Snitt ri n vore oEs till 130.1p vid Måra libonbrn ftdette mår iOn. filen d. fsK., ett of bo tuett bitet= odo far- Dig heltal tillbörlig tippoIrkaanket, Hon tappade sin vante. Klockan lAjöförsvaret i vår skärgård, dit en be (mina babe (dc 'hona hon; be leg. flagna thinner tom man hört omtala.. Efter •Engelbreoht med dalkarlarne. hade nyes slagit Åtra och spårvagnen fiende icke kunde intränga annat Nbc tolbare och higo of; Ide'. 2antebygben, tynnetligaft 33eftergåtlant kommer det historiett ryktbara beim- var fullpackad med folk som skulle än med yttersta försiktighet med Merpcl omtalabe ban ber be [luftfart% bar egentligen :nedi bunt arbeteålt. lomat hvari Guam! Vasa al uderbart horn. ett och ett fartyg i sänder. Karle- brogo lott om hum tom ftullc upPrffrct Tleb en gamertal bart och en gigg bar undgick do danska spejarnas förtig- Ett fruntimmer steg in, bliraede kon till fosterlandet fordrade en fig ecb letten fån rå hollånbarcn, tom ban 'Utstå omfting under Une man- jelvvr. Skval denna som föregående på större och arindre paketer, och stark flotta och för den skull ett låt fig töbatt, InnattfIce be låtnias fig te att Ute hantel sch berunber tillgripit tablå utmarks sig för tidstrogna drag- under försök att bevara dem från att fast nybyggnadsanslag. of band blot) ed? fött. btrab ban tunnot tomma brum. eiåtom ter och förfelar ej att göra det hy(. klamma' tappade hoa sin vante. Hon Vårt oberoende, var. frihet och 3ntobItst edj 3obanOlonll roittudbört ett hemål Då hane bluthet må metilelat lade foaterlåndaka intrycket. Så bör sig den falla, men hindrad al de vår ara fordra att vi icke försum- lifrocrtnefidmma mab bet, lom nnbct- att han i sling/3/ ingått å poliervatt- man skarpa skott i skogen, trumpet- många paketen och den trångael som ma tiden. en afginnit. tontortt och !agat om en bett bonom signaler och rop — det Sr Karl X1 rådde var hon urståndsatt att taga Wien frågabc bem: bind år cbert tft annan yngling more etterlyft i 'Volii- som ar ute på björnjagt; nu kommer opp den. Vanten föll emellan en TelefonfUrbindelee mellan Sve- tvåan? ,Deruban NO der framtio blir. unbeträttclIce, och bd tid ban fe fin han fram ur skogen, sitter sig i då- långt herre och en individ som var rige och Danmark. Danska finans- Ivo, når ni lånta tillbata på broab ni egen eologroff f benne tibning — och få den och beger sir jemto talrikt föl- Mutan dör. utskottet lår halva tillstyrkt det gjort? t. e. m. om ni funna far- hd ban meta, birot, ban malt meta. je hem, medförande tvenne 'tidiga — Der faller min vante! sade frun- begarda anslaget, 26,500 kr., för hitt= lttgilliga för minan bro', tror flugren, tom år ftraffab för 1:a ulan nallar som jagtbyte. Den kantande timret. upprättande ar en telefonförbin- ni tå, att ni fan Rann IyOttlfåttaing i flölt, ep:gråhet modet noncbalont, nå. mest etamningsfulla bland tablåerna Den döfve mannen lutad* sig fram- delse mellan Danmark och Sverige. dat fall, nya famrater, lem milja ar- tian bumoriftiftt och nefar till allt. Det ar den derpå följande, den sista: .1/5- åt och sade: abva-sa.? beta tillfammang meb et? mefta af bet flutna goblet bar ban lem. belo med Björneborgarnes. 