, “e; Bs ’ i a DEN FR R eN VV vv nt at , EV - . 2 je " embetåwerfjam g >. klocklika tonerns, . efter detta. nämnda blef slagen sxmt jorde atora för- ot I ett lif ; 1 A | 1684: Sjöslag vld Peterså te vdde emellan :Sren- ; magten uppkonmmit.. : |, s a och Danska fottorna, af hvilka den alst- | 3 PP luster. Danske- amiralen Winde stupade och” | . konung Kristian fick till lön för lusten att «> kriga och döda andra att dervid förlora sitt "sena öga Den skicklige befalbalvaren öfrer l a flottan var kmiral Flemming. » 1803: ett större slag vid Wagram nära Wien, bussar dödades och så- Svens . vid en mångd Kri, rades och 20,000 tillfängatogos. LI Ej i! 4 ¡Om polismi nidigheten | pâ laudsbygden, : som | allaciviliserade samhällen ¡afses med polismagten, är natuclighvis att nume! . [trygga fäwäl famhållet3 funda oc ojtôrda ut- . ganska goda fötter. Sve ling, som de enskilda medborzarnes sáker- bet till lif’ od egendom, Der ingen ' polis- ‘\magt -finnes eller der den år illa anordnad, „haf [kan hwarken samhällets man AE fn * rade, pålitliga pollömån.” in | fraft ‘à lefnads wärf. Cit samfund utan wäl orduad seende öônska. 1 | | ‘Det fyftemål, [we ler den enflilde egna Hela polisuppfigt likuar ett haf i uppror. ,… Sanguiniska - menniskor -haswa i alla tider ärskild de warje - ¿medborgare, man: eller gwinnaj! hade endast - ett mål — det helad, samfundets, statens drömt om en stat, i hwilken ingen lordningdmazt wore af nåden, emedan hrar- ¡wälfärd. Men det är ide särdeles stor mens: [ulskokännedom af nöden för att inse, att huru - goda, Huru upplysta och ädelt finnade flertalet nen Nr ra fafa der alltid [finnas nâgon eller några, hwilfas medfödda ¡egoism urartadt till ett sträfwande efter fal- förderfliga njutningar. Af njutningd- N le è i . styftnaden födeg brottet, öfvertråandet af same De affända en order till länsmannen oc) dero 1, fäjä: wittnedberättelsernaz men domare på lans utgöra inom fom måjte ejdad,. emedan det ohejdadt smäningom me yda. Det liknar cl- ‘¡af _menniskor “sta c “ ¡hâslets lagar, Dezsa ' menuiskor : sonale upplösningdelemen etl dergräfwer samhället3. « murar är oskadliz, men soni, om ped, härjar o fi wara i def wäg. - - to. U {i Jnom de wilda och mindre civiliserade fole en medborgare (om or få funna benâm- a n’ mon bidraga till kufwandet af. - mwärdighet.o ken åligger .det hwar o de wilda folkens nait . nas) att i si en l[dssläp- örstórer allt hwad som råtar -magten - den gode medborgaren, + öfwer, de andras säkerhet. i stater med emvåldiga AA od herrskare lare, eit ¡medel att“ hindra - jamhà -från att femma till utwe>ling, ett ‘War slulsats blir: en wäl ordnad [stat ide undwara en wil ordnad polis. |. + J följande artiflar wilja wi uttala -fiat om polismagtens lämpligaste inrättning. | '$ allmänhet torde det medgifwas, ‘att mås". fal i tâder numera hafwa fin polis på wara beskedlig; men: städer, fom för ide med en ordni fyra temligen ólánda, ráa 20 a 30 fnyggt uniformes Men landsbygden? | öfrigt att i detta af» rätter "ändrade, Ie - ra Swenska -många ar tilléaka nöjde” fig nagt af fre. eller kartar, hafwa nu Den har! ännu mydet ’ En länsman i hwarje djftrift —'en dinzdman Ri hwarie ar. polis I har polide blifmwit. en tjenare åt tyranniet, men: - man fan 'aldrig betrakta detta annorlunda ån. . sfifom en' abnormitet. : Polismagtien år:ide... yranni, den år endaft ocdningens upprätt bål M : \ ets onda ffydd för 1 . han ng fier marje fommun — en fronofog». ögder! — fe der wär landtpolis, - Om man samlade hela denna polismagt! från ett e de ide till antalet utgöra ¿ner om de äro låga eller hôga, fattiga eller era ån den