Båda kamråree el@logo hr Brodins att konung Oscar skulle represen- hästalagtaren sven Svensson, Lilla overketallbart. För att understöd- ja detta oresonliga förslag antyder Björnson att konung Oscar under det nuvarande systemet kunde in- leda Norge i politiska atventyr och krigiska allianser, han tillstår emellertid, att både svenakar och norrman ha samma motvilja för krig och krigiska förbund. Livar och en som känner konung Oscars karaktär och åsigter känner att han icke hyser några sådana syften. Därtill kommer att Sverige och Norge aldrig haft en mera konsti- tutionell styresman eller någon som varit mora villig att lyssna till si- na folks önskningar, än den nuva- rande konungen. sätt, hvarpå i fråga varande djur vid tillfallet stupade, kan anföras att ej mindre an 10 refben vero bräckta och i buken hade tarmar- ne så att saga hopvirats till en klump. Biontmertre. Tvåhundra preekribe- följde liket af den olycklige motion om konsuletafgifternas upphö- teras af två ministrar vid hvarje Tjerby, skild från detta jordiska. Laholms Tidning rede främmande hof, för fulletandigt Såsom bevis på det våldsamma unge mannen, som bland sina lands- rande samt hr Hedins utgifves hvarje helgfri Tisdag, Tors- dag och Lördag. Preneenteratioruppriserna aro] kr. 0:so för 1 månad n 1:35 " 1 partal " 2:50 " halar " 8:60 " tro qvartal " tso. " helår Vid prenumeration å posten till- kommer stadgad postbefordingsaf- gift, hvilken utgör en femtedel af tidningens här ofvan nämda pris. All prenumeration bör sko an- tingen å tidningens expedition eller ock å närmaste postarutalt. Annonspriset år 10 öre pr kor- pusrad; minsta annonsafgiften är 30 öre. Annonsers införande i alla sven- ska afvensom i utländska tidningar ombesörjes. Redaktionen. Ett polskt sjelfruords-drama Paris. Från Paris akrifvee till Berl. Te- geblatt: I härvarande socialistiska poleka koloni bar ett drama försiggått, mom Ila djupt sorgligt och romantiskt. En vite Sawicki studerade sedan tvi år tillbaka medicie vid universitetet hår- stad«. Född i Warechau, inveckla- des han år 1884, 19 år gammal, i en vanvettig, if hane lands revolutione- ra parti planlagd komplott. Denne upptlicktea och han blef jemte ett antal medeammanevurna i den e. k. proletsriatprocessen våld inför dom- e nl. Det djeriva 1 planen, antalet deltagare i den samma, de elsgekug- gor gom processen kastade öfver den eocialistiska propagandan i Polen gjorde den till en internationell 16- reteelee. Fem dödedomar taldes i följd deraf och fullbordades. Do öfri- ga deltagarne i komplotten, deri- bland Sawicki, !andes i duseintal till Sibirien. Bland de anklagade befann eig af- ven en ung man, likaledes från War- echau, vid namn Handelemann. Ehuru denne ilvenledes dömts till deporta- tion till Sibirien, beekylde honom dock hane olyckebröder för förråderi mot kamraterna. liandelemann an- förde till sitt förevar att domstolen underlagt honom yttranden, eom han icke haft. Sawicki hade vickt sina medanklagades beundran. Den 19 - å- rige ynglingen hade ägt den gill- eporda viljekraften att icke evara på någon af de till honom etållda frå- gorna. Han hade behandlat sina do- mare med en ringaktning, eom en- dast tame egga dessa till så mycket större vrånghet. Når domen tålte. förklarade tre al de dömde: *Vi för- låta dem, genom hvilkee oklokhet vi blifvit upptäckta, men Handelemann anse vi för en förridare, honom för- låta vi icke!. Dessa tre olyckliga do- go i Sibirien, men före ein död leta de Sawicki svåra att han, om han återfinge sin frihet,tkulle eörja tör att liandelsmann aldrig bleke upptagen i den mom bekant mycket trånga hab- iten al poleka proekriberade. Sedan två år befann nig, eom eagdt Sawicki i Parits, eedan han tillbringat fem år i Sibirien, dåiplöteligen Han- delemann, eom dömte till 7-årig de- portation, likaledce kom hit. De mötte