för- fattigt, innan be tomma i ottning bovar Svenska samfundet för psykisk hållit fig modet futtig. kitta betagen ed) en på fin plaio. eemliga finna tet forskning har återvalt till styrelse at helig bäniectning. .non mar flabb for beImirligt att gå amning tutet, pastor A. Björk, d:r 0. v. Bergen, en fimpel nattröja od) en betel lamt broarfår be taga genafte mågen antin- professor Julin, med. lic. Kallen- Indica :rata piket holt öfteer fin rett gen ötmer eller unbcr tet tomma. iU berg, rabbinen d:r G. Klein, pro- lom profetiAla. [lut bar broar ccb ni fått fin plant, ed; fessorn grefve Gr. v. Rosen och gom al:tib mit ► åbana tittminen gu- letttonen fan berja. ?Dien ännu åter- professor 0. Th. Sandahl. lare benni d toantiring mit ett Hår på fick en tnuitigbet att btivericinna. poliditationen, ter man töff be får, att år nemfigen inte nor mota be tunna iermålt att taga atpipan ur munnen. eri Våra 'slumrande millioner" veta bon hd en enftilb företagsamma utlandingar tillgodo. ga antem till tett° fitinåritta hålls lin- 2c öre lita bcgifna på att tåra lom göra sig långt bättre an vi ejeltva. ter tet bon beftäaigt ropate lalinfra nigonftu gtvinnetna i Stina. Sig bar ofta blijwit erbjutiu att brogo några bwiltao belytelle poliactictiterna Det stora belgiska bolaget "La so- bleb, men bar betolat mig. ciae de la Vieille Montagne", som ido fåtrtote. gtu börjar lettionen. tet) tet får jag 45ernes familj, lom bor i etodbolm, bekant sedan många år agaro till tåga till mina slemett beröm: be trött- de yppersta zinkgrutvorna vid Åm- bar genom bref bliftnit ungett ittat em na °krig, om jag °d lite bero båda ri meberg på gränsen mellan Öster- faten.' ed långt e'Crialr. Bår en podier- i timtal. i t,unerbet om be få fiffla götland och Nenke, lår i dessa da• alla rå en gång. dyra af mina elever gar halva förvartvat sig aganderätt jeurnalift år burk itvenfi tam, tom åto gifta ceo flera bortgifta fet fiamti- afvon till de närbelägna 'såsa och blitrott fittriedförtairtat af fin allt tör brinnante tro, aUtib . blont odj :vader ben. en tun låta temligen bro. 2e Mariedamsgrufvorna. göra iblant rrbelet närgångna tråg" meb utfluget bår, fem når benni lista neg ini fötterna. C bona fötter äro bwilta jag Inappt lan netfirittea ett För många tandlåkare börjar det flatna. fem låta mudd beienneiligt för "cityt- bli i Sverige. Enligt beräkningar, [(kratt' bon. 11)å bufroutet be be ett ert af Dolititene tortefoontenter veriretallda af sekreteraren i Sven- Vadd, tom bott i femma bud font ben Raga kvart f metlä, lttnanbe blantitcår- ska tandlakaresailskapet; behöfver ,tåtuba barnen, tementerar tet !fagra ta. Merino år bena Utnämna priituab, livarje tandlakare tur sin existens blatett tungt om bet omtalate gatu- men gör tom i ijeltwa mettet ternligen ett sarnhålle med ou folkmängd af upptåget. 2ercmot år tet fant. att trö- frånflötante. Det år !utfår allt annat 5,000 personer, och der denna ej tta lom mor iåbb elodbelmfta, angri. ån behagligt, bä mina daner stånga fig finnes, måste han föra ett atnbula- Vite of reltgitft watirnett. .ton babe inpå mig tå fått be möjligtroig tunna. 3ag fan bed ej låta bli att tufa cm toriskt lit såsom i åtskilliga lands- anlitat egna fig åt orerar, men bilfris ortsstäder redan ar fallet.. Möjlig- ornmåttb titt tatelicilmen ecb flungit i Uni, vd, jag !gippa' att fnatt tunna heten af 50 tandläkare i Stockholm tuttorna, till tub bon förlorat fagre be• tvinna betas !bekante lamt bli till vore dock otänkbar för närvarande. len af alten. pennel fromhet mar fo- nytta f ör Dem. 'tär göres mudd litet tör gwinnorna. Antalet tandlakare i Sverige var natiff; bon n.tantrate buk morgon i föregående år 104, deras 36 i Stock- träflor till tuttan Utotte Tame Wee- Te åro på fälten belo bagarne ett tom- ma bero vitalt i Rymningen, b.i te åra holm. Vid slutet af 1894 skulle tie, Ut att lala böna 04 nbla beta trötta 04 %niga. Gifta lånet att nå användniug efter ungefärlig be- bogen [Minh pfalmer. rakning at folkuilingdens ökning .peancii auftgted forna fiönbel töat bets år att gå till Dem på fållen sch tinnad för 124 tandlakare i Sverige, läroteg af fri:villiga forte; näftan alla Der Ria, Intrellera gem. 9111 bot fag poh-tioton atitittel tittarn. Det unterivilai 28 goigar. 2 1811b of betat plita tunflap i Redning, låt:ring ed) bibliff bittoria måtte jag nittio beer i tre, bunten fyra afttiningar, bmittet abc att jag ofta biffar rek mara tre- etter fprialti4. goutli ja åra myttet !måra att tomma till ratta meb, mest genom hån od) !