polisfârs ' en- medelstor stad bes för lån, fi frul tår fig. ' | j Å wänaude. statistiska fifror i denna fråga. (Ett fögderi beftår osta af flera härader. Hu* -tidfållen ‘mera lugn o Wi skulle funna anföra gatiska före { enskilda lifwet, A ru sknlle en menniska kiunna nom ett sá stort_ område wara nied éswerallt der han behöjwes? Odjå finna wi, att herrar kconofogdar fällan eller aldrig befatta sig med pollogåromålen. ftadgar, ‘att domare ffall från protokollet upp- med år allt wäl bestätdt — eller rättare der- med hafwa de plock sin Herrar kronefogdar woro fordom ide hwad 1 den, hwilkeu, innesluken inom ugnenx fåfra' de nu åros” Förr woro de enkla mån, som wäl: ide tagit någon akademisk examen, men, lifwäl* förstodo att flilja en skojare från en hes - © derlig karl och ide bäfwade för att sjelfwe werls tälla polisförhör och sjelfwe införpassa brottslin-.- i fad OM äro de ofta fina herrar, en till fängelset. ont anse kronofogdens polisgåromål under sin flaga ôfwerljudt öfwer de tine - det samhälldupplösande elementet, till fafttas ga inkomster, ftaten bestär få utmärkta mån, som andet och bestraffandet af brottets, tjusnadens, be ause sig wara. De glömma, att kronofegdens ælalhetens bantrfôrare oh hejdukar. Omar och > tjenst fde är någon hög wärdighet (o - en år der poliêman.' Der nâgon betråded med staten ice kan .wara skulden til att ménn fader ät ben förstkomman-. n and, aA: MN ROSET Ai - brott, är han ‘ded stráffände- LIEG + [4 Ment: den mon civllisationen “ Jande. « felfåttningar, att bä fode eler bli dr honom att gå på [rr e "na gêromál ó “lugn, med kraft, med fjelf, sin familj, ja att Tita ti Aer, att berôswa honom hans finneslugir och . nom oförmögen , att: med den kraft, " derböôr, egna Gamma fkalle Ju i ct Tor ter dem, som möjligen tåmpla met hans ofård, eller sasttaga den, iom "pjort honom skada.: En embetdman flulle cs möjligen funna medhinna att både uträtta fis nofogden âtskilliga göromål, som ie direkt äro Hof 'o féria för sin säkerhet, ja hans polisitgårder, t. ex. - et sulle aldrig tunna fe med glädje, om hau till skydd- de en fara hotade honom från ett Hål Under det hans embete: hölle Honom fjettrad © “ett annat. Den beständiga ofåkerheten fru pa e sôra der t: me om wes: fs år sitt embetes utöfning. rh fd: högar ansprák gripa efter vinda t . mena, att. ursprungliga. meningen med denna hre - nad lår uppdraga: ordningens - upprätthäl- - syßla war,- att den skulle innehaswas sf mån : garfware A. Hwar och en Har få många andra jyd- med få enklà fefnadöwanor, att de „funde lef- fiva tillrä>flig wa för det priset oh att rf lor, En frönofogded inkomster belôpai sig if « "ett: par itufen Ironor och derófwer. « iger, bli : Le det .nödwändigt ‘att åk en rta fn före — göra gagn derför. XI bekänna wär öfwertygelse, att kronofog- te fig för wåra ögon. sferligen skattcuppbörd, . Wi att häradéskrifwarne kunde öfmertaga des ; Säásom polismän göra kronofogdarne nástan alls sin egendom endast ingen nytta.' Osftast få de . «Han wore då ide ned i en g tro, a, stad oh befinna fig fåledes utan}fdr det: områ de, inem hwilkct de skulle hålla ordningen wid magt. Man fan föreftålla Så igt ffall ; blifva under den inem sitt fögderi, har han e t alltför stort område för att funna med kraft ingripa ( ätgär- try>eriet en, timme eller twå de dagar tidnin: ällandet blifwa för föpman« derna på hwarje ställe, + Had: poliömyndizghet. - äns ‘Laholm. i Y a Al A vt I Borgmåftarewal komnier att- här i sta. den ha i - e från ‘Halmstad nästa Tisdag den 10 dennes fl. 11 fom DÅ gáller för alla, fom „xo wid ritsdagsmannamal röstberättigade, att mår de. wara på in pest ty något ‘wigtizare wal för en stad tan ide gerna gifmas, helst fom: på en dontares ty>e beror alla rättjötandes wäl ‘eller we, -- Lagen NT i de slesta fall: huru fall dömas samt att domare Mall fn alla domare desfa singerwisningar och) besa ningar? | Huru här» med sker hafwa. plebejerna. (det lägre folket) för ere gånger erfara, Sammwetet eller tycs. et.