hvarandra och strax vidtog Sawicki åtgårder för att utesluta för- vadaren från gemenskap med de hår- varande polackerna. Icke alla sina landsman förmådde Sawicki öfverty- ga om liandelemanne skuld. Man fordrade bevis. lian genomdrel dock att en bederedomstol al tre herrar och en dam konetituevadee. För nå- gra dagar eedan eammentridde den- na jury. Hederedometolen förklarade eig e- mellertid inkompetent och Handele- mann begagnade fig af denna om- etåndighet att utmana Sawicki. Då denne med harm och förakt tillbaka- visade en 'iden anmodan, öfverföll Handelemann Sawicki och trakterade En annan honom med kappolag. mernieka in en polack skulle san- nolikt halva slagit ibj11 en sådan motståndare. Sawick; gick hem och @hel till eine vinner ett beef, hvari det beter: .Döda Handelemano? Det bjuder mig emot att bli mördare. Slåss med honom? Min stolthet upp- reser sig delemot. Men skammen att halvs blifvit misshandlad af denne e- Blodige år mig ontbårdlig. Jag år alltså hänvisad till att döda mig pjalt. Om ban ber mod, må ban gö- re det eanamse. Derpå lade han sig, tog stryknin ocb dog, liandelemson bar icke löIjt sin motståndares uppms- niag. Endast en polack begrofa den 7 eletl. Februari på kyrkogården min i Paria, bland sina' kamrater vid universitetet och af eiok lirare var mycket omtyckt och högt skattad på grund af sitt rättrådiga såsen och sin flit. Många tal höllos på kyrkogår- den. Flera kunde af uppriktig rö- reine icke tala till slut. Från afligena håll hade kondoleanatelegramanlindt, och en Sawicki tarastående profes- sor hade @kritvit ett bref fullt af in- nerligt deltagande, hvari han, som var hindrad af en förelioning, ureåk- tade sitt uteblitvande från begraInin- gen. Medlemmar al hedersjuryn hatets ut- fårdst följande förklaring: *På grund af vissa formaliteter bar tribunalet itekilts utan att hafva fullt sin dom. Bland de af åklagaren Louis Sawic- ki framlagda dokumenten finnae nå- gra för Handelemann mycket grave- rande; bland undra ett intyg om till- varon af en mot honom och hane proceeskamrater afkunnad dom, hvil- ken förklarar bonorn för en förrida- re, en dom, eom Handelemann ejelf medgifver bestyrk blifvit tåld mot ho- Dons.» All romantik år eiledee inatt icke försvunnen ur vårlden. Ilvilket Am- ne för en roman! Panamaaffliren. Bidchoffebeim dementerar i tidningen .Paria. upp- giften i sLe Figaroa att han al Itei- nacb mottagit 500.000 francs. Franska akademien och Ferdi- nand de Lesseps. Franska akade- mien som anser sig i Ferdinand do Leerepe förlora en af sina ryktbara- sta medlemmar, kommer ej att ut- stryka honom ur akademien. Si !Inge domen icke meddelats den i- frågavarande, anser eig akademien icke beröras af saken. Men om do- men mot all ennoolikhet skulle med- delas Ferdinand de Leeseps, kom- mer akademien att taga sin tillflykt till en artikel, eom bestAmmer satt hvarje medlem, eom icke under ett helt år tagit del i akademiens arbe- ten, betraktas som afgångene. Och platsen lennee obesatt. Den franska ungdomen. Juetitie- minierern Bourgeoia' eon, gymnasiet, skolkade bårens dagen frie skolan och kom' ej hem på hela dagen el- ler ene följande natt. Fadern lit söka honom öfver hela Paria. och då man Andtligen fann honom boe en kamrat, beråttade han, att hen blifvit så upprörd genom att några kamra- ter förelået för honom ekandalartik- ler om hane far, att han blygts för att visa eig och varit nåra att beröfvo sig lif vet. Denna etik kastar ett egendomligt ljus öfver den vidtberömda högsinta franska ung- domen, Skatt pit livrökladda tjenare. Vid finanelagens behandling antog Franska deputeradekammaren i lör- dags med 215 röster mot 204 ett för- slag af boulangieten Mitchell, att för hvarje livreklådtl tjenare ekall betalas en skatt af 20 francs om året, Fiifvens jubileum. Milenotidnin- gen Secolo beräknar, att påfven un- der