1 spet- — Min vante — vante — deo föll Ian kan ej finna C. V. Scheeles Te leoarabc: Å ja, nit rinna nog ar. nat i ;Uttar boa ca putan mit namn sen för sina kacka gossar i den klåda på golfvett graf. Inom kyrkorådet i Köping bete, att, !omtala edlå. au, ler et, Gnyn, beenbe reib.f,ornborga i efara- samma unniformen från Finska kriget — Frun kan inte få reda på deo, hade, som förut namts, motion bet mar brått et, lärft edb limult38bct, borgs lån. Denne Rall nu inflagall in- rider bjalten från Julas under de el- det år bast att 'inta tills vagnen kom. väckts, att noggranna efterforsknin- tom war ffulb tal alltfammon. för Outheine brabårålt hår att börds, dande tonerna af Björneborgarnes mer till stationen, si kan konduktö- gar måtto gorm, för att få utrönt, blott banften tommit tre bogar förr, ocb atnarfitter Dipgren tiga miberc å ren taga upp den från golfved lavar platsen för C. V. Scheolee babe bet ide Nit . . . chöleboto uumnattie. — Det gör jag beetåmdt inte, för Ännu dock återstår al programmet graf vore bolagen, samt om evon- Cher förhöret Ridab e6 fångarnc !W- det effektfullaste numret, kalladt py- resten vill jag inte, att vanten skall tuelt resande af en minnessten å here till fångellet, och per få be förblir- roteknisk och musikalisk bataljmål- ligga der hela tiden för folk att denna plats. Kyrkorådet har nu Ina till bth nötiga firanflanningar gjutit, ning. Under hvarjehand• stridssig- trampa på. emellertid, enligt Köpings T., för- tå att be funna utlemeall till mynbig- — Har inte frun en till? sporde den naler, dånande skott, trumpetstötar klarat, att som kyrkogården vid hcferna i bua° bittenalanb. Försäkringsbolaget Svenska och trumbvirflar inledes on mör- döfve. Brands extra bolagestimm• fortsat- olika tider blitvit genomgrad och dande eld mellan , le båda Metena — Naturligtvis har jag en till; be. intet minnesmarke linnes å kyrko- — Bredablick och lopalatset. Luften ledsagande detta uttryck af en rö- Coluttibutnnyntcit, be mab ontet- tes alven i fredag'. Dervid förekom gården, som utvisar gratiitallet, så ning at roårtteuttialiningrn i Chicago till behandling bland annat frågan om genomskares al granat efter gratie rale° med den vaotbeklådda banden. har man ingen ledning för forsk- priglabe holftollaritodena, ha nu tinnen bolagets upplösning. Stammen hade Den döfve mannen sig rörelsen, bomb på bomb, bvilka dock lyck-, visserligen föregående dager beslutit ningar efter den store kemistens tommit till enntly. ligivie inte aro annat an oskyldiga och som han visste att fruntimmer of- sista hvilostålle. De mita på fromfiban Columbus' bolagets försonande under admini- tyrverkeripjeeer al hr Törnen, vtl- ta bruka bira spirragnepeogar inuti vantarna, trodde blm sig göra frun kånda tillverkning. banbilb, ottiiifwen at inffriptionen: stration och att det från och med Från ömse håll forteattes den lif- en tjenst genom att taga uttal fruns En ny snöplog. Å Landskrona 'bitet gala of 21mcefea. Columbian sagda deg skulle upphöra med ein och Helsingborgs jernvagar har i ,alt Mottar. 5.Nå framfitan ter man verksamhet; men frågan om deee upp- liga kanonaden en god stund och er- vante, bvilket ban också gjorde. Då bjuder ett strålande virrvarr at kre- skrek hon till. dessa yrvadersdagar atprolvats en ISolumbua' Trankil eancla snaria met löneing aneåge, om man ville målla Konduktören var den ende, som verande pjeeer, somliga leninaude ef- ny konstruktion a snöplog, som vi- två betitla unDer, omgitna af årtalet sig på fullt råttslig grund, dock ic- ter sig en bård knall, andra upplö- kunde trefva eig fram till platsen för sat. sig