ålarna!) går bet ofta åt- lytt förroåntan. — Lite' rimfrost. (För Laholm* n. Tidn.) Ett litet rim, om jag får be, så hår på tvar'n i 'fina julen"! Men re'n ni tröttnat nu kanske på rimmadt gods i vinter kulen? Af "skalder' fins en helan mängd båd' med och utan "kunglig 'dampar, och nu man år ju rent befängd att leka mest i sångartempel. Men hvent kan undra på om folk vid jul och nyår bli poeter? Det är så skönt att vara tolk för sina känslor uti meter! Och skulle handa ock ibland att man, af brist på eget snille, nu annekterar lite' grand, hvad gör vål det, min broder lille! Lik g odt, nu julen tagit slut — ju al t i världen har en ände. Men det år sant: vi ha ju Knut, som ån en gång ett julljus tanda! På skinka man sig atit mått och gått i ottan — om man vaknat och "morot" sig på alla sått och fröjdat dem som julfröjd saknat. Det nya år välkommet var - det gamla skött sig ganska illa. Tendenser dock nog ungen har att gubben likna i sin villa. Uppå den "/tutens" döda mull man nedlagt tistel, men ock rosor, och redan tagit munnen full at vackra, som ock fula glosor. Mac nyårskort har skickat ut båd' med och utan gylne kanter och tagit mot förutan prut sitt dito ifrån gamla tanter. — Mensnart,go'vånner,kommer ekort”, som kanske en och ann' generar. Det lyder så: Hvad förr du bort för det jag nu dig debiterar! Men flingan flyger lått och kall och bryr sig slatt om hur den faller. En kalklid år ju året all: styr rått bland alla dess kravaller! Ja, det är konsten; letve gen! Men död åt kolerachimären! Vi kanske råkas snart igen: det här var lite' fångst bland skaren. liosco. 3nnons lut c, (Fiatland 1 gg. 9 r.) Skogsauktion i Perstorp den 13 dennes kl. 10 t. hvarvid förbaljee på rot ståen- de skog af tall, ek och bok. Samlingen vid Eskabygget. Weka & Skottos _p den 4 Januari 1893. Efter anmodan Petersson. Slöjdundervisning. • -- IQ — — Ja, hon är vål också den äldsta utaf hela eiiil- skapat? — Nejbevara! Nanna 'Uran:und är lika gam- mal, du. — Nanna Granlundl livad är det för en apparat? — Kors, känner du inte henne? — Nej, jag umgås inte med flickor, kläddi i byx- holkar. — Men, vet du, jag skall säga dig: om du finge se henne., så skulle du bli alldeles förtjust. — Äh, jag är väl inte lik dig heller. — Meu allvarsamt Oskar: nog känner dp Nanna? — Nej, hur skulle jag det kunna göra? — Hon år ju från samma församling rom du. lr — År bon dotter till Prosten då? (N viset. Har du sett henne? - — Nej, prostens och vi umgås aldrig. — Ack, vet du, Nanna är en riktig liten enget. Du skulle se hennes lilla söta mun, med dess hvita tänder, hennes grekiska näsa, den vackra pannan, de milda blå ögonen och de blonda, förtjusande lockarna och de ros- och liljefårgade kinderna! — Koral du år riktigt poetisk, »se lille. Kan- ske du för denna utomordentligt sköna Nanna totalt bortglömmer Hilma? — Åhnej, min vän lille; men ser du, om jag inte tyckte om Hilma, så . . — Tyckte du bestämdt om Niztua? — Jaha du, d©t kr allkort Som Hushållningsaillskapet an- visat 800 kronor tör nano' år för att åt folkskollarare bereda tillfälle att genomgå en kurs vid Natur slöjd- lärareseminarium, anmodar de kom- muner, som önska låta sina skol- larare begagna sig håraf ooh som afse att inrätta slöjdskola, att före den 10 nikta Februari, torvan,- ningsutakottet derom inlemna an- sökan, åtföljd af tbrbindelse från kommunen att inråtta slöjdskola inom socknen. Nydala pr Halmstad den Sil Jan. 1883. log,. Lyttkens. — — Han kommer der svängande med en käpp i näfvel). — Ja, minram Håll! Nu stiger jag af. Anders vet livar vi skola köra in. — Ja bettrå dö. — Kör dål sade vår gymnasist och hoppade ner från vagnen. — Det gir le på, genmälde Anders i Brinken och gaf )Pålle) och >Docka) byar sitt rapp. Oskar promenerade på vägkanten och slog af sig det värsta dammet med sin käpp. — God dag, Hilleretröm! du gamle lergök från Ljungö pastorat och Björkereberg egendom! ropade Gustaf Almroth, också en ung men temmeligsn lite* Feta svin köpas och spenslig gymnasist, med ett godt, barnsligt utse- ende, bvilken nu naidiför porten till den nya, vackra kyrkogården var sin kamrat till mötes. född — God dag, du mammas lille, snälle gosse, von Scarabwriel genmälde Oskar Iliilerström. Do båda kamraterna skakade förtroligt händer och vid Laholm' station nästa onsdag endast mellan kL 7-9 på morgo- nen och betalas med högt pris för prima fullvigtiga grisar. Feta eng- gor köpas åtven. Knäred den b Jan. 1893. Nils Johansson, klappade bvarandra på axlarna. — Nå, du bar haft roligt hemma på landsbygden Feta Svin tinder sommaren? fortfor Gustaf. — Åhja, genmälte Oskar, allt har varit sig likt. — Har dn läst mycket? lediga stunder, Göm) lille. Ån du sjal(' då? Högst obetydligt, för ser du, jag bar haft li- — tet annat att bestyra med i sommar. Men det var uppköpas vid Laholm, station ng- zu onsdag kL 7-12 L Da. och be- talas med dagens hageta pris för välgödda grisar vågande 75-100 ki- lo. Feta suggor köpas arven. Laholm den 6 Januari j898. °balsa. M• - på Älps wesd /curla stens*. P. Larma, e =51.1eek. 4 L. "r~1111
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.