sitt jubileum såsom gåtanr från sina troende gratulanter mottagit 6 millioner lire. ' Don bekante amerikanske tull- politikern Mao Kinley, hvare parti led nederlag vid det senaste presi- dentvalet har nu, enligt utländska tidningar, drabbats al en rent per- sonlig motgång, i det han förlorat hela sin förmögenhet genom sin ban- kir@ lalliesement. Mrs Mac Kinley har uppoffrat hela sin enskilda för- mögenhet för att tillfredsetAlla man- nens fordriegellgare. Åtskilliga me- ningsfränder halva satt sig i spetsen för en insamling till bane förmån. äihsbagen Kunglig proposition öfverlemnades i lördags till kamrarna angående epp- Meka af ritt till bearbetande af a- patitförekometer. Båda kamrarna biföllo, företa kam- maren med 58 reletor mot 54, state. utskottets till styrkande af ett anslog för 1894 af 75,000 kr, till fortsittan- de af generalstabens topografiska sr- beten. K. ma hade begått 90,000 kr. Till rikets ekonomiska kartverk anslogo kamrarna 6,000 kr. Dela- utom beviljades 31,000 kr. till de e- konomiek-geografiaks bitterheten. i Norrbottens lån och de delar af Ve- sterbottene lån, hvilka ko bakgata ofvan odlingsgrinsen, och 46,000 kr. till de ekonomiska bitterheten' i öl- riga delar el riket. motion om konsulatalgiftermse uppförande bland rikestateos ordinarie inkomster, Andra kammaren etolog hr Bastlås motion, att all den egentliga folk- undervisningen måtte förläggas ute- slutande till lörmiddagarne. 1 'inled- Samfardseldepartenient. flitig af d:r Ljungmans motion om åndring af § 6 regeringsformen, af- seende inrättandet af ett eatufardael - departement, har konetitutionsut- skottet beslutit tillstyrka ekrifvelee i Beslutet lår ha ämnet till k. n,:t. fattats med 16 röster mot 3. Barberarens hiimd. För några år sedan bodde jag - hemtar en landeman — i en liten stad på Englands veetkust. Den bar- berare, jag anförtrott vården om ruin haka, var en mycket talför man. Han bade alltid ett apropos för hvarje hi- storia, som befattades, En dag, da han tvålade in mig, komme vi in på kapitlet om den ekräck, som griper kunden då bar- beraren liter karlven glida ',Iver den bukåtepåndo strupen. Tank om bar- beraren plötsligt blefve galen. Ett enda snitt med det skarpa bladet ... uff! Det der erinrar mig om något sore jag ejelf upplefvat — sade barbera- ren — en hinidhietoria, som väckte stor sensation i staden. En lördag. eftermiddag kom en sjöman bit in för att bli rakad. En kund var just under knilven, ett par andra fårdigbarberade eutto och lå- ste tidningar och den nyankotune tog lungt plats till hans tur kom. Det ryckte till i honom då han såg mitt &beigt°. lian hade nog lust att försvinna med samma, men så tyckte ban att det vore fegt, och då jag låtsade som jag ej kande honom tog ban plats ,och lit mig t våla in Saken var cu den att sjökaptenen bade förolämpat mig föret på en vari- etc-lokal och sedan slagit mig. Jag blef för hans skull arresterad på kö- pet och jag ropade — i det jag för- de, ut at polisen — att jag nog skul- le hamnas. Nå vål — jag tvålade in mannen och barberade honom ock delvis me- dan jag pratade med kunderna till höger och veneter. På en gång låt- sade jag som om knifven var mindre god, utrök den litet på remmen och etack sedan ned den i behållaren med det kokande vattnet så ött den idel alldeles het. Plötsligt grep jag sjömannen med vernstra handen i kragen och ropade: — Se rå, din skurk, nu skull du få betaldt lör gammal ost! — och så strök jag med knifvens afvigeida ett tag ölvar strppen—på honom. — Hjälp, nåIpl han mördar mig! — vrålade hen och for upp sota en besatt från stolen. Kunderna rusade upp och stirrade hapna på mannen och på mig, som stod der och skrat- tade et tårarna runno. Offret för mitt skinit hade störtat ut på gam) med servietten under hakan och an- sigtet fullt af tvållödder, vrålande och