är domares förnåmfta ledtråd Detta bes . -mifa de många målen, fom blifwit ‘af dfwer- i y "il domare bita Utfom * wargar och "ryta: som lejon emot mindre wäl lottade’ personer i fond let; men för rifa o< förnåma rulla de tig { stofte. ¿| -° 'ISörnämfta dygden hos domare år et humant bemötande mot alla: hederliga perso rifa,“ når de befinna sig wid tingbordet eller alla domare ‘wi lärt fänna hafwa mi ide funnit nâgon wid alla human, do ide fjes -ân tf. borgmästarei härstäded herr v, . ig, x O éboftine F. 5. Lundeberg. Wi skola äbe- ropa blott ett erempel ibland. många.” Lagen det) bruka ide fällan twärt neta till ett sâdaut öra wittuedproteokollet, hwaremot herr Lunde- lâser de ante>nade. wittneöberättelserna. "Har man’ fått en bra domare bör man bea hålla honom, ty ‘man wet hwad man har; men ej hwad mar kan fà. IN Detta hafwa wi ide Yttrat hwarken i följd . of \pastôtning eller för att upphöja eller eds fåtta” någon på förflaget uppförd. De öfrige till|borgmästare här föreflagne känna wi ide, ” Kongl, Maj:t har fastitällt * det ! förslag till] ordnung’ - för famma- borgmästarewal som’ stadens ‘rôstberättigade- inwänare ‘fôru "antagit; samt Jnagiftraten och ‘konun fallningdhafwande förordat. 2%. Fö _— Landstingsmän äro walda för Laholm: fabriför O. Frummerin o< till suppléant 3. marjunfaren Th, Gyllensköld på Wallen, riks« dagsm, . Carl Sfwarsjon i Wäreotorp, manseg. Johannes I ilsson i Ahla och har Eros” till iur bemmanseg.. Carl Persjon i Swen Persfon'" i Wärestorp. | — il in Hol köpman. Wid ett förre uyligen âlle företom om Laholms Tidning, upphof en af tadens sände förmån br H—n fin hämma och ittalade fin ftora infigt derom i ungefär NM hurudan deras följande ordalag: "det år ingen fonftatt wara ifa förhållanden. äfven ber: kronofogden bor på landsbygs tidningöredaltör eller boftrydare, ty det fan hwilfen wanlig bonddräng som helst‘waraz det fordras ej mera ån att denne går upp på gen ffail utgifwas och få är det gjordt; det 2s af hr -häradohöfding H. ,G.-Nys. . fna> uppmu - wanligtwis brandfs "af denua wer ‘är ett lugnt, - ligt och sedan får “‘uppläsande, áfwen då någon part Begär få” det gå med allmänna fåferheten Huru det kan. -' ppläfande, åf „nagon Þ fä: erg utan någond begåran rån papperet uppe ens bee _ pL “«vijorm {7 sfogöstyrelsen I. Meves och vice "hå ngeftröm, hafwa utarbetat .- Dead; för Höks härad: kams. hé ems desyßlorna rs-öswersidiga i den form de uw, mange. G. A. Gyllenswäxd i Fogelsäng samt Wi ; 3 sammanträde här & staden, då tal äfwen . men ehuru förtjensten 6 kr.“ i timmen mifte: . wara. god, har ingen bonddräng“antagit tilt . budet. ©“ I ERO E [OPA DRE ” , . 7 Huru & föpmån intredsera fig för en tids - nig pá platsen wisas craft de alla tío hast ' i denna: tidning tills dato — 2 annensec : om handelswaror, - Ar. (jäger två) e sâwil : detta förhällande - fom ofwannämnda högwija - I ntrande ; för : redaktörer oh bot trydaret vr ta RR ; — Askan ‘flog ned I dag fa âbon Nilz ansson +. Glimminge ‘(den |. k. fladakulls : Hanzpetter), hwarwid . gården . totalt lades i: . | aska. Lydligtwis förspordes derwid ingen ans -- à man wet,’ att folket der i. trakten nan oly>a, ‘Veklagltgt nog kan det i alla fall. wara, dà an I rjäfra fina egendomar