äga stora f öreträuen fram- 1492. Vmffriften på Denna fizo lyten ke kunnat algöras förr an vid den för alla hittills anvanda former å 119ottb8 (Solumbian expefition Chicago ordinarie bolageetamman i Juni må- sande eig i praktfulla guldregn, som denna skrattretande tilldragelse. nad, till hvilleen tidpunkt frågan har- — Hvad bar håndt? frågade ban. 1892. Ttunttt år ungeIde af cn sakta panka eig ned mot marken. plogar. — Frun tappade sin slant och kan Fyrverkeriet alslutas med ert upp- Denna snöplog har sina företrä- Utmed floder sch refflatt i anTårninecn. om således uppeköte. Plappode af en massa raketer, kvar- icke taga upp den sade deo, döfve. den huftuctsakligen deri, att den — Har inte tappat någon slant; jag Folkriksdagens samlingslokal under konungens namnchiffer strålar gör hela spåret rent till fulla vagns- Cn fem filfil från be nöblibanbr. bredden, och afven tager undan jrcurnee: 3 3oneberge bie- b!ify er, enlic hvad eom blitvit be- i briljanteld ofvan iepalateite por- tappade min vante, sade frun med paketerna. tal. snön tör vagnarnes fotsteg, hvilka • n n ynk tir nårroararbe en intamling ettiundt, E. Vai stora sal i huset — Hon sade hon hade en till, forte annars genom att slapa mot af an- för t e nittitante i D:kula:ib, In:inter 72 Regeringsgatan, hvareet de valda satte den döfve, men bon narrade/. dra plogar qvarlemnad snö utgjort liftor åro uttagba i locfnctiti fina ban- ombuden alltså samlas den 13 'Mare. — Gamle döfetocid sade frun med ett vaseutligt hinder för tågens tellibetar. 3 hanbel8botrn mit Ccife- Motioner skola vara inletnnade till en vante, framkomst. Dessutom kilar den ej berg töttuaraot8 lillan ed; be intainlute eveneka röetrattsföreniogens öfvertity- Ställningen i Norge. Stortingets — Besynnerligt huru folk kan gå last 1 vare sig nya eller förut öpp- penningalns på en platå nåra Nittiett. relsets sekreterare röra den 6 Mars. vensterlOreumg har i måndag. afton från hemmet, åka i spårvagn och in- nade rånnor. Cri paten, tem tante Detta, tro8tate etter två, timmars debatt afelutat för- te ha' mer to tio öre med eig, sade cn lönittuuta odh tillagnate fig De in- En stämningsfull militärfest li- Vet knalla Dramat omborb på famlats malen, 24 fr. 50 öre, natten rades i lordage Litton i det fria å handlingarna angående partiets upp- den döfve. trådande. — Äh; di reder sig nog bittre ån iaktta'. Se tre ifaicrleiniente tran mellan ben 19 sch 20 Bebruari. Skansen i Stockholm. Den var be- Föreningen låret harva beslutit att 'Zyctla''ZIcif elnDerjcit från Zönnug, sökt af konungen, krigeminietern, tya. genom flere etottingeman framlagga folk som inte bar öron, sade frun epttittott .0jattuar 34:cobalen tran gn- Efionntby hotell. Den mångårigt ke, franske, bollåndeke och ameri- ett fatslag till dagordning, gående ut som inte hade tappat någon slant. — Gal inte er man er mera pen- lttardiluitt, babe 22 dr, lamt Den 26- innchatroarcn at Detta hotell 3. 