skrikande. Folksamlingen utanför var snart fårdig och en polisman kom in för att hålla undersökning. Jag förkla- rade sammanhanget för den jublande mängden och der stod nu min anta- gonist skamsen och flat, föremål för allas hån och speglosor. — Gif mig genast min hatt — ro- pade ban urisio...ig. — Ja gif mig först pengarna och servietten — svarade jag. Han kom aldrig in i rummet, utan Blängde ser. vietten och pengarna in. Jag ropa- do honors ett ljudeligt: — Tack för senast! gabohn. En protest mot Björnstjerne Björnsons skrifverier om unions- förhållandena i den utländska och aarakildt den engelska pressen fö- rekommer i numret för d.20 Febru- ari af Pall Mall Gazettet en tid- ning som förut upplåtit sina spal- ter åt Björneson. Artikelförfattaren ("a Scandinavian correspondent") påpekar, huruledes Björnson fal- ekeligen ger sig min af att talapå hela norska folkets vägnar, samt konstaterar att hane oriktiga fram- ställningar upprepade gånger ve- derlagts. Han genomgår derefter @ich Björneous bekanta påståenden och gendritver dem punkt för pluakt. Artikeln slutar: "Ett antal europeiske statsmän, deribland Enl ands nuvarande pre- mierministeri ha förklarat förslaget, BankovInstene användande. Ban- koutskottet föreslår att af förlidet års vinst å riksbankens rörelse of- verlemnas till statsverket 2 millio- ner och återstoden 801,446, bibe- hålles åt banken. Till 4,746,100 kr. steg postver- kets uppbörd under år 1892, visan- de en tillökning af 259,100 kr. el- ler 3,46 proc. i jemförelse med tör- ra året. Summan af all taxerad inkomst i Sverige under 189'2 utgjorde 425 mill. kr., deraf ett belopp af 121 mill. kr. var bevillningsfritt, och för 304 mill. erlades 1 °I„ i bevill- ning. Stockholmarnas taxerade inkomst utgjorde något öiver 100 mill. kr, deraf bevillning erlades för 72 mil]. kr. Ett nytt riksbankskontor anse bankofulltnägtige böra inrättas un- der nästa år. Deras utlåtande här- om har bordlagts i bankout-skottet. Majoriteten af bankofullmäktige ett afdelnings- har uttalat sig, kontor i Mariestad. Tre at full- mägtige ville förlägga det nya kon- toret till Örebro. Dötbfall. Bankdirektören, stads- fullmaktigen, landstingsmannen, f. d. kyrkomötesledamoten, landt- brukstörestandaren- Gustaf Koltno- din alled i lördags i Visby nära 70 år gammal. Västkustbanans Inlösen. I an- ledning af en uppgift i tidningen Halland att riksdagsmannen Anders Persson i Mörarp varit med bland de motionärer, som till riksdagen inlemnat motionen om Vestkustba- nans inlösen af staten har hr Pers- son i en till namda tidning insänd uppsats berigtigat denna uppgift och derjemte atigifvit sin stallning till frågan sålunda, att han tvärt emet motionärernas förslag är af den mening, "att staten icke, åt- minstone för det närvarande, skall inslå på den vägen, att riksdagen skall besluta inköp af vare sig vest- kust- eller andra enskilda banor". — Statsutskottet har i tisdags bordlagt 3:e och 7:e hufvudtitlarne samt nksgäldsafdelningens utlåtan- de i anledning af väckt motion om Irestkustbanans inköp. Dessa ärenden förekomma till behandling i utskot- tet i slutet af veckan och tros kun- na bordläggas i kamrarna om lördag. Vid Skåne—Hallands jernvåg utgjorde trafikinkomsterna under sistlidna Januari månad kr. 53,945.: 06, eller för dag och bankilometer kr. 14: 50 mot resp. kr. 47,121: 91 och kr. 12: 67 nastlidet år. Poststaten. Bland sökande till postmastaretjensten i Södertelge märkes postmästaren härstädes r. N. Wigandt. Sökande till den lediga andre komministertjensten i Adolf Fred- riks församling i Stockholm är bland andre vice pastor Paul Berg. Till barnmorskelårlingar vid barnmorskeanstalten i Göteborg äro antagna från Bal/ands län små- skolelärarinnan Sofia Euphrosyne Svensson från Falkenberg och hem- madottern Alma Charlotta Anders. son från Rosenfred af Varbergs stad. Från