till . endast obetydligt wärde. —Först | 7 a den eller förargad på allt hwad deri finnes, besiót i fjor rykt."Fngemars Bengt“, fallad, i Norra Kärragärden, , Tjerby foden, att hastigt förra q Ul oe< fann på att; säfra]te wägen härför ‘wara att —' fånta sig, hoppade derför o<- drog honom upp. - Venzt rt jfall: La med hwad mille fom helst, tog derfór fåjöm. fortstaftut fom helst, tog derför sasom fortskaffningsme- ‘del ett rep, swängde det om balen och ñ war uppsätei Iydadt, hwilfet sednare -nylizen in- - träfrat. bla : | > . —Eldspruta ndeberg.i Finland. Från “Utsjoki skriswes till inska tidningar följande hwilket wäl pef gar följande, _ ordrar beträftelse: .¿ "Ett wid Tana elsstrand i förening med Nastekais .. berg :ftående fjell har „ begynt | ntsända rit, o man fruftar ' uppfkomsten - of. ett eldspru- tande berg. Ingen påminner fig förut hafw sett någon. röt från jellet." Möfen uppftiger - fegt i tuften, lifsom från en skersten> Snèn , närheten har smált. Mähända begynnar den underjordiska eld, som troligtwis bidragit till höjandet af Bottuiska wikens stränder, nu att trånga uf y U - "- i - —Författningsanstalt för skog. Tilf.. bireftören för flegäinftitutet C. G. Holmerz i förening med twa andra lärare derstäded,” res biradsh.: I. v. E , 066 bland brukssocietetens ledaindôter Tåtit utdela fêrslag till reglemente för ett à êmsesidighets- prinetpen - grundadt bolag för förjäkring af wäxande skog mot eldfara, | Kd inom Owvikens pastorat hade hos domkapitlet + Hernösand angiswit kyrkeherden i. samma förlamling Olof Tirén dels „fôr det han warit af starka dryer éfwerlastad wid mantalsskrif» ning, wid en begrafuing, under gudstjenften både långfredagen, Fs 1872, dels för olaglighet wid wigsel, dels för det han slazit fig til lättja oh biandat sig i föôrargligt sallskap, dels och för det han försum- mat nattwardsunderwisningen". > oo Domskapitlet dömde Tirén att för fylleri forlusti fin innehafwande kyrfoherdebefattning örlustig. : : > Swea Hofrått har faststälit detta utflag. (D, P) die id | | | | = stranden af den lilla tacka spegel- klara Ymsjön. Ymseborgs slotts ", ruiner, som lågo midt framför, upp- repade i mångfaldigt eko de rena vilka än sprit- tande och glada, An höljda af något likt-en vemodig elöja, trängde till våra Öron, «Jag tror att neckens gyllne harps slår»! yttrade min'vän, Junger», gissade jag. Men vi hade bada orätt; Y vi varseblefro nu en liten grotta, hvari vi. funno sånter- skan,. som tystnade så snart ihon N DAZ%ce Ar det skogsjuogfrun, som , fick se 089. Vi hälsade artigt 8án=- - erskan, den fagra okonstlade fic=- an hvilken. tycktes Fara, omkring 2 18 år. IK Som vägen uppför berghällen till Ymseborgs slottsruin var] oss - obekant bådo vi henne derom ‘un-- crrätta 089. Ilon reste eig villigt från ein plats för att göra oss säll- skap och lemna de: äskado under- rättelserna... Då vi tillryggalagt tio eteg från grottan' framåtack' ett li- tet rödmáladt hus, inbäddadt i cn frisk grönska. Vår eköna följesla- - moto -—-— - ¿© gerbka upplyste att detta var hen... - hans läppar, och allt var förbi. | | - + "DA vi anlände till Carlsborg ha=: 4 I | ! —15— | bans ansigte var fürgadt af blod] liksom kläderna. | Vi buro honom ned i salongen och jag hjelpte honom pådraga tor-; ra kläder. , . i lan låg, längo med slutna ögon. ¿Nar ban såg upp igen begärde han! få so gossen, som han raddat. | | Den unga bondhuatrun kom ned, . ' med sitt barn, ' Hon knäföll vid! “hans bädd och betygade honom ein!'