21.4feine• kanske minietrarne, kommendanten åtige Viluanticr 3ohantsion från Bige- blot bar blitt:iii inflåmb inför [latent; grefve .Tatibe, flera modlemmar af på att stortingets beslut den 10 Ju- gar? frågade den döfve med en med- ni 1b92 rörande konsulatvåeendet bör lidsam ton — han måste vara en rik- bådtftt — ha nu galt inför förhicarbit. råtbutirålt för olaga utffånfiling, Åta- diplomatiska kårek, ett etort antal behandlas i norskt statsråd °beroen- tig snålvarg. len i 4Damburg. let göter fig på ben uppfattningen, alt högre militärer, samk en stor menni- de al andra unionell& förhållanden. — Om han vore hår nu åt han upp slaf 2nDetten mar fåtft framme cch br .fe. Iden 10 år i !feltrea metfet ide ekomasea af illa attila. Förslaget skall behandlas i torbin- go bo glott ett utc ogyntamt.intryd. ågt några uiftantning8tåttigbeter, ehuru Festens clou var en iapalate i me- delge med trontalet antagligen en rit er, sade frun argt. — Jag förmodar att bon har kra- Oart be:åt:abc I örg om telon och !leptit!, ban opåtalbt fått ultima laDana. Stål- deltidsetil, som vid mörkrets inbrott de företa dagarna i flata vecka. gar och manchuer i paketen som brottet, Duva om tema lonttddliga 111 Iatntåftaten åter åberopar fig tele på illuminerades och erbjud en utom- hon strykt, och skall vit lemna dem i manen. ..Dan låga bl. a.: mttgitrnanten från lånettyrelleit, tel8 ordentligt praktfull anblick i den Redaktör vexelförfalakare. Re- till sina kunder, sade den döfve till '26i ido af kvid!, cd? Dalin rom på WO ånba från 16(XPtalet. 211: vexlande belysningen at hvitt, sma- daktören, Svirra och ing:kvarten af medpassagerare. föninlinet. ly tvi lutlo i måtten, ed? hanblågga målet tötIlarat: fig rtuaiftra- ragdgrönt, violett och rödt kalkljus. le. den radikala .Folketidende., Ivar Konduktören bad om algiften och ten mu liten. Zeh når Ilningen na- ten jannig och tomma förtenflull nya blocken strålade eom ådeletenar. och Studier, on man som verkat otroligt frun letnnade honom en tioöring som gon af oh finit t loma, tom cn bölja inagittrateletantöter alt för dnbamålet åskådarna etudo betagna af beundran itrigt som venateragitator stylit i hon hade förvarad i munnen. cdh flog bonotu i bufaubet cUet anjig- förtirtna8. Det intreGjanta matta ut- inför det !Anförande skådespelet. Un- Trondbjematrakten som !Inre söder- - Tånkte frun bade den i vanten, Ut, bi att bet gjerte ont!. 24 war gång motjt8 tub mydet intreek. der hela festen utgjorde iepalateet ut i landet, har i lördags Musta i ende den Myts. bet f otbi met 'Deum; ed? Detta mäkta hufvudintresbet, man tröttnade ej att Tiondbjeui lör ve:el:utslitet:ling. — Ni vet inte hvad ni tanker, sa- cb figgeåcfliaa Meriten. %niga omge firn råttlagen flit. 3ohan Zfear låta ögat tjusas al dessa sargade ie- Han lår ha förfalskat en annan per- de frun. focbt, men man tåa off ej; ty antingen '21nbecealon liggren lom i litnttigen kristaller. sona namn, som endossent på en vex- — Undrar hvarför hon inte hade mar måttet Dimmigt act mat bet natt. PsPoliennterrjuteiter' tratit erterinft tir Deretter följde bietorieka tablåer, el i Norges bank. begge i munnen, sade den döfve. lago tem la rt.it, bala ltammanbt flera af honom begångna IlölDer, hvilka skildras sålunda af Si. Tidn. — Ni borde stoppa begge edra van- farin, till och met t mätta natten; ty i @Mång i 'Utom. gluten år, tåget De bietorieka tablåerna tilldraga tar i er egen mun, sade frun. — Är inte frun rådd att 'Talja tio- öringen någon gång? frågade den . (från ffitocithohn. 