sjukhuset. Drängen Carl Petter Kristensson, för hvilken ha- starn° i fredags skenade i Skum- mershueliden, befinner sig på bätt- ringsvägen. Redan i går kunde han lemna ejukbadden och vistas uppe. Den vid olyckshändelsen skada- ds bagen biff törst i torgår af Lånen, vårens budbärarinna, i hördes i går e. ca. hår slå sin drill. Skyttesaken. Vid sammanträd e i'söndags i Eldsberga ekolhus bil- dades en filialafdelning at Södra Hallands skyttegille, omfattand e Eldsberga, Veinge och Trönninge socknar. Det nya skyttetörbundet, träder inom kort i verksamhet.. Qvarnköp. Handlanden P. 0. Stokkebye i Halmstad har i dagarna at Lerjeholms qvarn-aktiebolags konkursmassa i Göteborg för 32,00(1 kr. inköpt dess stora valsqvarn der- städes. Hr Stokkebye, som den 1 April tillträder qvarnen, kommer fortfa- rande att drifva sin epanmålsafl'ä i Halmstad, men skall hafva filial i Göteborg. Om affiline 'grosshandlaren' J. A. Hellberg akrifves ytterligare från Lindome till Borås Tidning: De belopp Hallberg under den korta tiden af 9 månader som han dref sin 'affär" i Lindome lycka- des på oärligt sätt åtkomma, upp- går, enligt hvad nu med temlig visshet år kändt, till öfver 30,000 kr. Bland de lurade fordringså- garne må nämnas tvanne yngre laudtbrukare, af hvilka han till- narrat sk bortåt 15,000 kr., en tjen- steman 500 kr., 500 kr. hvilka en i erson lemnade honom för att i y ungsbacka inlösa en vexel samma dag han avvek; en landtbrukare som varit nog godtrogen teckna sin ac- cept å en at Hellberg utställd ve- xel har måst inlösa denne med 1,000 kr., hvarförutom en mängd andra personer i nordligaste Hal- lands socknar blifvit bedragne på större eller mindre belopp. Hallberg har varit straffad för stöld, bedrägeri och mened och ha- de kort före ankomsten till Lin- dome lösgifvits ur fängelset samt blifvit varnad för lösdritveri, hva- dan han nog var en af de största skälmar som ,någonsin hemsökt nordligaste Hallands bygder. Vid atvikandet innehade Hall- berg, enligt hvad trån fullt trovar- digt håll uppgifvits, något öfver 5 000 kr., för hvilka han sade sig skola upphandla landtmannapro- dukter i Göteborg, Kungsbacka och edum. Trots flitiga efterspaningar har man ej lyckats tå skälmen fast, och torde det kanske icke blifva någon lätt sak att fil honom i bur, då han med all säkerhet nu befin- ner sig långt utom rikets gränser. Enligt senare underrättelser har Hallberg blifvit spårad till Laxå. Man tror att han derifrån begitvit sig till Norge och vidare till Ame- rika. Understöd åt lappar. K. m:t har till understöd åt fattige bland lapp- allmogen anvisat för Jemtlands län tillhopa 6,88) kronor, för Ve- sterbottens lan 3,540 kronor och för Norrbottens län 3,001) kronor. Odla stads folkniångd ofversteg vid detta års ingång 25,000, med- delar Norr1.-P:n. På grund hårat kommer staden att bilda eget lands- tingsområde och utse egen repre- sentant i första kammaren. De stader, som förut uttradt ur landstingsområde, äro Stockholm, Göteborg, Malmö och Norrköping. Gefie blir alltså den femte staden, som kommer att äga egen repre- sentant i första kammaren. Sveriges sjöförsvar förr och nu. På inbjudan af' Upsala tbrsvarstur- bund och fosterlandska studenttör- bundet i Upp sala höll kaptenen vid flottan H. Wrangel i söndags af- ton derstadee sitt andra föredrag om Sveriges sjöförsvar förr och nu, denna gång framhållande nödvau- diheten at sjöförvarets stärkande. Etter att halva vidrört den mod- löshet och de tvifvel om flottan. gagn som rådi etter olyckorna 1809 bemötte talaren frågan om flottans afgörande betydelse såsom Or- svarsmedel för oss. Ingen makt i vt:Iden, sade talaren, skulle vågs angripa on, om vi stödde oss på en flotta, som kunde hindra en 11- endtlig landstigning; fienden skalle kunna tvingad att gå landvagen,
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.