. innerliga tacksamhet. oci . Sen hon afägenat sig med bar- net vände Carl W. sig till wig. aVar intet ledsen för min skuld«, - sade han med darrande och bruten stämma och en stor klar tår bana- de sig vag utför hans kind. | allälsa—— Hal — pa —— . Frida,« voro hans siste örd: och ‘en! . Klar .blodström hvälfde.fram öfver : de vi en död ombord. sor Nar aorjeposten träffade Frida | ' utatötto hon ett förtviflans skri och |” föll afdånad till golfret. Då man | lyckats återkalla area td enne till lif vari: > MH oU- : Hvilken evighel. under de se- kunder, hvar under ‘vi väntade att' återse honom! «Se der är han — men ensam»! Blott några ögonblick, och han är âter försvunnen. Snm- na spänning, samma dödstysta vän- -, an, - - ti «Der är ban åter, Aven åenna , gång tomhändt«, E n «Barmbertigo Gud! jag fruktar i mu äfven for;roddarens dde, | och + det kännes som jag stode i begrepp ¡att förlora en dyrbar vän, , | Åh sÄndtligen! Der visar han sig” åter öfver vattenytan och med pil- ten i eina armar.« oo: od og - | Den lilla gossen lyftes nu var- Bamt upp på' däck, der han under. häftiga enyfiningar omfamnndes af ” modren. Han var blek som döden > - Och gaf litet. | Men hvad är detta? Jag hado väntat mig att få a0, min vän, med triumfens solljus på sitt ansigte, som ', stolt: scegervinnare till och med i' eller intet tecken till Y i "kampen mot döden, . Men jag såg neo! y 4poom blek: och vanmäktig lyfas - ot ver relingen 'af-matroserna, ‘och Å i I st | 4: , A 1 > eda - I LP sa KF Jo mg Ga . i _ . | mood + a SR M förl 4 + |. ot a Li - AN à i a, el nes hem och att här bodde hennes '' fosterfar, som var skogvaktare. Vi hade nu uppnått den. stig, som led- de till målet för vår vandring. Den lilla fulländade idenliska skönheten sade '038 nu sitt farväl. Inom nå- gra ögonblick hade hon försvunnit mellan traden.’ Hade min vän förut varit dyster Tv och tvär, så blef han det ännu mer, : ty pà hela lagen hörde jag knap- ast ett ord afhbonom, undantagan- es då han för sig 'ejelf mumlade: «beaynnerligt!s: Jag kunde icke af- hålla ' mig från att anmärka:« vore du icke litet, hvad man alger, qvin- ' nobatare; så skullo jag kunna på- . stá att du vore kär» «Kare! sva- rade han, shvad pratar du för dum- heter?a :: Äntligen voro vi uppe rid den romantiska - Ymscborgs slotts- ruinen, eom utgjordos af orediga SN stenhbopar,.. Förtjusta stodo vi der- uppe bland de minnesrika lemnin- .gerna, blickande ut öfver det ojem- förligt sköna landskapet. Med tack- | ' sambet höjde: sig vår tjusta blick . ', ' upp till det höga, der den bor, gom äntt;fedanhängd. Trätt | a in i eu annan werld - jute | iL N f unis .* i Laga-án,' ofmanför: Laholms* bro; men en - - hans famrat. och mån wille ide godkäuna en fås - + dan handling o ena s | om nd LOSE Flere förjamlingdbor skdagen och pingstèagen ” | da v Gg — xr ri ry - — Daba wi fes GUO E) eT CAEN I >a OM T7 Ar T v | Fö 1, SE ¿PEET | - ell on Nea ZE E :j O E T7 E ' org AA Ae ens mm rr mr Ae bururida (Inde sag”: Wi ha erbjudit hwilken bonddränz, |} Rn | ?'eorderfeets elände; ren sjelfva glanspunkten af ; nen, handtwerfaren, jordbrufaren mfl. Der- | I nésta nr vilja wi tillje, huruwida länd ct, Jago! © Bi 0 fig nämt beftyr på den af 411 om Fe «|, | hans verktamma lif visar alg uti Bans klara Nya "för har | det: bliswit nödwåndigt.:|-att åt minnen | allmänhet Melita för en wil orde lt H=—n bestämda tiden, tio kronor för hwarje | | - | 2 de i "Lom eds kes tillkommande hertig at Vet lt stet persone rat fäteebet META att togs" than: har rätt. att uppställa:fôr en wäl orde. A af L. T., bondbrängen redigerade och trydte; - a ——— — —— >— — 3 - sla - -. San . _ Ir
Texten är automatiskt avläst ur skanningen. Gammal tryckstil ger
ibland felaktiga tecken.