6ranntanbt11, — 101 — — 104 — handtag ner från den matta lågan, hvilken opars upplyste rummet. Oskar kände tillräckligt sin far, for att veta, det dennes ansigte icke såg mulet ut för ro skull. Någonting var å färde. Men hvad? Oskar erfor en sorts samvetsförebråelse öfver att ha hand- lat emot sin fars vilja, öfver att ha varit på Ljungö, om hvilket ställe majoren aldrig talade, utan att pan- nan rynkades och ögonbrynen drogo sig tillsamman. Men mod denna samvetsförebråelse följde dock ej en gnista åuger, så att, om en profit skulle, enligt dog- merna, dömt den unge brottslingen, hade han bestämt förklarat honom vara i >den farliga syndasjimnens sä- kerhetstilletånd). Oskar beredde sig på en öppen och sannfärdig bekännelse, utan fruktan för en möjligtvis blifvande extra indiciet bestraffning) i enlighet med krigsartiklarna. Efter en stund bröt den gamle sjelf tystnaden i det han sade suckande: — Jag såg det lyste bär inne hos er, derför gick jag bit. Jag kommer just nu fria Hammarbydal . . Att ha en vän här i Iifvet, är en Guds gåfva . . . Arma qvinna, anka och så ung! . . . Frid öfver dig, som är borta! . . . Mitt löfte skall jag hålla . . . År det Guds vilja, må det ske . . . Oskar, hur gammal är det, du är? — Tjugo år, pappa. Men blarr& frågar pappa det? — Ab, jag sitter bär i tankarne. Frågade jag bur gammal du är? — Ja. — Strax på eftermiddagen var det din tur att se verlden i evart, nu är det min; så venia våra öden! — Det är sannt. Men vill du nu böra på min lilla . . . min lilla roman? Den skall säkert friska upp dig. — Kan väl hända. Den lilla älskliga Hilma kan jag dock aldrig glömma. — Men dn kan ju fundera på saken ändå. Vill du Lära på, hvad jag har att omtala eller inte? — Jag vill höra på. — Nå, godt! Jo, du, kan du tänka dig en sådan tur jag hade, en riktig bonddan. Nu är jag så godt som förlofvad och det har jag att tacka dig för. Ackl ja, nu ger jag hela verlden den och den. Deruti instämmer jag till alla delar med siste - värde talaren. — Afbryt mig inte nu, skall du få höra! . .. Jo, ser du, det var på det viset, att jag gick och skulle leta efter dig och kona så in uti en hemlig gång, ett löfbvalf, en riktig labyrint, alldeles invid kyrkogårds- muren. Det var just i skymningen. Snälle du, var inte ledsen nu längre! Det gör mig allt onds om dig ändå. Tänk dig emellertid min öfverraskning: i stäl- let för dig träffar jag längs inne, på en liten grön- ekande, en sammetslen grässoffa. Nanna, som öfver- väldigad af melankoli och svartsjuka, tänk dig, svart- sjuka, du, sökt detta lilla fridens näste. Ack, når jag tänker på allt det bär, så blir jag i detta nu af för- tjusning stum som en fisk. uppse ud ~Sa skum tN — Om det skulle binda, inte skul- le det skada min hörsel sade frun. Konduktören dök ner och fick re- da på vanten, hvilken han lemnade frun med piketerna, som strax der- efter steg ur apirvagnea under ett vilvilligt råd till den döfve att skal- la sig en hörlur. Den döfve sade upplysningsvis till passagerarna: — Det måste ha varit en vante och inte en slant, som hon tappade. (0. Att. bl.) Till salu. Jordbruksfastighet, bestående at 30 tunnland val marglad och dra- nerad åker, i god växtkraft, bola- gen vid landevag, t a mil från La- holms stad och å dess område, fin- neo att köpa för hlfllgt pris. Taxe- ringsvirde 4,000 kronor, och &bygg- naderna, i • . • t stånd, tirandförsiä- rade för giss kronor. Egendomen föder 1 par hastar och 8 kor. Inteckningar, som fl i egendo- men innestå, finnas, och betalning,- vilkoren kro goda. Spekulanter torde hinvinda sig till IStadatIska- le. R Palmgren, Laholm. Goda RUSSIN till 60 öre pr kg. kos N. E. litlesal.
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.